Taggarkiv: normkreativ kommunikation

Hen allt vanligare och inget vi studsar på längre

Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020, rapporterar Språktidningen. Det könsneutrala pronomenet har ökat under tio års tid.

Däremot lägger vi inte märke till det på samma sätt, skriver Anders Svensson i en språkkrönika på Dagens Nyheter. Vi verkar inte studsa till inför ordet hen längre enligt studier av ögonrörelser. I studien framgår det att hen processas lika snabbt i läsningen som han och hon.

Det finns också en studie som Wired rapporterat om, som visat att hen gjort att svenskarna tänker mindre normativt och mer ickebinärt kring kön.

Språk kan med andra ord ha betydelse för hur vi tänker om andra – och om oss själva. Ju mer normkreativt språk desto mer normkreativt tänk.

Vill du få hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää som har specialistkompetens inom normkreativ kommunikation.

 

Människor mer accepterande av mångfald i media

Två personer som kysser varandra, ena huvudet är upp och ned. Ena personen är mörkhyad med brunt hår, den andra ljushyad med grått hår.

BIld av Patricia Román från Pixabay

Heterosexuella cispersoner i USA som fått se hbtq-personer i media och reklam de senaste åren har blivit mer benägna att acceptera dem och också mer stöttande.

Det visar en studie gjord av hbtq-organisationen GLAAD ihop med Procter & Gamble, som Advocate rapporterat om. Framför allt har de blivit mer accepterande mot homosexuella. De som nyligen sett hbtq-personer i media hade också högre acceptans gällande bisexuella och ickebinära.

Också intressant är att organisationer vars marknadsföring visar hbtq-personer uppfattas stå för mångfald och att deras erbjudande riktar sig till alla sorters personer.

Kort sagt är mångfald i kommunikation och marknadsföring inte bara bra för varumärket, det är också bra för världen, som Sarah Kate Ellis, ordförande för GLAAD, uttryckte det.

Förebilder viktigt

Mångfald i media, reklam och kultur är inte bara viktigt för att påverka de som inte tillhör gruppen att bli mer accepterande. Det är också viktigt för gruppen i sig.

Khary Payton twittrade om hur döttrarna började leka forskare efter att ha sett filmen Hidden Figures. En film som handlar om den sanna historien om tre afroamerikanska kvinnor och matematiker, som arbetade med rymdforskning på NASA under början av 1960-talet. Baserad på boken med samma namn av författaren Margot Lee Shetterly.

Vill du kommunicera mångfald och mer normkreativt?

Gå Hyvääs distanskurs i normkreativ kommunikation

Eller hör av dig till Hyvää för utbildning eller hjälp med analys och normkreativ kommunikationsstrategi!

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet

Susanne står på en bro. Bakom henne syns konturerna av hus och en begynnande solnedgång.

Sista veckan på LIA:n, dags för avslut och sammanfattning. Den trotsiga tidsoptimisten i mig vill dock protestera och säga; ”Men hallå där, inte kan det väl vara slut redan? Vänta lite, jag ska bara…” Det är fånigt jag vet. Och det leder ju heller ingen vart. Nä, lika bra att istället klokt och vuxet acceptera att tolv veckor nu snart är slut. Hur tråkigt det är må vara. 

Men samtidigt slår det mig; tänk om detta faktiskt inte alls är slutet? Tänk om det bara är en riktigt lovande början…? Det pirrar till i magen av förväntan, men först: ett försök att sammanfatta. Mina tolv veckor som Hyvääs första praktikant. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag börjar från början – med mitt varför.

You got me at social hållbarhet 

Som jag skrev i mitt första inlägg så drogs jag till Hyvääs nisch kring normkreativ kommunikation. Jag skulle kunna mala på hur länge som helst om varför just detta känns så angeläget. Men till syvende och sist så handlar det om inkludering, i såväl ord som i handling. Att vilja utmana det som är, att kunna bli något mer. Om social hållbarhet.

Jag tänker att företag som Hyvää går före och visar vägen. Så att vi andra kan hänga på. De är viktiga, på så många sätt; som kunskapsbärare, som inspiratörer, som en spark i baken. Att jag nu fått vara en liten del av det känns såklart storslaget. Och väldigt, väldigt inspirerande. 

