Många som jobbar med webb och kommunikation kliar sig just nu i skallen över hur innehållet man skapat ska bli valt av generativ AI såsom ChatGPT och Claude, och förstås Googles egna AI.
Hur fungerar egentligen dagens sökmotoroptimering och AI-optimering, eller SEO, GEO och AEO som det bland annat kallas?
Viktigt för SEO, GEO och AEO
Webbplatsens tillgänglighet: En tillgänglig webbplats uppskattas av robotar som också behöver sorterat och tydligt innehåll.
Rankning i vanlig sökning: Hamnar du högt på Google citeras du ofta av AI.
Svara på frågor: AI väljer det format som bäst svarar på frågan som folk ställer.
Svaret tidigt på sidan: Börja med svar på frågor och bygg sedan ut det.
Ämnesdjup: Webb som täcker ett ämne på bred front citeras mer.
Se till att varumärkesnamnet blir omnämnt av andra.
Till skillnad från Google som gillar gamla URL:er gillar ChatGPT nya. Färskt material alltså, så om sidan är gammal se till att den uppdateras.
Behöver ni en föreläsning om grunderna i hur man blir vald av AI och sökmotorer?
Årets Svenskarna och internet visar att barn börjar lämna de traditionella sociala medierna, till exempel Facebook, Instagram, Snapchat och TikTok. Det troliga är att föräldrar blivit oroliga för konsekvenserna och därför begränsat barnen från att använda dem. Det har också varit mycket debatt om att införa åldersgränser för sociala medier som troligen påverkat det med.
Men kidsen vet ni, de är finurliga. För när de lämnar ett socialt medium, inte minst när det sker genom tvång, hittar de ett annat som anses okej av de vuxna. Svenskarna och internet visar att de börjat flytta till Roblox som är en spelapp men som också har chatt. Hela 52 procent av alla svenska barn och unga mellan 8 till 19 år har en användare på Roblox. Kidsen hittar sin väg att nå varandra oavsett vad vuxna gör.
I Dagens Nyheter berättar också Simon Campanello om hur behovet av att chatta med varandra gjort att kidsen letat upp chattfälten till poddar på Spotify och börjat chatta där med varandra, inte om själva podden utan om helt andra grejer som till synes verkade helt obegripligt för det vuxna ögat. Det gjorde poddskaparna så förvirrade att de först trodde att det handlade om botar, men det handlade bara om kidsens sätt att snacka med varandra.
”Vi kan blocka Tiktok, Snapchat och Instagram bäst vi vill. Livet hittar ändå sin egen väg”, som Campanello skriver.
Senaste numret handlar om hur klarspråk fick fler att agera på ett utskick, nyhetsvanor, hur partierna slår i sociala medier och hur du blir vald av AI.
I mars 2026 kommer Hyvääs Maria Niemi till Västerbotten.
Måndag 9 mars pratar hon utifrån sin bok ”Vi också – hbtqi-personer berättar” på Ett MeToo för alla i Skellefteå. Dagen vänder sig till dig som i ditt yrke möter personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Arrangörer är MeToo-uppropen i samarbete med Sensus och Skellefteå kommun. Dagen är fullbokad.
Senare samma vecka är det litteraturfestivalen Littfest i Umeå och Maria deltar även där.
Statistikmyndigheten SCB har börjat gå bort från det klassiska sättet att publicera rapporter, alltså som pdf-filer, och istället publicera dem direkt på webben.
Det finns många problem med pdf-filer och fördelar med att göra det direkt i ett webbformat. Framför allt är det mer tillgängligt utifrån olika typer av funktionsnedsättningar. Det ger också fler möjligheter till interaktivitet. En webb har helt enkelt fler funktioner och möjligheter än vad en pdf-fil har.
Hyvää hjälpte till med förstudien som senare ledde till beslutet att prova det här nya sättet att publicera rapporter på.
Första webbrapporten var tidigare bok
Den första rapporten som publicerades i det nya webbaserade formatet var en av deras mest populära produkter – ”På tal om kvinnor och män”. Det var från början en bok. En riktig utmaning att göra om det till en webbrapport alltså.
Byrån Antrop som har hjälpt SCB med utformningen har beskrivit arbetet. De beskriver det såhär:
Statistiken används av många olika målgrupper, allt ifrån regeringen till analytiker, forskare, studenter, media och vanliga medborgare. I många år har myndigheten publicerat statistiken i form av pdf-rapporter. När myndigheten kom till Antrop var målet att nå fler användare och öka användandet av statistiken. De ville också snabba upp produktionsprocessen. Det tog helt enkelt för lång tid att ta fram rapporterna.
Endast 24 procent känner sig inkluderad i reklam från svenska företag, enligt Gullers undersökning från 2024. Det är en mindre andel än vad undersökningen i fjol visade, då siffran var uppe på 28 procent. Det ser lite bättre ut vad gäller information från svenska myndigheter, där 33 procent av utrikes födda känner sig inkluderade.
När det gäller sökbeteende googlar 55 procent på svenska, 39 procent på engelska och 33 procent på arabiska.
Tips för att inkludera utrikes födda:
Undersökningen av Gullers tar upp några saker som är bra att tänka på:
Information på ens förstaspråk – om översättningen är bra
Uppmärksamma målgruppens högtider
Direkt tilltal – istället för vi-tilltal då alla inte känner igen sig i vi:et
När olika människor representeras i bild – men inte om det känns oäkta
Bekanta namn hos målgruppen
När man känner igen sitt eget liv
Lättillgängliga produkter och tjänster
Normkreativ kommunikation
Många av de här delarna ingår i Hyvääs metod normkreativ kommunikation. Med ett mer normkreativt arbetssätt kommer kommunikationsinsatserna bli mer inkluderande. Det hjälper Hyvää gärna dig med!
Företaget startades först som enskild firma och 2018 blev Hyvää istället ett aktiebolag. Hyvää är ett av få aktiebolag som drivs av en kvinna. Också styrelsen består enbart av kvinnor.
Knappt 25 procent av alla aktiebolag drivs av kvinnor, enligt Tillväxtverket.
Hur det hela började
Onsdagen den 18 juni 2014 startades företaget Hyvää av Maria Niemi, efter många år som anställd i kommunikationsbranschen, framför allt inom fackförbundsvärlden. Tanken var att erfarenheterna från ideell sektor skulle bli det som fick mest fokus, men offentlig sektor började anlita Hyvää i stor utsträckning.
Idag är myndigheter, kommuner och regioner de största uppdragsgivarna, men ideell sektor finns också med i kundbasen. Också utbildningsanordnare anlitar Hyvää för föreläsningar och utbildningar.
Hyvää betyder bra på minoritetsspråket meänkieli där Maria har sina rötter. Hyvää inspireras av människor och organisationer som gör bra saker. Därför verkar Hyvää för mer jämlikhet och schyssta villkor. Hyvää konkurrerar till exempel inte med låga priser, utan med god kvalitet och vettiga värderingar.
Vid starten togs också en varumärkesplattform fram, där Graphera stod för den grafiska profilen och Jennie Kumlin för pressbilder. Webbplatsen är gjord av Hyvää själv.
Milstolpar för Hyvää
2014 fick Hyvää sin första kund – jämlikhetskonsulten Sofia B. Karlsson i ett uppdrag för Västerås stad.
2022 nominerades boken ”Vi också” till Publishingpriset.
2023 blev Hyvääs Maria Niemi och boken ”Vi också” en del av utställningen om #MeToo på Kvinnohistoriskt museum.
2024 fyller Hyvää 10 år och firar det med kunder, samarbetspartners och andra intressenter.
Bilder från Hyvääs första tio år
Maria Niemi höll i facket DIK:s workshop i normkreativ kommunikation i Stockholm 2015Maria Niemi föreläser om normkreativ kommunikation i Växjö 2015. Foto: Weine SundellMaria Niemi var talare på Webbdagarna 2016Maria Niemi var talare om kriskommunikation på Webbdagarna 2019Boken ”Makt/Egenmakt” som nominerades till Publishingpriset 2019LIA-praktikanten Susanne Argus 2020RFSL:s förbundsordförande Trifa Shakely och Maria Niemi håller upp boken ”Vi också” framför Publishingpriset-loggan 2022Emelie Fågelstedt, Rasmus Solholm, Maria Niemi och Mikael Westmark som var talare på Freelance Mornings 2023Peter Håman, Maria Niemi, Suzann Larsdotter, Kalle Norwald och Ken Gacamugani på Stockholm Pride i ett panelsamtal 2024. Foto: Lina PascalUtställningen #MeToo på Kvinnohistoriskt museum 2023-2024. Foto: Mia Rogersdotter Gran
Peter Håman, Maria Niemi, Suzann Larsdotter, Kalle Norwald och Ken Gacamugani på scen. Foto: Lina Pascal, RFSL Stockholm
Männens #MeToo-upprop var temat för panelsamtalet på Stockholm Pride som jag var med i, som redaktör för boken ”Vi också – hbtqi-personer berättar”.
I panelen var också sexologen Kalle Norwald (känd från Gift vid första ögonkastet), modellen, influencern och content creatorn Ken Gacamugani (känd från Robinson), Peter Håman från RFSL Stockholm. Moderator var sexologen Suzann Larsdotter.
Är din webbplats tillgänglig för alla? Foto: Jennie Kumlin
Sedan länge har offentlig sektor behövt uppfylla en viss nivå av tillgänglighet för sina digitala tjänster, enligt DOS-lagen. Det innebär att de måste fungera för alla. En funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder.
Att tillgänglighetsanpassa webbplatser och digitala tjänster är något som Hyvää jobbat mycket med de senaste åren, med hjälp av webbutvecklare, UX-designers och tillgänglighetsexperter.
Ny tillgänglighetslag från 2025
Från och med juni 2025 utökas lagen. Då måste även webbshoppar uppfylla en viss nivå av tillgänglighet. Att inte följa lagen kan leda till dryga sanktionsavgifter, på miljonbelopp, för varje webbplats. Direktivet gäller alla företag i EU, förutom de som har färre än tio anställda.
Utöver att slippa böter har företag mycket att vinna på att webbshopparna kan användas av alla. Enligt Folkhälsomyndigheten har drygt 20 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre rapporterat någon form av funktionsnedsättning. En otillgänglig webbplats kan innebära att människor med begränsade möjligheter att använda exempelvis mus eller pekskärm får svårt att använda den. Gravt synskadade användare kan i värsta fall inte ens genomföra ett köp.
För att leva upp till EU-reglerna gäller det att man följer den globala standarden som kallas för WCAG 2.1 AA, alltså Web Content Accessibility Guidelines.
De etiska riktlinjerna för kommunikatörer har uppdaterats av facket DIK. Hyvääs vd Maria Niemi har fått vara med och tycka till om dem.
Hyvääs vd Maria Niemi. Foto: Jennie Kumlin
Poängen med riktlinjerna är att stötta alla oss som jobbar med kommunikation. De ska bidra till saklig, relevant, transparent och ansvarsfull kommunikation.
Mycket i riktlinjerna är självklara saker, som att aldrig förvanska sanningen eller sprida information utifrån tveksamma källor, att bidra till ett konstruktivt samtal och följa lagar och regler.
Kommunikation för olika behov
En punkt som Hyvää vurmar särskilt för är riktlinjen att anpassa kommunikation efter olika mottagares behov och som representerar samhällets mångfald. Det är något som man som kommunikatör ofta måste argumentera för och försvara.
För alla är det inte alltid självklart att kommunikation ska kunna tas emot av alla. Att anpassa kommunikation efter olika behov tar tid och kräver en särskild kompetens, och i en organisation kan det finnas krafter som vill få det ut snabbt hellre än bra. Det är sånt som kommunikatörer ofta får tampas med i sin vardag. Tanken är att de etiska riktlinjerna ska stärka kommunikatören i dessa samtal.
Vad krävs egentligen när man ska ta fram en ny biblioteksplan? Det var något som jag fick fundera kring när jag fick uppdraget att hjälpa Stockholms stadsbibliotek att ta fram biblioteksplanen för 2015-2020.
Stockholms stadsbibliotek tvekade alltså inte att ta in hjälp utifrån till att börja med. Och med hjälp av internkommunikation och olika typer av förankringsprocesser såg vi till att involvera personal och politiker. På så sätt blir biblioteksplanen ett gemensamt verktyg för att utveckla verksamheten.
Här utvecklar dåvarande kommunikationschefen Anna Wåglund om varför hjälp utifrån var en viktig del:
”Maria fanns med som analytiskt bollplank när vi i Stockholms stadsbibliotek under några månader tog fram sin nya biblioteksplan. Maria bidrog med skarp analysförmåga, erfarenheter från tidigare visionsarbeten och djup kunskap om organisationsprocesser. För mig som projektledare var det mycket värdefullt med en konsult som hela tiden lyssnade in organisationen men samtidigt vågade ifrågasätta och trycka på.”
Nu finns podden ”Prata om det”. Hyvääs Maria Niemi är med i de två första avsnitten som redaktör och författare för boken ”Vi också – hbtqi-personer berättar”.
I första avsnittet pratar Maria Niemi och Shaun Walls, en av de som berättar i boken. Programledare är sexologen Suzann Larsdotter. Det är ett personligt och öppet samtal om samtycke, svårigheter som drabbar hbtqi-personer särskilt och det svåra med ordet nej. Men också om drömmar och visioner.
Endast 28 procent av utrikes födda känner sig inkluderad i svensk reklam och information från företag och myndigheter, enligt KAPIs undersökning från 2023.
Det finns en stor närvaro i sociala och digitala medier hos målgruppen, så det handlar inte om var man når dem utan om hur. Om du inte känner dig inkluderad i kommunikationen är chansen liten att du kommer ta till dig den.
Med ett mer normkreativt arbetssätt kommer kommunikationsinsatserna bli mer inkluderande. Det hjälper Hyvää gärna till med!
Kontakta Hyvää om ni behöver en föreläsning, workshop eller utbildning inom normkreativ kommunikation.
Googlar inte på svenska
Och läs undersökningen, den lyfter mycket annat intressant – så som att 45 procent av utrikes födda inte googlar på svenska. Det sätter press på sökmotorsoptimeringen. Vill du ha en grundkurs i sökmotorsoptimering, SEO, så kan Hyvää erbjuda det med.
Enligt panelen med egna erfarenheter av kognitiva svårigheter är till exempel hjälptexterna som ska förklara begreppen svårare att förstå än begreppet i sig. Ibland saknas också hjälptexter helt och hållet.
Myndigheter förväntas jobba enligt metoden klarspråk, som används för att göra texter mer begripliga. I den metoden ingår det till exempel att förklara alla svåra begrepp som måste användas. Det bästa är såklart att använda ett lättare språk där det går.
Hyvää har de senaste åren jobbat just med att hjälpa myndigheter att förklara saker på ett enklare sätt med hjälp av klarspråk.
Tillgänglighetsanpassning i UX-design
I en enkät till personer med funktionsnedsättning visar sig liknande problem. Bland annat att det är svårt att förstå tjänsterna och informationen i dem.
Personerna har problem med att ta till sig bilagor eller de visuella delarna av tjänsterna, bland annat för att kontrasterna är svaga och texten för liten. Problem med att använda hjälpmedel som talsyntes och skärmläsare finns också. Tjänsterna uppfattas ibland som röriga och stressar därför upp personen i onödan.
Med ett genomtänkt UX-designarbete där tillgänglighetsgranskning och tillgänglighetsanpassning är en självklar del går det att komma åt de här problemen.
Hyvää har de senaste åren jobbat med att göra myndigheters statistik och datavisualisering mer enkel och begriplig, samt tillgänglig för alla oavsett funktionsvariation. I och med pandemin blev det extra viktigt att statistik om covid-19 skulle gå att ta till sig oavsett vem man är, för alla blev ju drabbade av det på ett eller annat sätt.
Användningsstudier viktiga
En anledning till att dessa problem finns är för att myndigheterna inte arbetar nog mycket med att involvera användarna, menar Riksrevisionen.
”Det skulle leda till en avsevärd förbättring av användbarhet och tillgänglighet. Att säkerställa tillgänglighet kräver betydligt mer än enstaka punktinsatser” – Linnea Sandell, projektledare för granskningen av Riksrevisionen.
Därför rekommenderas myndigheter att användare involveras vid utveckling av digitala tjänster. Det kan ske på olika sätt – användningsstudier, användarpaneler och behovskartläggningar är några sätt att göra det på.
Hyvää hoppas att tillgänglighets- och begriplighetsarbetet som redan är igång på alla myndigheter får en extra skjuts av både Riksrevisionens och DIGGs arbete.
Behöver du hjälp med klarspråk och begriplighet?
Kontakta Hyvää som jobbar med att få digitala tjänster att bli lättare att använda och förstå.
Det blev en nominering till Publishingpriset men ingen vinst för boken ”Vi också” som Hyvääs Maria Niemi är redaktör för. Med på galan var Trifa Shakely, ordförande för RFSL, som gett ut boken.
Stort grattis till Lappugglan-gänget som tog hem guldet i kategorin Fackböcker reportage och berättelser!
Från utställningen #MeToo på Kvinnohistoriskt museum. Foto: Mia Rogersdotter Gran
Boken ”Vi också – hbtqi-personer berättar är en del av utställningen #MeToo på Kvinnohistoriskt museum. I boken medverkar hbtqi-personer som delar sina berättelser om sexuella övergrepp. Redaktör och författare är Hyvääs Maria Niemi.
#MeToo är en utställning om de som var med – som agerade, reagerade, förändrade arbetsplatser, samlade berättelser, påverkade politiken och gick ut på gator och torg. Berättelserna och vittnesmålen som delades under #metoo blev starten för en rörelse, av många kallad en revolution! Det här är en utställning om den rörelsen – men också om framtiden!
Förutom utdrag ur boken ”Vi också” visas också ett filmat samtal mellan redaktör och författare Maria Niemi och Kina Sjöström från RFSL Stödmottagning.
Som en av sex finalister har boken ”Vi också – hbtqi-personer berättar” blivit nominerad till Publishingpriset i kategorin Fackböcker reportage och berättelser. Hyvääs Maria Niemi är redaktör och författare. RFSL är utgivare.
Hyvääs Maria Niemi har fått hederspris i Hans Ruin-tävlingen för sin essä Livet i drömmen om det som kan bli. Förutom äran får hon också 300 euro.
Hederspriset ges till “en god essä som är stilistiskt njutbar. Mer personlig än den ordinära vetenskapliga prosan, mer lärd än den rena skönlitteraturen och mer eftertänksam än den utpräglade journalistiken.”
Juryns motivering lyder:
”Med utgångspunkt i nätdejtandets erfarenheter filosoferar Maria Niemi skickligt över den hårfina gränsen mellan fantasi och dagdröm. Det är här som alternativa liv kan levas där individen bestämmer själv. Genom ett brett spektrum av mass- och högkulturella referenser utvecklar sig essän till ett övertygande försvarstal för fantiserandets livsuppehållande funktion för människan.”
Tävlingsjuryn bestod av Ebba Witt-Brattström, Ralf Andtbacka och Ann-Charlotte Palmgren. Hans Ruin essätävling arrangeras av Tidskriftcentralen och finansieras av Svenska kulturfonden.
