Kommunikation under coronakrisen

Maria Niemi står i en kappa ute på gatan
Hyvääs vd Maria Niemi. Foto: Jennie Kumlin

Kommunikation är extra viktigt i kristider. Det ser vi nu under coronapandemin. Och det har kommit en hel del intressanta analyser på temat.

Här går jag igenom resultaten från några av dem.

Hjälpa till är viktigast

En av dem är Edelmans Trust-barometer om förtroende under coronaviruspandemin. Deras studie visar att det många efterfrågar är att företag och organisationer möter de sociala utmaningar som finns nu, med allt från att ta hand om sina anställda under krisen, till att förändra sina produkter och priser för att skapa en gemenskap.

Hela 62 procent av deltagarna i studien ansåg att varumärken kommer spela en stor roll i att hantera krisen. Och 55 procent tycker att företag agerar snabbare än regeringen. Samtidigt svarar en klar majoritet, 71 procent, att de tappar förtroendet för varumärket om de sätter vinst före människor.

Allra viktigast är att hjälpa människor hantera utmaningarna som kommer av krisen – det tycker 84 procent.

Tänk på tajmningen

En undersökning från Provokemedia har rankat olika länders förtroende inom coronakommunikation enligt PR-konsulter. USA rankas lägst och högst rankas Nya Zeeland och Tyskland.

Mest framgångsrikt har varit tajmingen i kommunikationen, följt av att kommunicera och uppdatera sina rekommendationer, samt tonalitet och språk,

Åtta dar att nå fram

Det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen minskat sin rörlighet med hälften, efter att svenska myndigheter gått ut med rekommendationer om att stanna hemma och begränsa sina kontakter. Det visar ett forskningsprojekt från Handelshögskolan i Stockholm.

Det har visat sig vara svårt för svenskarna att tolka vad en rekommendation från en myndighet innebär, att den är mer bindande än många tror. En del har efterfrågat mer tydlighet där, även om den svenska strategin också har varit att vädja till folkvett snarare än att komma med regler och förbud.

Förhoppningsvis har det nu blivit tydligare för fler att en rekommendation från en myndighet är av stor betydelse.

Normen gick först

Sen har kommunikationen mångt och mycket varit anpassad efter normen som utgångsläge.

Det lyfter till exempel journalisten Anna Bergholtz i ett inlägg om att det är svårt att vara blind nu:

”Nys i armvecket”, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Ja just i den där viktiga armen jag brukar greppa tag i för att bli ledsagad, tänker jag.

Att hålla avståndet kan också vara svårt när man är blind, till exempel. Där måste fler hjälpa till och hålla avståndet till någon som har vit käpp eller ledarhund!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Gästföreläsare inom kriskommunikation

Hyvääs Maria Niemi gästföreläser på Södertörns högskolas kommunikatörsprogram (i videorum såklart, såhär i coronatider). Ämnet för dagen är just kriskommunikation.

Maria kompetensutvecklar sig också just nu inom kreativt skrivande på samma skola och älskar Södertörn (och saknar verkligen miljön!).

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet

Susanne står på en bro. Bakom henne syns konturerna av hus och en begynnande solnedgång.

Sista veckan på LIA:n, dags för avslut och sammanfattning. Den trotsiga tidsoptimisten i mig vill dock protestera och säga; ”Men hallå där, inte kan det väl vara slut redan? Vänta lite, jag ska bara…” Det är fånigt jag vet. Och det leder ju heller ingen vart. Nä, lika bra att istället klokt och vuxet acceptera att tolv veckor nu snart är slut. Hur tråkigt det är må vara. 

Men samtidigt slår det mig; tänk om detta faktiskt inte alls är slutet? Tänk om det bara är en riktigt lovande början…? Det pirrar till i magen av förväntan, men först: ett försök att sammanfatta. Mina tolv veckor som Hyvääs första praktikant. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag börjar från början – med mitt varför.

You got me at social hållbarhet 

Som jag skrev i mitt första inlägg så drogs jag till Hyvääs nisch kring normkreativ kommunikation. Jag skulle kunna mala på hur länge som helst om varför just detta känns så angeläget. Men till syvende och sist så handlar det om inkludering, i såväl ord som i handling. Att vilja utmana det som är, att kunna bli något mer. Om social hållbarhet.

Jag tänker att företag som Hyvää går före och visar vägen. Så att vi andra kan hänga på. De är viktiga, på så många sätt; som kunskapsbärare, som inspiratörer, som en spark i baken. Att jag nu fått vara en liten del av det känns såklart storslaget. Och väldigt, väldigt inspirerande. 

