Myndigheters jämställdhetsarbete har gett resultat

Statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering, JiM, har gett positiv effekt för jämställdheten. Det är en av de viktigaste slutsatserna i en rapport från Jämställdhetsmyndigheten.

Arbetet med JiM har pågått mellan 2013-2018 på regeringens uppdrag. Hyvää har anlitats av Statens konstråd och Universitetskanslerämbetet för att utbilda personalen inom normkreativ, inkluderande kommunikation och hur man kommunicerar jämställt.

Jämställdhetsmyndigheten drar slutsatsen att arbetet behöver utvecklas till att i högre grad inkludera fler maktordningar än kön, såsom socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder, för att öka träffsäkerheten i insatserna. I det arbetet hjälper Hyvää gärna till, då normkreativ kommunikation tar in just fler perspektiv än bara kön.

Behöver er myndighet hjälp?

Kontakta Hyvää!

Känslor i emojis beroende på kön

En ny amerikansk forskningsstudie visar att emojis tas emot olika beroende på vilket kön den som skickar har, rapporterar Psychology Today. Det som undersöktes var könskategorierna män och kvinnor.

När kvinnor skickar känsloemojis som kyssande ansikte och hjärtan bedöms de som mer acceptabla än om en man skickar dem. Däremot gillade personerna i studien den klassiska glada emojin aningens mer om den kom från en man.

Studien går i linje med tidigare studier om könsstereotyper i kommunikation: känslouttryck från kvinnor accepteras mer än känslouttryck från män. Det visar också hur begränsad mansnormen är även digitalt. Kvinnor får använda olika sorters emojis och det tas emot väl. Medan män har de lite mer svala emojisarna att använda sig av, annars riskerar de att bli ogillade.

Här kan du läsa tidigare blogginlägg om emojis. Bland annat om att emojis är vårt digitala kroppsspråk. Och att en hel del normer präglar emojis och vårt emojianvändande. Som den här nya amerikanska studien bekräftar.

Vill du ha hjälp med kommunikation?

Tveka inte att höra av dig till Hyvää!

 

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Normkreativt Norrbotten

Academy of Swedish Lapland 2019 - logotyp

Hyvääs Maria Niemi är inspirationsföreläsare om normkreativ kommunikation på Academy of Swedish Lapland. Det blir första gången hon föreläser i sina hemtrakter!

Evenemanget vänder sig till besöksnäringen i norr och hålls i Storforsen i mitten av maj.

Årets tema är hållbarhet.

Behöver du normkreativ inspiration?

Tveka inte att kontakta Hyvää!

Gör människor glada med selfies

Selfies handlar om att stärka gemenskap, rapporterar Sveriges Radio. Det har forskare vid Göteborgs universitet kommit fram till, som undersökt vilken betydelse selfie har i kommunikationen mellan människor.

– Det är som visuellt småprat när man skickar selfies. Ett sätt att skapa gemenskap när man inte är på samma plats, säger professor Alexandra Weilenmann till Sveriges Radio.

Selfies skapar alltså en känsla av närhet. Därför ska det inte bara avfärdas som självupptagenhet.

– Det finns mycket moral med hur man ska använda mobiltelefonen. Det bygger på någon idé att det alltid är något viktigt man gör, men det sociala i att umgås och dela med sig av upplevelser är också väldigt viktigt, säger professor Alexandra Weilenmann till Sveriges Radio.

Selfie-norm

Jag har i ett tidigare blogginlägg lyft en positiv effekt med selfies; de hjälper oss att älska oss själva. Men också om att det finns en selfie-norm att hålla sig till:

”Det är uppenbart att det finns en norm om ’lagom mycket selfies’. Men det är högst oklart var gränserna för detta lagom går. Precis som alltid med normer så upptäcks de först då en klivit över den där osynliga gränsen. Då kommer bestraffningen som på beställning.”

Den där bestraffningen är olycklig. För selfien kan vara livsviktig. Den ger en möjlighet att avbilda sig själv enligt sin egen uppfattning och helt strunta i andras.

I det tidigare blogginlägget citeras en person med transerfarenhet om den personliga vinningen med selfies.

Men nu ska jag hålla mig till gemenskapsbyggandet.

Leenden gör oss glada

Forskning visar att om vi ser ett leende så börjar vi själva le. Och genom att vi själva ler så blir vi glada, eftersom hjärnan kopplar ihop dessa muskelspänningar med glädje. Det räcker med att leendet syns på bild. Ja, till och med en glad emoji kan räcka!

Genom att lägga ut glada selfies på oss själva bjuder vi samtidigt andra på glädje. Och en ledsen selfie väcker empati. Vi skapar närhet och gemenskap genom att bjuda på oss själva. Hur vi än mår.

Personligen kan jag inte få nog av att se bilder på personer jag tycker om. Och de personer vi inte tycker om kanske vi helt enkelt inte ska följa.