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet tänker jag. Sådär i största allmänhet. För olikheter berikar ju, på så himla många sätt. Det återstår nu bara att fundera över, hur just jag ska hitta min framtida plats i det arbetet. En får se…

Skriva, analysera och frilansande

Ok, men exakt vad har jag då pysslat med under de här veckorna kan man ju undra? Svaret på den frågan är nog; ”en himla massa olika saker…”

  • Jag ville skriva – jag fick skriva.
  • Jag ville analysera – jag fick analysera.
  • Jag ville veta mer om frilanslivet – Maria delade generöst med sig av alla sina erfarenheter.

Jag har bloggat, postat inlägg i sociala kanaler och korrekturläst texter. Jag har tillverkat kundundersökningar och gjort research om tillgängliga rapportformat för SCB. Analyserat och spånat fram förslag till en ny digital strategi för Hyvääs digitala kanaler har jag också hunnit med. Och föreläst, för ett gäng blivande webbredaktörer på Poppius! (Om än på ett litet hörn, men i alla fall..). Och såklart, en massa annat… 

Bilden föreställer ett skrivbord med två dataskärmar. På skrivbordet ligger också två böcker.

Som grädde på moset har jag under de här veckorna också blivit en fena på det här med distansjobb. Jag erkänner; att få ordning på all planering och struktur tog lite extra kraft där i början. Men väl på plats så flöt det på. Riktigt, riktigt bra, om jag får säga det själv. Och det får jag ju. 

Jag vet nu att när jag får styra min arbetstid, och anpassa den efter MINA behov. Då blir jag också mer effektiv, mer kreativ. Det är då jag blir som allra bäst helt enkelt. Och jag får också mer tid över till sånt där annat viktigt. Som att ta hand om mig själv, och andra. En win-win alltså, för alla inblandade. Halleluja. 

Span på framtidens arbetsliv

Just detta med anpassning efter behov och distansjobb blev en viktig insikt för mig. Och i dessa Corona-tider kanske också fler har blivit varse just detta? I alla fall de som nu fått möjligheten att arbeta mer platsoberoende. (Månne blir detta en liten parentes i den här LIA- sammanfattningen, men håll ut). 

Det passar kanske inte alla, och såklart är det inte heller svaret på all världens problem. Men att tillföra mer flexibilitet i arbetslivet (exempelvis genom möjligheten att jobba mer platsoberoende), skulle mycket väl kunna vara ett exempel på, hur man framledes kan anpassa och omforma arbetslivet tänker jag. Till att bli mer inkluderande. Så att fler kan komma till sin rätt. 

För på en traditionell arbetsplats ställs idag många osynliga krav. Som att obehindrat kunna prata om vädret på fikarasten, delta i långa möten utan tydlig agenda, eller vara produktiv i ett öppet kontorslandskap. Saker som de flesta kanske inte upplever som krav, men som för andra utgör enormt stora hinder. En del individer är som mest produktiva på kvällen, men tvingas ändå till kontoret kl. 8. Andra har svårt att passa tider eller ta emot instruktioner, inte på grund av lathet eller sämre vetande, utan för att vi alla helt enkelt inte är stöpta i samma form. 

I min värld är lösningen enkel; vi måste så långt det är möjligt kunna anpassa formen efter individen, istället för tvärtom. Betänk all fantastisk mänsklig potential som då bättre skulle kunna tas tillvara. Potential som nu ligger slumrande, helt i onödan. För mig är detta normkreativitet och inkludering i praktiken. Tänkvärt, eller hur?

Men åter till LIA-sammanfattningen… 

Ett avslut och en början 

Avslutningsvis vill jag såklart lyfta fram och ära Maria. Som under dessa veckor varit en fantastisk handledare (smörigt kanske, men det kan inte hjälpas!). Hon har utmanat mig, stöttat mig och gett mig konstruktiv feedback – allt på samma gång. Vi har diskuterat diverse världsproblem, utbytt erfarenheter, och så har vi skrattat mycket tillsammans. Mest på digital väg, men ett par fysiska möten hann vi också med, innan Corona slog till.

Inte för en sekund ångrar jag att Hyvää blev platsen för min sista LIA. Jag hoppas och tror att detta är början på något mer, både professionellt och vänskapligt. Och inom sinom tid, post-Corona så att säga, styr jag åter min kosa mot huvudstaden. För en återträff IRL. Det ser jag väldigt mycket fram emot!