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet tänker jag. Sådär i största allmänhet. För olikheter berikar ju, på så himla många sätt. Det återstår nu bara att fundera över, hur just jag ska hitta min framtida plats i det arbetet. En får se…

Skriva, analysera och frilansande

Ok, men exakt vad har jag då pysslat med under de här veckorna kan man ju undra? Svaret på den frågan är nog; ”en himla massa olika saker…”

  • Jag ville skriva – jag fick skriva.
  • Jag ville analysera – jag fick analysera.
  • Jag ville veta mer om frilanslivet – Maria delade generöst med sig av alla sina erfarenheter.

Jag har bloggat, postat inlägg i sociala kanaler och korrekturläst texter. Jag har tillverkat kundundersökningar och gjort research om tillgängliga rapportformat för SCB. Analyserat och spånat fram förslag till en ny digital strategi för Hyvääs digitala kanaler har jag också hunnit med. Och föreläst, för ett gäng blivande webbredaktörer på Poppius! (Om än på ett litet hörn, men i alla fall..). Och såklart, en massa annat… 

Bilden föreställer ett skrivbord med två dataskärmar. På skrivbordet ligger också två böcker.

Som grädde på moset har jag under de här veckorna också blivit en fena på det här med distansjobb. Jag erkänner; att få ordning på all planering och struktur tog lite extra kraft där i början. Men väl på plats så flöt det på. Riktigt, riktigt bra, om jag får säga det själv. Och det får jag ju. 

Jag vet nu att när jag får styra min arbetstid, och anpassa den efter MINA behov. Då blir jag också mer effektiv, mer kreativ. Det är då jag blir som allra bäst helt enkelt. Och jag får också mer tid över till sånt där annat viktigt. Som att ta hand om mig själv, och andra. En win-win alltså, för alla inblandade. Halleluja. 

Span på framtidens arbetsliv

Just detta med anpassning efter behov och distansjobb blev en viktig insikt för mig. Och i dessa Corona-tider kanske också fler har blivit varse just detta? I alla fall de som nu fått möjligheten att arbeta mer platsoberoende. (Månne blir detta en liten parentes i den här LIA- sammanfattningen, men håll ut). 

Det passar kanske inte alla, och såklart är det inte heller svaret på all världens problem. Men att tillföra mer flexibilitet i arbetslivet (exempelvis genom möjligheten att jobba mer platsoberoende), skulle mycket väl kunna vara ett exempel på, hur man framledes kan anpassa och omforma arbetslivet tänker jag. Till att bli mer inkluderande. Så att fler kan komma till sin rätt. 

För på en traditionell arbetsplats ställs idag många osynliga krav. Som att obehindrat kunna prata om vädret på fikarasten, delta i långa möten utan tydlig agenda, eller vara produktiv i ett öppet kontorslandskap. Saker som de flesta kanske inte upplever som krav, men som för andra utgör enormt stora hinder. En del individer är som mest produktiva på kvällen, men tvingas ändå till kontoret kl. 8. Andra har svårt att passa tider eller ta emot instruktioner, inte på grund av lathet eller sämre vetande, utan för att vi alla helt enkelt inte är stöpta i samma form. 

I min värld är lösningen enkel; vi måste så långt det är möjligt kunna anpassa formen efter individen, istället för tvärtom. Betänk all fantastisk mänsklig potential som då bättre skulle kunna tas tillvara. Potential som nu ligger slumrande, helt i onödan. För mig är detta normkreativitet och inkludering i praktiken. Tänkvärt, eller hur?

Men åter till LIA-sammanfattningen… 

Ett avslut och en början 

Avslutningsvis vill jag såklart lyfta fram och ära Maria. Som under dessa veckor varit en fantastisk handledare (smörigt kanske, men det kan inte hjälpas!). Hon har utmanat mig, stöttat mig och gett mig konstruktiv feedback – allt på samma gång. Vi har diskuterat diverse världsproblem, utbytt erfarenheter, och så har vi skrattat mycket tillsammans. Mest på digital väg, men ett par fysiska möten hann vi också med, innan Corona slog till.

Inte för en sekund ångrar jag att Hyvää blev platsen för min sista LIA. Jag hoppas och tror att detta är början på något mer, både professionellt och vänskapligt. Och inom sinom tid, post-Corona så att säga, styr jag åter min kosa mot huvudstaden. För en återträff IRL. Det ser jag väldigt mycket fram emot!

Stort tack Maria och Hyvää! 

Nu känner jag mig lite mer redo. För vad som komma skall. 

Bring it on!

//Susanne Argus, digital kommunikatör, med en yrkesexamen klar i maj.

 

Kriskommunikation i pandemi

Hyvääs Marias Niemi har gästat en av Sveriges största poddar om sociala medier – Digitalsnack. Ämnet var kriskommunikation i pandemitider.

