Nu i år håller Hyvää en halvdags kurs i normkreativ kommunikation på distans vid två olika tillfällen.
Kursen är Hyvääs mest efterfrågade ända sen starten 2014 och hålls av Maria Niemi som är en senior kommunikationsstrateg med egna erfarenheter av att bryta mot normer.
”En ögonöppnare!”
”Engagerande och personlig”
”Välkomnande, metodisk och koll på läget”
Välkommen att anmäla dig till kursen i normkreativ kommunikation!
Har varit lite dålig på att ge årskrönikor senaste åren, kanske för att pandemin kom i vägen och ledde till betydligt större uppdrag för Hyvää än tidigare. Det har helt enkelt inte hunnits med. Därför kommer ett samlat inlägg för de senaste tre åren.
I slutet av 2020 gjordes en kundundersökning som gav höga betyg till Hyvää. Uppdragsgivarna är mycket nöjda med leveransen och beskrev Hyvää bland annat som ”värderingsdriven”, ”kompetent” och ”kreativ”.
Tack till er som deltog i kundundersökningen!
De här åren har Hyvää fokuserat mycket på statistik och datavisualisering hos två statistikmyndigheter. Under pandemin har statistik om covid-19 varit en särskilt aktuell arbetsuppgift. Det har inneburit både redaktörskap för innehållet på statistiksidorna, samt att projektleda utvecklingen av användbara, begripliga och tillgänglighetsanpassade diagram för webben.
Hyvää har också gjort en förstudie med förslag om hur det skulle vara möjligt att publicera rapporter i webbformat och vad som krävs för det. Under våren 2020 gjordes också en sociala medie-analys för en ideell organisation med hjälp av Susanne Argus som gjorde sin LIA på Hyvää (läs en sammanfattning av LIA-perioden).
Hyvääs Maria Niemi var en av kursledarna för webbredaktörsutbildningen på Poppius.
Hyvää har under de här åren jobbat med copywriting/skrivande för Polisförbundet och LRF Mjölk. Det har handlat om allt från avtalskommunikation och årsberättelser, till julkalendrar och quiz.
Hyvää höll också en kurs i kreativt skrivande för Det fria ordets hus i samarbete med Sensus.
Hyvääs Maria Niemi fick under 2022 hederspris i Hans Ruin essätävling för sin essä om fantasi och dagdrömmande.
Maria Niemi var också redaktör för en inkluderingsguide för Riksidrottsförbundet och redaktör och författare för boken ”Vi också – hbtqi-personer berättar” som gavs ut av RFSL.
Boken Vi också blev nominerad till Publishingpriset i kategorin Fackböcker – reportage och berättelser, samt att boken blev en del av utställningen #MeToo på Kvinnohistoriskt museum.
Foto: Mia Rogersdotter Gran
Under de här åren har Hyvääs Maria Niemi gästföreläst om kriskommunikation på Södertörns högskolas kommunikationsprogram, Poppius webbredaktörsutbildning, Nackademins sociala medie-program och för Examinerade språkkonsulter i svenska.
Maria Niemi deltog i podden Digitalsnack om kriskommunikation kopplat till covid-19
Hyvää har utbildat i normkreativ kommunikation för Forumbiblioteken Nacka och Kommunal, samt en egen kurs med deltagare från hela landet.
Maria Niemi deltog också i P4 Gävleborg om nätdejting.
Hyvää har också under dessa år kompetensutvecklat sig i kreativt skrivande, kravhantering och testmetodik för projektledning av webbutveckling.
Kontakta Hyvää om du skulle behöva hjälp med projektledning av webbutveckling, redaktörskap och skrivande, kriskommunikation eller normkreativ kommunikation, eller analys och förstudier.
Kolla in Hyvääs tjänster!
Det blev en nominering till Publishingpriset men ingen vinst för boken ”Vi också” som Hyvääs Maria Niemi är redaktör för. Med på galan var Trifa Shakely, ordförande för RFSL, som gett ut boken.
Stort grattis till Lappugglan-gänget som tog hem guldet i kategorin Fackböcker reportage och berättelser!
Läs mer om ”Vi också” och hur du får tag i den här.