Stort tack Maria och Hyvää! 

Nu känner jag mig lite mer redo. För vad som komma skall. 

Bring it on!

//Susanne Argus, digital kommunikatör, med en yrkesexamen klar i maj.

 

Kriskommunikation tillgänglig för alla

Myndigheten PTS har undersökt vilka behov och utmaningar som personer med funktionsnedsättning, personer över 75 år samt nyanlända har vid kommunikation i krissituationer. PTS undersökning från 2019  finns att läsa här i sin helhet.

Tillgänglig krisinformation

Slutsatser av undersökningen:

Endast en deltagare kände till numret 113 13 – det som används till exempel för pandemier. Det är livsviktigt att avlasta akutnumret 112 och  vårdnumret 1177.

Döva personer och personer med dövblindhet som larmar via SMS112 eller en förmedlingstjänst uttrycker oro kring att larma 112. Oron beror på att det finns en bristande kunskap om hur SMS112 och förmedlingstjänsterna fungerar i skarpt läge. SOS Alarm har information på teckenspråk, men den tycks inte nå ut till målgruppen.

För att få krisinformation vänder sig deltagarna i första hand till nyheter via tv, radio eller internet. För personer med synnedsättningar är det avgörande att information finns på internet och att webbplatsen är kompatibel med skärmläsare och punktskriftdisplay.

Vad kan du bidra med?

  • Påminn andra om numret 113 13 – speciellt nu i pandemitider.
  • Prata om att 112 bara ska användas i akutfall.
  • Berätta att SOS Alarm har information på teckenspråk.
  • Se till att din organisation har krisinformation i olika format, till exempel tolkat till teckenspråk och digitalt tillgängligt för skärmläsare och punktskriftdisplay. Glöm inte att tillgängliggöra informationen så snart den uppdateras, så den inte innehåller inaktuella uppgifter. Webbplatsen behöver också tillgänglighetsgranskas kontinuerligt.
  • Skriv begripligt och med klarspråk.

Få hjälp av Hyvää

Hyvää kan hjälpa dig att kriskommunicera eller skriva begripligt, så ta kontakt!

Med specialistkompetens inom kriskommunikation prioriterar Hyvää just nu uppdrag kopplade till pandemin och dess konsekvenser.

/ Maria Niemi, vd Hyvää

IT-branschen behöver mångfald

Tjejer Kodar är en organisation som bland annat verkar för mer mångfald inom tech- och IT branschen. I höstas genomförde de en undersökning där över 700 kvinnor och icke-binära i branschen delade med sig av sina erfarenheter.

Resultatet är ingen jättekul läsning, om man är ett fan av jämställdhet och mångfald (och vem är inte det?). I rapporten från Tjejer Kodar framkommer bland annat hur kvinnor och icke-binära inte sällan missgynnas karriärsmässigt. Eller hur deras kompetens ofta ifrågasätts, just på grund av deras kön.

Mångfald – för att kunna attrahera fler

Såklart måste alla medarbetare, oavsett kön eller bakgrund, kunna erbjudas en tilltalande arbetskultur. Förlegade normer och oschyssta villkor hör inte hemma på en modern arbetsmarknad.

För att möjliggöra förändring måste man också lyssna till de som sitter på erfarenheterna. Och budskapet från deltagarna i rapporten är tydligt.

Kvinnor och icke-binära inom tech- och IT branschen vill:
  • ha utmanande och intressanta arbetsuppgifter som matchar ens kompetens.
  • jobba för en arbetsgivare som tydligt prioriterar områden som inkludering, öppenhet och prestigelöshet.

Inga orimliga krav kan man tycka.

Normkreativ kommunikation – ett verktyg att nå mångfald

  1. Börja agera – rapporten från Tjejer Kodar ger flera exempel på hur man praktiskt kan arbeta för mer jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen.
  2. Börja kommunicera – att sprida vad man gör och vad man står för är jätteviktigt.

Varför? Jo, för idag gör många research i jakten på ett nytt jobb, vilket också lyfts i rapporten från Tjejer Kodar.

En mycket stor andel av deltagarna (72 procent) söker information om en potentiell arbetsgivare via företagets hemsida och/eller i deras sociala kanaler (över 50 procent).