Sociala medier under coronakrisen

  • Hur förbereder man sig för nåt sånt här?
  • Vad är viktigast just nu?
  • Hur bemöta ilska och oro?

Podden Digitalsnack på Soundcloud

Få hjälp med kriskommunikation

Kontakta Hyvää för att få hjälp med kriskommunikation och krishantering i sociala medier.

Kriskommunikation tillgänglig för alla

Myndigheten PTS har undersökt vilka behov och utmaningar som personer med funktionsnedsättning, personer över 75 år samt nyanlända har vid kommunikation i krissituationer. PTS undersökning från 2019  finns att läsa här i sin helhet.

Tillgänglig krisinformation

Slutsatser av undersökningen:

Endast en deltagare kände till numret 113 13 – det som används till exempel för pandemier. Det är livsviktigt att avlasta akutnumret 112 och  vårdnumret 1177.

Döva personer och personer med dövblindhet som larmar via SMS112 eller en förmedlingstjänst uttrycker oro kring att larma 112. Oron beror på att det finns en bristande kunskap om hur SMS112 och förmedlingstjänsterna fungerar i skarpt läge. SOS Alarm har information på teckenspråk, men den tycks inte nå ut till målgruppen.

För att få krisinformation vänder sig deltagarna i första hand till nyheter via tv, radio eller internet. För personer med synnedsättningar är det avgörande att information finns på internet och att webbplatsen är kompatibel med skärmläsare och punktskriftdisplay.

Vad kan du bidra med?

  • Påminn andra om numret 113 13 – speciellt nu i pandemitider.
  • Prata om att 112 bara ska användas i akutfall.
  • Berätta att SOS Alarm har information på teckenspråk.
  • Se till att din organisation har krisinformation i olika format, till exempel tolkat till teckenspråk och digitalt tillgängligt för skärmläsare och punktskriftdisplay. Glöm inte att tillgängliggöra informationen så snart den uppdateras, så den inte innehåller inaktuella uppgifter. Webbplatsen behöver också tillgänglighetsgranskas kontinuerligt.
  • Skriv begripligt och med klarspråk.

Få hjälp av Hyvää

Hyvää kan hjälpa dig att kriskommunicera eller skriva begripligt, så ta kontakt!

Med specialistkompetens inom kriskommunikation prioriterar Hyvää just nu uppdrag kopplade till pandemin och dess konsekvenser.

/ Maria Niemi, vd Hyvää

IT-branschen behöver mångfald

Tjejer Kodar är en organisation som bland annat verkar för mer mångfald inom tech- och IT branschen. I höstas genomförde de en undersökning där över 700 kvinnor och icke-binära i branschen delade med sig av sina erfarenheter.

Resultatet är ingen jättekul läsning, om man är ett fan av jämställdhet och mångfald (och vem är inte det?). I rapporten från Tjejer Kodar framkommer bland annat hur kvinnor och icke-binära inte sällan missgynnas karriärsmässigt. Eller hur deras kompetens ofta ifrågasätts, just på grund av deras kön.

Mångfald – för att kunna attrahera fler

Såklart måste alla medarbetare, oavsett kön eller bakgrund, kunna erbjudas en tilltalande arbetskultur. Förlegade normer och oschyssta villkor hör inte hemma på en modern arbetsmarknad.

För att möjliggöra förändring måste man också lyssna till de som sitter på erfarenheterna. Och budskapet från deltagarna i rapporten är tydligt.

Kvinnor och icke-binära inom tech- och IT branschen vill:
  • ha utmanande och intressanta arbetsuppgifter som matchar ens kompetens.
  • jobba för en arbetsgivare som tydligt prioriterar områden som inkludering, öppenhet och prestigelöshet.

Inga orimliga krav kan man tycka.

Normkreativ kommunikation – ett verktyg att nå mångfald

  1. Börja agera – rapporten från Tjejer Kodar ger flera exempel på hur man praktiskt kan arbeta för mer jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen.
  2. Börja kommunicera – att sprida vad man gör och vad man står för är jätteviktigt.

Varför? Jo, för idag gör många research i jakten på ett nytt jobb, vilket också lyfts i rapporten från Tjejer Kodar.

En mycket stor andel av deltagarna (72 procent) söker information om en potentiell arbetsgivare via företagets hemsida och/eller i deras sociala kanaler (över 50 procent).

Här gäller det alltså för företag att kunna kommunicera mångfald, annars riskerar man att missa typ hälften av alla potentiella kandidater (kvinnor och icke-binära utgör ju som bekant nära hälften av befolkningen).

Och för detta ändamål är normkreativ kommunikation ett mycket användbart verktyg.

Behöver du hjälp i mångfaldsarbetet?

Hör av dig till Hyvää! 