Boken ”Vi också – hbtqi-personer berättar är en del av utställningen #MeToo på Kvinnohistoriskt museum. I boken medverkar hbtqi-personer som delar sina berättelser om sexuella övergrepp. Redaktör och författare är Hyvääs Maria Niemi.
Utställningen #MeToo på Kvinnohistoriskt museum startar 15 oktober 2022 och finns kvar ända till och med 10 mars 2024. Om du är i Umeå eller har vägarna förbi, passa på att besöka den!
#MeToo är en utställning om de som var med – som agerade, reagerade, förändrade arbetsplatser, samlade berättelser, påverkade politiken och gick ut på gator och torg. Berättelserna och vittnesmålen som delades under #metoo blev starten för en rörelse, av många kallad en revolution! Det här är en utställning om den rörelsen – men också om framtiden!
Förutom utdrag ur boken ”Vi också” visas också ett filmat samtal mellan redaktör och författare Maria Niemi och Kina Sjöström från RFSL Stödmottagning.
Som en av sex finalister har boken ”Vi också – hbtqi-personer berättar” blivit nominerad till Publishingpriset i kategorin Fackböcker reportage och berättelser. Hyvääs Maria Niemi är redaktör och författare. RFSL är utgivare.
Vinnarna offentliggörs den 9 november.
Hyvääs Maria Niemi har fått hederspris i Hans Ruin-tävlingen för sin essä Livet i drömmen om det som kan bli. Förutom äran får hon också 300 euro.
Hederspriset ges till “en god essä som är stilistiskt njutbar. Mer personlig än den ordinära vetenskapliga prosan, mer lärd än den rena skönlitteraturen och mer eftertänksam än den utpräglade journalistiken.”
”Med utgångspunkt i nätdejtandets erfarenheter filosoferar Maria Niemi skickligt över den hårfina gränsen mellan fantasi och dagdröm. Det är här som alternativa liv kan levas där individen bestämmer själv. Genom ett brett spektrum av mass- och högkulturella referenser utvecklar sig essän till ett övertygande försvarstal för fantiserandets livsuppehållande funktion för människan.”
Tävlingsjuryn bestod av Ebba Witt-Brattström, Ralf Andtbacka och Ann-Charlotte Palmgren. Hans Ruin essätävling arrangeras av Tidskriftcentralen och finansieras av Svenska kulturfonden.
”Ha fantasin att planera för det allra värsta”
”Vissa tillfällen måste vi lyfta blicken och pausa business as usual. När nyhetsflödet fylls av uppdateringar av det aktuella läget i Ukraina kan kommunikation om en fantastisk torsdag inte bara kännas ignoranta utan till och med korkade. Mitt tips är att se över planerat innehåll och annonsering kommande dagar och vecka kanske till och med veckor. Vad kan vi fortfarande stå för i en tid som denna? Kan vi kommunicera något annat? Visa stöd eller hjälpa till på något sätt?”
Det skriver Cecilia Victoria Kärrberg i sitt inlägg. Jag håller med om att man behöver vara snabb här med att tänka om. Att kunna ställa om och improvisera.
Tveka inte att kontakta Hyvää för rådgivning och stöd.
Den här hösten har verkligen rusat förbi. Distansarbetet har fortsatt utan problem, även om det har varit toppen att vid ett par tillfällen kunnat träffa varandra IRL.
Under den här terminen har Hyvääs Maria Niemi varit webbstrateg hos en av Sveriges största myndigheter, med fokus på statistik och datavisualisering. Vi har utvecklat en ny flexibel och dynamisk webblösning med öppen data, som är tillgänglighetsanpassad och där vi har satsat på att göra innehållet begripligt och med klarspråk.
De senaste månaderna har Maria Niemi också hjälpt fackförbundet Polisförbundet med skrivande och copy för webb, sociala medier och medlemstidning. Till exempel har Maria skrivit rim för Polisförbundets julkalender på Facebook.
Föresläsning inom kriskommunikation och krishantering i sociala medier för Poppius webbredaktörsstudenter blev det också.
Sen har det släppts en bok! Mer aktiviteter kopplat till den kommer under nästa år.
Hyvääs Maria Niemi är redaktör och författare för antologin Vi också – hbtqi-personer berättar som ges ut av RFSL.
Vi också innehåller några av de historier om sexuella övergrepp och kränkningar som saknades under #metoo. Trots att hbtqi-personer i hög grad är utsatta för sexuella övergrepp, inte minst bisexuella kvinnor och transpersoner, har dessa berättelser till stor del saknats i det offentliga rummet. I boken medverkar också polis och kuratorer specialiserade på sexualbrott med syfte att hjälpa den som blivit utsatt att komma vidare.
Antologin ’Vi också’ finns att läsa på RFSL:s webbplats
Du kan också beställa ett exemplar genom att mejla RFSL.
På Maria Niemis författarsida kan du ta del av de reportage och intervjuer som handlar om antologin.
Omslag och illustrationer: Ateljé Grotesk / Jennifer Bergkvist & Moa Sundkvist
Grafisk inlaga: Graphera / Johanna Bjuhr Escalante
Sveriges Kommuner och Regioner har valt att förlänga ramavtalet ytterligare två år med Jämställt för jämställdhetskonsulttjänster. Hyvää står med som underleverantör i det ramavtalet.
Maria Niemi, Hyvääs alldeles egen nätdejtingfantast, snackar nätromans och nätdejtingens historia med Larry i P4 Gävleborg i ”programmet som gör dig smart, uppdaterad och glad” (från 11:00).
Hon ger också sina bästa nätdejtingtips – och berättar om när hon blev som mest lurad!
Maria Niemi är curator för utställningen Nätromans på Internetmuseum.
En kurs för dig som vill börja skriva eller för dig skrivit ett tag och behöver en injektion. Den ger inspiration till dig som är intresserad av att skriva skönlitterärt, poesi, dramatik eller låttexter.
Start 12 april 2021.
Kursledare är Hyvääs Maria Niemi, utbildad inom kreativt skrivande vid Södertörns högskola och nu senast på Linnéuniversitetet, samt normkreativ kommunikationsstrateg.
Arrangeras av Det fria ordets hus i samarbete med Sensus. Du som bor i Småland eller Östra Götaland har förtur.
Information och anmälan till inspirationscirkel i kreativt skrivande
Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020, rapporterar Språktidningen. Det könsneutrala pronomenet har ökat under tio års tid.
Däremot lägger vi inte märke till det på samma sätt, skriver Anders Svensson i en språkkrönika på Dagens Nyheter. Vi verkar inte studsa till inför ordet hen längre enligt studier av ögonrörelser. I studien framgår det att hen processas lika snabbt i läsningen som han och hon.
Det finns också en studie som Wired rapporterat om, som visat att hen gjort att svenskarna tänker mindre normativt och mer ickebinärt kring kön.
Språk kan med andra ord ha betydelse för hur vi tänker om andra – och om oss själva. Ju mer normkreativt språk desto mer normkreativt tänk.
Kontakta Hyvää som har specialistkompetens inom normkreativ kommunikation.
På fredag 4 december håller Hyvääs kommunikationsstrateg Maria Niemi i en kurs i kriskommunikation för Examinerade språkkonsulter i svenska.
Några av frågorna som utforskas under kursen:
Kontakta Hyvää så styr vi upp en kriskurs
Riksidrottsförbundet-SISU har tagit fram en guide för att kvalitetssäkra idrottens utbildningar och mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv. Guiden kommer även på engelska och i fler format.
Hyvää har varit med i arbetet som redaktör för att göra text och struktur mer begriplig och lättläst.
Ladda ned Guide till jämställda och inkluderande utbildningar och mötesplatser hos SISU (pdf)
Tack för ett bra samarbete!
Behöver du hjälp med att få texten att bli mer begriplig och strukturerad på bästa sätt? Kontakta Hyvää!
Under våren 2020 gjorde Hyvää en kundundersökning, som visar mycket goda resultat.
Hyvääs uppdragsgivare är mycket nöjda både med insatsen som helhet och leveranssäkerheten, i snitt 8,8 samt 8,9 av 10.
Det är mycket troligt att de kommer att anlita Hyvää igen, i snitt 4 av 5. Sannolikheten att uppdragsgivare rekommenderar Hyvää vidare är i snitt 9,2 av 10.
“Hyvää är en stark samarbetspartner som jag gärna fortsätter jobba med och förknippas med framåt.”
Hyvää anses ha mycket hög kompetens inom strategisk kommunikation, normkreativ kommunikation och skrivande & copywriting, i snitt 4,5 av 5.
“Hyvää är en nära samarbetspartner som kompletterar de egna kompetenserna inom kommunikationsstrategi, inte minst genom normkritisk analys och strategi.”
Hyvää anses i hög grad tillföra ett värde till organisationen, i snitt 4,1 av 5.
Uppdragsgivare beskriver Hyvää som:
En sammanfattade det med:
* Fetmarkerade ord förekommer mer än en gång
Inom strategisk kommunikation har Hyvää anlitats för:
Såhär har uppdragsgivare inom strategisk kommunikation svarat:
Fritextsvar:
“Hyvää är en nära samarbetspartner som kompletterar de egna kompetenserna inom kommunikationsstrategi, inte minst genom normkritisk analys och strategi.”
“Hyvää är en stark samarbetspartner som jag gärna fortsätter jobba med och förknippas med framåt.”
Inom normkreativ kommunikation har Hyvää anlitats för:
Såhär har uppdragsgivare inom normkreativ kommunikation svarat:
Såhär har uppdragsgivare inom skrivande och copywriting svarat:
Andra mått som räknats ut genom kundundersökningen:
Hyvääs kundundersökning genomfördes mellan den 14 februari och 6 mars 2020, och sammanställdes av Susanne Argus inom sin LIA. En enkät med 11 frågor skickades ut till 31 av Hyvääs cirka 40 kunder och uppdragsgivare från åren 2014-2019. Bortfallet om cirka 9 stycken berodde framför allt på att e-postadresser saknades.
Av 31 utskickade enkäter mottogs 13 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent.
Hyvää hade i huvudsak två syften med enkätundersökningen:
Deltagarna svarade på elva frågor inom olika sektioner beroende av vilken av de tre tjänsterna man främst anlitat Hyvää för; Normkreativ kommunikation, Strategisk kommunikation eller Copywriting och skrivande.
Tjänster som uppdragsgivarna anlitat Hyvää för:
BIld av Patricia Román från Pixabay
Heterosexuella cispersoner i USA som fått se hbtq-personer i media och reklam de senaste åren har blivit mer benägna att acceptera dem och också mer stöttande.
Det visar en studie gjord av hbtq-organisationen GLAAD ihop med Procter & Gamble, som Advocate rapporterat om. Framför allt har de blivit mer accepterande mot homosexuella. De som nyligen sett hbtq-personer i media hade också högre acceptans gällande bisexuella och ickebinära.
Också intressant är att organisationer vars marknadsföring visar hbtq-personer uppfattas stå för mångfald och att deras erbjudande riktar sig till alla sorters personer.
Kort sagt är mångfald i kommunikation och marknadsföring inte bara bra för varumärket, det är också bra för världen, som Sarah Kate Ellis, ordförande för GLAAD, uttryckte det.
Mångfald i media, reklam och kultur är inte bara viktigt för att påverka de som inte tillhör gruppen att bli mer accepterande. Det är också viktigt för gruppen i sig.
Khary Payton twittrade om hur döttrarna började leka forskare efter att ha sett filmen Hidden Figures. En film som handlar om den sanna historien om tre afroamerikanska kvinnor och matematiker, som arbetade med rymdforskning på NASA under början av 1960-talet. Baserad på boken med samma namn av författaren Margot Lee Shetterly.
My 5 & 8 year-old daughters watched Hidden Figures again. Then they played ”scientists”, solving equations until bedtime. Thank you, ladies. pic.twitter.com/f7Bb6V47gv
— Khary Payton (@kharypayton) April 23, 2017
Gå Hyvääs distanskurs i normkreativ kommunikation
Eller hör av dig till Hyvää för utbildning eller hjälp med analys och normkreativ kommunikationsstrategi!
Kommunikation är extra viktigt i kristider. Det ser vi nu under coronapandemin. Och det har kommit en hel del intressanta analyser på temat.