För att avslutningsvis belöna dig som läst ända hit bjuder jag på både en selfie och en glad emoji. 🙂

Maria Niemi står under en blå himmel med hörlurar på sig och solglimt i ansiktet

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Lär mig mer om sociala medier!

Tveka inte att ta kontakt med Hyvää om du vill veta mer om sociala medie-arbete.

Förtroendet för facket ökar

Inom loppet av ett par månader har flera intressanta undersökningar gjorts som visar vad svenska folket tycker om facket. Förtroendet har ökat de tre senaste åren. Men många tycker samtidigt att det är för dyrt att vara medlem.

Vi börjar med den årliga Förtroendebarometern som görs av Kantar SIFO och Medieakademin. Den mäter allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier och företag, och gjordes senast februari-mars 2019. Totalt 1 200 personer över 16 år medverkar i undersökningen.

Det finns mycket intressant att grotta ned sig i vad gäller Förtroendebarometern. Till exempel att Twitter ligger i botten och därmed har lägre förtroende än Flashback(!). Men nu ska vi djupdyka ned i siffrorna om facket.

 

Förtroendebarometern 2019 om samhällsintitutioner

Förtroendebarometern om facket

Det vi kan se är att facket vuxit i förtroende ända sen 2016, då den värsta dippen kom sedan mätningen går tillbaka (2009).

År 2016 är starkt förknippad med Kommunal-skandalen, som blev ett sorts reningsbad för hela fackförbundsrörelsen. Till exempel införde många fackförbund noll-alkoholpolicys efter det, vilket verkar ha gett effekt. Jag satt själv med i förbundsstyrelsen för DIK under den mandatperioden. Då fattade vi beslut om en sådan policy, samt en rad andra beslut som kändes viktiga för att säkra upp att medlemmarnas pengar används på rätt sätt. Jag vet att många andra fackförbund gjorde samma sak.

Det är kul att se att facket vinner tillbaka förtroende. Men en oroande siffra i Förtroendebarometern är att fackliga företrädare bara anses ha 34 procent inflytande i samhällsdebatten medan företrädare för näringslivet anses ha 65 procent. Det vittnar om en skev maktbalans. Till exempel anses influencers ha större inflytande än fackliga företrädare.

För övrigt ett stort grattis till Systembolaget som toppar Förtroendebarometern och som Hyvää jobbat med!

 

SOM 2019 om samhällsinstitutioner

Fackets skifte under 2010-talet

Tittar vi på SOM-undersökningen om svenska trender visar den något dystrare siffror. Också i den ökar facket i förtroende sen 2016, men ökningen är liten och facket ligger på samma förtroendenivå som bankerna och storföretagen. Historiskt kan vi se att facket legat ovanför dessa mestadels sedan 1986, men förutom en dipp på 90-talet kan vi se det här skiftet under 2010-talet.

Det är också sedan 2010 vi kan se att fackligt medlemskap mer eller mindre stagnerat i utveckling, enligt SOM-institutet och Göteborgs universitet.

SOM 2019 om medlemskap

Facket anses för dyrt

YouGovs undersökning gjordes januari-februari 2019 och består av 3 136 personer från 18 år och uppåt.

YouGovs undersökning visar att närmare 60 procent anser att fackföreningar har haft ett positivt inflytande på den svenska arbetsmarknadsmodellens utveckling och att fackföreningar är nödvändiga för att säkra goda löne- och arbetsvillkor. Särskilt nöjda är de som redan är medlemmar i ett fackförbund, där är siffran uppe mot 70 procent. Och 65 procent av medlemmarna tycker det är viktigt med solidaritet och sammanhållning.

Samtidigt tycker 58 procent att fackföreningar är för dyra.

YouGov 2019

 

Koppling till partier

Men 51 procent menar att facket styrs av politiska partier. Det är framför allt män som anser det och inte minst LO-förbundens män.

YouGov 2019 om facket och partier

YouGov presenterar också en spännande lista över vilka fackföreningar som svenskarna har bäst intryck av.

I toppen ligger Unionen och Sveriges Ingenjörer. I botten hittar vi Kommunal som ännu inte hämtat sig riktigt sen 2016, Transport som varit i kris alldeles nyligen och SAC-Syndikalisterna som befinner sig allra längst ned.

Kul är att se att Hyvääs kund Elektrikerna ligger på 13:e plats. Det är stort för att vara ett så litet fackförbund. De ligger till exempel en procentenhet ovanför storfacket IF Metall.

 

Kollektivavtal fortfarande hett

En annan lite äldre undersökning som också är intressant i sammanhanget är Kantar SIFOs undersökning från våren 2018. De intervjuade 12 150 personer i åldrarna 21-65 år. Av dessa uppgav 68 procent att de var med i facket och de fick ange varför de valt att vara medlem. Något som tidningen Arbetet rapporterade om.