Med expertis inom såväl normkreativ kommunikation, som strategi och analys hjälper vi dig i ditt mångfaldsarbete.

Vill du veta mer? Läs om hur Hyvää har hjälpt andra. 

/Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

Skriv begripligt

Du vill inkludera fler genom att börja skriva mer begripligt. Vad bra! Här får du några enkla och konkreta tips, som tar dig en bra bit på vägen.

Det finns principer för vad som gör en text begriplig. För alla, men också särskilt för personer som har svårt att läsa, skriva, att förstå eller som har minnessvårigheter, känsliga för starka intryck eller koncentrationssvårigheter.

Projektet Begriplig text har tagit fram 19 råd för begriplighet, utifrån en undersökning de gjort med deltagare som haft varierande funktion.

Begriplig text

  1. Rubrik som beskriver innehållet
  2. Rada upp information i punktlistor
  3. Mellanrum mellan stycken
  4. Sammanfatta långa texter
  5. Mellanrum mellan rader
  6. Går att lyssna på texten
  7. Finns bilder som förtydligar innehållet
  8. Markera viktiga ord med fet stil
  9. Informationen finns som film
  10. Ingress
  11. Viktigaste i texten kommer först
  12. Mellanrubriker som förklarar innehållet
  13. Kort text
  14. Korta rader
  15. Första orden i ett nytt stycke är fetmarkerade
  16. Breda marginaler
  17. Avstava inte ord
  18. Undvik förkortningar
  19. Storleken på bokstäver inte är för liten

Satsa på begriplighet

Skriva begripligt handlar inte om att uppfylla precis alla punkter, eftersom det ibland finns motstridiga åsikter bland deltagarna i undersökningen om vad som är mest begripligt. Men listan ger ändå ett hum om vad som är bra text.

Fokuserar du på att uppfylla några av punkterna har du redan gjort mycket för att ta ett stort steg framåt mot ökad inkludering. Bland det svåraste är att ta fram innehåll som är relevant för mottagaren, som är strukturerad på ett begripligt sätt och som varken innehåller för mycket eller för lite.

Listan går i linje med Klarspråk, som är en metod för begripligt innehåll. Institutet för språk och folkminnen har en gratis webbutbildning i Klarspråk.

Vill du ha hjälp med inkludering?

Kontakta Hyvää för att få hjälp med inkluderande och normkreativ kommunikation, till exempel en skribent med koll på begriplighet.

Normkreativ kommunikation ger hållbar utveckling

Överallt pratas det idag om hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens ledare förbundit sig till att fram till år 2030 uppnå fyra fantastiska saker: att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Till hjälp har man de 17 globala målen för hållbar utveckling som utgår från tre olika dimensioner av hållbarhet.

Förutom miljömässig hållbarhet (vilket kanske är vad flest människor associerar med begreppet hållbarhet) innefattas även ekonomisk och social hållbarhet. So far so good. De 17 målen är såväl ambitiösa som väl definierade. Med hjälp av dessa har världen också en tydlig riktning att följa.

Men, oroskorpen i mig kraxar. Finns det inte en risk att frågan ändå blir alltför stor och ogreppbar för gemene man? Att istället för att var och en tar sitt ansvar, så förskjuts det till ”någon annan”? Vi i lilla Sverige kan väl ändå inte göra någon större skillnad. Varför ska vi ens bry oss, kanske många tänker.

För att komma bort från ett sådant resonemang behöver frågan göras angelägen. För alla. På riktigt. Och då frågan om hållbarhet nu verkar få ett allt större genomslag världen över, blir det också alltmer angeläget för både företag och organisationer, stora som små, att på allvar fundera över hur man tar sitt ansvar.  

För vinsterna med hållbarhetsarbete är många. Förutom att bidra till reell nytta för världen (vilket såklart är nog så bra), kan hållbarhetsarbetet dessutom ge klirr i kassan. Hur då? Kolla här.

Hållbarhet lönar sig

Den namnkunniga forskaren Nina Åkestam kom nyligen ut med sin avhandling ”Understanding Advertising Stereotypes”där hon beskriver hur olika stereotyper vanligen framställs inom reklam. Avhandlingen belyser samtidigt hur inkludering och en bredare demografisk representation har kommit att spela en allt större betydelse för hur reklam- och marknadsföring tas emot. Med hjälp av inkluderande, normkreativ kommunikation kan man skapa positiva varumärkeseffekter. Här har alltså företag och organisationer en tydlig möjlighet att vara med och påverka. 

Även Företagarna lyfter ämnet hållbarhet, bland annat i sin undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel från 2019, som genomfördes tillsammans med hållbarhetsbyrån Beyond Intent och Fossilfritt Sverige. I undersökningen framkom hur drivkrafterna bakom svenska företags hållbarhetsarbete i hög grad verkade vara affärsmässiga. Företag som prioriterade sitt hållbarhetsarbete stärkte sin konkurrenskraft, och dessutom tenderade deras lönsamhet att öka. 