Här går jag igenom resultaten från några av dem.
En av dem är Edelmans Trust-barometer om förtroende under coronaviruspandemin. Deras studie visar att det många efterfrågar är att företag och organisationer möter de sociala utmaningar som finns nu, med allt från att ta hand om sina anställda under krisen, till att förändra sina produkter och priser för att skapa en gemenskap.
Hela 62 procent av deltagarna i studien ansåg att varumärken kommer spela en stor roll i att hantera krisen. Och 55 procent tycker att företag agerar snabbare än regeringen. Samtidigt svarar en klar majoritet, 71 procent, att de tappar förtroendet för varumärket om de sätter vinst före människor.
Allra viktigast är att hjälpa människor hantera utmaningarna som kommer av krisen – det tycker 84 procent.
En undersökning från Provokemedia har rankat olika länders förtroende inom coronakommunikation enligt PR-konsulter. USA rankas lägst och högst rankas Nya Zeeland och Tyskland.
Mest framgångsrikt har varit tajmingen i kommunikationen, följt av att kommunicera och uppdatera sina rekommendationer, samt tonalitet och språk,
Det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen minskat sin rörlighet med hälften, efter att svenska myndigheter gått ut med rekommendationer om att stanna hemma och begränsa sina kontakter. Det visar ett forskningsprojekt från Handelshögskolan i Stockholm.
Det har visat sig vara svårt för svenskarna att tolka vad en rekommendation från en myndighet innebär, att den är mer bindande än många tror. En del har efterfrågat mer tydlighet där, även om den svenska strategin också har varit att vädja till folkvett snarare än att komma med regler och förbud.
Förhoppningsvis har det nu blivit tydligare för fler att en rekommendation från en myndighet är av stor betydelse.
Sen har kommunikationen mångt och mycket varit anpassad efter normen som utgångsläge.
Det lyfter till exempel journalisten Anna Bergholtz i ett inlägg om att det är svårt att vara blind nu:
”Nys i armvecket”, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Ja just i den där viktiga armen jag brukar greppa tag i för att bli ledsagad, tänker jag.
Att hålla avståndet kan också vara svårt när man är blind, till exempel. Där måste fler hjälpa till och hålla avståndet till någon som har vit käpp eller ledarhund!
/Maria Niemi, vd Hyvää
Hyvääs Maria Niemi gästföreläser på Södertörns högskolas kommunikatörsprogram (i videorum såklart, såhär i coronatider). Ämnet för dagen är just kriskommunikation.
Maria kompetensutvecklar sig också just nu inom kreativt skrivande på samma skola och älskar Södertörn (och saknar verkligen miljön!).
Sista veckan på LIA:n, dags för avslut och sammanfattning. Den trotsiga tidsoptimisten i mig vill dock protestera och säga; ”Men hallå där, inte kan det väl vara slut redan? Vänta lite, jag ska bara…” Det är fånigt jag vet. Och det leder ju heller ingen vart. Nä, lika bra att istället klokt och vuxet acceptera att tolv veckor nu snart är slut. Hur tråkigt det är må vara.
Men samtidigt slår det mig; tänk om detta faktiskt inte alls är slutet? Tänk om det bara är en riktigt lovande början…? Det pirrar till i magen av förväntan, men först: ett försök att sammanfatta. Mina tolv veckor som Hyvääs första praktikant. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag börjar från början – med mitt varför.
Som jag skrev i mitt första inlägg så drogs jag till Hyvääs nisch kring normkreativ kommunikation. Jag skulle kunna mala på hur länge som helst om varför just detta känns så angeläget. Men till syvende och sist så handlar det om inkludering, i såväl ord som i handling. Att vilja utmana det som är, att kunna bli något mer. Om social hållbarhet.
Jag tänker att företag som Hyvää går före och visar vägen. Så att vi andra kan hänga på. De är viktiga, på så många sätt; som kunskapsbärare, som inspiratörer, som en spark i baken. Att jag nu fått vara en liten del av det känns såklart storslaget. Och väldigt, väldigt inspirerande.
Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet tänker jag. Sådär i största allmänhet. För olikheter berikar ju, på så himla många sätt. Det återstår nu bara att fundera över, hur just jag ska hitta min framtida plats i det arbetet. En får se…
Ok, men exakt vad har jag då pysslat med under de här veckorna kan man ju undra? Svaret på den frågan är nog; ”en himla massa olika saker…”
Jag har bloggat, postat inlägg i sociala kanaler och korrekturläst texter. Jag har tillverkat kundundersökningar och gjort research om tillgängliga rapportformat för SCB. Analyserat och spånat fram förslag till en ny digital strategi för Hyvääs digitala kanaler har jag också hunnit med. Och föreläst, för ett gäng blivande webbredaktörer på Poppius! (Om än på ett litet hörn, men i alla fall..). Och såklart, en massa annat…
Som grädde på moset har jag under de här veckorna också blivit en fena på det här med distansjobb. Jag erkänner; att få ordning på all planering och struktur tog lite extra kraft där i början. Men väl på plats så flöt det på. Riktigt, riktigt bra, om jag får säga det själv. Och det får jag ju.
Jag vet nu att när jag får styra min arbetstid, och anpassa den efter MINA behov. Då blir jag också mer effektiv, mer kreativ. Det är då jag blir som allra bäst helt enkelt. Och jag får också mer tid över till sånt där annat viktigt. Som att ta hand om mig själv, och andra. En win-win alltså, för alla inblandade. Halleluja.
Just detta med anpassning efter behov och distansjobb blev en viktig insikt för mig. Och i dessa Corona-tider kanske också fler har blivit varse just detta? I alla fall de som nu fått möjligheten att arbeta mer platsoberoende. (Månne blir detta en liten parentes i den här LIA- sammanfattningen, men håll ut).
Det passar kanske inte alla, och såklart är det inte heller svaret på all världens problem. Men att tillföra mer flexibilitet i arbetslivet (exempelvis genom möjligheten att jobba mer platsoberoende), skulle mycket väl kunna vara ett exempel på, hur man framledes kan anpassa och omforma arbetslivet tänker jag. Till att bli mer inkluderande. Så att fler kan komma till sin rätt.
För på en traditionell arbetsplats ställs idag många osynliga krav. Som att obehindrat kunna prata om vädret på fikarasten, delta i långa möten utan tydlig agenda, eller vara produktiv i ett öppet kontorslandskap. Saker som de flesta kanske inte upplever som krav, men som för andra utgör enormt stora hinder. En del individer är som mest produktiva på kvällen, men tvingas ändå till kontoret kl. 8. Andra har svårt att passa tider eller ta emot instruktioner, inte på grund av lathet eller sämre vetande, utan för att vi alla helt enkelt inte är stöpta i samma form.
I min värld är lösningen enkel; vi måste så långt det är möjligt kunna anpassa formen efter individen, istället för tvärtom. Betänk all fantastisk mänsklig potential som då bättre skulle kunna tas tillvara. Potential som nu ligger slumrande, helt i onödan. För mig är detta normkreativitet och inkludering i praktiken. Tänkvärt, eller hur?
Men åter till LIA-sammanfattningen…
Avslutningsvis vill jag såklart lyfta fram och ära Maria. Som under dessa veckor varit en fantastisk handledare (smörigt kanske, men det kan inte hjälpas!). Hon har utmanat mig, stöttat mig och gett mig konstruktiv feedback – allt på samma gång. Vi har diskuterat diverse världsproblem, utbytt erfarenheter, och så har vi skrattat mycket tillsammans. Mest på digital väg, men ett par fysiska möten hann vi också med, innan Corona slog till.
Inte för en sekund ångrar jag att Hyvää blev platsen för min sista LIA. Jag hoppas och tror att detta är början på något mer, både professionellt och vänskapligt. Och inom sinom tid, post-Corona så att säga, styr jag åter min kosa mot huvudstaden. För en återträff IRL. Det ser jag väldigt mycket fram emot!
Stort tack Maria och Hyvää!
Nu känner jag mig lite mer redo. För vad som komma skall.
Bring it on!
//Susanne Argus, digital kommunikatör, med en yrkesexamen klar i maj.