Kanske något förvånande var kollektivavtal det främsta skälet, det ansåg 56 procent. Förvånande för att det länge har pratats om att det inte längre är ”trendigt” med ett så byråkratiskt ord som kollektivavtal.

Det snacket användes till och med i årets aprilskämt från tidningen Arbetsvärlden där LO, TCO och Saco lovade att byta namn från kollektivavtal till ”schysst deal”. Aprilskämt kanske, men inte så långt ifrån hur diskussionerna kan gå inom facket ibland. Det här visar att grundidén med facket håller. Det kanske snarare är andra bitar som behöver moderniseras.

SIFO 2018 om fackmedlemskap

På andra plats till varför man är med i facket kommer inkomstförsäkringen och på tredje plats anställningstrygghet. Det visar på hur trygghet är ett starkt skäl till att vara med i facket.

Därefter är det ett ganska stort hopp till övriga anledningar, såsom att man får juridiskt och arbetsrättsligt stöd, övriga försäkringar som ingår samt råd och stöd vid till exempel löneförhandling.

Allt det där andra som facket strösslar med, såsom rabatter, studiestöd och till och med karriärcoachning, verkar inte lika populärt enligt undersökningen.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

 

Vill du ha hjälp med strategin?

Tveka inte att ta kontakt med Hyvää!

När tackar Hyvää nej till uppdrag?

Ibland får jag frågan om vad det innebär att Hyvää är värderingsdrivet. Tackar jag till exempel nej till uppdrag som inte stämmer överens med Hyvääs värderingar? Det snabba svaret är: JA.

Absolut tackar jag nej där det krävs. I några fall har jag behövt göra det direkt. I andra fall har jag behövt tänka länge och verkligen bestämma mig för var Hyvää ska stå i en fråga innan jag tackat ja. Inga pengar i världen är värda att gå emot sina värderingar.

Ett exempel är där jag fick förfrågan att hålla en workshop på Forum Jämställdhet. Till en början förstod jag inte att det var Sveriges Kvinnolobby som var arrangörer, och när jag sen upptäckte det kom några obehagliga debattinlägg från dem som handlade om transpersoner och var direkt transfobiska. Jag som har en djup förankring i hbtqi-världen kände mig verkligen oroad och bestämde mig för att lyfta det med dem. Vi hade nästan en timmes långt konstruktivt samtal, där det kändes som att de tog till sig av kritiken jag lyfte. Men min magkänsla sa ändå att jag inte kan samarbeta med Sveriges Kvinnolobby förrän de med konkreta åtgärder visar att de inte längre har ett transfobiskt beteende.

Nu har det visat sig att jag fattade helt korrekt beslut. Jag vill fortfarande lyfta att vårt samtal var konstruktivt och  bra, men det är också uppenbart att de som organisation inte har tagit till sig av det jag och så många andra har sagt (även om förhoppningsvis individen jag pratade med har gjort det).

Hyvää jobbar inte med transfobiska organisationer

Under helgen läste jag flödet på Twitter i godan ro och upptäckte att det var årsmöte hos Sveriges Kvinnolobby. På sittande möte får en kandiderande person veta att hon inte får kandidera på grund av de kollat upp hennes juridiska kön – utan att informera eller be om samtycke för det – och att det inte var överensstämmandet med det kön kvinnolobbyn anser ska finnas i deras styrelse. Sveriges Kvinnolobby skriver själva på sin hemsida att de ”utgår från kön som juridiskt kön. Vi ser också att juridiskt kön för de flesta människor (om än inte för alla) överensstämmer med deras biologiska kön.”

Smaka på den. En organisation som verkar för en specifik grupp anser här att det viktiga är att ”de flesta” är nöjda. Redan där sviktar logiken.

Här hade Sveriges Kvinnolobby en unik möjlighet att få in en kvinna med transerfarenhet i sin styrelse. Dessutom backad av deras medlemsorganisation Maktsalongen. Men de gick emot det med hänvisning till stadgarna. Nog för att en organisation kan ha stela regler, men de går alltid att ändra. Jag har själv varit med i en hel del stadgeförändringsarbete och vet hur det funkar.

Detta är inte bra krishantering, säger jag också i egenskap av kriskonsult. Det är dags att Sveriges Kvinnolobby börjar se om sitt hus om de ska kunna verka i vår samtid och inte minst i framtiden.

Maktsalongen har nu valt att lämna Sveriges Kvinnolobby. Motiveringen lyder:

”Att utgå från juridiskt kön när en analyserar (o)jämställdheten i Sverige på strukturell nivå är relevant och förståeligt i vissa fall – men att med hänvisning till juridiskt kön utesluta kvinnor ur vår samlade kvinnorörelse på individuell nivå är för oss helt obegripligt.”

Det är bara att hålla med.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Har du frågor till Hyvää?

Tveka inte att ta kontakt!

 

Går det att bli för inkluderande?