Även utanför Sveriges gränser betonas vikten av hållbarhetsarbete. I januari i år sände fondförvaltaren Blackrock, en gigant i sammanhanget, en tydlig signal till det globala näringslivet. Deras vd Larry Fink betonade då i sitt årliga brev till världens företagsledare hur företagen i sitt beslutsfattande borde ge hållbarhet allt större utrymme. Budskapet, som i sig alltså bär ett stort symbolvärde, mötte många positiva reaktioner. Ytterligare exempel på hur hållbarhet tar en allt större plats i fler sammanhang är World Economic Forum och deras årsmöte i Davos tidigare i år. I vanlig ordning samlade mötet både politiker, näringslivsprofiler, journalister och andra inflytelserika personer. Att allas vår Greta Thunberg var en utav deltagarna ses av många som betydelsefullt. 

Betyder detta att världen nu på allvar är redo att ställa om mot hållbarhet? Inte en dag för tidigt i så fall, om du frågar mig.

Se över ditt hållbarhetsarbete

Om man som företag eller organisation inte tidigare prioriterat sitt hållbarhetsarbete är det alltså nu hög tid att göra det. Samtidigt som man ”gör gott”, finns det ju dessutom pengar att tjäna. För den som önskar, finns hjälp att få. Här är bara några exempel på lästips: 

Hyvää hjälper dig! 

Och såklart. För dig som vill ta reda på hur ni kan arbeta för ökad social hållbarhet finns Hyvää. Med expertis inom normkreativ kommunikation får du hjälp med att främja områden som inkludering och mångfald.

Tveka inte att höra av dig!  

/ Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

 

”You got me at social hållbarhet”

Hej! Susanne Argus heter jag, och under våren gör jag min slutpraktik på Hyvää. Jag pluggar till Digital marknadskommunikatör på TUC i Tranås, och i maj är det dags för examen. Jag valde Hyvää för deras inriktning kring normkreativ kommunikation och social hållbarhet. Läs om mitt första möte med Maria, och om mina förväntningar inför våren.

När magkänslan får styra

Du vet den där sköna känslan i magen när man vet att någonting är rätt? När den får guida mig i mina beslut, ja då brukar resultatet också bli rätt bra. Så var det också i höstas när jag lite av en slump ramlade över ett inlägg från Hyvää i en Facebookgrupp. Det var Marias mening; jag jobbar med social hållbarhet i form av normkreativ kommunikation som slog an något hos mig. Några mailkonversationer och ett Skypesamtal senare så var det bestämt, Hyvää var platsen för vårens LIA. Just då i mörkaste november kändes februari som en evighet bort, men i måndags var det äntligen dags. 

Uppstart i huvudstaden

Alarmet ringde redan tidigt i ottan, och när direkttåget mot Stockholm rullade ut från Tranås station, sov nog fortfarande minst hälften av familjemedlemmarna därhemma. Den välfyllda kaffetermosen bredvid mig fick kompensera för några för få timmars sömn. Visst, jag var nervös, men samtidigt rejält nyfiken på vad som väntade.

Efter att Maria mött upp mig på Centralen (en plats som för övrigt lätt kan överväldiga en lantis som jag) begav vi oss vidare mot Globen och vår planerade uppstartsträff. Därefter förflöt dagen i ett ganska högt tempo; planering blandades med personliga samtal, kreativa tankar och idéer utbyttes, och därtill hann vi med både lunch, fika och en hel del glada skratt.

När jag frampå eftermiddagen sedan satte mig på tåget hem mot Småland igen hade solen så sakteliga börjat sänka sig ned över Stockholm. Visst värkte det en aning i både knopp och kropp efter dagens alla intryck, men framförallt kände jag mig sådär härligt inspirerad och pepp som man kan bli efter ett fint personligt möte. 

Tolv lärorika veckor väntar

Från och med nu och fram till slutet av april kommer jag alltså vara Hyvääs första praktikant, ett ärofyllt uppdrag minst sagt. Att säga att jag ser fram emot den här tiden vore en stark underdrift. Synnerligen lärorikt, enormt utvecklande och fantastiskt roligt är istället några av de superlativ som bättre beskriver mina förväntningar. Att få lära mig av Maria, och samtidigt få möjlighet att själv testflyga mina färdigheter- hur coolt är inte det?

Skrivande, analys (och kanske ett gästspel!)

Under min tid på Hyvää kommer jag framförallt att fungera som skribent. Att leka med orden, formulera och formulera om- sånt tycker jag är skoj. Och med en hjärna som trivs rätt bra utanför boxen, hoppas jag även kunna bidra med en del nya tankar och infallsvinklar. Gällande Hyvää såklart, men även i de många spännande uppdrag som Hyvää kommer arbeta med under våren. Kanske vågar jag också tacka ja till erbjudandet om ett gästspel på en av Hyvääs föreläsningar på anrika Poppius i vår. Det vore ju himla skoj, och i så fall också ett rejält kliv utanför min comfort zone. Jaja, det sägs ju att man bör utmana sina rädslor…

Kom med, det blir kul!

Vill du veta mer om Hyvää, eller jobba med oss i vår? 

Tveka inte att höra av dig!

// Susanne Argus

Så klarar du krisen snabbast

En kris börjar ofta med medarbetarna. De är bland de bästa på att hitta felaktigheter som görs inom organisationen. Om kritiken lyfts, men inte tas på allvar av ledning, blir de frustrerade och försöker hitta andra sätt att åtgärda dem. Det minsta som sker är att de börjar prata om det med vänner och bekanta.

Något som också kan hända är att medarbetare går till media. Men idag räcker det med att posta det i en grupp i sociala medier för att det ska ta fart och bli en fullskalig kris på bara några timmar. Något som media snabbt snappar upp, eftersom de förstås också är aktiva i grupperna.

Hur förhindra kris?

Ganska enkelt handlar det om att alltid göra det rätta. Upptäcker någon ett fel – åtgärda det. Har krisen redan hunnit uppstå – gör det rätta och åtgärda felet, och berätta öppet att ni gör det.

Är ni osäkra på vad som är det rätta att göra? Fråga både medarbetare och kunder eller medlemmar, så får ni snart svaret. Eller ta hjälp av någon utifrån som kan se på er med ett nyktert öga.

Att göra det rätta direkt är det absolut snabbaste sättet att förtjäna kunders, medlemmars och allmänhetens förtroende – och medarbetarnas. Det menar Hongmei Shen, professor inom PR vid San Diego State University, samt Yang Chen, assisterande professor på North Carolina State University. Institute for Public Relations har publicerat en artikel av dem kopplat till deras studie av kinesiska Ctrips kriskommunikation under barnmisshandelsskandalen 2017.

 

Delaktighet och transparens som kriskommunikation

Forskarna har kunnat se att internkommunikation har en direkt effekt på relationen med externa målgrupper. Genom att ha en genuin dialog med medarbetarna, och låta dem vara delaktiga i de lösningar som tas fram, byggs det upp en tillit som spiller över på deras liv utanför organisationen. De pratar helt enkelt om er – i sociala medier, när de är på en fika med en kompis, och på middagar, mingel eller fester. Och det här sprids. Om det som medarbetarna säger är positivt byggs det upp ett ambassadörskap, som kommer att både stötta och förlåta er snabbare.

I studien lyfts fyra kommunikationsstrategier upp och slutsatsen är att det finns två som funkar särskilt bra. Båda handlar om att bygga dialog och en miljö där människor kan delta för att lösa problemet, både internt och externt. Delaktighet och transparens med andra ord.

Desto sämre är att direkt kommunicera en ursäkt eller ta till förnekelse. Eller att försöka skifta uppmärksamheten mot en annan aktör istället. Ingen av dessa strategier bygger förtroende för organisationen, även om ni kanske klarar er för stunden.

Behöver du hjälp med kriskommunikation?

Hör av dig till Hyvää!

Du kan få hjälp med att krisutbilda organisationen, ta fram en kriskommunikationsplan och akut krishjälp.

Hyvääs årskrönika 2019

Vilket år det har varit, på många sätt det bästa någonsin i Hyvääs historia! Till exempel fyllde Hyvää fem år (varav ett år som aktiebolag). Det firades med en tackvideo till alla Hyvää jobbat med under åren.

Detta gjorde Hyvää under året 2019:

Strategi

  • Förstudie inför framtida arbete med fördjupad analys hos statistikmyndigheten SCB via huvudbyrån Springtime-Intellecta.
  • Strategisk kommunikation för RFSL under kongressen.
  • Stöttat fackförbundet Elektrikerna med att ta fram en kriskommunikationsplan.
  • Sociala medie-marknadsföring inför All Digital Week för Digidelnätverket.
  • Utbildare inom kriskommunikation på Nackademins utbildningsprogram Digital kommunikatör i sociala medier.
  • Gästutbildare på Poppius inom content marketing.
  • Blev ihop med företaget Jämställt en av vinnarna av ramavtalet för SKR:s jämställdhetsarbete från 2020 och framåt.

Normkreativ

  • Inspirationsföreläsning om normkreativ kommunikation på Academy of Swedish Lapland för Swedish Lapland Visitors Board.
  • Utbildade KTH:s alla kommunikatörer i normkreativ kommunikation.

Copywriting

Hyvääs eget

Blogg-inlägg

Kompetensutveckling

  • Kreativt skrivande A på Södertörns högskola.
  • Två skrivarkurser med författarna Mian Lodalen och Sara Lövestam som ledare.

Uppdrag under 2020

Tveka inte att kontakta Hyvää om du behöver hjälp med strategicopywriting eller normkreativ kommunikation. Eller en föreläsare och utbildare inom någon av dessa områden.

Kommande:

  • Hyvääs Maria Niemi ska fortsatt kompetensutveckla sig i kreativt skrivande på Södertörns högskola, denna gång på B-kursen.
  • I vår har Hyvää en praktikant: Susanne Argus som är blivande digital marknadsstrateg från TUC. Du som jobbar med Hyvää då får också chans att ta del av Susannes klokskaper!

I vår blir Hyvää dubbelt så bra!

Då kommer Susanne Argus göra sin LIA-praktik hos Hyvää. Susanne studerar till digital marknadskommunikatör på TUC och är grym på att skriva och analysera.

Det blir så kul och en sån ära att hon valde Hyvää!

Här en videohälsning från Susanne:

Gästlärare på Poppius

Poppius logotyp i svart med rött O

 

I december är Hyvääs Maria Niemi gästlärare på Poppius webbredaktörsutbildning. Ämnet för dagen är content marketing.

Det ska bli kul att göra ett uppdrag för Skandinaviens äldsta journalistskola!

Tvåa i text-momentet i Publishingpriset

Boken syns på storskärm i den maffiga salongen med en enorm ljuskrona

Ingen vinst i Publishingpriset för boken Makt/Egenmakt av Omforma. Däremot kom vi tvåa i kategorin Årets fackbok i juryns bedömningar av texter, med hela 24 av 25 poäng. Det känns extra kul för oss skribenter i boken!

Om du är nyfiken på boken finns den att köpa via Omforma eller på Moderna museet och Konst-ig i Stockholm.

Grattis gänget bakom Selma Lagerlöf-boken som tog hem guldet!

Etik blir viktigare – anlita en etikansvarig

Nu när vi snart går in i ett nytt 20-tal har allt fler organisationer börjat inse hur viktigt det är att göra gott. Undersökningar pekar på att de nya vuxna generationerna tycker mer om varumärken som också står för en positiv samhällsförändring. För att locka kunder, användare eller medlemmar gäller det att förstå det.

Generation Z, som gäller personer födda 1995-2005, är mer engagerade i samhällsfrågor, drömmer stora drömmar, men är samtidigt mer pessimistiska inför framtiden. Det visar en studie från Kairos Future som Dagens Opinion berättar om. Generation Z tar större hänsyn till etik och moral vid köp av bostad, resor, kläder och livsmedel än det svenska genomsnittet mätt 1999 och 2019.

Whistle blow

Så hur säkrar man att sin verksamhet gör gott? För det första är det viktigt att syftet med det ni gör faktiskt är att göra samhället bättre, annars kanske ni ska tänka om. Men trots ett gott syfte kan det vara lätt att snubbla på olika trösklar. Därför har det blivit allt vanligare att införa olika verktyg som säkerställer det, till exempel whistle blow-funktion där anställda kan höra av sig anonymt med tips om oegentligheter. Flera av Hyvääs kunder har sådana, till exempel RFSL och Elektrikerna.

Etikansvarig

Det kan vara vettigt att ta in någon utifrån som gör en analys av er verksamhet, för att se om den är hållbar. Men det gäller också att hålla i arbetet och göra förändringarna som krävs. Att göra gott är inget engångsprojekt – det är en daglig aktivitet.

En del organisationer har valt att anställa någon som har ansvar för att granska verksamheten inifrån och förbättra den. Ett sådant exempel är Hyvääs tidigare kund Studieförbunden som just nu söker en etikansvarig. Personen ska ”driva och utveckla studieförbundens arbete med etik- och kvalitetsfrågor samt gemensamma avtal”.

Etikansvarig

Vill ni bli mer hållbara?

Hyvää kan till exempel hjälpa er med en hållbar strategi framåt och normkreativ kommunikation.

KTH blir normkreativa

KTH:s logotyp i blått och vitt

Sveriges största tekniska universitet, KTH, har anlitat Hyvää för att bli mer normkreativa. Under hösten 2019 utbildas alla KTH:s kommunikatörer i normkreativ kommunikation.

Nominerad till Publishingpriset – Årets fackbok

En trave böcker av Makt/Egenmakt som nominerats till Publishingpriset 2019

En väldigt rolig sak har hänt! Boken Makt/Egenmakt som gavs ut i fjol av Omforma är nominerad till Publishingpriset 2019 i kategorin Årets fackbok.

I boken medverkar Hyvääs Maria Niemi med en längre artikel om normer i designbranschen. Boken innehåller ett gäng intressanta texter och illustrationer om designfältet.

Du kan köpa boken via Omforma eller i Moderna museets butik i Stockholm.

Grattis till alla medverkande i boken och inte minst Omforma!

Vill såklart också passa på att gratta Hyvääs kunder Systembolaget, Huddinge kommun, LRF Mjölk och Studieförbunden som också är nominerade till Publishingpriset!

 

Foto: Johan Campanello

Internet största mötesplatsen för kärlekspar

En majoritet av heterosexuella par i USA träffar kärleken på nätet. Det visar en studie gjord av forskare vid universitetet i Stanford, som SVT rapporterar om.

Samma studie gjordes för tio år sen och då svarade drygt 22 procent att de träffats via nätet, i den senaste studien var siffran uppe på 39 procent.

Att träffas genom vänner, som tidigare var vanligast, har sjunkit från 25 till 20 procent.

Kärlek spirar över gränser

Nätet som arena för kärlek bidrar också till samhällsförändring. Enligt en annan amerikansk studie om sociala avstånd har äktenskap där paret har sitt ursprung i olika etniciteter peakat tack vare nätdejting.

Under 2000-talet har etniskt mixade nya äktenskap ökat från 10,68 till 15,54 procent i USA. Det menar forskarna är direkt kopplat till nätdejtingens framväxt. De kan till exempel se att en särskild ökning skedde 2014 – två år efter att Tinder lanserats.

Enligt forskarna beror det på att nätdejting fungerar på ett helt annat sätt än när människor möts IRL. Nätdejting ger oss access till personer utanför våra egna kretsar och nätverk. Tack vare nätdejting binds samhällen ihop, landsgränder överbryggas och det byggs starkare kopplingar mellan människor över hela världen.

Du kan läsa mer om forskningen om sociala avstånd i krönikan jag skrev för Internetmuseum. Där hittar du också min utställning om nätdejting: #Nätromans.

Nätdejting i Sverige

Enligt Svenskarna och internet 2017 uppgav 15 procent av de som nätdejtat att det har lett till att de blivit sambo eller gift sig. Och var tredje 16–25-åring hade nätdejtat det senaste året.

Här är Tinder särskilt vanligt. Enligt Svenskarna och internet 2018 använder 27 procent av 16-25-åringarna Tinder samt 14 procent av 26-35-åringarna.

 

/Maria Niemi

Myndigheters jämställdhetsarbete har gett resultat

Statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering, JiM, har gett positiv effekt för jämställdheten. Det är en av de viktigaste slutsatserna i en rapport från Jämställdhetsmyndigheten.

Arbetet med JiM har pågått mellan 2013-2018 på regeringens uppdrag. Hyvää har anlitats av Statens konstråd och Universitetskanslerämbetet för att utbilda personalen inom normkreativ, inkluderande kommunikation och hur man kommunicerar jämställt.

Jämställdhetsmyndigheten drar slutsatsen att arbetet behöver utvecklas till att i högre grad inkludera fler maktordningar än kön, såsom socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder, för att öka träffsäkerheten i insatserna. I det arbetet hjälper Hyvää gärna till, då normkreativ kommunikation tar in just fler perspektiv än bara kön.

Behöver er myndighet hjälp?

Kontakta Hyvää!

Känslor i emojis beroende på kön

En ny amerikansk forskningsstudie visar att emojis tas emot olika beroende på vilket kön den som skickar har, rapporterar Psychology Today. Det som undersöktes var könskategorierna män och kvinnor.

När kvinnor skickar känsloemojis som kyssande ansikte och hjärtan bedöms de som mer acceptabla än om en man skickar dem. Däremot gillade personerna i studien den klassiska glada emojin aningens mer om den kom från en man.

Studien går i linje med tidigare studier om könsstereotyper i kommunikation: känslouttryck från kvinnor accepteras mer än känslouttryck från män. Det visar också hur begränsad mansnormen är även digitalt. Kvinnor får använda olika sorters emojis och det tas emot väl. Medan män har de lite mer svala emojisarna att använda sig av, annars riskerar de att bli ogillade.

Här kan du läsa tidigare blogginlägg om emojis. Bland annat om att emojis är vårt digitala kroppsspråk. Och att en hel del normer präglar emojis och vårt emojianvändande. Som den här nya amerikanska studien bekräftar.

Vill du ha hjälp med kommunikation?

Tveka inte att höra av dig till Hyvää!

 

/ Maria Niemi, vd Hyvää