Kategoriarkiv: Normkreativ kommunikation

Hen allt vanligare och inget vi studsar på längre

Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020, rapporterar Språktidningen. Det könsneutrala pronomenet har ökat under tio års tid.

Däremot lägger vi inte märke till det på samma sätt, skriver Anders Svensson i en språkkrönika på Dagens Nyheter. Vi verkar inte studsa till inför ordet hen längre enligt studier av ögonrörelser. I studien framgår det att hen processas lika snabbt i läsningen som han och hon.

Det finns också en studie som Wired rapporterat om, som visat att hen gjort att svenskarna tänker mindre normativt och mer ickebinärt kring kön.

Språk kan med andra ord ha betydelse för hur vi tänker om andra – och om oss själva. Ju mer normkreativt språk desto mer normkreativt tänk.

Vill du få hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää som har specialistkompetens inom normkreativ kommunikation.

 

Människor mer accepterande av mångfald i media

Två personer som kysser varandra, ena huvudet är upp och ned. Ena personen är mörkhyad med brunt hår, den andra ljushyad med grått hår.

BIld av Patricia Román från Pixabay

Heterosexuella cispersoner i USA som fått se hbtq-personer i media och reklam de senaste åren har blivit mer benägna att acceptera dem och också mer stöttande.

Det visar en studie gjord av hbtq-organisationen GLAAD ihop med Procter & Gamble, som Advocate rapporterat om. Framför allt har de blivit mer accepterande mot homosexuella. De som nyligen sett hbtq-personer i media hade också högre acceptans gällande bisexuella och ickebinära.

Också intressant är att organisationer vars marknadsföring visar hbtq-personer uppfattas stå för mångfald och att deras erbjudande riktar sig till alla sorters personer.

Kort sagt är mångfald i kommunikation och marknadsföring inte bara bra för varumärket, det är också bra för världen, som Sarah Kate Ellis, ordförande för GLAAD, uttryckte det.

Förebilder viktigt

Mångfald i media, reklam och kultur är inte bara viktigt för att påverka de som inte tillhör gruppen att bli mer accepterande. Det är också viktigt för gruppen i sig.

Khary Payton twittrade om hur döttrarna började leka forskare efter att ha sett filmen Hidden Figures. En film som handlar om den sanna historien om tre afroamerikanska kvinnor och matematiker, som arbetade med rymdforskning på NASA under början av 1960-talet. Baserad på boken med samma namn av författaren Margot Lee Shetterly.

Vill du kommunicera mångfald och mer normkreativt?

Gå Hyvääs distanskurs i normkreativ kommunikation

Eller hör av dig till Hyvää för utbildning eller hjälp med analys och normkreativ kommunikationsstrategi!

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet

Susanne står på en bro. Bakom henne syns konturerna av hus och en begynnande solnedgång.

Sista veckan på LIA:n, dags för avslut och sammanfattning. Den trotsiga tidsoptimisten i mig vill dock protestera och säga; ”Men hallå där, inte kan det väl vara slut redan? Vänta lite, jag ska bara…” Det är fånigt jag vet. Och det leder ju heller ingen vart. Nä, lika bra att istället klokt och vuxet acceptera att tolv veckor nu snart är slut. Hur tråkigt det är må vara. 

Men samtidigt slår det mig; tänk om detta faktiskt inte alls är slutet? Tänk om det bara är en riktigt lovande början…? Det pirrar till i magen av förväntan, men först: ett försök att sammanfatta. Mina tolv veckor som Hyvääs första praktikant. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag börjar från början – med mitt varför.

You got me at social hållbarhet 

Som jag skrev i mitt första inlägg så drogs jag till Hyvääs nisch kring normkreativ kommunikation. Jag skulle kunna mala på hur länge som helst om varför just detta känns så angeläget. Men till syvende och sist så handlar det om inkludering, i såväl ord som i handling. Att vilja utmana det som är, att kunna bli något mer. Om social hållbarhet.

Jag tänker att företag som Hyvää går före och visar vägen. Så att vi andra kan hänga på. De är viktiga, på så många sätt; som kunskapsbärare, som inspiratörer, som en spark i baken. Att jag nu fått vara en liten del av det känns såklart storslaget. Och väldigt, väldigt inspirerande. 

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet tänker jag. Sådär i största allmänhet. För olikheter berikar ju, på så himla många sätt. Det återstår nu bara att fundera över, hur just jag ska hitta min framtida plats i det arbetet. En får se…

Skriva, analysera och frilansande

Ok, men exakt vad har jag då pysslat med under de här veckorna kan man ju undra? Svaret på den frågan är nog; ”en himla massa olika saker…”

  • Jag ville skriva – jag fick skriva.
  • Jag ville analysera – jag fick analysera.
  • Jag ville veta mer om frilanslivet – Maria delade generöst med sig av alla sina erfarenheter.

Jag har bloggat, postat inlägg i sociala kanaler och korrekturläst texter. Jag har tillverkat kundundersökningar och gjort research om tillgängliga rapportformat för SCB. Analyserat och spånat fram förslag till en ny digital strategi för Hyvääs digitala kanaler har jag också hunnit med. Och föreläst, för ett gäng blivande webbredaktörer på Poppius! (Om än på ett litet hörn, men i alla fall..). Och såklart, en massa annat… 

Bilden föreställer ett skrivbord med två dataskärmar. På skrivbordet ligger också två böcker.

Som grädde på moset har jag under de här veckorna också blivit en fena på det här med distansjobb. Jag erkänner; att få ordning på all planering och struktur tog lite extra kraft där i början. Men väl på plats så flöt det på. Riktigt, riktigt bra, om jag får säga det själv. Och det får jag ju. 

Jag vet nu att när jag får styra min arbetstid, och anpassa den efter MINA behov. Då blir jag också mer effektiv, mer kreativ. Det är då jag blir som allra bäst helt enkelt. Och jag får också mer tid över till sånt där annat viktigt. Som att ta hand om mig själv, och andra. En win-win alltså, för alla inblandade. Halleluja. 

Span på framtidens arbetsliv

Just detta med anpassning efter behov och distansjobb blev en viktig insikt för mig. Och i dessa Corona-tider kanske också fler har blivit varse just detta? I alla fall de som nu fått möjligheten att arbeta mer platsoberoende. (Månne blir detta en liten parentes i den här LIA- sammanfattningen, men håll ut). 

Det passar kanske inte alla, och såklart är det inte heller svaret på all världens problem. Men att tillföra mer flexibilitet i arbetslivet (exempelvis genom möjligheten att jobba mer platsoberoende), skulle mycket väl kunna vara ett exempel på, hur man framledes kan anpassa och omforma arbetslivet tänker jag. Till att bli mer inkluderande. Så att fler kan komma till sin rätt. 

För på en traditionell arbetsplats ställs idag många osynliga krav. Som att obehindrat kunna prata om vädret på fikarasten, delta i långa möten utan tydlig agenda, eller vara produktiv i ett öppet kontorslandskap. Saker som de flesta kanske inte upplever som krav, men som för andra utgör enormt stora hinder. En del individer är som mest produktiva på kvällen, men tvingas ändå till kontoret kl. 8. Andra har svårt att passa tider eller ta emot instruktioner, inte på grund av lathet eller sämre vetande, utan för att vi alla helt enkelt inte är stöpta i samma form. 

I min värld är lösningen enkel; vi måste så långt det är möjligt kunna anpassa formen efter individen, istället för tvärtom. Betänk all fantastisk mänsklig potential som då bättre skulle kunna tas tillvara. Potential som nu ligger slumrande, helt i onödan. För mig är detta normkreativitet och inkludering i praktiken. Tänkvärt, eller hur?

Men åter till LIA-sammanfattningen… 

Ett avslut och en början 

Avslutningsvis vill jag såklart lyfta fram och ära Maria. Som under dessa veckor varit en fantastisk handledare (smörigt kanske, men det kan inte hjälpas!). Hon har utmanat mig, stöttat mig och gett mig konstruktiv feedback – allt på samma gång. Vi har diskuterat diverse världsproblem, utbytt erfarenheter, och så har vi skrattat mycket tillsammans. Mest på digital väg, men ett par fysiska möten hann vi också med, innan Corona slog till.

Inte för en sekund ångrar jag att Hyvää blev platsen för min sista LIA. Jag hoppas och tror att detta är början på något mer, både professionellt och vänskapligt. Och inom sinom tid, post-Corona så att säga, styr jag åter min kosa mot huvudstaden. För en återträff IRL. Det ser jag väldigt mycket fram emot!

Stort tack Maria och Hyvää! 

Nu känner jag mig lite mer redo. För vad som komma skall. 

Bring it on!

//Susanne Argus, digital kommunikatör, med en yrkesexamen klar i maj.

 

IT-branschen behöver mångfald

Tjejer Kodar är en organisation som bland annat verkar för mer mångfald inom tech- och IT branschen. I höstas genomförde de en undersökning där över 700 kvinnor och icke-binära i branschen delade med sig av sina erfarenheter.

Resultatet är ingen jättekul läsning, om man är ett fan av jämställdhet och mångfald (och vem är inte det?). I rapporten från Tjejer Kodar framkommer bland annat hur kvinnor och icke-binära inte sällan missgynnas karriärsmässigt. Eller hur deras kompetens ofta ifrågasätts, just på grund av deras kön.

Mångfald – för att kunna attrahera fler

Såklart måste alla medarbetare, oavsett kön eller bakgrund, kunna erbjudas en tilltalande arbetskultur. Förlegade normer och oschyssta villkor hör inte hemma på en modern arbetsmarknad.

För att möjliggöra förändring måste man också lyssna till de som sitter på erfarenheterna. Och budskapet från deltagarna i rapporten är tydligt.

Kvinnor och icke-binära inom tech- och IT branschen vill:
  • ha utmanande och intressanta arbetsuppgifter som matchar ens kompetens.
  • jobba för en arbetsgivare som tydligt prioriterar områden som inkludering, öppenhet och prestigelöshet.

Inga orimliga krav kan man tycka.

Normkreativ kommunikation – ett verktyg att nå mångfald

  1. Börja agera – rapporten från Tjejer Kodar ger flera exempel på hur man praktiskt kan arbeta för mer jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen.
  2. Börja kommunicera – att sprida vad man gör och vad man står för är jätteviktigt.

Varför? Jo, för idag gör många research i jakten på ett nytt jobb, vilket också lyfts i rapporten från Tjejer Kodar.

En mycket stor andel av deltagarna (72 procent) söker information om en potentiell arbetsgivare via företagets hemsida och/eller i deras sociala kanaler (över 50 procent).

Här gäller det alltså för företag att kunna kommunicera mångfald, annars riskerar man att missa typ hälften av alla potentiella kandidater (kvinnor och icke-binära utgör ju som bekant nära hälften av befolkningen).

Och för detta ändamål är normkreativ kommunikation ett mycket användbart verktyg.

Behöver du hjälp i mångfaldsarbetet?

Hör av dig till Hyvää! 

Med expertis inom såväl normkreativ kommunikation, som strategi och analys hjälper vi dig i ditt mångfaldsarbete.

Vill du veta mer? Läs om hur Hyvää har hjälpt andra. 

/Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

Skriv begripligt

Du vill inkludera fler genom att börja skriva mer begripligt. Vad bra! Här får du några enkla och konkreta tips, som tar dig en bra bit på vägen.

Det finns principer för vad som gör en text begriplig. För alla, men också särskilt för personer som har svårt att läsa, skriva, att förstå eller som har minnessvårigheter, känsliga för starka intryck eller koncentrationssvårigheter.

Projektet Begriplig text har tagit fram 19 råd för begriplighet, utifrån en undersökning de gjort med deltagare som haft varierande funktion.

Begriplig text

  1. Rubrik som beskriver innehållet
  2. Rada upp information i punktlistor
  3. Mellanrum mellan stycken
  4. Sammanfatta långa texter
  5. Mellanrum mellan rader
  6. Går att lyssna på texten
  7. Finns bilder som förtydligar innehållet
  8. Markera viktiga ord med fet stil
  9. Informationen finns som film
  10. Ingress
  11. Viktigaste i texten kommer först
  12. Mellanrubriker som förklarar innehållet
  13. Kort text
  14. Korta rader
  15. Första orden i ett nytt stycke är fetmarkerade
  16. Breda marginaler
  17. Avstava inte ord
  18. Undvik förkortningar
  19. Storleken på bokstäver inte är för liten

Satsa på begriplighet

Skriva begripligt handlar inte om att uppfylla precis alla punkter, eftersom det ibland finns motstridiga åsikter bland deltagarna i undersökningen om vad som är mest begripligt. Men listan ger ändå ett hum om vad som är bra text.

Fokuserar du på att uppfylla några av punkterna har du redan gjort mycket för att ta ett stort steg framåt mot ökad inkludering. Bland det svåraste är att ta fram innehåll som är relevant för mottagaren, som är strukturerad på ett begripligt sätt och som varken innehåller för mycket eller för lite.

Listan går i linje med Klarspråk, som är en metod för begripligt innehåll. Institutet för språk och folkminnen har en gratis webbutbildning i Klarspråk.

Vill du ha hjälp med inkludering?

Kontakta Hyvää för att få hjälp med inkluderande och normkreativ kommunikation, till exempel en skribent med koll på begriplighet.

Normkreativ kommunikation ger hållbar utveckling

Överallt pratas det idag om hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens ledare förbundit sig till att fram till år 2030 uppnå fyra fantastiska saker: att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Till hjälp har man de 17 globala målen för hållbar utveckling som utgår från tre olika dimensioner av hållbarhet.

Förutom miljömässig hållbarhet (vilket kanske är vad flest människor associerar med begreppet hållbarhet) innefattas även ekonomisk och social hållbarhet. So far so good. De 17 målen är såväl ambitiösa som väl definierade. Med hjälp av dessa har världen också en tydlig riktning att följa.

Men, oroskorpen i mig kraxar. Finns det inte en risk att frågan ändå blir alltför stor och ogreppbar för gemene man? Att istället för att var och en tar sitt ansvar, så förskjuts det till ”någon annan”? Vi i lilla Sverige kan väl ändå inte göra någon större skillnad. Varför ska vi ens bry oss, kanske många tänker.

För att komma bort från ett sådant resonemang behöver frågan göras angelägen. För alla. På riktigt. Och då frågan om hållbarhet nu verkar få ett allt större genomslag världen över, blir det också alltmer angeläget för både företag och organisationer, stora som små, att på allvar fundera över hur man tar sitt ansvar.  

För vinsterna med hållbarhetsarbete är många. Förutom att bidra till reell nytta för världen (vilket såklart är nog så bra), kan hållbarhetsarbetet dessutom ge klirr i kassan. Hur då? Kolla här.

Hållbarhet lönar sig

Den namnkunniga forskaren Nina Åkestam kom nyligen ut med sin avhandling ”Understanding Advertising Stereotypes”där hon beskriver hur olika stereotyper vanligen framställs inom reklam. Avhandlingen belyser samtidigt hur inkludering och en bredare demografisk representation har kommit att spela en allt större betydelse för hur reklam- och marknadsföring tas emot. Med hjälp av inkluderande, normkreativ kommunikation kan man skapa positiva varumärkeseffekter. Här har alltså företag och organisationer en tydlig möjlighet att vara med och påverka. 

Även Företagarna lyfter ämnet hållbarhet, bland annat i sin undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel från 2019, som genomfördes tillsammans med hållbarhetsbyrån Beyond Intent och Fossilfritt Sverige. I undersökningen framkom hur drivkrafterna bakom svenska företags hållbarhetsarbete i hög grad verkade vara affärsmässiga. Företag som prioriterade sitt hållbarhetsarbete stärkte sin konkurrenskraft, och dessutom tenderade deras lönsamhet att öka. 

Även utanför Sveriges gränser betonas vikten av hållbarhetsarbete. I januari i år sände fondförvaltaren Blackrock, en gigant i sammanhanget, en tydlig signal till det globala näringslivet. Deras vd Larry Fink betonade då i sitt årliga brev till världens företagsledare hur företagen i sitt beslutsfattande borde ge hållbarhet allt större utrymme. Budskapet, som i sig alltså bär ett stort symbolvärde, mötte många positiva reaktioner. Ytterligare exempel på hur hållbarhet tar en allt större plats i fler sammanhang är World Economic Forum och deras årsmöte i Davos tidigare i år. I vanlig ordning samlade mötet både politiker, näringslivsprofiler, journalister och andra inflytelserika personer. Att allas vår Greta Thunberg var en utav deltagarna ses av många som betydelsefullt. 

Betyder detta att världen nu på allvar är redo att ställa om mot hållbarhet? Inte en dag för tidigt i så fall, om du frågar mig.

Se över ditt hållbarhetsarbete

Om man som företag eller organisation inte tidigare prioriterat sitt hållbarhetsarbete är det alltså nu hög tid att göra det. Samtidigt som man ”gör gott”, finns det ju dessutom pengar att tjäna. För den som önskar, finns hjälp att få. Här är bara några exempel på lästips: 

Hyvää hjälper dig! 

Och såklart. För dig som vill ta reda på hur ni kan arbeta för ökad social hållbarhet finns Hyvää. Med expertis inom normkreativ kommunikation får du hjälp med att främja områden som inkludering och mångfald.

Tveka inte att höra av dig!  

/ Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

 

Myndigheters jämställdhetsarbete har gett resultat

Statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering, JiM, har gett positiv effekt för jämställdheten. Det är en av de viktigaste slutsatserna i en rapport från Jämställdhetsmyndigheten.

Arbetet med JiM har pågått mellan 2013-2018 på regeringens uppdrag. Hyvää har anlitats av Statens konstråd och Universitetskanslerämbetet för att utbilda personalen inom normkreativ, inkluderande kommunikation och hur man kommunicerar jämställt.

Jämställdhetsmyndigheten drar slutsatsen att arbetet behöver utvecklas till att i högre grad inkludera fler maktordningar än kön, såsom socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder, för att öka träffsäkerheten i insatserna. I det arbetet hjälper Hyvää gärna till, då normkreativ kommunikation tar in just fler perspektiv än bara kön.

Behöver er myndighet hjälp?

Kontakta Hyvää!

Känslor i emojis beroende på kön

En ny amerikansk forskningsstudie visar att emojis tas emot olika beroende på vilket kön den som skickar har, rapporterar Psychology Today. Det som undersöktes var könskategorierna män och kvinnor.

När kvinnor skickar känsloemojis som kyssande ansikte och hjärtan bedöms de som mer acceptabla än om en man skickar dem. Däremot gillade personerna i studien den klassiska glada emojin aningens mer om den kom från en man.

Studien går i linje med tidigare studier om könsstereotyper i kommunikation: känslouttryck från kvinnor accepteras mer än känslouttryck från män. Det visar också hur begränsad mansnormen är även digitalt. Kvinnor får använda olika sorters emojis och det tas emot väl. Medan män har de lite mer svala emojisarna att använda sig av, annars riskerar de att bli ogillade.

Här kan du läsa tidigare blogginlägg om emojis. Bland annat om att emojis är vårt digitala kroppsspråk. Och att en hel del normer präglar emojis och vårt emojianvändande. Som den här nya amerikanska studien bekräftar.

Vill du ha hjälp med kommunikation?

Tveka inte att höra av dig till Hyvää!

 

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Less is a bore i designbranschen

Omslaget av magasinet Makt/Egenmakt av Omforma

Alldeles från tryckpressen – boken Makt/Egenmakt! Den tar upp temat Makt/Egenmakt i designfältet.

Boken kommer i samband med en utställning på samma tema på Malmö Form/Design Center som har vernissage på fredag kväll i Malmö – du är välkommen!

Boken Makt/Egenmakt går också att beställa direkt från Omforma.

Medverkande skribenter: Hadil Mohamed, Maria Niemi, Sanna Bodén, Margot Barolo, My Vingren och Rojin Pertow. Formgiven av Karolina Westenhoff.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en analyserande artikel om vilka som syns i designbranschen och hur. Här ser du artikeluppslaget:

Uppslag för artikel om designbranschen i magasinet Makt/Egenmakt av Omforma

Kommunicera om psykisk sjukdom

Oslo universitetssjukhus tog hjälp av målgruppen när de skulle ta fram en webbplats om psykiska sjukdomar. Med i arbetet var patienter med bipolär sjukdom och psykos.

Patientgruppen reagerade negativt på uttrycket ”allvarlig psykisk sjukdom”. Däremot upplevde inte att de medicinska fackuttrycken bipolär sjukdom och psykos fick samma associationer. Bättre med rakt på sak tyckte de.

Du kan läsa mer om det i nummer 1 från 2018 av tidskriften Statsspråk som norska Språkrådet ger ut.

Normer exkluderar

Att prata om ”allvarlig psykisk sjukdom” kopplat till vissa diagnoser får dem att verka  mer avvikande än andra – outtalat – ”mindre allvarliga” diagnoser. Det är just det outtalade som brukar visa vad som är normen, eftersom det som ses som avvikande alltid får ett förepitet. Jämför till exempel ”fotboll och damfotboll”. Ett område som just har förändrats mycket bara senaste åren tack vare att många uppmärksammat detta skeva. Nu ser vi istället både herrfotboll och damfotboll.

Även kring psykisk sjukdom finns det normer och det kan vara bra att inte utgå från dem, utan försöka hålla sig så neutralt som möjligt.

Vill du kommunicera mer normkreativt?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

 

 

 

Inkludering allt viktigare för konsumenter

Människor vill allt mer se företag och organisationer som gör gott. 59 procent anser att företag som bara tänker på sig själva och sina vinster kommer att misslyckas. Det visar Edelman Trustbarometer 2018.

Ett sätt att göra gott är att satsa på inkludering. Det är ett område som bara växer. Inkludering har blivit allt mer populärt att söka efter. Det visar Google Trends.

Ordet "Inkludering" har det sökts alltmer på sen 2014 på Google enligt Google Trends
’Inkludering’ enligt Google Trends 2004-2018.

Bra reklam gör oss mer empatiska

Att intresset för inkludering växer är inte speciellt förvånande. Reklamforskaren Nina Åkestam forskar på området mångfald i marknadsföring. Hon har kommit fram till något som jag skulle vilja kalla för ett skifte. Idag funkar stereotyp reklam inte så bra längre.

”Det finns en seglivad uppfattning om att reklam antingen säljer bra eller gör gott ur ett samhällsperspektiv men min forskning visar att det inte är antingen eller, utan både och. Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.” – Nina Åkestam, reklamforskare

Redan 2014 visade Googles användarundersökning på denna utveckling. Nästan hälften av alla konsumenter under 24 år var mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett reklam med jämlikt tema från det varumärket.

Normkreativ kommunikation

Att området växer i popularitet är tydligt. Normkreativ kommunikation är den mest efterfrågade tjänsten hos Hyvää. Det normkreativa angreppssättet är en metod för att bli mer inkluderande och passar dig som jobbar med kommunikation eller varumärkesarbete av något slag, men också dig som jobbar med exempelvis HR.

Är ni intresserade av hur Hyvää kan hjälpa er att bli mer normkreativa? Hör av er!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää
 

 

 

 

 

Verktygsboken PraLin för lika rätt i skolan

Omslaget av verktygsboken PraLin som är i lika och där titeln står i mintgröna, lite brokiga, bokstäver.

Nu kan du beställa verktygsboken PraLIn: praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan.

Verktygsboken är en praktisk guide för skolpersonal och elever att tillsammans undersöka och ompröva olika normer och maktrelationer som de stöter på i skolans vardag. PraLin och arbetssätten i boken kopplas enkelt till diskrimineringslagens nya krav på arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i verktygsboken PraLin, som tagits fram av ADU, Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala tillsammans med Malmö mot Diskriminering, med finansiering av Arvsfonden.

Beställ PraLin här:

Du beställer boken genom att mejla adu@sensus.se

För dig i förskolan

Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i förskolan, som Maria Niemi också bidragit med en novell till. Den heter Tänka tillsammans och gavs ut 2015 av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Du kan beställa också den direkt via dem.

Normkreativa fria teatrar

Teatercentrums årsmöte för fria teatrar i Helsingborg i maj föreläser Hyvääs Maria Niemi om normkreativ kommunikation.

Ur programmet:

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation. Den stärker varumärket, främjar trovärdighet och förtroende och stärker verksamhetens relevans för framtiden.”

Funktion är varierande – därför är bra tillgänglighet allas intresse

Antal studenter med funktionsnedsättning 1993-2016 - i presentation hos Funka

Siffror från Stockholms universitet visar att 13 000 personer med funktionsnedsättningar studerade 2016, till skillnad från 1993 då bara 483 personer med funktionsnedsättningar studerade. Normer kring funktion håller på att luckras upp och då gäller det att er verksamhet hänger med.

Finns inga normalanvändare

18 maj varje år är Global Accessibility Awareness Day (GAAD) och det uppmärksammades bland annat av Funka som arrangerade en tillgänglighetsdag, med citatet ”Det finns inga normalanvändare”. Funktion är inte något som man antingen har eller inte har. Alla har en varierande funktion – både sinsemellan, och själv i olika situationer och över tid. Därför behöver funktions- och tillgänglighetstänket vara en naturlig del av verksamheten.

Själv har jag bland annat en hörselnedsättning i form av tinnitus, som i olika situationer och mycket beroende på min dagsform stör mig mer eller mindre. Ibland är den ett hinder och jag har svårt att höra, andra gånger tänker jag inte på det överhuvudtaget. Så är det för de flesta vad gäller funktion, att vi vänjer oss vid den funktion vi har och tänker bara på det när vi på något sätt blir hindrade i vardagen.

Interna verktyg lägst prio – men tvärtom hos användarna

Funka höll seminarium om hur organisationer prioriterar i sitt tillgänglighetsarbete

Intressant var när Funka visade hur tillgänglighetsarbetet prioriteras, kontra vad användarna faktiskt behöver. Det visar sig att det mesta arbetet läggs på externa webbplatser och interna verktyg sist, medan användare framför allt önskar en satsning på de interna verktygen eftersom det är dem de använder sig av varje dag i sitt arbete. Till skillnad från externa webbplatser som man kanske bara surfar in på ett par gånger om året.

Muspekare som går att styra med munnen

På Funkas GAAD-dag fick jag testa olika hjälpverktyg, till exempel en datormus som går att styra med munnen. Det blev snabbt väldigt tydligt hur svårt det kan vara att klicka på en länk eller att scrolla. Något som ger bättre insikt om hur en webbplats kan bli mer tillgänglig. Och en ständig påminnelse om hur viktigt det är att tänka normkreativt i sitt kommunikationsarbete.

Vill du ha hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på stört!

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

 

NYTT UPPDRAG: Jämställdhets- och jämlikhetsgranskning av platsannonser

Hyvää har fått uppdraget att för andra gången jämställdhets- och jämlikhetsgranska Timrå kommuns platsannonser. Den förra granskningen gjordes i december 2016 och nu här senast i maj 2017.

Kanske behöver din organisation hjälp med samma sak? Kontakta Hyvää!

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Uppdaterat 2020-03-21

Använder personer med synnedsättningar bilddrivna sociala medier som Instagram till exempel? Javisst! Därför bör du syntolka bilderna du publicerar, så att alla kan förstå vad de föreställer. Med hjälp av en skärmläsare går det att läsa av syntolkningen (se till exempel Webb för alla – om olika verktyg).

Dessutom hjälper det alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Såhär syntolkar du bilder

Syntolkning går ut på att skriva en beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

  1. Ladda upp bilden
  2. Skriv text i inlägget
  3. Instagram går du in på Avancerade inställningar och ”Skriv alternativ text”.
    Twitter väljer du ”Lägg till beskrivning”.
    Facebook behöver du gå in på bilden i efterhand och välja ”Ändra/Redigera alternativ text”.

Eller så kan du bara skriva direkt i inlägget:

  • Syntolkning: …beskrivning av vad bilden innehåller….

Bra bildbeskrivningar i syntolkning

Synskadades Riksförbund har gett de här tre tipsen för hur du beskriver en bild:

  1. Beskriv vad bilden föreställer, utan värderande ord.
    Jämför ”Kvinna med lång hästsvans” och ”Kvinna med vackert hårsvall”.
  2. Beskriv bildens budskap och mening.
    Till exempel ”Pojke håller upp handflata som ett stopptecken framför sig”.
  3. Håll texten kort och koncis, utan onödiga  bindeord.
    Jämför ”Svart hund går över bro, nosar på papperskorg” och ”En svart hund går över en bror och nosar på en papperskorg”.

Här har du ett exempel från Hyvääs Facebook-sida. Efter bildtexten står det:

”Syntolkning: Maria Niemi sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation”.

För att vara ännu tydligare kan det vara bra att addera ännu mer information om bilden. Till exempel:

”Syntolkning: Maria Niemi med sitt långa, lockiga, mörka hår sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation med texten ’Krisen är ett faktum – så gör du'”.

Bild som visar hur man syntolkar, visar bild på Maria och hur det är syntolkat

Mer läsning/lyssning

Tipstack till Alex Alexandersson som jobbar som IKT-pedagog (länk till Twitter-profil)!

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer normkreativt. Kontaktuppgifter här!

Skriv inkluderande – på franska (och meänkieli)

Också i Frankrike växer intresset för normkreativ, inkluderande kommunikation. Nyligen har en ”inkluderande skrift” lanserats i Frankrike, som visserligen verkar fokusera mest på könsmässig jämlikhet. Men det var å andra sidan också så det började i Sverige, innan man började ta in fler perspektiv i beräkningen.

Till exempel handlar skriften om att skapa yrkestitlar som fungerar även för kvinnor. Dagens yrkestitlar är nämligen i maskulinum.

Men mest intressant är ändå att skriften föreslår att fokusera på ord som ”mänsklig” snarare än köns- och genusstereotyper. Ett exempel på det är ”De mänskliga rättigheterna” som på franska heter Les Droits d l´Homme, där Homme betyder man, medan skriften föreslår att istället skriva Les Droits Humains.

Läs mer om inkluderande franska på Helena Hansens blogg.

HBTQ på meänkieli

Och förresten har Met Nuoret gett ut en HBTQ-parlör på meänkieli. Hyvää!

Vill du bli mer normkreativ?

Kontakta Hyvää! Eller prenumerera på månadsbrevet.

NYA UPPDRAG: Myndigheter som vill bli mer normkreativa

Hyvää har fått i uppdrag att hjälpa myndigheterna Universitetskanslerämbetet och Statens konstråd att bli mer normkreativa med anledning av utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM).

Båda uppdragen går ut på att analysera dagens kommunikation och utifrån det jobba fram förslag på förändringar. Kommunikationspersonalen utbildas också i normkreativ, inkluderande kommunikation.

Jättekul att få hjälpa myndigheter inom detta område, tycker Maria Niemi på Hyvää och välkomnar de två nya kunderna!

 

Glöm inte formuläret i din normkreativa kommunikation

Maria Niemi talare på Webbdagarna Offentlig sektor 2016

I slutet av oktober talade jag på Webbdagarna Offentlig Sektor om hur du når fler med normkreativ kommunikation.

I ett av mina tips tog jag upp området formulär och blanketter – och hur lätt det är att de blir exkluderande. Ofta finns för få alternativ att välja mellan, till exempel bara två alternativ för kön. Bland annat lyfte jag det här exemplet från Capio Psykiatri. Eller att själva rubriken för formulärrutan utgår från normen, till exempel att det står ”Förälder:” trots att alla barn inte lever med en eller två föräldrar utan med andra vårdnadshavare.

Efter talet på Webbdagarna kom den här reaktionen på Twitter från Ekaterina Samoylina som är kommunikatör på Socialstyrelsen:

Tweet av Ekaterina Samoylina: Efter presentation om normkreativ kommunikation tvekar jag om företag som bara har "kvinna" och "man" i "Välj kön".

Normkreativa formulär

Så er organisation och ert varumärke har allt att vinna att se över era formulär och blanketter. Vill ni ha hjälp – kontakta Hyvää såklart!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Fler godkända KTH-studenter med normkreativt material

KTH släppte i veckan en mycket intressant upptäckt. Efter att deras forskare stöpt om kursmaterialet i en programmeringskurs till att vara mer könsneutralt klarade såväl fler män som kvinnor utbildningen.

KTH-forskarna ändrade formuleringar, uttryck och vardagliga exempel till att bli mer könsneutrala. De ökade också betoningen på det tvärvetenskapliga synsättet. Resultatet blev fler godkända studenter – oavsett studenternas kön. Dessutom tog de mindre tid på sig att slutföra kursen, vilket tolkas som att det har blivit enklare för studenterna att ta till sig kunskaperna.

– En hypotes är att materialet blir mer neutralt och därmed mer inbjudande. Det är enklare att placera sig själv i ett sammanhang om ramarna inte redan är satta, genom till exempel stereotypa representationer. Det gör det även enklare att tolka yrket och/eller ämnet utifrån sig själv och sina behov samt intressen om bredden i det betonas, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

Normkreativ kommunikation funkar

Jag har tidigare bloggat om att det inte går att rekrytera mångfald med enfald, speciellt med koppling till IT och tech. Däremot fungerar normkreativ kommunikation, vilket KTH-forskarnas upptäckt visar. Att kommunicera icke-stereotypt och mer könsneutralt är en del av normkreativ kommunikation, som Hyvää har i sitt tjänsteutbud.

KTH-forskarna tror att det även kan fungera för andra utbildningar.

– Genomströmningen kan nog öka åtminstone i teknikorienterade utbildningar där en stereotyp representation av utövarna florerar i bland annat populärkulturen, samt där lärarna på kursen inte tidigare har tagit problemet i beaktande, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

KTH-forskarnas arbete är av sådan dignitet att artikeln ”Gender neutrality improved completion rate for all” precis blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computer Science Education.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation