Dags för webbshoppen att bli tillgänglig

Maria Niemi sitter och skriver på en dator
Är din webbplats tillgänglig för alla? Foto: Jennie Kumlin

Sedan länge har offentlig sektor behövt uppfylla en viss nivå av tillgänglighet för sina digitala tjänster, enligt DOS-lagen. Det innebär att de måste fungera för alla. En funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder.

Att tillgänglighetsanpassa webbplatser och digitala tjänster är något som Hyvää jobbat mycket med de senaste åren, med hjälp av webbutvecklare, UX-designers och tillgänglighetsexperter.

Ny tillgänglighetslag från 2025

Från och med juni 2025 utökas lagen. Då måste även webbshoppar uppfylla en viss nivå av tillgänglighet. Att inte följa lagen kan leda till dryga sanktionsavgifter, på miljonbelopp, för varje webbplats. Direktivet gäller alla företag i EU, förutom de som har färre än tio anställda.

Utöver att slippa böter har företag mycket att vinna på att webbshopparna kan användas av alla. Enligt Folkhälsomyndigheten har drygt 20 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre rapporterat någon form av funktionsnedsättning. En otillgänglig webbplats kan innebära att människor med begränsade möjligheter att använda exempelvis mus eller pekskärm får svårt att använda den. Gravt synskadade användare kan i värsta fall inte ens genomföra ett köp.

Se inslag på TV4 om vilka tillgänglighetsproblem som kan uppstå.

Lev upp till WCAG 2.1 AA

För att leva upp till EU-reglerna gäller det att man följer den globala standarden som kallas för WCAG 2.1 AA, alltså Web Content Accessibility Guidelines.

För att följa lagen finns Webbriktlinjer från myndigheten DIGG som stöd.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Etiska riktlinjer för kommunikatörer

De etiska riktlinjerna för kommunikatörer har uppdaterats av facket DIK.  Hyvääs vd Maria Niemi har fått vara med och tycka till om dem.

Maria Niemi från Hyvää sitter vid en dator i ett mötesrum
Hyvääs vd Maria Niemi. Foto: Jennie Kumlin

Poängen med riktlinjerna är att stötta alla oss som jobbar med kommunikation. De ska bidra till saklig, relevant, transparent och ansvarsfull kommunikation.

Mycket i riktlinjerna är självklara saker, som att aldrig förvanska sanningen eller sprida information utifrån tveksamma källor, att bidra till ett konstruktivt samtal och följa lagar och regler.

Kommunikation för olika behov

En punkt som Hyvää vurmar särskilt för är riktlinjen att anpassa kommunikation efter olika mottagares behov och som representerar samhällets mångfald. Det är något som man som kommunikatör ofta måste argumentera för och försvara.

För alla är det inte alltid självklart att kommunikation ska kunna tas emot av alla. Att anpassa kommunikation efter olika behov tar tid och kräver en särskild kompetens, och i en organisation kan det finnas krafter som vill få det ut snabbt hellre än bra. Det är sånt som kommunikatörer ofta får tampas med i sin vardag. Tanken är att de etiska riktlinjerna ska stärka kommunikatören i dessa samtal.

Yrkesetiska riktlinjer för kommunikatörer – DIK

Lyckas med biblioteksplanen

Vad krävs egentligen när man ska ta fram en ny biblioteksplan? Det var något som jag fick fundera kring när jag fick uppdraget att hjälpa Stockholms stadsbibliotek att ta fram biblioteksplanen för 2015-2020.

Kungliga Biblioteket har tagit fram framgångsfaktorer för när man ska ta fram en biblioteksplan. De räknar upp sådant som delaktighet, uppföljning och vikten av att ta hjälp. Det var just det vi fokuserade på.

Stockholms stadsbibliotek tvekade alltså inte att ta in hjälp utifrån till att börja med. Och med hjälp av internkommunikation och olika typer av förankringsprocesser såg vi till att involvera personal och politiker. På så sätt blir biblioteksplanen ett gemensamt verktyg för att utveckla verksamheten.

Här utvecklar dåvarande kommunikationschefen Anna Wåglund om varför hjälp utifrån var en viktig del:

”Maria fanns med som analytiskt bollplank när vi i Stockholms stadsbibliotek under några månader tog fram sin nya biblioteksplan. Maria bidrog med skarp analysförmåga, erfarenheter från tidigare visionsarbeten och djup kunskap om organisationsprocesser. För mig som projektledare var det mycket värdefullt med en konsult som hela tiden lyssnade in organisationen men samtidigt vågade ifrågasätta och trycka på.”

Behöver du kommunikationsstöd?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Maria Niemi i podd om samtycke och bra sex

Maria Niemi och Shaun Walls och texten ”Prata om det” med en regnbågsfärgad pratbubbla

Nu finns podden ”Prata om det”. Hyvääs Maria Niemi är med i de två första avsnitten som redaktör och författare för boken ”Vi också – hbtqi-personer berättar”.

I första avsnittet pratar Maria Niemi och Shaun Walls, en av de som berättar i boken. Programledare är sexologen Suzann Larsdotter. Det är ett personligt och öppet samtal om samtycke, svårigheter som drabbar hbtqi-personer särskilt och det svåra med ordet nej. Men också om drömmar och visioner.

Lyssna på podden Prata om det hos RFSL Stockholm (finns också på Spotify)

Läs boken Vi också

Podden är gjord av RFSL Stockholm på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.

Foto av Maria: Anna Drvnik

Utrikes födda inkluderas inte i kommunikationen

Endast 28 procent av utrikes födda känner sig inkluderad i svensk reklam och information från företag och myndigheter, enligt KAPIs undersökning från 2023.

Det finns en stor närvaro i sociala och digitala medier hos målgruppen, så det handlar inte om var man når dem utan om hur. Om du inte känner dig inkluderad i kommunikationen är chansen liten att du kommer ta till dig den.

Med ett mer normkreativt arbetssätt kommer kommunikationsinsatserna bli mer inkluderande. Det hjälper Hyvää gärna till med!

Kontakta Hyvää om ni behöver en föreläsning, workshop eller utbildning inom normkreativ kommunikation.

Googlar inte på svenska

Och läs undersökningen, den lyfter mycket annat intressant – så som att 45 procent av utrikes födda inte googlar på svenska. Det sätter press på sökmotorsoptimeringen. Vill du ha en grundkurs i sökmotorsoptimering, SEO, så kan Hyvää erbjuda det med.

Maria Niemi – talare på Freelance Mornings

Emelie, Rasmus, Maria och Mikael står framför presentationsskärmen för "Freelance Mornings"
Emelie Fågelstedt, Rasmus Solholm, Maria Niemi och Mikael Westmark på Freelance Mornings

Hyvääs Maria Niemi deltog i ett panelsamtal på Freelance Mornings på The Park i Stockholm 27 september om att samarbeta med andra frilansare.

Du kan läsa en intervju med Maria Niemi på Freelance Mornings LinkedIn-sida om varför hon frilansar och gör det ihop med andra frilansare. På den sidan hittar du också mer om framtida Freelance Mornings. Vi kanske ses?

Meet the speaker Maria Niemi - och bild på Maria som sitter på en stol
Foto: Jennie Kumlin

Myndigheter måste satsa mer på begriplighet och tillgänglighet

Hand som pekar på webbplatsen 1177 på en padda med information om covid-19
Foto: Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen

Riksrevisionen har granskat myndigheters digitala tjänster för privatpersoner och pekar ut en rad brister. Tjänsterna håller godtagbar kvalitet, men brister bland annat i att begrepp ofta är svåra att förstå.

Klarspråk gör text mer begriplig

Enligt panelen med egna erfarenheter av kognitiva svårigheter är till exempel hjälptexterna som ska förklara begreppen svårare att förstå än begreppet i sig. Ibland saknas också hjälptexter helt och hållet.

Myndigheter förväntas jobba enligt metoden klarspråk, som används för att göra texter mer begripliga. I den metoden ingår det till exempel att förklara alla svåra begrepp som måste användas. Det bästa är såklart att använda ett lättare språk där det går.

Hyvää har de senaste åren jobbat just med att hjälpa myndigheter att förklara saker på ett enklare sätt med hjälp av klarspråk.

Tillgänglighetsanpassning i UX-design

I en enkät till personer med funktionsnedsättning visar sig liknande problem. Bland annat att det är svårt att förstå tjänsterna och informationen i dem.

Personerna har problem med att ta till sig bilagor eller de visuella delarna av tjänsterna, bland annat för att kontrasterna är svaga och texten för liten. Problem med att använda hjälpmedel som talsyntes och skärmläsare finns också. Tjänsterna uppfattas ibland som röriga och stressar därför upp personen i onödan.