Här gäller det alltså för företag att kunna kommunicera mångfald, annars riskerar man att missa typ hälften av alla potentiella kandidater (kvinnor och icke-binära utgör ju som bekant nära hälften av befolkningen).

Och för detta ändamål är normkreativ kommunikation ett mycket användbart verktyg.

Behöver du hjälp i mångfaldsarbetet?

Hör av dig till Hyvää! 

Med expertis inom såväl normkreativ kommunikation, som strategi och analys hjälper vi dig i ditt mångfaldsarbete.

Vill du veta mer? Läs om hur Hyvää har hjälpt andra. 

/Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

Skriv begripligt

Du vill inkludera fler genom att börja skriva mer begripligt. Vad bra! Här får du några enkla och konkreta tips, som tar dig en bra bit på vägen.

Det finns principer för vad som gör en text begriplig. För alla, men också särskilt för personer som har svårt att läsa, skriva, att förstå eller som har minnessvårigheter, känsliga för starka intryck eller koncentrationssvårigheter.

Projektet Begriplig text har tagit fram 19 råd för begriplighet, utifrån en undersökning de gjort med deltagare som haft varierande funktion.

Begriplig text

  1. Rubrik som beskriver innehållet
  2. Rada upp information i punktlistor
  3. Mellanrum mellan stycken
  4. Sammanfatta långa texter
  5. Mellanrum mellan rader
  6. Går att lyssna på texten
  7. Finns bilder som förtydligar innehållet
  8. Markera viktiga ord med fet stil
  9. Informationen finns som film
  10. Ingress
  11. Viktigaste i texten kommer först
  12. Mellanrubriker som förklarar innehållet
  13. Kort text
  14. Korta rader
  15. Första orden i ett nytt stycke är fetmarkerade
  16. Breda marginaler
  17. Avstava inte ord
  18. Undvik förkortningar
  19. Storleken på bokstäver inte är för liten

Satsa på begriplighet

Skriva begripligt handlar inte om att uppfylla precis alla punkter, eftersom det ibland finns motstridiga åsikter bland deltagarna i undersökningen om vad som är mest begripligt. Men listan ger ändå ett hum om vad som är bra text.

Fokuserar du på att uppfylla några av punkterna har du redan gjort mycket för att ta ett stort steg framåt mot ökad inkludering. Bland det svåraste är att ta fram innehåll som är relevant för mottagaren, som är strukturerad på ett begripligt sätt och som varken innehåller för mycket eller för lite.

Listan går i linje med Klarspråk, som är en metod för begripligt innehåll. Institutet för språk och folkminnen har en gratis webbutbildning i Klarspråk.

Vill du ha hjälp med inkludering?

Kontakta Hyvää för att få hjälp med inkluderande och normkreativ kommunikation, till exempel en skribent med koll på begriplighet.

Normkreativ kommunikation ger hållbar utveckling

Överallt pratas det idag om hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens ledare förbundit sig till att fram till år 2030 uppnå fyra fantastiska saker: att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Till hjälp har man de 17 globala målen för hållbar utveckling som utgår från tre olika dimensioner av hållbarhet.

Förutom miljömässig hållbarhet (vilket kanske är vad flest människor associerar med begreppet hållbarhet) innefattas även ekonomisk och social hållbarhet. So far so good. De 17 målen är såväl ambitiösa som väl definierade. Med hjälp av dessa har världen också en tydlig riktning att följa.

Men, oroskorpen i mig kraxar. Finns det inte en risk att frågan ändå blir alltför stor och ogreppbar för gemene man? Att istället för att var och en tar sitt ansvar, så förskjuts det till ”någon annan”? Vi i lilla Sverige kan väl ändå inte göra någon större skillnad. Varför ska vi ens bry oss, kanske många tänker.

För att komma bort från ett sådant resonemang behöver frågan göras angelägen. För alla. På riktigt. Och då frågan om hållbarhet nu verkar få ett allt större genomslag världen över, blir det också alltmer angeläget för både företag och organisationer, stora som små, att på allvar fundera över hur man tar sitt ansvar.  

För vinsterna med hållbarhetsarbete är många. Förutom att bidra till reell nytta för världen (vilket såklart är nog så bra), kan hållbarhetsarbetet dessutom ge klirr i kassan. Hur då? Kolla här.

Hållbarhet lönar sig

Den namnkunniga forskaren Nina Åkestam kom nyligen ut med sin avhandling ”Understanding Advertising Stereotypes”där hon beskriver hur olika stereotyper vanligen framställs inom reklam. Avhandlingen belyser samtidigt hur inkludering och en bredare demografisk representation har kommit att spela en allt större betydelse för hur reklam- och marknadsföring tas emot. Med hjälp av inkluderande, normkreativ kommunikation kan man skapa positiva varumärkeseffekter. Här har alltså företag och organisationer en tydlig möjlighet att vara med och påverka. 

Även Företagarna lyfter ämnet hållbarhet, bland annat i sin undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel från 2019, som genomfördes tillsammans med hållbarhetsbyrån Beyond Intent och Fossilfritt Sverige. I undersökningen framkom hur drivkrafterna bakom svenska företags hållbarhetsarbete i hög grad verkade vara affärsmässiga. Företag som prioriterade sitt hållbarhetsarbete stärkte sin konkurrenskraft, och dessutom tenderade deras lönsamhet att öka. 

Även utanför Sveriges gränser betonas vikten av hållbarhetsarbete. I januari i år sände fondförvaltaren Blackrock, en gigant i sammanhanget, en tydlig signal till det globala näringslivet. Deras vd Larry Fink betonade då i sitt årliga brev till världens företagsledare hur företagen i sitt beslutsfattande borde ge hållbarhet allt större utrymme. Budskapet, som i sig alltså bär ett stort symbolvärde, mötte många positiva reaktioner. Ytterligare exempel på hur hållbarhet tar en allt större plats i fler sammanhang är World Economic Forum och deras årsmöte i Davos tidigare i år. I vanlig ordning samlade mötet både politiker, näringslivsprofiler, journalister och andra inflytelserika personer. Att allas vår Greta Thunberg var en utav deltagarna ses av många som betydelsefullt. 

Betyder detta att världen nu på allvar är redo att ställa om mot hållbarhet? Inte en dag för tidigt i så fall, om du frågar mig.

Se över ditt hållbarhetsarbete

Om man som företag eller organisation inte tidigare prioriterat sitt hållbarhetsarbete är det alltså nu hög tid att göra det. Samtidigt som man ”gör gott”, finns det ju dessutom pengar att tjäna. För den som önskar, finns hjälp att få. Här är bara några exempel på lästips: 

Hyvää hjälper dig! 

Och såklart. För dig som vill ta reda på hur ni kan arbeta för ökad social hållbarhet finns Hyvää. Med expertis inom normkreativ kommunikation får du hjälp med att främja områden som inkludering och mångfald.

Tveka inte att höra av dig!  

/ Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

 

”You got me at social hållbarhet”

Hej! Susanne Argus heter jag, och under våren gör jag min slutpraktik på Hyvää. Jag pluggar till Digital marknadskommunikatör på TUC i Tranås, och i maj är det dags för examen. Jag valde Hyvää för deras inriktning kring normkreativ kommunikation och social hållbarhet. Läs om mitt första möte med Maria, och om mina förväntningar inför våren.

När magkänslan får styra

Du vet den där sköna känslan i magen när man vet att någonting är rätt? När den får guida mig i mina beslut, ja då brukar resultatet också bli rätt bra. Så var det också i höstas när jag lite av en slump ramlade över ett inlägg från Hyvää i en Facebookgrupp. Det var Marias mening; jag jobbar med social hållbarhet i form av normkreativ kommunikation som slog an något hos mig. Några mailkonversationer och ett Skypesamtal senare så var det bestämt, Hyvää var platsen för vårens LIA. Just då i mörkaste november kändes februari som en evighet bort, men i måndags var det äntligen dags. 

Uppstart i huvudstaden

Alarmet ringde redan tidigt i ottan, och när direkttåget mot Stockholm rullade ut från Tranås station, sov nog fortfarande minst hälften av familjemedlemmarna därhemma. Den välfyllda kaffetermosen bredvid mig fick kompensera för några för få timmars sömn. Visst, jag var nervös, men samtidigt rejält nyfiken på vad som väntade.

Efter att Maria mött upp mig på Centralen (en plats som för övrigt lätt kan överväldiga en lantis som jag) begav vi oss vidare mot Globen och vår planerade uppstartsträff. Därefter förflöt dagen i ett ganska högt tempo; planering blandades med personliga samtal, kreativa tankar och idéer utbyttes, och därtill hann vi med både lunch, fika och en hel del glada skratt.

När jag frampå eftermiddagen sedan satte mig på tåget hem mot Småland igen hade solen så sakteliga börjat sänka sig ned över Stockholm. Visst värkte det en aning i både knopp och kropp efter dagens alla intryck, men framförallt kände jag mig sådär härligt inspirerad och pepp som man kan bli efter ett fint personligt möte. 

Tolv lärorika veckor väntar

Från och med nu och fram till slutet av april kommer jag alltså vara Hyvääs första praktikant, ett ärofyllt uppdrag minst sagt. Att säga att jag ser fram emot den här tiden vore en stark underdrift. Synnerligen lärorikt, enormt utvecklande och fantastiskt roligt är istället några av de superlativ som bättre beskriver mina förväntningar. Att få lära mig av Maria, och samtidigt få möjlighet att själv testflyga mina färdigheter- hur coolt är inte det?

Skrivande, analys (och kanske ett gästspel!)

Under min tid på Hyvää kommer jag framförallt att fungera som skribent. Att leka med orden, formulera och formulera om- sånt tycker jag är skoj. Och med en hjärna som trivs rätt bra utanför boxen, hoppas jag även kunna bidra med en del nya tankar och infallsvinklar. Gällande Hyvää såklart, men även i de många spännande uppdrag som Hyvää kommer arbeta med under våren. Kanske vågar jag också tacka ja till erbjudandet om ett gästspel på en av Hyvääs föreläsningar på anrika Poppius i vår. Det vore ju himla skoj, och i så fall också ett rejält kliv utanför min comfort zone. Jaja, det sägs ju att man bör utmana sina rädslor…

Kom med, det blir kul!

Vill du veta mer om Hyvää, eller jobba med oss i vår? 

Tveka inte att höra av dig!

// Susanne Argus

KTH blir normkreativa

Sveriges största tekniska universitet, KTH, har anlitat Hyvää för att bli mer normkreativa. Under hösten 2019 utbildas alla KTH:s kommunikatörer i normkreativ kommunikation.

Myndigheters jämställdhetsarbete har gett resultat

Statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering, JiM, har gett positiv effekt för jämställdheten. Det är en av de viktigaste slutsatserna i en rapport från Jämställdhetsmyndigheten.

Arbetet med JiM har pågått mellan 2013-2018 på regeringens uppdrag. Hyvää har anlitats av Statens konstråd och Universitetskanslerämbetet för att utbilda personalen inom normkreativ, inkluderande kommunikation och hur man kommunicerar jämställt.

Jämställdhetsmyndigheten drar slutsatsen att arbetet behöver utvecklas till att i högre grad inkludera fler maktordningar än kön, såsom socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder, för att öka träffsäkerheten i insatserna. I det arbetet hjälper Hyvää gärna till, då normkreativ kommunikation tar in just fler perspektiv än bara kön.

Behöver er myndighet hjälp?

Kontakta Hyvää!

Kommunicera om psykisk sjukdom

Oslo universitetssjukhus tog hjälp av målgruppen när de skulle ta fram en webbplats om psykiska sjukdomar. Med i arbetet var patienter med bipolär sjukdom och psykos.

Patientgruppen reagerade negativt på uttrycket ”allvarlig psykisk sjukdom”. Däremot upplevde inte att de medicinska fackuttrycken bipolär sjukdom och psykos fick samma associationer. Bättre med rakt på sak tyckte de.

Du kan läsa mer om det i nummer 1 från 2018 av tidskriften Statsspråk som norska Språkrådet ger ut.

Normer exkluderar

Att prata om ”allvarlig psykisk sjukdom” kopplat till vissa diagnoser får dem att verka  mer avvikande än andra – outtalat – ”mindre allvarliga” diagnoser. Det är just det outtalade som brukar visa vad som är normen, eftersom det som ses som avvikande alltid får ett förepitet. Jämför till exempel ”fotboll och damfotboll”. Ett område som just har förändrats mycket bara senaste åren tack vare att många uppmärksammat detta skeva. Nu ser vi istället både herrfotboll och damfotboll.

Även kring psykisk sjukdom finns det normer och det kan vara bra att inte utgå från dem, utan försöka hålla sig så neutralt som möjligt.

Vill du kommunicera mer normkreativt?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

 

 

 

Inkludering allt viktigare för konsumenter

Människor vill allt mer se företag och organisationer som gör gott. 59 procent anser att företag som bara tänker på sig själva och sina vinster kommer att misslyckas. Det visar Edelman Trustbarometer 2018.

Ett sätt att göra gott är att satsa på inkludering. Det är ett område som bara växer. Inkludering har blivit allt mer populärt att söka efter. Det visar Google Trends.

Ordet "Inkludering" har det sökts alltmer på sen 2014 på Google enligt Google Trends
’Inkludering’ enligt Google Trends 2004-2018.

Bra reklam gör oss mer empatiska

Att intresset för inkludering växer är inte speciellt förvånande. Reklamforskaren Nina Åkestam forskar på området mångfald i marknadsföring. Hon har kommit fram till något som jag skulle vilja kalla för ett skifte. Idag funkar stereotyp reklam inte så bra längre.

”Det finns en seglivad uppfattning om att reklam antingen säljer bra eller gör gott ur ett samhällsperspektiv men min forskning visar att det inte är antingen eller, utan både och. Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.” – Nina Åkestam, reklamforskare

Redan 2014 visade Googles användarundersökning på denna utveckling. Nästan hälften av alla konsumenter under 24 år var mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett reklam med jämlikt tema från det varumärket.

Normkreativ kommunikation

Att området växer i popularitet är tydligt. Normkreativ kommunikation är den mest efterfrågade tjänsten hos Hyvää. Det normkreativa angreppssättet är en metod för att bli mer inkluderande och passar dig som jobbar med kommunikation eller varumärkesarbete av något slag, men också dig som jobbar med exempelvis HR.

Är ni intresserade av hur Hyvää kan hjälpa er att bli mer normkreativa? Hör av er!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää
 

 

 

 

 

Verktygsboken PraLin för lika rätt i skolan

Omslaget av verktygsboken PraLin som är i lika och där titeln står i mintgröna, lite brokiga, bokstäver.

Nu kan du beställa verktygsboken PraLIn: praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan.

Verktygsboken är en praktisk guide för skolpersonal och elever att tillsammans undersöka och ompröva olika normer och maktrelationer som de stöter på i skolans vardag. PraLin och arbetssätten i boken kopplas enkelt till diskrimineringslagens nya krav på arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i verktygsboken PraLin, som tagits fram av ADU, Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala tillsammans med Malmö mot Diskriminering, med finansiering av Arvsfonden.

Beställ PraLin här:

Du beställer boken genom att mejla adu@sensus.se

För dig i förskolan

Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i förskolan, som Maria Niemi också bidragit med en novell till. Den heter Tänka tillsammans och gavs ut 2015 av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Du kan beställa också den direkt via dem.

Redaktionellt uppdrag och analys av designbranschen

Under hela hösten kommer Hyvää hjälpa Statistiska centralbyrån, SCB, med att se om det går att organisera det redaktionella arbetet med digital kommunikation bättre. SCB vann Stora kommunikatörspriset 2017 för Bästa offentliga kommunikation tack vare satsningen Sverige i siffror, men har nu mött nya utmaningar efter en omorganisation. Där kommer Hyvää in i bilden, som tas in som underleverantör via huvudbyrån Intellecta Corporate.

I vinter medverkar också Hyvääs Maria Niemi i Omformas magasin med en normkritisk analys av designbranschen. Mer information om det kommer senare i höst. Omforma är en ideell förening som verkar för nya strukturer för designbranschen.

I höst kommer Hyvää också hålla en normkreativ kommunikationsworkshop för kommunikatörerna i Huddinge kommun.

Normkreativa fria teatrar

Teatercentrums årsmöte för fria teatrar i Helsingborg i maj föreläser Hyvääs Maria Niemi om normkreativ kommunikation.

Ur programmet:

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation. Den stärker varumärket, främjar trovärdighet och förtroende och stärker verksamhetens relevans för framtiden.”

NY KUND: Region Dalarna

Kommunikatörer i hela Dalarna ska utbildas inom normkreativ kommunikation under våren 2018. För det uppdraget har Region Dalarna anlitat Hyvää.

