Taggarkiv: sociala medier

Internet största mötesplatsen för kärlekspar

En majoritet av heterosexuella par i USA träffar kärleken på nätet. Det visar en studie gjord av forskare vid universitetet i Stanford, som SVT rapporterar om.

Samma studie gjordes för tio år sen och då svarade drygt 22 procent att de träffats via nätet, i den senaste studien var siffran uppe på 39 procent.

Att träffas genom vänner, som tidigare var vanligast, har sjunkit från 25 till 20 procent.

Kärlek spirar över gränser

Nätet som arena för kärlek bidrar också till samhällsförändring. Enligt en annan amerikansk studie om sociala avstånd har äktenskap där paret har sitt ursprung i olika etniciteter peakat tack vare nätdejting.

Under 2000-talet har etniskt mixade nya äktenskap ökat från 10,68 till 15,54 procent i USA. Det menar forskarna är direkt kopplat till nätdejtingens framväxt. De kan till exempel se att en särskild ökning skedde 2014 – två år efter att Tinder lanserats.

Enligt forskarna beror det på att nätdejting fungerar på ett helt annat sätt än när människor möts IRL. Nätdejting ger oss access till personer utanför våra egna kretsar och nätverk. Tack vare nätdejting binds samhällen ihop, landsgränder överbryggas och det byggs starkare kopplingar mellan människor över hela världen.

Du kan läsa mer om forskningen om sociala avstånd i krönikan jag skrev för Internetmuseum. Där hittar du också min utställning om nätdejting: #Nätromans.

Nätdejting i Sverige

Enligt Svenskarna och internet 2017 uppgav 15 procent av de som nätdejtat att det har lett till att de blivit sambo eller gift sig. Och var tredje 16–25-åring hade nätdejtat det senaste året.

Här är Tinder särskilt vanligt. Enligt Svenskarna och internet 2018 använder 27 procent av 16-25-åringarna Tinder samt 14 procent av 26-35-åringarna.

 

/Maria Niemi

Känslor i emojis beroende på kön

En ny amerikansk forskningsstudie visar att emojis tas emot olika beroende på vilket kön den som skickar har, rapporterar Psychology Today. Det som undersöktes var könskategorierna män och kvinnor.

När kvinnor skickar känsloemojis som kyssande ansikte och hjärtan bedöms de som mer acceptabla än om en man skickar dem. Däremot gillade personerna i studien den klassiska glada emojin aningens mer om den kom från en man.

Studien går i linje med tidigare studier om könsstereotyper i kommunikation: känslouttryck från kvinnor accepteras mer än känslouttryck från män. Det visar också hur begränsad mansnormen är även digitalt. Kvinnor får använda olika sorters emojis och det tas emot väl. Medan män har de lite mer svala emojisarna att använda sig av, annars riskerar de att bli ogillade.

Här kan du läsa tidigare blogginlägg om emojis. Bland annat om att emojis är vårt digitala kroppsspråk. Och att en hel del normer präglar emojis och vårt emojianvändande. Som den här nya amerikanska studien bekräftar.

Vill du ha hjälp med kommunikation?

Tveka inte att höra av dig till Hyvää!

 

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Gör människor glada med selfies

Selfies handlar om att stärka gemenskap, rapporterar Sveriges Radio. Det har forskare vid Göteborgs universitet kommit fram till, som undersökt vilken betydelse selfie har i kommunikationen mellan människor.

– Det är som visuellt småprat när man skickar selfies. Ett sätt att skapa gemenskap när man inte är på samma plats, säger professor Alexandra Weilenmann till Sveriges Radio.

Selfies skapar alltså en känsla av närhet. Därför ska det inte bara avfärdas som självupptagenhet.

– Det finns mycket moral med hur man ska använda mobiltelefonen. Det bygger på någon idé att det alltid är något viktigt man gör, men det sociala i att umgås och dela med sig av upplevelser är också väldigt viktigt, säger professor Alexandra Weilenmann till Sveriges Radio.

Selfie-norm

Jag har i ett tidigare blogginlägg lyft en positiv effekt med selfies; de hjälper oss att älska oss själva. Men också om att det finns en selfie-norm att hålla sig till:

”Det är uppenbart att det finns en norm om ’lagom mycket selfies’. Men det är högst oklart var gränserna för detta lagom går. Precis som alltid med normer så upptäcks de först då en klivit över den där osynliga gränsen. Då kommer bestraffningen som på beställning.”

Den där bestraffningen är olycklig. För selfien kan vara livsviktig. Den ger en möjlighet att avbilda sig själv enligt sin egen uppfattning och helt strunta i andras.

I det tidigare blogginlägget citeras en person med transerfarenhet om den personliga vinningen med selfies.

Men nu ska jag hålla mig till gemenskapsbyggandet.

Leenden gör oss glada

Forskning visar att om vi ser ett leende så börjar vi själva le. Och genom att vi själva ler så blir vi glada, eftersom hjärnan kopplar ihop dessa muskelspänningar med glädje. Det räcker med att leendet syns på bild. Ja, till och med en glad emoji kan räcka!

Genom att lägga ut glada selfies på oss själva bjuder vi samtidigt andra på glädje. Och en ledsen selfie väcker empati. Vi skapar närhet och gemenskap genom att bjuda på oss själva. Hur vi än mår.

Personligen kan jag inte få nog av att se bilder på personer jag tycker om. Och de personer vi inte tycker om kanske vi helt enkelt inte ska följa.

För att avslutningsvis belöna dig som läst ända hit bjuder jag på både en selfie och en glad emoji. 🙂

Maria Niemi står under en blå himmel med hörlurar på sig och solglimt i ansiktet

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Lär mig mer om sociala medier!

Tveka inte att ta kontakt med Hyvää om du vill veta mer om sociala medie-arbete.

Ghosting sabbar dina relationer

Facebook Messenger app

Foto: Kãrlis Dambrãns

Du har skickat ett meddelande på Facebook Messenger och den där ringen med en bock blir grå- eller blåfärgad intill det. Tack vare den symbolen vet du att personen har fått ditt meddelande och kanske också läst det i en förhandsvisning på skärmen. Oftast får du svar, men så händer det att personen inte svarar. Kanske får du inte ens se den där runda profilbilden vid meddelandet, som är ett säkert tecken på att personen läst meddelandet. Det har hänt de flesta av oss någon gång. Minns du hur det kändes?

Ghosting blir ”spökande” översatt till svenska och innebär att en person aldrig svarar eller slutar höra av sig mitt i en konversation. Ovissheten om varför det här sker får avsändaren att inte kunna sluta undra, och den ovissheten spökar då i personens tankar. Därav ordet ghosting.

Det här är ett beteende som kan skapa så stora problem att det får människor att uppsöka psykologer, vilket jag skrivit om i min krönika för Internetmuseum om nätdejting.

Ghosting är oproffsigt

Det är lätt att förstå varför ghosting kan vara så plågsamt när en dejtar. Men det är också en riktigt usel kommunikationsstrategi – eller snarare brist på strategi – för en organisation. Varje utebliven respons skapar en irritation, kanske rentav ett agg, hos personen som försökt kontakta er. Det gör i sin tur att personen inte kommer vilja rekommendera er till andra, vilket är det absolut sämsta som kan hända er. Människor litar mer på en väns rekommendation än all annan marknadsföring, det visar till exempel Buzzadors undersökning om medievanor från 2014.

Några exempel på hur en organisation ghostar:

  • Svarar inte kunder eller medlemmar hör av sig med frågor eller synpunkter, exempelvis i sociala medier. Alternativt svarar bara på positiva kommentarer men inte på kritik.
  • Svarar inte på följdfrågor.
  • Svarar inte på ansökningar, trots att det finns en platsannons ute.
  • Svarar inte efter en anställningsintervju på hur det gick.
  • Undviker journalisters kritiska frågor.

Hur sluta ghosta?

  • Se till att ha rutiner för hur ni svarar vid olika kontakter.
  • Gå kontinuerligt igenom alla inkorgar och se till att samtliga kontakter har fått ett okej avslut (eller påbörjan till ny kontakt om det behövs). Det är bättre att höra av sig och fråga, eller be om ursäkt för att ni missat se meddelandet, än att inte göra något alls.
  • Autogenererade svar är bra, men se till att rutinerna också innebär någon form av mänsklig kontakt.
  • Det räcker med ett kort och tydligt svar. Det är ovissheten som människor stör sig allra mest på. Rent krasst är det bättre med en tumme upp-emoji än inget svar alls.
  • Be kind, always. Tacka för intresset eller engagemanget. Det är ändå en stor sak att personen bryr sig om just er.

Undantagsfall

Finns det tillfällen då det är okej att sluta svara? Ja, exempelvis när det kommer till trollande. Jag får anledning att komma till hur det går att bemöta sånt i ett kommande inlägg.

Hjälp med kommunikationen

Hör av dig till Hyvää om du behöver hjälp!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Uppdaterat 2020-03-21

Använder personer med synnedsättningar bilddrivna sociala medier som Instagram till exempel? Javisst! Därför bör du syntolka bilderna du publicerar, så att alla kan förstå vad de föreställer. Med hjälp av en skärmläsare går det att läsa av syntolkningen (se till exempel Webb för alla – om olika verktyg).

Dessutom hjälper det alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Såhär syntolkar du bilder

Syntolkning går ut på att skriva en beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

  1. Ladda upp bilden
  2. Skriv text i inlägget
  3. Instagram går du in på Avancerade inställningar och ”Skriv alternativ text”.
    Twitter väljer du ”Lägg till beskrivning”.
    Facebook behöver du gå in på bilden i efterhand och välja ”Ändra/Redigera alternativ text”.

Eller så kan du bara skriva direkt i inlägget:

  • Syntolkning: …beskrivning av vad bilden innehåller….

Bra bildbeskrivningar i syntolkning

Synskadades Riksförbund har gett de här tre tipsen för hur du beskriver en bild:

  1. Beskriv vad bilden föreställer, utan värderande ord.
    Jämför ”Kvinna med lång hästsvans” och ”Kvinna med vackert hårsvall”.
  2. Beskriv bildens budskap och mening.
    Till exempel ”Pojke håller upp handflata som ett stopptecken framför sig”.
  3. Håll texten kort och koncis, utan onödiga  bindeord.
    Jämför ”Svart hund går över bro, nosar på papperskorg” och ”En svart hund går över en bror och nosar på en papperskorg”.

Här har du ett exempel från Hyvääs Facebook-sida. Efter bildtexten står det:

”Syntolkning: Maria Niemi sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation”.

För att vara ännu tydligare kan det vara bra att addera ännu mer information om bilden. Till exempel:

”Syntolkning: Maria Niemi med sitt långa, lockiga, mörka hår sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation med texten ’Krisen är ett faktum – så gör du'”.

Bild som visar hur man syntolkar, visar bild på Maria och hur det är syntolkat

Mer läsning/lyssning

Tipstack till Alex Alexandersson som jobbar som IKT-pedagog (länk till Twitter-profil)!

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer normkreativt. Kontaktuppgifter här!

”NYTT” UPPDRAG: Kurs i kriskommunikation ännu ett år

Hyvää har fått klart med Nackademin att i år igen hålla kursen i kriskommunikation också för kull -16 på utbildningsprogrammet Marknadskommunikatör i sociala medier. Kursen går av stapeln hösten 2017.

Hyvääs Maria Niemi fick som lärare snittbetyget 5,8 av 6 i studenternas kursutvärdering 2016. Här kan du läsa mer om kursen i kriskommunikation 2016.

Kursupplägg

Kursen tar upp arbetet innan, under och efter krisen. Fokus ligger på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerar kursen.

Kursen tar till exempel upp:

  • Hur du gör en riskbedömning
  • Hur du tar fram en kriskommunikationsplan
  • Hur du blir förberedd inför kriser
  • Hur du hanterar kriser – och vad du ska undvika
  • Hur du hanterar nättroll och rättshaverister
  • Hur du vänder en kris till framgång

Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.

NYTT UPPDRAG: Huvudlärare i kriskommunikation

 

Nackademin har anlitat Hyvääs Maria Niemi som huvudlärare för kursen i kriskommunikation på utbildningen Marknadskommunikatör i sociala medier under hösten 2016.

Maria Niemi har erfarenhet av att arbeta med kriskommunikation inom ideell sektor, både som anställd och som konsult. Såväl strategiskt som operativt – inte minst i sociala medier. Därför tycker hon att det blir jättekul att få föra över sina erfarenheter och kunskaper till framtidens kommunikatörer.

Sociala medie-expert i Internetworld – del 2

Som en uppföljning på den första artikeln i Internetworld om sommarens sociala medie-nyheter ger Hyvääs Maria Niemi i del 2 sina expertråd om varför du ska blogga på LinkedIn.

”De ska känna att de kompetensutvecklas av att följa dig – då har du prickat rätt.”

Sociala medie-expert i Internetworld

I dagens Internetworld är Hyvääs Maria Niemi en av sociala medie-experterna. Ämnet är de senaste förändringarna på Twitter och Pinterest och hur de påverkar din strategi.

”De som fortsätter att hålla sig korta och kärnfulla kommer alltid att vinna över de som babblar på” säger Maria Niemi.

Kommunikatörer har alldeles för mycket att göra

Nu ska kommunikations- och mediebranschen granskas, rapporterar Dagens Media. Det är Arbetsmiljöverket som ska göra 2 000 inspektioner med fokus på hur arbetsgivaren hanterar ohälsosam stress på jobbet. En arbetsmiljöundersökning som gjordes 2013 kunde uppvisa dessa skrämmande siffror om branschen:

  • 58 procent uppger att de har alldeles för mycket att göra. Det är bara de som jobbar inom skolan som har det värre!
  • 44 procent svarar att de varje vecka måste dra in på lunchen, jobba över eller ta med jobbet hem.

Är det smart att bränna ut sin personal? Nej. Förutom att det är inhumant, så är det ineffektivt och kostsamt. Vill organisationen verkligen ägna tid åt ständigt återkommande rekryteringsprocesser, där det dessutom kan vara mycket svårare att rekrytera en vikarie för en sjukskriven person?

Strategisk kommunikation handlar om organisation och planering

Dessutom är det inte speciellt strategiskt. En smart och strategisk kommunikationsavdelning består av personer med kunskaper – och ork – nog att kunna avlasta varandra. Inte minst visar det sig i krissituationer. Jag har tidigare bloggat om kriskommunikation och vikten av en stark organisation.

”Jag minns själv den värsta krisen jag hanterat i sociala medier, där det för varje tweet jag svarat på kommit tre nya. Då tackade jag min lyckliga stjärna för att jag hade en kollega som kunde sociala medier lika väl som jag, och snabbt kunde ta över när jag var för trött för att orka mer.”

Du kan också läsa ett blogginlägg om hur du skapar en hållbar sociala medie-strategi:

”Förutom att era kommunikatörer inte bränns ut genom att organisera upp det, så har ni också mycket att vinna på bra svarstider. Mitt bästa minne är just från det där drevet, då vi fick media på hur bra vi var på att svara på Twitter. Kim Kärnfalk tog vid ett senare tillfälle upp i Radio 1 om hur fantastiskt tillgängliga vi var i sociala medier.”

Jag har också blivit intervjuad av Sveriges Kommunikatörer på temat kommunikatören – alltid tillgänglig, aldrig ledig.

Lösning?

Sammanfattningsvis: förutom en stark organisation, bestående av flera med kunskaper och ork nog att avlasta varandra, går det förstås att ta in hjälp utifrån. Det är då Hyvää kommer in i bilden. Behöver ni hjälp med strategisk eller operativ kommunikation – hör av er till Hyvää!

Så skapar du en hållbar sociala medie-strategi

Klockan närmar sig tre på eftermiddagen en fredag. Du ska ta din sista kaffe och sen lämna. Kanske har du barn att hämta. Eller så ska du möta upp några kompisar på stan för att käka indiskt. Du längtar helt enkelt efter att ta helg. Samtidigt vet du att de målgrupper du jobbar med att kommunicera med snarare tänker tvärtom. De tänker inte att du och er organisation ska gå på AW eller åka till Kolmården med kidsen. Det är nu de har tid och ork att kontakta er, med alla de där synpunkterna och klagomålen som de gått och tänkt på under veckan.

Det här dilemmat börjar bli allt mer vanligt för kommunikatörer som jobbar med sociala medier. Enligt Mainstreethost är fredagskvällar de mest populära att spendera på Facebook, samtidigt som den viktigaste faktorn för framgång i sociala medier är svarstiden.

Svarstiden är allt

Ja, du läste rätt. Svarstiden är viktigast för människor. Det behöver inte vara ett fulländat svar. Men människor vill bli sedda och hörda, och blir glada över ett ”Vi återkommer till dig inom XX minuter/timmar” så länge den återkopplingen sker snabbt. Det tipsar Johanna Lindskog Lindell på Resume. Mer än hälften förväntar sig ett svar inom en timme på Twitter.

Hur blir det hållbart?

Okej, så hur ska ni kunna förena att era målgrupper förväntar sig någon sorts återkoppling inom en timme, samtidigt som du – en av få eller kanske den enda sociala medie-kommunikatören i er organisation – behöver tid för återhämtning. Och din rättmätiga ledighet – du har trots allt bara betalt för en viss arbetstid.

Jag blev intervjuad om just detta problem av Sveriges Kommunikatörer under rubriken Kommunikatören – alltid tillgänglig, aldrig ledig? Jag har själv i stort sett helt själv rattat sociala medierna för en av Sveriges största organisationer under flera år, utan jourersättning eller någon att byta av med.

Eftersom nästan alla inlägg kommer under helgerna blev det allt oftare en ångestfylld känsla att starta måndagsmorgonen med att se all kritik och alla synpunkter som kommit in, och dessutom härsknat till ytterligare på grund av bristen på svar. Det ledde till att jag började läsa av kanalerna även under helger för att minska risken för hemska måndagar.

Dessutom började det bli oundvikligt att märka av vad som hände, eftersom jobbrelaterade diskussioner kunde dyka upp i mina privata flöden. Jag upptäckte till exempel en av de största dreven i organisationens historia just på en lördag klockan 08:30, när jag öppnade Twitter-appen i min mobil under min egen profil. Den lördagen satt jag ända till midnatt och svarade, och för varje tweet jag svarade på hade det kommit tre nya. Det var då jag insåg att det inte längre var hållbart. Jag krävde backup.

Organisera upp sociala medie-arbetet

Men tillfällig backup håller inte heller. Det gäller att organisera upp sociala medie-arbetet rejält. Annars riskerar man bara att bränna ut kommunikatör efter kommunikatör.

Nyköpings kommun har infört kommunikatör i beredskap (KiB) med ersättning enligt avtal. De har rutiner för hur KiB:arna jobbar så att omvärldsbevakning och kriskommunikationsberedskapen är säkrad. Och dessutom har de betalt för jourarbete, berättar kommunikatören Annica Nilsson för Sveriges Kommunikatörer.

Vad ni än gör – låt det inte bli ett problem som individen ifråga måste hantera själv. Det är som att beställa utbrändhet.

Bra svarstid = framgång

Förutom att era kommunikatörer inte bränns ut genom att organisera upp det, så har ni också mycket att vinna på bra svarstider. Mitt bästa minne är just från det där drevet, då vi fick media på hur bra vi var på att svara på Twitter. Kim Kärnfalk tog vid ett senare tillfälle upp i Radio 1 om hur fantastiskt tillgängliga vi var i sociala medier.

Behöver ni hjälp med att styra upp det?

Tveka inte att kontakta Hyvää!

Älska dig själv med selfies

Finns det något som är så älskat, och samtidigt så hatat, som selfies? Alltid lite då och då blossar det upp en diskussion om någon som lägger ut en massa selfies. Eller tvärtom – någon som aldrig visar bilder på sig själv. Det är uppenbart att det finns en norm om ”lagom mycket selfies”. Men det är högst oklart var gränserna för detta lagom går. Precis som alltid med normer så upptäcks de först då en klivit över den där osynliga gränsen. Då kommer bestraffningen som på beställning.

Vad fyller selfien för funktion?
Utifrån en snabb analys kan det tänkas handla om bekräftelse. En lägger ut en bild på sig själv och får likes och (förhoppningsvis) trevliga kommentarer. Men jag tror det handlar om något djupare än så. Jag tror det kan handla om att skapa sig själv utifrån sin egen bild av sig själv. Selfien är en möjlighet att avbilda sig själv enligt sin egen uppfattning och helt strunta i andras. För det är oftast källan till irritationen hos andra; ”Han ser ju inte alls ut sådär i verkligheten” eller ”Hon fotar ju bara från den vinkeln där hon ser bäst ut hela tiden”. Men är det inte helt fantastiskt att kunna strunta i alla andras uppfattningar och bara utgå från sin egen självbild? Jag läser i boken Det är vår tur nu – att vara trans i en tvåkönsvärld utgiven av RFSL Stockholm en text av min förra kollega Mikael Hansén Goobar:

”På Internet hittade jag vänner, information och andra människor som såg mig som jag såg mig själv – en bild som visserligen var beskuren men som visade det som faktiskt var jag. Precis som fotona jag började lägga upp – med en ram som började strax ovanför brösten, ur en vinkel där den långa luggen doldes av en kortare, med rätt kontrast så att rätt ansiktsdrag lyftes fram – var bilden av mig som skapades i de texter, presentationer och meddelanden jag skrev säkert ofullständigt ur mitt vardagsumgänges perspektiv men samtidigt helt och hållet jag.”

Tänk att något så enkelt som en selfie kan vara en del i ett identitetsskapande för en person som kanske inte uppfattas på det sätt av andra som hen uppfattar sig själv. Ur det perspektivet kan selfien vara livsviktig, eller åtminstone en del i något som ger styrka.

”Att rollspela, att inte ens behöva vara bilden av sig själv, att alltså inte skapa sig själv utan någon annan, är ett sätt att göra sina drömmar tydliga och verkliga eller att skapa drömmar, idéer, bilder som inte fanns innan. Möjligheten att få kontrollera vem man är och att få bli någon annan kan vara otroligt viktigt i flera olika situationer. Om man befinner sig mitt uppe i en diskussion med sig själv där man försöker förstå om man är kille, tjej eller något annat. Om man är osäker på om man trivs i sin kropp eller inte. Eller om man är säker på alla dessa saker (jag vet att jag är kille) men blir osäker i mötet med omvärlden (alla ser mig som tjej). Att få säga fuck you till och med till behovet att vara sig själv och att välja att bli någon annan istället för att andra stoppar in en i ett fack som man inte är bekväm i.”

Jag minns själv när jag var tonåring, när inte Internet ännu slagit igenom (ja, jag är såpass gammal..!). Då kunde jag ägna många timmar åt att stå framför spegeln och försöka porträttera den Maria jag upplevde mig själv vara. Jag minns att det var stunder när jag mådde som bäst. För det var en sorts självkärlek jag ägnade mig åt. Samma sak är det nu. Jag tar bilder som visar upp mig på det sätt som jag tycker om att se mig själv.  Det kan vara bilder där jag ser snygg ut, men det kan också vara bilder där jag ser ledsen eller arg ut. Jag tycker om flera sidor hos mig själv. Och är inte det himla fint, att jag faktiskt tycker om att se mig själv. Självklart finns det också stunder då jag inte gör det. Därför blir de här stunderna med mig själv, när jag känner för att ta en selfie, något jag verkligen värnar om.

Maria Niemi
En selfie av mig som jag tycker om.

Men selfies fyller inte bara en självförverkligande funktion. Forskning visar att om vi exempelvis ser ett leende så börjar vi själva le, och genom att vi själva ler så blir vi glada eftersom hjärnan kopplar ihop dessa muskelspänningar med glädje. Och det räcker med att leendet syns på bild. Ja, till och med en smiley kan räcka! Så genom att lägga ut glada selfies på oss själva bjuder vi samtidigt andra på glädje. Och de ledsna bilderna väcker empati. Inte heller en så dum egenskap att bringa fram.

Personligen tror jag att vi inte kan få nog av att se bilder på personer som vi tycker om. Och de personer vi inte tycker om kanske vi helt enkelt inte ska följa. Det finns till exempel en fiffig funktion på Facebook som gör att du kan fortsätta vara vän med en person, men slippa se dens inlägg och kommentarer i ditt flöde – utan att den vet om att du gjort det. Och vad gäller Instagram, där är det redan idag accepterat att fokusera på dina intressen snarare än att följa alla du känner. Till syvene och sist handlar det om ditt liv och ditt välmående. Se till att få selfies från människor du tycker om och skippa resten är mitt stalltips. Då kan de personerna du inte gillar fortsätta lägga ut sina selfies inför de personer som gillar dem. Och alla blir nöjda och glada.

Sluta följa-funktionen på Facebook
Stör dig inte – sluta följa!

Så fortsätt ta selfies om det hjälper dig att älska dig själv! Kanske rentav investera i en selfie stick. Och för att avslutningsvis belöna dig som läst ända hit, så bjuder jag på ett leende i form av en smiley.. 🙂

 

/Maria Niemi