Med ett genomtänkt UX-designarbete där tillgänglighetsgranskning och  tillgänglighetsanpassning är en självklar del går det att komma åt de här problemen.

Hyvää har de senaste åren jobbat med att göra myndigheters statistik och datavisualisering mer enkel och begriplig, samt tillgänglig för alla oavsett funktionsvariation. I och med pandemin blev det extra viktigt att statistik om covid-19 skulle gå att ta till sig oavsett vem man är, för alla blev ju drabbade av det på ett eller annat sätt.

Användningsstudier viktiga

En anledning till att dessa problem finns är för att myndigheterna inte arbetar nog mycket med att involvera användarna, menar Riksrevisionen.

”Det skulle leda till en avsevärd förbättring av användbarhet och tillgänglighet. Att säkerställa tillgänglighet kräver betydligt mer än enstaka punktinsatser” – Linnea Sandell, projektledare för granskningen av Riksrevisionen.

Därför rekommenderas myndigheter att användare involveras vid utveckling av digitala tjänster. Det kan ske på olika sätt – användningsstudier, användarpaneler och behovskartläggningar är några sätt att göra det på.

DIGG som är myndigheten som granskar andra myndigheters tillgänglighet har nu gett vite  i två tillsynsärenden, vilket sätter extra press på myndigheterna. Varför behöva betala vite när det istället går att lägga de pengarna på att göra digitala tjänster användbara och tillgängliga för alla?

Hyvää hoppas att tillgänglighets- och begriplighetsarbetet som redan är igång på alla myndigheter får en extra skjuts av både Riksrevisionens och DIGGs arbete.

Behöver du hjälp med klarspråk och begriplighet?

Kontakta Hyvää som jobbar med att få digitala tjänster att bli lättare att använda och förstå.

Bok med i #MeToo-utställning

Utställningen #MeToo på Kvinnohistoriskt museum startar 15 oktober 2022 och finns kvar ända till och med 10 mars 2024. Om du är i Umeå eller har vägarna förbi, passa på att besöka den!

Om #MeToo-utställningen

#MeToo är en utställning om de som var med – som agerade, reagerade, förändrade arbetsplatser, samlade berättelser, påverkade politiken och gick ut på gator och torg. Berättelserna och vittnesmålen som delades under #metoo blev starten för en rörelse, av många kallad en revolution! Det här är en utställning om den rörelsen – men också om framtiden!

Förutom utdrag ur boken ”Vi också” visas också ett filmat samtal mellan redaktör och författare Maria Niemi och Kina Sjöström från RFSL Stödmottagning.

Hederspris till Hyvääs skrivande vd

Hyvääs Maria Niemi har fått hederspris i Hans Ruin-tävlingen för sin essä Livet i drömmen om det som kan bli. Förutom äran får hon också 300 euro.

Hederspriset ges till “en god essä som är stilistiskt njutbar. Mer personlig än den ordinära vetenskapliga prosan, mer lärd än den rena skönlitteraturen och mer eftertänksam än den utpräglade journalistiken.”

Juryns motivering lyder:

”Med utgångspunkt i nätdejtandets erfarenheter filosoferar Maria Niemi skickligt över den hårfina gränsen mellan fantasi och dagdröm. Det är här som alternativa liv kan levas där individen bestämmer själv. Genom ett brett spektrum av mass- och högkulturella referenser utvecklar sig essän till ett övertygande försvarstal för fantiserandets livsuppehållande funktion för människan.”

Tävlingsjuryn bestod av Ebba Witt-Brattström, Ralf Andtbacka och Ann-Charlotte Palmgren. Hans Ruin essätävling arrangeras av Tidskriftcentralen och finansieras av Svenska kulturfonden.

Mer om hederspriset och Maria Niemis essä

Planera för det allra värsta – kriskommunikation

Digitalsnacks vd Cecilia Victoria Källberg har skrivit en debattartikel i Resumé om hur företag och organisationer bör hantera sina sociala medier nu i krigstider.

I artikeln har Källberg citerat mig:
”Ha fantasin att planera för det allra värsta”
Det sa jag i Digitalsnacks podcast i början av coronakrisen mars 2020 där vi pratade om hur man skulle krishantera sina sociala kanaler. Med det menar jag att i all kommunikationsplanering gäller det att använda sig av fantasin och tänka ut – inte bara mål och visioner – utan också vad som är det värsta som kan hända. I krisläge är det ännu viktigare att ta på sig de glasögonen. Sannolikheten är hög för att hemska saker kan hända och konsekvenserna av det kan bli stora. I kriskommunikation pratar man just om sannolikhet kontra konsekvens när man gör riskbedömningar.

”Vissa tillfällen måste vi lyfta blicken och pausa business as usual. När nyhetsflödet fylls av uppdateringar av det aktuella läget i Ukraina kan kommunikation om en fantastisk torsdag inte bara kännas ignoranta utan till och med korkade. Mitt tips är att se över planerat innehåll och annonsering kommande dagar och vecka kanske till och med veckor. Vad kan vi fortfarande stå för i en tid som denna? Kan vi kommunicera något annat? Visa stöd eller hjälpa till på något sätt?”

Det skriver Cecilia Victoria Kärrberg i sitt inlägg. Jag håller med om att man behöver vara snabb här med att tänka om. Att kunna ställa om och improvisera.

För att kunna improvisera är det bra om kommunikationsteamet har minst en katastroftänkare. Personer med den egenskapen har nämligen bra fantasi. Se pessimisten som en tillgång (dessutom kan det rymma både en optimist och en pessimist i samma person, jag är själv ett sådant exempel på denna dualism där jag varvar katastroftänkande med vad som beskrivits som en ”obotlig optimism”). Men om ni är få i organisationen och inte har resurser till att ta in fler går det också att träna upp sitt katastroftänkande genom att blicka utåt.

Ställ frågor som:

– Vad gör vi just nu för att möta krisen? Kan vi hjälpa till (att lämna informationsflödet fritt från sånt som stör är det minsta ni kan göra för att hjälpa till)?
– Vad gör vi om krisen förvärras?
– Hur hanterar vi att den kan pågå under en lång tid?

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Behöver ni hjälp med kriskommunikation?

Tveka inte att kontakta Hyvää för rådgivning och stöd.

Redaktör och författare för antologin ’Vi också’

Boken 'Vi också - hbtqi-personer berättar' i rött, vinrött och ljusrosa

Hyvääs Maria Niemi är redaktör och författare för antologin Vi också – hbtqi-personer berättar som ges ut av RFSL.

Vi också innehåller några av de historier om sexuella övergrepp och kränkningar som saknades under #metoo. Trots att hbtqi-personer i hög grad är utsatta för sexuella övergrepp, inte minst bisexuella kvinnor och transpersoner, har dessa berättelser till stor del saknats i det offentliga rummet. I boken medverkar också polis och kuratorer specialiserade på sexualbrott med syfte att hjälpa den som blivit utsatt att komma vidare.

Antologin ”Vi också” finns att läsa på RFSL:s webbplats

Du kan också beställa boken ”Vi också” i QX Shop.

På Maria Niemis författarsida kan du ta del av de reportage och intervjuer som handlar om antologin.

Omslag och illustrationer: Ateljé Grotesk / Jennifer Bergkvist & Moa Sundkvist
Grafisk inlaga: Graphera / Johanna Bjuhr Escalante

Nätdejtingfantasten Maria Niemi i P4 Gävleborg

Maria Niemi, Hyvääs alldeles egen nätdejtingfantast, snackar nätromans och nätdejtingens historia med Larry i P4 Gävleborg i ”programmet som gör dig smart, uppdaterad och glad” (från 11:00).

Hon ger också sina bästa nätdejtingtips – och berättar om när hon blev som mest lurad!

Maria Niemi är curator för utställningen Nätromans på Internetmuseum.

Hen allt vanligare och inget vi studsar på längre

Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020, rapporterar Språktidningen. Det könsneutrala pronomenet har ökat under tio års tid.

Däremot lägger vi inte märke till det på samma sätt, skriver Anders Svensson i en språkkrönika på Dagens Nyheter. Vi verkar inte studsa till inför ordet hen längre enligt studier av ögonrörelser. I studien framgår det att hen processas lika snabbt i läsningen som han och hon.

Det finns också en studie som Wired rapporterat om, som visat att hen gjort att svenskarna tänker mindre normativt och mer ickebinärt kring kön.

Språk kan med andra ord ha betydelse för hur vi tänker om andra – och om oss själva. Ju mer normkreativt språk desto mer normkreativt tänk.

Vill du få hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää som har specialistkompetens inom normkreativ kommunikation.

 

Redaktör för guide till inkludering inom idrotten

Bild på Guide för jämställda och inkluderande utbildningar och mötesplatser på blå bakgrund med Riksidrottsförbundets logga i högra hörnet

Riksidrottsförbundet-SISU har tagit fram en guide för att kvalitetssäkra idrottens utbildningar och mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv. Guiden kommer även på engelska och i fler format.

Hyvää har varit med i arbetet som redaktör för att göra text och struktur mer begriplig och lättläst.

Ladda ned Guide till jämställda och inkluderande utbildningar och mötesplatser hos SISU (pdf)

Tack för ett bra samarbete!

Behöver du en redaktör?

Behöver du hjälp med att få texten att bli mer begriplig och strukturerad på bästa sätt? Kontakta Hyvää!

Värderingsdriven, kompetent och kreativ – så beskrivs Hyvää

Hyvääs vd Maria Niemi i en grå kappa och rosa halsduk, och sitt långa lockiga mörka hår, samt texten "Stort tack för ett bra samarbete och för det höga betyget!"
Foto: Jennie Kumlin

Under våren 2020 gjorde Hyvää en kundundersökning, som visar mycket goda resultat.

Hyvääs uppdragsgivare är mycket nöjda både med insatsen som helhet och leveranssäkerheten, i snitt 8,8 samt 8,9 av 10.

Det är mycket troligt att de kommer att anlita Hyvää igen, i snitt 4 av 5. Sannolikheten att uppdragsgivare rekommenderar Hyvää vidare är i snitt 9,2 av 10.

“Hyvää är en stark samarbetspartner som jag gärna fortsätter jobba med och förknippas med framåt.”

Hyvää anses ha mycket hög kompetens inom strategisk kommunikation, normkreativ kommunikation och skrivande & copywriting, i snitt 4,5 av 5. 

“Hyvää är en nära samarbetspartner som kompletterar de egna kompetenserna inom kommunikationsstrategi, inte minst genom normkritisk analys och strategi.”

Hyvää anses i hög grad tillföra ett värde till organisationen, i snitt 4,1 av 5.

Ordmoln med ord som uppdragsgivare använder om Hyvää, till exempel "kunnig", "kompetent", "värderingsdriven", "professionell" och "kreativ"

Uppdragsgivare beskriver Hyvää som:

  • VÄRDERINGSDRIVEN, KOMPETENT, PROFESSIONELL, KREATIV, KUNNIG*
  • MODIG, INNOVATIV, LEKFULL
  • VÄNLIG, SNÄLL, HJÄLPSAM, TREVLIG, SYMPATISK
  • TRYGG, SERIÖS, KONTROLL
  • ANALYTISK, PÅLÄST
  • LEVERANSSÄKER, FLEXIBEL
  • BRA

En sammanfattade det med:

  • Normkreativ kommunikation med strategisk spetskompetens

* Fetmarkerade ord förekommer mer än en gång

Strategisk kommunikation

Inom strategisk kommunikation har Hyvää anlitats för:

  • Research, analys och förstudie
  • Strategisk rådgivning
  • Sociala medier och digital kommunikation
  • Kriskommunikation
  • Varumärkesutveckling och förändringskommunikation
  • Projektledning

Såhär har uppdragsgivare inom strategisk kommunikation svarat:

  • Hyvääs kompetens är mycket hög (betyg 4,5 av 5)
  • Hyvääs insats tillför i hög grad ett värde till organisationen (betyg 4,3 av 5)
  • Mycket nöjda med Hyvääs insats som helhet (betyg 9 av 10)
  • Hyvääs insats motsvarar i mycket hög grad förväntningar vad gäller leveranssäkerhet (betyg 9,2 av 10)
  • Hyvää får ett mycket högt betyg när i jämförelse med en ideal verksamhet (betyg 9 av 10)
  • Sannolikheten att man rekommenderar Hyvää vidare är mycket hög (betyg 9,8 av 10)
  • Det är ganska troligt att man kommer anlita Hyvää igen (betyg 4,7 av 5)

Fritextsvar:

“Hyvää är en nära samarbetspartner som kompletterar de egna kompetenserna inom kommunikationsstrategi, inte minst genom normkritisk analys och strategi.”

“Hyvää är en stark samarbetspartner som jag gärna fortsätter jobba med och förknippas med framåt.”

Normkreativ kommunikation

Inom normkreativ kommunikation har Hyvää anlitats för:

  • Föreläsning
  • Workshop
  • Analys

Såhär har uppdragsgivare inom normkreativ kommunikation svarat:

  • Hyvääs kompetens är mycket hög (betyg 4,3 av 5)
  • Hyvääs insats tillför i hög grad ett värde till organisationen (betyg 3,8 av 5)
  • Mycket nöjda med Hyvääs insats som helhet (betyg 8,5 av 10)
  • Hyvääs insats motsvarar i mycket hög grad förväntningar vad gäller leveranssäkerhet (betyg 8,5 av 10)
  • Hyvää får ett mycket högt betyg när i jämförelse med en ideal verksamhet (betyg 8,3 av 10)
  • Sannolikheten att man rekommenderar Hyvää vidare är mycket hög (betyg 8,5 av 10)
  • Det är ganska troligt att man kommer anlita Hyvää igen (betyg 3,1 av 5)

Skrivande och copywriting

Såhär har uppdragsgivare inom skrivande och copywriting svarat:

  • Endast en respondent som ger Hyvää högsta betyg i alla frågor

Net Promoter Store och Nöjd Kund Index

Andra mått som räknats ut genom kundundersökningen:

  • Net Promoter Score:  69 av 100 (allt över 30 räknas som ett högt värde)
  • Nöjd Kund Index: 87 av 100.

Om kundundersökningen

Hyvääs kundundersökning genomfördes mellan den 14 februari och 6 mars 2020, och sammanställdes av Susanne Argus inom sin LIA. En enkät med 11 frågor skickades ut till 31 av Hyvääs cirka 40 kunder och uppdragsgivare från åren 2014-2019. Bortfallet om cirka 9 stycken berodde framför allt på att e-postadresser saknades.

Av 31 utskickade enkäter mottogs 13 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent.  

Hyvää hade i huvudsak två syften med enkätundersökningen:

  1. Få kunskap om hur kunderna uppfattar Hyvää – avseende varumärke och innehållet i företagets tjänster.
  2. Få idéer kring Hyvääs eventuella utvecklingspotential – utifrån kundens beskrivning av vad som redan nu fungerar bra och vad som kan utvecklas eller göras ännu bättre.

Deltagarna svarade på elva frågor inom olika sektioner beroende av vilken av de tre tjänsterna man främst anlitat Hyvää för; Normkreativ kommunikation, Strategisk kommunikation eller Copywriting och skrivande.

Tjänster som uppdragsgivarna anlitat Hyvää för:

  • Normkreativ kommunikation: 46 procent
  • Strategisk kommunikation: 46 procent
  • Skrivande och copywriting: 8 procent

Människor mer accepterande av mångfald i media

Två personer som kysser varandra, ena huvudet är upp och ned. Ena personen är mörkhyad med brunt hår, den andra ljushyad med grått hår.

BIld av Patricia Román från Pixabay

Heterosexuella cispersoner i USA som fått se hbtq-personer i media och reklam de senaste åren har blivit mer benägna att acceptera dem och också mer stöttande.

Det visar en studie gjord av hbtq-organisationen GLAAD ihop med Procter & Gamble, som Advocate rapporterat om. Framför allt har de blivit mer accepterande mot homosexuella. De som nyligen sett hbtq-personer i media hade också högre acceptans gällande bisexuella och ickebinära.

Också intressant är att organisationer vars marknadsföring visar hbtq-personer uppfattas stå för mångfald och att deras erbjudande riktar sig till alla sorters personer.

Kort sagt är mångfald i kommunikation och marknadsföring inte bara bra för varumärket, det är också bra för världen, som Sarah Kate Ellis, ordförande för GLAAD, uttryckte det.

Förebilder viktigt

Mångfald i media, reklam och kultur är inte bara viktigt för att påverka de som inte tillhör gruppen att bli mer accepterande. Det är också viktigt för gruppen i sig.

Khary Payton twittrade om hur döttrarna började leka forskare efter att ha sett filmen Hidden Figures. En film som handlar om den sanna historien om tre afroamerikanska kvinnor och matematiker, som arbetade med rymdforskning på NASA under början av 1960-talet. Baserad på boken med samma namn av författaren Margot Lee Shetterly.

Vill du kommunicera mångfald och mer normkreativt?

Gå Hyvääs distanskurs i normkreativ kommunikation

Eller hör av dig till Hyvää för utbildning eller hjälp med analys och normkreativ kommunikationsstrategi!

Kommunikation under coronakrisen

Maria Niemi står i en kappa ute på gatan
Hyvääs vd Maria Niemi. Foto: Jennie Kumlin

Kommunikation är extra viktigt i kristider. Det ser vi nu under coronapandemin. Och det har kommit en hel del intressanta analyser på temat.

Här går jag igenom resultaten från några av dem.

Hjälpa till är viktigast

En av dem är Edelmans Trust-barometer om förtroende under coronaviruspandemin. Deras studie visar att det många efterfrågar är att företag och organisationer möter de sociala utmaningar som finns nu, med allt från att ta hand om sina anställda under krisen, till att förändra sina produkter och priser för att skapa en gemenskap.

Hela 62 procent av deltagarna i studien ansåg att varumärken kommer spela en stor roll i att hantera krisen. Och 55 procent tycker att företag agerar snabbare än regeringen. Samtidigt svarar en klar majoritet, 71 procent, att de tappar förtroendet för varumärket om de sätter vinst före människor.

Allra viktigast är att hjälpa människor hantera utmaningarna som kommer av krisen – det tycker 84 procent.

Tänk på tajmningen

En undersökning från Provokemedia har rankat olika länders förtroende inom coronakommunikation enligt PR-konsulter. USA rankas lägst och högst rankas Nya Zeeland och Tyskland.

Mest framgångsrikt har varit tajmingen i kommunikationen, följt av att kommunicera och uppdatera sina rekommendationer, samt tonalitet och språk,

Åtta dar att nå fram

Det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen minskat sin rörlighet med hälften, efter att svenska myndigheter gått ut med rekommendationer om att stanna hemma och begränsa sina kontakter. Det visar ett forskningsprojekt från Handelshögskolan i Stockholm.

Det har visat sig vara svårt för svenskarna att tolka vad en rekommendation från en myndighet innebär, att den är mer bindande än många tror. En del har efterfrågat mer tydlighet där, även om den svenska strategin också har varit att vädja till folkvett snarare än att komma med regler och förbud.

Förhoppningsvis har det nu blivit tydligare för fler att en rekommendation från en myndighet är av stor betydelse.

Normen gick först

Sen har kommunikationen mångt och mycket varit anpassad efter normen som utgångsläge.

Det lyfter till exempel journalisten Anna Bergholtz i ett inlägg om att det är svårt att vara blind nu:

”Nys i armvecket”, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Ja just i den där viktiga armen jag brukar greppa tag i för att bli ledsagad, tänker jag.

Att hålla avståndet kan också vara svårt när man är blind, till exempel. Där måste fler hjälpa till och hålla avståndet till någon som har vit käpp eller ledarhund!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet

Susanne står på en bro. Bakom henne syns konturerna av hus och en begynnande solnedgång.

Sista veckan på LIA:n, dags för avslut och sammanfattning. Den trotsiga tidsoptimisten i mig vill dock protestera och säga; ”Men hallå där, inte kan det väl vara slut redan? Vänta lite, jag ska bara…” Det är fånigt jag vet. Och det leder ju heller ingen vart. Nä, lika bra att istället klokt och vuxet acceptera att tolv veckor nu snart är slut. Hur tråkigt det är må vara. 

Men samtidigt slår det mig; tänk om detta faktiskt inte alls är slutet? Tänk om det bara är en riktigt lovande början…? Det pirrar till i magen av förväntan, men först: ett försök att sammanfatta. Mina tolv veckor som Hyvääs första praktikant. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag börjar från början – med mitt varför.

You got me at social hållbarhet 

Som jag skrev i mitt första inlägg så drogs jag till Hyvääs nisch kring normkreativ kommunikation. Jag skulle kunna mala på hur länge som helst om varför just detta känns så angeläget. Men till syvende och sist så handlar det om inkludering, i såväl ord som i handling. Att vilja utmana det som är, att kunna bli något mer. Om social hållbarhet.

Jag tänker att företag som Hyvää går före och visar vägen. Så att vi andra kan hänga på. De är viktiga, på så många sätt; som kunskapsbärare, som inspiratörer, som en spark i baken. Att jag nu fått vara en liten del av det känns såklart storslaget. Och väldigt, väldigt inspirerande. 

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet tänker jag. Sådär i största allmänhet. För olikheter berikar ju, på så himla många sätt. Det återstår nu bara att fundera över, hur just jag ska hitta min framtida plats i det arbetet. En får se…

Skriva, analysera och frilansande

Ok, men exakt vad har jag då pysslat med under de här veckorna kan man ju undra? Svaret på den frågan är nog; ”en himla massa olika saker…”

  • Jag ville skriva – jag fick skriva.
  • Jag ville analysera – jag fick analysera.
  • Jag ville veta mer om frilanslivet – Maria delade generöst med sig av alla sina erfarenheter.

Jag har bloggat, postat inlägg i sociala kanaler och korrekturläst texter. Jag har tillverkat kundundersökningar och gjort research om tillgängliga rapportformat för SCB. Analyserat och spånat fram förslag till en ny digital strategi för Hyvääs digitala kanaler har jag också hunnit med. Och föreläst, för ett gäng blivande webbredaktörer på Poppius! (Om än på ett litet hörn, men i alla fall..). Och såklart, en massa annat… 

Bilden föreställer ett skrivbord med två dataskärmar. På skrivbordet ligger också två böcker.

Som grädde på moset har jag under de här veckorna också blivit en fena på det här med distansjobb. Jag erkänner; att få ordning på all planering och struktur tog lite extra kraft där i början. Men väl på plats så flöt det på. Riktigt, riktigt bra, om jag får säga det själv. Och det får jag ju. 

Jag vet nu att när jag får styra min arbetstid, och anpassa den efter MINA behov. Då blir jag också mer effektiv, mer kreativ. Det är då jag blir som allra bäst helt enkelt. Och jag får också mer tid över till sånt där annat viktigt. Som att ta hand om mig själv, och andra. En win-win alltså, för alla inblandade. Halleluja. 

Span på framtidens arbetsliv

Just detta med anpassning efter behov och distansjobb blev en viktig insikt för mig. Och i dessa Corona-tider kanske också fler har blivit varse just detta? I alla fall de som nu fått möjligheten att arbeta mer platsoberoende. (Månne blir detta en liten parentes i den här LIA- sammanfattningen, men håll ut). 

Det passar kanske inte alla, och såklart är det inte heller svaret på all världens problem. Men att tillföra mer flexibilitet i arbetslivet (exempelvis genom möjligheten att jobba mer platsoberoende), skulle mycket väl kunna vara ett exempel på, hur man framledes kan anpassa och omforma arbetslivet tänker jag. Till att bli mer inkluderande. Så att fler kan komma till sin rätt. 

För på en traditionell arbetsplats ställs idag många osynliga krav. Som att obehindrat kunna prata om vädret på fikarasten, delta i långa möten utan tydlig agenda, eller vara produktiv i ett öppet kontorslandskap. Saker som de flesta kanske inte upplever som krav, men som för andra utgör enormt stora hinder. En del individer är som mest produktiva på kvällen, men tvingas ändå till kontoret kl. 8. Andra har svårt att passa tider eller ta emot instruktioner, inte på grund av lathet eller sämre vetande, utan för att vi alla helt enkelt inte är stöpta i samma form. 

I min värld är lösningen enkel; vi måste så långt det är möjligt kunna anpassa formen efter individen, istället för tvärtom. Betänk all fantastisk mänsklig potential som då bättre skulle kunna tas tillvara. Potential som nu ligger slumrande, helt i onödan. För mig är detta normkreativitet och inkludering i praktiken. Tänkvärt, eller hur?

Men åter till LIA-sammanfattningen… 

Ett avslut och en början 

Avslutningsvis vill jag såklart lyfta fram och ära Maria. Som under dessa veckor varit en fantastisk handledare (smörigt kanske, men det kan inte hjälpas!). Hon har utmanat mig, stöttat mig och gett mig konstruktiv feedback – allt på samma gång. Vi har diskuterat diverse världsproblem, utbytt erfarenheter, och så har vi skrattat mycket tillsammans. Mest på digital väg, men ett par fysiska möten hann vi också med, innan Corona slog till.

Inte för en sekund ångrar jag att Hyvää blev platsen för min sista LIA. Jag hoppas och tror att detta är början på något mer, både professionellt och vänskapligt. Och inom sinom tid, post-Corona så att säga, styr jag åter min kosa mot huvudstaden. För en återträff IRL. Det ser jag väldigt mycket fram emot!

Stort tack Maria och Hyvää! 

Nu känner jag mig lite mer redo. För vad som komma skall. 

Bring it on!

//Susanne Argus, digital kommunikatör, med en yrkesexamen klar i maj.