Den fem år långa studien på Lunds universitet om kommunikationens betydelse för organisationen har äntligen lämnat sin slutrapport. Den går under namnet ”Den kommunikativa organisationen” och ges ut i samarbete med Sveriges Kommunikatörer.

I den finns en hel del intressanta resultat i rapporten för alla som är intresserade av kommunikation. Här väljer jag att gå in på delen om Värdeskapande kommunikation.

För mycket kommunikation

För mycket kommunikation kan vara värdeförstörande, lyder en av rubrikerna.

Det kan handla om att förväntningarna på kommunikation är för höga, att det ses som magi. Det som forskarna kallar för ”todeloo-effekten”.  Magi i den meningen att en del tror att kommunikation ska kunna sminka över ett dåligt beslut.

Det är till exempel en vanlig missuppfattning om kriskommunikation, att det skulle handla om att sopa skit under mattan. Medan som kriskommunikatör vill man göra precis tvärtom – vara transparent och lyfta fram, stå för vad som hänt och göra något åt det. Här blir det ofta konflikt mellan kommunikatörer och ledning som kanske helst vill att problemet ska försvinna.

I dagens sociala medie-samhälle, där vem som helst kan publicera ett avslöjande, kommer inte sopa under mattan-metoden fungera och det vet alla kommunikatörer. Då är det lika bra att lägga korten på bordet direkt.

Överinkludering kan förstöra

För mycket kommunikation kan också leda till en ”babbelorganisation” som forskarna uttrycker det. Där pågår diskussioner som aldrig leder till något.

I en sådan organisation lyfts vikten av dialog och inkludering fram, men utan att det förväntas leda till handling. Allt ska fortsätta diskuteras och alla måste få bli delaktiga till den grad att det aldrig kan gå framåt.

En babbelorganisation kan verka inkluderande, men eftersom den aldrig leder till handling så blir det ingen skillnad för de som verkligen behöver förändring. Om det till exempel är en grupp på arbetsplatsen som är i minoritet och förespråkar en förändring så kommer det aldrig att ske, just för att babbelorganisationen babblar ihjäl ämnet tills alla är så trötta att ingen orkar driva det vidare.

För riktig inkludering krävs driv och energi.

Intressanta resultat som sagt, och jag får säkert tillfälle att komma tillbaka till andra delar i rapporten.

Behöver du hjälp med strategi?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Hur du lobbar fram en ny lag

Jobbar du kanske med en fråga som skulle behöva en lagändring, men vet inte riktigt hur du ska gå till väga? Här kommer några konkreta tips som bygger på kommunikationsarbete som lett till faktiska lagändringar.

Jag har i olika omgångar jobbat med att försöka få till nya lagar genom opinionsbildning och lobbying, varav två som blivit verklighet. För omkring tio år sedan började en socialförsäkringsgrupp på fackförbundet Kommunal jobba med en idé utifrån utredaren Anna Hedborgs rapport, som handlade om ett karensavdrag istället för den vanliga karensdagen. Karensavdraget skulle vara mycket mer rättvist och mer anpassat till den moderna verkligheten, eftersom alla människor inte jobbar måndag till fredag kontorstid. En karensdag kan slå väldigt hårt för den som bara jobbar tre dagar en vecka. Det blir ju en tredjedel av personens inkomst som försvinner vid vanlig sjukdom. Nu har karensavdraget äntligen blivit lag.

Ett annat exempel är barnrättslagen som blir lag 1 januari 2020, som Barnombudsmannen drivit fram. Där hade jag förmånen att vara med på sluttampen och sätta det sista kommunikationsarbetet under 2017.

Här får du tre tips utifrån dessa erfarenheter, som kommer göra kommunikationsarbetet mer framgångsrikt.

En riktigt bra lagidé

Det krävs en idé som ska få de flesta att tänka: ”Men vad konstigt att det inte redan är så!”. Något som löser ett problem på ett ganska självklart sätt. Idén med ett karensavdrag pekade på en allt vanligare verklighet – att människor inte jobbar likadant och att karensdagen därmed var omodern och förlegad.

En riktigt bra idé är det få förunnat att kläcka självmant. I det här fallet handlade det om att samla gedigen kompetens, med lång erfarenhet av såväl socialförsäkringar som kommunikation och kunskap om dagens arbetsmarknad, för att kunna komma fram till den. Sen krävdes det också mod för att ta fasta på den då djärva tanken.

Lobba direkt mot makten

Visst är det bra att försöka väcka opinion hos allmänheten, och ibland är det vad som krävs. Men inte alltid. Finns det en given instans som redan tittar på lagändringar, till exempel en regeringsutredning, så kan det fungera lika bra att kontakta den. De blir ofta glada över att få inspel från trovärdiga aktörer, inte minst om det handlar om helt nya idéer.

I fallet med karensavdraget fanns det en pågående socialföräkringsutredning som Kommunal kunde lämna idén till och så fröet redan där.

Välj rätt ord för opinionsbildning

När jag började jobba på Barnombudsmannen insåg jag ganska snabbt att den terminologi som användes om lagförslaget inte skulle funka bland gemene man. Det talades till exempel om en ’inkorporering av barnkonventionen i svensk lag’. Bara ordet ”inkorporering” kan vara svårt att förstå vad det innebär och är egentligen inte intressant för de flesta. Det man är mest intresserad av är om barnens rättigheter kommer stärkas i en ny lag eller inte.

För att göra det lättare att prata om behövdes det ett enklare språk, gärna ett ord som förklarade det mesta. Därför valde vi att prata om ’barnrättslagen’ istället. Något som andra organisationer, till exempel Bris, anammade snabbt eftersom vi lanserade ordet under Almedalsveckan där vi  som jobbade med barnrättsfrågor samkörde programpunkter. Tack vare det ordet blev det tydlig för människor därute att en ny lag som stärker barns rätt är på gång.

Vi hämtade inspiration från opinionsarbetet inför samtyckeslagen (som för övrigt också blev lag 2018). Det var ett arbete drivet av gräsrötter med Ida Östensson i spetsen och jag hörde henne berätta i en podd om just hur viktigt det är med ordens betydelse. Att det hjälpte för dem att prata om en ’samtyckeslag’ och också använda sig av kampanjbudskapet ”Fatta”, för att visa på att det handlar bara om att alla måste fatta. Det som är enkelt att beskriva är också enkelt att förstå och ta till sig. Arbetet med samtyckeslagen har varit imponerande att följa, eftersom det vände en hel del personer som var skeptiska i början till att tycka att samtycke är en fullständig självklarhet. På ett pedagogiskt sätt lyckades de förklara hur enkelt ett samtycke kan fås. Så mycket kan rätt ordval göra för en fråga.

Det svåra är att väcka intresse

Den riktigt stora utmaningen vad gäller att få till en lagändring är att bygga kännedom och väcka intresse. Det blir tydligt genom AIDA-modellen. Huvudinsikten med den är att det krävs stor kännedom om ämnet för att väcka intresse hos en grupp. Och i den gruppen kommer en ännu mindre andel vara sugna på att göra något. Och av de som är sugna på att göra något kommer ännu färre faktiskt göra det. Därför är det oerhört viktigt att bygga kännedom.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

 

Vill du veta mer om opinionsbildning och lobbying?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

 

 

Hyvääs årskrönika 2018

2018 var bästa året för Hyvää ända sen starten för snart fem år sen. Under året slog Hyvää omsättningsrekord, med en ökning på cirka 45 procent sen i fjol. Det var därmed dags att omforma sig till ett aktiebolag.

Tack vare det goda resultatet kunde Hyvää sponsra föreningen Minds arbete för en bättre psykisk hälsa. Tack för alla samarbeten som gett så positiv effekt!

Kriskommunikation i fokus

Året präglades främst av längre och strategiska uppdrag. Inte minst blev det många uppdrag inom kriskommunikation. Bland annat gick Hyvääs Maria Niemi in på deltid som kommunikationsstrateg med ansvar för kriskommunikation på Stockholms stadsbibliotek.

Här nedan kan du läsa mer om vad Hyvää gjorde under året.

Strategi-uppdrag

  • Analys av och förslag till förändrat redaktionellt arbete hos SCB under hösten, via Intellecta Corporate.
  • Strategisk kommunikation för RFSL.
  • Stötta Elektrikerna med att ta fram en ny kriskommunikationsplan.
  • Analys och bedömning av Timrå kommuns platsannonser ur ett inkluderingsperspektiv. Ett uppdrag som gjorts årligen sedan 2016.

Copywriting

Uppslag för artikel om designbranschen i magasinet Makt/Egenmakt av Omforma

Utbildning, föreläsningar & workshops

Hyvääs Maria Niemi - talare om kriskommunikation på Webbdagarna

  • Talare på Webbdagarna om kriskommunikation.
  • Föreläste om normkreativ kommunikation på Teatercentrums årsmöte.
  • Höll normkreativa kommunikationsworkshops för Region Dalarna, SCB och Huddinge kommun.
  • Höll workshop i artikelskrivande på SCB.

I media

Maria Niemi är med i studion hos Podden Digitalt

Annat kul

  • Sofia B. Karlsson fick Regnbågspriset under Stockholm Pride för sitt uthålliga arbete med att förändra normer inom idrottsvärlden. Sofia har bland annat skrivit boken Stå upp när det blåser på samma tema, som Hyvääs Maria Niemi redaktörat.

Blogg-inlägg

Uppfräschade kunskaper

  • Hyvääs Maria Niemi gick en endagskurs i spelutveckling i JavaScript via Paradox Interactive och Tjejer Kodar.
  • Plus en fem dagars skrivarkurs med författarna Mian Lodalen och Sara Lövestam som ledare.

Nytt år, nya uppdrag

Tveka inte att kontakta Hyvää om du behöver hjälp med strategi, copywriting eller normkreativ kommunikation. Eller en föreläsare inom något av dessa områden.

Workshop i normkreativ kommunikation

Kommande:

  • Huvudlärare i kriskommunikation på Nackademin på programmet Marknadskommunikatör i sociala medier, för tredje gången.
  • Uppdraget med Elektrikerna fortsätter en bit in på våren.
  • Hyvääs Maria Niemi ska kompetensutveckla sig i kreativt skrivande på Södertörns högskola.
  • Hyvää fyller 5 år i juni! Det måste firas.

Hyvää bidrar till ökad psykisk hälsa

Hyvää stödjer Mind med 5 000 kronor under 2018

DET HAR GÅTT BRA FÖR HYVÄÄ!

Därför kan Hyvää se till att det också går bra för andra – 5 000 kronor av vinsten i år går till Minds arbete.

Tre av fyra personer kommer att drabbas av psykisk ohälsa under sin livstid, antingen själva eller som närstående. Psykisk ohälsa är dessutom den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige.

Mind är en ideell förening som arbetar för ett samhälle där ingen tar sitt liv, och där personer med psykisk ohälsa blir respekterade och får det stöd de behöver. Mind erbjuder medmänskligt stöd, sprider kunskap och bildar opinion. Tillsammans ser vi till att ingen behöver möta psykisk ohälsa ensam.

Läs mer på mind.se om hur du kan engagera dig eller stödja Minds arbete

Less is a bore i designbranschen

Omslaget av magasinet Makt/Egenmakt av Omforma

Alldeles från tryckpressen – boken Makt/Egenmakt! Den tar upp temat Makt/Egenmakt i designfältet.

Boken kommer i samband med en utställning på samma tema på Malmö Form/Design Center som har vernissage på fredag kväll i Malmö – du är välkommen!

Boken Makt/Egenmakt går också att beställa direkt från Omforma.

Medverkande skribenter: Hadil Mohamed, Maria Niemi, Sanna Bodén, Margot Barolo, My Vingren och Rojin Pertow. Formgiven av Karolina Westenhoff.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en analyserande artikel om vilka som syns i designbranschen och hur. Här ser du artikeluppslaget:

Uppslag för artikel om designbranschen i magasinet Makt/Egenmakt av Omforma

Kommunicera om psykisk sjukdom

Oslo universitetssjukhus tog hjälp av målgruppen när de skulle ta fram en webbplats om psykiska sjukdomar. Med i arbetet var patienter med bipolär sjukdom och psykos.

Patientgruppen reagerade negativt på uttrycket ”allvarlig psykisk sjukdom”. Däremot upplevde inte att de medicinska fackuttrycken bipolär sjukdom och psykos fick samma associationer. Bättre med rakt på sak tyckte de.

Du kan läsa mer om det i nummer 1 från 2018 av tidskriften Statsspråk som norska Språkrådet ger ut.

Normer exkluderar

Att prata om ”allvarlig psykisk sjukdom” kopplat till vissa diagnoser får dem att verka  mer avvikande än andra – outtalat – ”mindre allvarliga” diagnoser. Det är just det outtalade som brukar visa vad som är normen, eftersom det som ses som avvikande alltid får ett förepitet. Jämför till exempel ”fotboll och damfotboll”. Ett område som just har förändrats mycket bara senaste åren tack vare att många uppmärksammat detta skeva. Nu ser vi istället både herrfotboll och damfotboll.

Även kring psykisk sjukdom finns det normer och det kan vara bra att inte utgå från dem, utan försöka hålla sig så neutralt som möjligt.

Vill du kommunicera mer normkreativt?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

 

 

 

Inkludering allt viktigare för konsumenter

Graf från Edelman Trustbarometer 2018

Människor vill allt mer se företag och organisationer som gör gott. 59 procent anser att företag som bara tänker på sig själva och sina vinster kommer att misslyckas. Det visar Edelman Trustbarometer 2018.

Ett sätt att göra gott är att satsa på inkludering. Det är ett område som bara växer. Inkludering har blivit allt mer populärt att söka efter. Det visar Google Trends.

Ordet "Inkludering" har det sökts alltmer på sen 2014 på Google enligt Google Trends
’Inkludering’ enligt Google Trends 2004-2018.

Bra reklam gör oss mer empatiska

Att intresset för inkludering växer är inte speciellt förvånande. Reklamforskaren Nina Åkestam forskar på området mångfald i marknadsföring. Hon har kommit fram till något som jag skulle vilja kalla för ett skifte. Idag funkar stereotyp reklam inte så bra längre.

”Det finns en seglivad uppfattning om att reklam antingen säljer bra eller gör gott ur ett samhällsperspektiv men min forskning visar att det inte är antingen eller, utan både och. Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.” – Nina Åkestam, reklamforskare

Redan 2014 visade Googles användarundersökning på denna utveckling. Nästan hälften av alla konsumenter under 24 år var mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett reklam med jämlikt tema från det varumärket.

47 procent av konsumenter under 24 år är mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett en annons med jämlikhet som tema - Google Consumer Survey 2014

Normkreativ kommunikation

Att området växer i popularitet är tydligt. Normkreativ kommunikation är den mest efterfrågade tjänsten hos Hyvää. Det normkreativa angreppssättet är en metod för att bli mer inkluderande och passar dig som jobbar med kommunikation eller varumärkesarbete av något slag, men också dig som jobbar med exempelvis HR.

Är ni intresserade av hur Hyvää kan hjälpa er att bli mer normkreativa? Hör av er!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää
 

 

 

 

 

 

 

Ghosting sabbar dina relationer

Facebook Messenger app

Foto: Kãrlis Dambrãns

Du har skickat ett meddelande på Facebook Messenger och den där ringen med en bock blir grå- eller blåfärgad intill det. Tack vare den symbolen vet du att personen har fått ditt meddelande och kanske också läst det i en förhandsvisning på skärmen. Oftast får du svar, men så händer det att personen inte svarar. Kanske får du inte ens se den där runda profilbilden vid meddelandet, som är ett säkert tecken på att personen läst meddelandet. Det har hänt de flesta av oss någon gång. Minns du hur det kändes?

Ghosting blir ”spökande” översatt till svenska och innebär att en person aldrig svarar eller slutar höra av sig mitt i en konversation. Ovissheten om varför det här sker får avsändaren att inte kunna sluta undra, och den ovissheten spökar då i personens tankar. Därav ordet ghosting.

Det här är ett beteende som kan skapa så stora problem att det får människor att uppsöka psykologer, vilket jag skrivit om i min krönika för Internetmuseum om nätdejting.

Ghosting är oproffsigt

Det är lätt att förstå varför ghosting kan vara så plågsamt när en dejtar. Men det är också en riktigt usel kommunikationsstrategi – eller snarare brist på strategi – för en organisation. Varje utebliven respons skapar en irritation, kanske rentav ett agg, hos personen som försökt kontakta er. Det gör i sin tur att personen inte kommer vilja rekommendera er till andra, vilket är det absolut sämsta som kan hända er. Människor litar mer på en väns rekommendation än all annan marknadsföring, det visar till exempel Buzzadors undersökning om medievanor från 2014.

Några exempel på hur en organisation ghostar:

  • Svarar inte kunder eller medlemmar hör av sig med frågor eller synpunkter, exempelvis i sociala medier. Alternativt svarar bara på positiva kommentarer men inte på kritik.
  • Svarar inte på följdfrågor.
  • Svarar inte på ansökningar, trots att det finns en platsannons ute.
  • Svarar inte efter en anställningsintervju på hur det gick.
  • Undviker journalisters kritiska frågor.

Hur sluta ghosta?

  • Se till att ha rutiner för hur ni svarar vid olika kontakter.
  • Gå kontinuerligt igenom alla inkorgar och se till att samtliga kontakter har fått ett okej avslut (eller påbörjan till ny kontakt om det behövs). Det är bättre att höra av sig och fråga, eller be om ursäkt för att ni missat se meddelandet, än att inte göra något alls.
  • Autogenererade svar är bra, men se till att rutinerna också innebär någon form av mänsklig kontakt.
  • Det räcker med ett kort och tydligt svar. Det är ovissheten som människor stör sig allra mest på. Rent krasst är det bättre med en tumme upp-emoji än inget svar alls.
  • Be kind, always. Tacka för intresset eller engagemanget. Det är ändå en stor sak att personen bryr sig om just er.

Undantagsfall

Finns det tillfällen då det är okej att sluta svara? Ja, exempelvis när det kommer till trollande. Jag får anledning att komma till hur det går att bemöta sånt i ett kommande inlägg.

Hjälp med kommunikationen

Hör av dig till Hyvää om du behöver hjälp!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Tre hetaste från Hyvää

Webbstatistiken visar tydligt vilka inlägg från Hyvää som väcker allra störst intresse. Dessa finns på topplistan senaste året:

  1. Såhär syntolkar du bilder i sociala medier
  2. Normkreativitet är praktiken & normkritik är analysen
  3. Välj rätt namn för organisationen

Det blir tydligt att det som ni som läser den här bloggen är allra mest intresserad av är strategiska, handfasta tips samt argument att använda i ert arbete. Därför ska jag försöka ge er mer av sånt framöver.

Tack för allt engagemang!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Missa inget från Hyvää

Om du inte vill missa inlägg, erbjudanden och bra tips – prenumerera på Hyvääs månadsbrev som kommer ut ungefär tio gånger per år.

Du anmäler dig till Hyvääs månadsbrev här.

 

 

 

Verktygsboken PraLin för lika rätt i skolan

Omslaget av verktygsboken PraLin som är i lika och där titeln står i mintgröna, lite brokiga, bokstäver.

Nu kan du beställa verktygsboken PraLIn: praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan.

Verktygsboken är en praktisk guide för skolpersonal och elever att tillsammans undersöka och ompröva olika normer och maktrelationer som de stöter på i skolans vardag. PraLin och arbetssätten i boken kopplas enkelt till diskrimineringslagens nya krav på arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i verktygsboken PraLin, som tagits fram av ADU, Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala tillsammans med Malmö mot Diskriminering, med finansiering av Arvsfonden.

Beställ PraLin här:

Du beställer boken genom att mejla adu@sensus.se

För dig i förskolan

Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i förskolan, som Maria Niemi också bidragit med en novell till. Den heter Tänka tillsammans och gavs ut 2015 av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Du kan beställa också den direkt via dem.

Redaktionellt uppdrag och analys av designbranschen

SCB:s logotyp i lila

Under hela hösten kommer Hyvää hjälpa Statistiska centralbyrån, SCB, med att se om det går att organisera det redaktionella arbetet med digital kommunikation bättre. SCB vann Stora kommunikatörspriset 2017 för Bästa offentliga kommunikation tack vare satsningen Sverige i siffror, men har nu mött nya utmaningar efter en omorganisation. Där kommer Hyvää in i bilden, som tas in som underleverantör via huvudbyrån Intellecta Corporate.

I vinter medverkar också Hyvääs Maria Niemi i Omformas magasin med en normkritisk analys av designbranschen. Mer information om det kommer senare i höst. Omforma är en ideell förening som verkar för nya strukturer för designbranschen.

Omformas animerade logotyp

Uppdatering 180903:

I höst kommer Hyvää också hålla en normkreativ kommunikationsworkshop för kommunikatörerna i Huddinge kommun.

Huddinge kommuns logotyp med svart sköld på grå botten

Stereotyper är garanterad kommunikationsfail

I veckan var Hyvää på konferensen #VågaFaila som hölls på Museum of Failure på Kulturhuset – Studion i Stockholm. Där togs flera exempel upp om hur viktigt det är att det finns utrymme för att misslyckas, för att kunna komma fram till något helt nytt. Till och med att det krävs att vi bryter mot normer för att innovationer ska kunna ske.

Som citatet från filosofen Ludwig Wittgenstein:

”If people did not sometimes do silly things, nothing intelligent would ever get done.”

Stereotyper är inte smart kommunikation

Bic-pennan på Museum of Failure i Stockholm
Känd flopp: Bic-pennan för kvinnor

Samtidigt går det att undvika att göra uppenbart dumma grejer. Du kan vara fånig och djärv i idérummet, utan att ta det så långt så att du förverkligar allt som kommer upp. Här gäller det att verkligen stämma av med människor där ute, till exempel genom att be om fler ögon på sin idé. Inte minst från dem som du tänker dig ska köpa konceptet. För stereotyp kommunikation börjar allt mer bli ett säkert sätt att dra på sig kritik. Reklamforskaren Nina Åkestam har också gjort intressanta upptäckter i sin forskning om stereotyp reklam – till exempel att icke-stereotyp reklam fungerar bättre;

”Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.”

Pennmärket Bic stämde troligen inte av sin idé med tillräckligt många när de  tog fram en särskild penna ”for her” i stereotypa färgerna rosa och lila. De tog fram en lösning på ett problem som inte fanns. Snarare skapade de ett problem för sig själva genom att verka okunniga. Just därför åkte de på en enorm kritikstorm och nu är pennan uppmärksammad som en totalflopp och representerad i Museum of Failure. Den blev till och med totalraljerad över i The Ellen Show, ett klipp som blev en viral succé:

Normkreativ kommunikation är smart och proaktivt

Istället för trist stereotyp kommunikation är normkreativ kommunikation en framgångsfaktor för ett modernt varumärke. Vill du ha hjälp med att bli mer normkreativ – hör av dig till Hyvää.

 

/Maria Niemi, vd

Hyvää blir AB!

Hyvää blir AB! Bra kommunikation för bra saker - nu i bättre form.

Bra kommunikation för bra saker – i bättre form än någonsin nu när Hyvää blir aktiebolag. Såhär snart inpå fyraårsdagen.

Tack för ett hyvää samarbete, alla ni som hängt med sedan starten i juni 2014!

Somriga hälsningar
Maria Niemi, vd Hyvää AB

Normkreativa fria teatrar

Teatercentrums logotyp

Teatercentrums årsmöte för fria teatrar i Helsingborg i maj föreläser Hyvääs Maria Niemi om normkreativ kommunikation.

Ur programmet:

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation. Den stärker varumärket, främjar trovärdighet och förtroende och stärker verksamhetens relevans för framtiden.”