NYTT UPPDRAG: Jämställdhets- och jämlikhetsgranskning av platsannonser

Hyvää har fått uppdraget att för andra gången jämställdhets- och jämlikhetsgranska Timrå kommuns platsannonser. Den förra granskningen gjordes i december 2016 och nu här senast i maj 2017.

Kanske behöver din organisation hjälp med samma sak? Kontakta Hyvää!

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Uppdaterat 2020-03-21

Använder personer med synnedsättningar bilddrivna sociala medier som Instagram till exempel? Javisst! Därför bör du syntolka bilderna du publicerar, så att alla kan förstå vad de föreställer. Med hjälp av en skärmläsare går det att läsa av syntolkningen (se till exempel Webb för alla – om olika verktyg).

Dessutom hjälper det alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Såhär syntolkar du bilder

Syntolkning går ut på att skriva en beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

  1. Ladda upp bilden
  2. Skriv text i inlägget
  3. Instagram går du in på Avancerade inställningar och ”Skriv alternativ text”.
    Twitter väljer du ”Lägg till beskrivning”.
    Facebook behöver du gå in på bilden i efterhand och välja ”Ändra/Redigera alternativ text”.

Eller så kan du bara skriva direkt i inlägget:

  • Syntolkning: …beskrivning av vad bilden innehåller….

Bra bildbeskrivningar i syntolkning

Synskadades Riksförbund har gett de här tre tipsen för hur du beskriver en bild:

  1. Beskriv vad bilden föreställer, utan värderande ord.
    Jämför ”Kvinna med lång hästsvans” och ”Kvinna med vackert hårsvall”.
  2. Beskriv bildens budskap och mening.
    Till exempel ”Pojke håller upp handflata som ett stopptecken framför sig”.
  3. Håll texten kort och koncis, utan onödiga  bindeord.
    Jämför ”Svart hund går över bro, nosar på papperskorg” och ”En svart hund går över en bror och nosar på en papperskorg”.

Här har du ett exempel från Hyvääs Instagramkonto @hyvaakommunikation Efter bildtexten står det ”Syntolkning: Hyvääs Maria Niemi står utanför huvudkontorets entré”. I efterhand har jag också fått som förslag att jag hade kunnat skriva det ännu mer utförligt:

”Syntolkning: Hyvääs Maria Niemi står utanför huvudkontorets entré, Systembolagets logotyp i bakgrunden, Marias ansikte och lockiga hår i förgrunden”.

Såhär kan det se ut när du syntolkar en bild

Mer läsning/lyssning

Tipstack till Alex Alexandersson som jobbar som IKT-pedagog (länk till Twitter-profil)!

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer normkreativt. Kontaktuppgifter här!

NYA UPPDRAG: Myndigheter som vill bli mer normkreativa

Hyvää har fått i uppdrag att hjälpa myndigheterna Universitetskanslerämbetet och Statens konstråd att bli mer normkreativa med anledning av utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM).

Båda uppdragen går ut på att analysera dagens kommunikation och utifrån det jobba fram förslag på förändringar. Kommunikationspersonalen utbildas också i normkreativ, inkluderande kommunikation.

Jättekul att få hjälpa myndigheter inom detta område, tycker Maria Niemi på Hyvää och välkomnar de två nya kunderna!

 

Glöm inte formuläret i din normkreativa kommunikation

Maria Niemi talare på Webbdagarna Offentlig sektor 2016

I slutet av oktober talade jag på Webbdagarna Offentlig Sektor om hur du når fler med normkreativ kommunikation.

I ett av mina tips tog jag upp området formulär och blanketter – och hur lätt det är att de blir exkluderande. Ofta finns för få alternativ att välja mellan, till exempel bara två alternativ för kön. Bland annat lyfte jag det här exemplet från Capio Psykiatri. Eller att själva rubriken för formulärrutan utgår från normen, till exempel att det står ”Förälder:” trots att alla barn inte lever med en eller två föräldrar utan med andra vårdnadshavare.

Efter talet på Webbdagarna kom den här reaktionen på Twitter från Ekaterina Samoylina som är kommunikatör på Socialstyrelsen:

Tweet av Ekaterina Samoylina: Efter presentation om normkreativ kommunikation tvekar jag om företag som bara har "kvinna" och "man" i "Välj kön".

Normkreativa formulär

Så er organisation och ert varumärke har allt att vinna att se över era formulär och blanketter. Vill ni ha hjälp – kontakta Hyvää såklart!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation