Hederspris till Hyvääs skrivande vd

Hyvääs Maria Niemi har fått hederspris i Hans Ruin-tävlingen för sin essä Livet i drömmen om det som kan bli. Förutom äran får hon också 300 euro.

Hederspriset ges till “en god essä som är stilistiskt njutbar. Mer personlig än den ordinära vetenskapliga prosan, mer lärd än den rena skönlitteraturen och mer eftertänksam än den utpräglade journalistiken.”

Juryns motivering lyder:

”Med utgångspunkt i nätdejtandets erfarenheter filosoferar Maria Niemi skickligt över den hårfina gränsen mellan fantasi och dagdröm. Det är här som alternativa liv kan levas där individen bestämmer själv. Genom ett brett spektrum av mass- och högkulturella referenser utvecklar sig essän till ett övertygande försvarstal för fantiserandets livsuppehållande funktion för människan.”

Tävlingsjuryn bestod av Ebba Witt-Brattström, Ralf Andtbacka och Ann-Charlotte Palmgren. Hans Ruin essätävling arrangeras av Tidskriftcentralen och finansieras av Svenska kulturfonden.

Mer om hederspriset och Maria Niemis essä

Planera för det allra värsta – kriskommunikation

Digitalsnacks vd Cecilia Victoria Källberg har skrivit en debattartikel i Resumé om hur företag och organisationer bör hantera sina sociala medier nu i krigstider.

I artikeln har Källberg citerat mig:
”Ha fantasin att planera för det allra värsta”
Det sa jag i Digitalsnacks podcast i början av coronakrisen mars 2020 där vi pratade om hur man skulle krishantera sina sociala kanaler. Med det menar jag att i all kommunikationsplanering gäller det att använda sig av fantasin och tänka ut – inte bara mål och visioner – utan också vad som är det värsta som kan hända. I krisläge är det ännu viktigare att ta på sig de glasögonen. Sannolikheten är hög för att hemska saker kan hända och konsekvenserna av det kan bli stora. I kriskommunikation pratar man just om sannolikhet kontra konsekvens när man gör riskbedömningar.

”Vissa tillfällen måste vi lyfta blicken och pausa business as usual. När nyhetsflödet fylls av uppdateringar av det aktuella läget i Ukraina kan kommunikation om en fantastisk torsdag inte bara kännas ignoranta utan till och med korkade. Mitt tips är att se över planerat innehåll och annonsering kommande dagar och vecka kanske till och med veckor. Vad kan vi fortfarande stå för i en tid som denna? Kan vi kommunicera något annat? Visa stöd eller hjälpa till på något sätt?”

Det skriver Cecilia Victoria Kärrberg i sitt inlägg. Jag håller med om att man behöver vara snabb här med att tänka om. Att kunna ställa om och improvisera.

För att kunna improvisera är det bra om kommunikationsteamet har minst en katastroftänkare. Personer med den egenskapen har nämligen bra fantasi. Se pessimisten som en tillgång (dessutom kan det rymma både en optimist och en pessimist i samma person, jag är själv ett sådant exempel på denna dualism där jag varvar katastroftänkande med vad som beskrivits som en ”obotlig optimism”). Men om ni är få i organisationen och inte har resurser till att ta in fler går det också att träna upp sitt katastroftänkande genom att blicka utåt.

Ställ frågor som:

– Vad gör vi just nu för att möta krisen? Kan vi hjälpa till (att lämna informationsflödet fritt från sånt som stör är det minsta ni kan göra för att hjälpa till)?
– Vad gör vi om krisen förvärras?
– Hur hanterar vi att den kan pågå under en lång tid?

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Behöver ni hjälp med kriskommunikation?

Tveka inte att kontakta Hyvää för rådgivning och stöd.

Copy för fackförbund och webbstrateg hos myndighet

Den här hösten  har verkligen rusat förbi. Distansarbetet har fortsatt utan problem, även om det har varit toppen att vid ett par tillfällen kunnat träffa varandra IRL.

Under den här terminen har Hyvääs Maria Niemi varit webbstrateg hos en av Sveriges största myndigheter, med fokus på statistik och datavisualisering. Vi har utvecklat en ny flexibel och dynamisk webblösning med öppen data, som är tillgänglighetsanpassad och där vi har satsat på att göra innehållet begripligt och med klarspråk.

De senaste månaderna har Maria Niemi också hjälpt fackförbundet Polisförbundet med skrivande och copy för webb, sociala medier och medlemstidning. Till exempel har Maria skrivit rim för Polisförbundets julkalender på Facebook.

Föresläsning inom kriskommunikation och krishantering i sociala medier för Poppius webbredaktörsstudenter blev det också.

Sen har det släppts en bok! Mer aktiviteter kopplat till den kommer under nästa år.

Redaktör och författare för antologin ’Vi också’

Boken 'Vi också - hbtqi-personer berättar' i rött, vinrött och ljusrosa

Hyvääs Maria Niemi är redaktör och författare för antologin Vi också – hbtqi-personer berättar som ges ut av RFSL.

Vi också innehåller några av de historier om sexuella övergrepp och kränkningar som saknades under #metoo. Trots att hbtqi-personer i hög grad är utsatta för sexuella övergrepp, inte minst bisexuella kvinnor och transpersoner, har dessa berättelser till stor del saknats i det offentliga rummet. I boken medverkar också polis och kuratorer specialiserade på sexualbrott med syfte att hjälpa den som blivit utsatt att komma vidare.

Antologin ’Vi också’ finns att läsa på RFSL:s webbplats

Du kan också beställa ett exemplar genom att mejla RFSL.

På Maria Niemis författarsida kan du ta del av de reportage och intervjuer som handlar om antologin.

Omslag och illustrationer: Ateljé Grotesk / Jennifer Bergkvist & Moa Sundkvist
Grafisk inlaga: Graphera / Johanna Bjuhr Escalante

Förlängt avtal med Sveriges Kommuner och Regioner

Sveriges Kommuner och Regioner har valt att förlänga ramavtalet ytterligare två år med Jämställt för jämställdhetskonsulttjänster. Hyvää står med som underleverantör i det ramavtalet.

Nätdejtingfantasten Maria Niemi i P4 Gävleborg

Maria Niemi, Hyvääs alldeles egen nätdejtingfantast, snackar nätromans och nätdejtingens historia med Larry i P4 Gävleborg i ”programmet som gör dig smart, uppdaterad och glad” (från 11:00).

Hon ger också sina bästa nätdejtingtips – och berättar om när hon blev som mest lurad!

Maria Niemi är curator för utställningen Nätromans på Internetmuseum.

Kreativt skrivande – en digital inspirationscirkel

En kurs för dig som vill börja skriva eller för dig skrivit ett tag och behöver en injektion. Den ger inspiration till dig som är intresserad av att skriva skönlitterärt, poesi, dramatik eller låttexter.

Start 12 april 2021.

Kursledare är Hyvääs Maria Niemi, utbildad inom kreativt skrivande vid Södertörns högskola och nu senast på Linnéuniversitetet, samt normkreativ kommunikationsstrateg.

Arrangeras av Det fria ordets hus i samarbete med Sensus. Du som bor i Småland eller Östra Götaland har förtur.

Information och anmälan till inspirationscirkel i kreativt skrivande

Hen allt vanligare och inget vi studsar på längre

Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020, rapporterar Språktidningen. Det könsneutrala pronomenet har ökat under tio års tid.

Däremot lägger vi inte märke till det på samma sätt, skriver Anders Svensson i en språkkrönika på Dagens Nyheter. Vi verkar inte studsa till inför ordet hen längre enligt studier av ögonrörelser. I studien framgår det att hen processas lika snabbt i läsningen som han och hon.

Det finns också en studie som Wired rapporterat om, som visat att hen gjort att svenskarna tänker mindre normativt och mer ickebinärt kring kön.

Språk kan med andra ord ha betydelse för hur vi tänker om andra – och om oss själva. Ju mer normkreativt språk desto mer normkreativt tänk.

Vill du få hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää som har specialistkompetens inom normkreativ kommunikation.

 

Kriskommunikation för språkkonsulter

På fredag 4 december håller Hyvääs kommunikationsstrateg Maria Niemi i en kurs i kriskommunikation för Examinerade språkkonsulter i svenska.

Några av frågorna som utforskas under kursen:

  • Hur kommunicerar man mitt i en kris?
  • Hur kan man tänka kring tonalitet i en kris?
  • Vilka kanaler behöver man kommunicera genom för att nå alla som berörs av en kris?

Behöver du en kurs i kriskommunikation?

Kontakta Hyvää så styr vi upp en kriskurs

 

Redaktör för guide till inkludering inom idrotten

Bild på Guide för jämställda och inkluderande utbildningar och mötesplatser på blå bakgrund med Riksidrottsförbundets logga i högra hörnet

Riksidrottsförbundet-SISU har tagit fram en guide för att kvalitetssäkra idrottens utbildningar och mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv. Guiden kommer även på engelska och i fler format.

Hyvää har varit med i arbetet som redaktör för att göra text och struktur mer begriplig och lättläst.

Ladda ned Guide till jämställda och inkluderande utbildningar och mötesplatser hos SISU (pdf)

Tack för ett bra samarbete!

Behöver du en redaktör?

Behöver du hjälp med att få texten att bli mer begriplig och strukturerad på bästa sätt? Kontakta Hyvää!

Värderingsdriven, kompetent och kreativ – så beskrivs Hyvää

Hyvääs vd Maria Niemi i en grå kappa och rosa halsduk, och sitt långa lockiga mörka hår, samt texten "Stort tack för ett bra samarbete och för det höga betyget!"
Foto: Jennie Kumlin

Under våren 2020 gjorde Hyvää en kundundersökning, som visar mycket goda resultat.

Hyvääs uppdragsgivare är mycket nöjda både med insatsen som helhet och leveranssäkerheten, i snitt 8,8 samt 8,9 av 10.

Det är mycket troligt att de kommer att anlita Hyvää igen, i snitt 4 av 5. Sannolikheten att uppdragsgivare rekommenderar Hyvää vidare är i snitt 9,2 av 10.

“Hyvää är en stark samarbetspartner som jag gärna fortsätter jobba med och förknippas med framåt.”

Hyvää anses ha mycket hög kompetens inom strategisk kommunikation, normkreativ kommunikation och skrivande & copywriting, i snitt 4,5 av 5. 

“Hyvää är en nära samarbetspartner som kompletterar de egna kompetenserna inom kommunikationsstrategi, inte minst genom normkritisk analys och strategi.”

Hyvää anses i hög grad tillföra ett värde till organisationen, i snitt 4,1 av 5.

Ordmoln med ord som uppdragsgivare använder om Hyvää, till exempel "kunnig", "kompetent", "värderingsdriven", "professionell" och "kreativ"

Uppdragsgivare beskriver Hyvää som:

  • VÄRDERINGSDRIVEN, KOMPETENT, PROFESSIONELL, KREATIV, KUNNIG*
  • MODIG, INNOVATIV, LEKFULL
  • VÄNLIG, SNÄLL, HJÄLPSAM, TREVLIG, SYMPATISK
  • TRYGG, SERIÖS, KONTROLL
  • ANALYTISK, PÅLÄST
  • LEVERANSSÄKER, FLEXIBEL
  • BRA

En sammanfattade det med:

  • Normkreativ kommunikation med strategisk spetskompetens

* Fetmarkerade ord förekommer mer än en gång

Strategisk kommunikation

Inom strategisk kommunikation har Hyvää anlitats för:

  • Research, analys och förstudie
  • Strategisk rådgivning
  • Sociala medier och digital kommunikation
  • Kriskommunikation
  • Varumärkesutveckling och förändringskommunikation
  • Projektledning

Såhär har uppdragsgivare inom strategisk kommunikation svarat:

  • Hyvääs kompetens är mycket hög (betyg 4,5 av 5)
  • Hyvääs insats tillför i hög grad ett värde till organisationen (betyg 4,3 av 5)
  • Mycket nöjda med Hyvääs insats som helhet (betyg 9 av 10)
  • Hyvääs insats motsvarar i mycket hög grad förväntningar vad gäller leveranssäkerhet (betyg 9,2 av 10)
  • Hyvää får ett mycket högt betyg när i jämförelse med en ideal verksamhet (betyg 9 av 10)
  • Sannolikheten att man rekommenderar Hyvää vidare är mycket hög (betyg 9,8 av 10)
  • Det är ganska troligt att man kommer anlita Hyvää igen (betyg 4,7 av 5)

Fritextsvar:

“Hyvää är en nära samarbetspartner som kompletterar de egna kompetenserna inom kommunikationsstrategi, inte minst genom normkritisk analys och strategi.”

“Hyvää är en stark samarbetspartner som jag gärna fortsätter jobba med och förknippas med framåt.”

Normkreativ kommunikation

Inom normkreativ kommunikation har Hyvää anlitats för:

  • Föreläsning
  • Workshop
  • Analys

Såhär har uppdragsgivare inom normkreativ kommunikation svarat:

  • Hyvääs kompetens är mycket hög (betyg 4,3 av 5)
  • Hyvääs insats tillför i hög grad ett värde till organisationen (betyg 3,8 av 5)
  • Mycket nöjda med Hyvääs insats som helhet (betyg 8,5 av 10)
  • Hyvääs insats motsvarar i mycket hög grad förväntningar vad gäller leveranssäkerhet (betyg 8,5 av 10)
  • Hyvää får ett mycket högt betyg när i jämförelse med en ideal verksamhet (betyg 8,3 av 10)
  • Sannolikheten att man rekommenderar Hyvää vidare är mycket hög (betyg 8,5 av 10)
  • Det är ganska troligt att man kommer anlita Hyvää igen (betyg 3,1 av 5)

Skrivande och copywriting

Såhär har uppdragsgivare inom skrivande och copywriting svarat:

  • Endast en respondent som ger Hyvää högsta betyg i alla frågor

Net Promoter Store och Nöjd Kund Index

Andra mått som räknats ut genom kundundersökningen:

  • Net Promoter Score:  69 av 100 (allt över 30 räknas som ett högt värde)
  • Nöjd Kund Index: 87 av 100.

Om kundundersökningen

Hyvääs kundundersökning genomfördes mellan den 14 februari och 6 mars 2020, och sammanställdes av Susanne Argus inom sin LIA. En enkät med 11 frågor skickades ut till 31 av Hyvääs cirka 40 kunder och uppdragsgivare från åren 2014-2019. Bortfallet om cirka 9 stycken berodde framför allt på att e-postadresser saknades.

Av 31 utskickade enkäter mottogs 13 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent.  

Hyvää hade i huvudsak två syften med enkätundersökningen:

  1. Få kunskap om hur kunderna uppfattar Hyvää – avseende varumärke och innehållet i företagets tjänster.
  2. Få idéer kring Hyvääs eventuella utvecklingspotential – utifrån kundens beskrivning av vad som redan nu fungerar bra och vad som kan utvecklas eller göras ännu bättre.

Deltagarna svarade på elva frågor inom olika sektioner beroende av vilken av de tre tjänsterna man främst anlitat Hyvää för; Normkreativ kommunikation, Strategisk kommunikation eller Copywriting och skrivande.

Tjänster som uppdragsgivarna anlitat Hyvää för:

  • Normkreativ kommunikation: 46 procent
  • Strategisk kommunikation: 46 procent
  • Skrivande och copywriting: 8 procent

Människor mer accepterande av mångfald i media

Två personer som kysser varandra, ena huvudet är upp och ned. Ena personen är mörkhyad med brunt hår, den andra ljushyad med grått hår.

BIld av Patricia Román från Pixabay

Heterosexuella cispersoner i USA som fått se hbtq-personer i media och reklam de senaste åren har blivit mer benägna att acceptera dem och också mer stöttande.

Det visar en studie gjord av hbtq-organisationen GLAAD ihop med Procter & Gamble, som Advocate rapporterat om. Framför allt har de blivit mer accepterande mot homosexuella. De som nyligen sett hbtq-personer i media hade också högre acceptans gällande bisexuella och ickebinära.

Också intressant är att organisationer vars marknadsföring visar hbtq-personer uppfattas stå för mångfald och att deras erbjudande riktar sig till alla sorters personer.

Kort sagt är mångfald i kommunikation och marknadsföring inte bara bra för varumärket, det är också bra för världen, som Sarah Kate Ellis, ordförande för GLAAD, uttryckte det.

Förebilder viktigt

Mångfald i media, reklam och kultur är inte bara viktigt för att påverka de som inte tillhör gruppen att bli mer accepterande. Det är också viktigt för gruppen i sig.

Khary Payton twittrade om hur döttrarna började leka forskare efter att ha sett filmen Hidden Figures. En film som handlar om den sanna historien om tre afroamerikanska kvinnor och matematiker, som arbetade med rymdforskning på NASA under början av 1960-talet. Baserad på boken med samma namn av författaren Margot Lee Shetterly.

Vill du kommunicera mångfald och mer normkreativt?

Gå Hyvääs distanskurs i normkreativ kommunikation

Eller hör av dig till Hyvää för utbildning eller hjälp med analys och normkreativ kommunikationsstrategi!

Kommunikation under coronakrisen

Maria Niemi står i en kappa ute på gatan
Hyvääs vd Maria Niemi. Foto: Jennie Kumlin

Kommunikation är extra viktigt i kristider. Det ser vi nu under coronapandemin. Och det har kommit en hel del intressanta analyser på temat.

Här går jag igenom resultaten från några av dem.

Hjälpa till är viktigast

En av dem är Edelmans Trust-barometer om förtroende under coronaviruspandemin. Deras studie visar att det många efterfrågar är att företag och organisationer möter de sociala utmaningar som finns nu, med allt från att ta hand om sina anställda under krisen, till att förändra sina produkter och priser för att skapa en gemenskap.

Hela 62 procent av deltagarna i studien ansåg att varumärken kommer spela en stor roll i att hantera krisen. Och 55 procent tycker att företag agerar snabbare än regeringen. Samtidigt svarar en klar majoritet, 71 procent, att de tappar förtroendet för varumärket om de sätter vinst före människor.

Allra viktigast är att hjälpa människor hantera utmaningarna som kommer av krisen – det tycker 84 procent.

Tänk på tajmningen

En undersökning från Provokemedia har rankat olika länders förtroende inom coronakommunikation enligt PR-konsulter. USA rankas lägst och högst rankas Nya Zeeland och Tyskland.

Mest framgångsrikt har varit tajmingen i kommunikationen, följt av att kommunicera och uppdatera sina rekommendationer, samt tonalitet och språk,

Åtta dar att nå fram

Det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen minskat sin rörlighet med hälften, efter att svenska myndigheter gått ut med rekommendationer om att stanna hemma och begränsa sina kontakter. Det visar ett forskningsprojekt från Handelshögskolan i Stockholm.

Det har visat sig vara svårt för svenskarna att tolka vad en rekommendation från en myndighet innebär, att den är mer bindande än många tror. En del har efterfrågat mer tydlighet där, även om den svenska strategin också har varit att vädja till folkvett snarare än att komma med regler och förbud.

Förhoppningsvis har det nu blivit tydligare för fler att en rekommendation från en myndighet är av stor betydelse.

Normen gick först

Sen har kommunikationen mångt och mycket varit anpassad efter normen som utgångsläge.

Det lyfter till exempel journalisten Anna Bergholtz i ett inlägg om att det är svårt att vara blind nu:

”Nys i armvecket”, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Ja just i den där viktiga armen jag brukar greppa tag i för att bli ledsagad, tänker jag.

Att hålla avståndet kan också vara svårt när man är blind, till exempel. Där måste fler hjälpa till och hålla avståndet till någon som har vit käpp eller ledarhund!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Gästföreläsare inom kriskommunikation

Hyvääs Maria Niemi gästföreläser på Södertörns högskolas kommunikatörsprogram (i videorum såklart, såhär i coronatider). Ämnet för dagen är just kriskommunikation.

Maria kompetensutvecklar sig också just nu inom kreativt skrivande på samma skola och älskar Södertörn (och saknar verkligen miljön!).

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet

Susanne står på en bro. Bakom henne syns konturerna av hus och en begynnande solnedgång.

Sista veckan på LIA:n, dags för avslut och sammanfattning. Den trotsiga tidsoptimisten i mig vill dock protestera och säga; ”Men hallå där, inte kan det väl vara slut redan? Vänta lite, jag ska bara…” Det är fånigt jag vet. Och det leder ju heller ingen vart. Nä, lika bra att istället klokt och vuxet acceptera att tolv veckor nu snart är slut. Hur tråkigt det är må vara. 

Men samtidigt slår det mig; tänk om detta faktiskt inte alls är slutet? Tänk om det bara är en riktigt lovande början…? Det pirrar till i magen av förväntan, men först: ett försök att sammanfatta. Mina tolv veckor som Hyvääs första praktikant. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag börjar från början – med mitt varför.

You got me at social hållbarhet 

Som jag skrev i mitt första inlägg så drogs jag till Hyvääs nisch kring normkreativ kommunikation. Jag skulle kunna mala på hur länge som helst om varför just detta känns så angeläget. Men till syvende och sist så handlar det om inkludering, i såväl ord som i handling. Att vilja utmana det som är, att kunna bli något mer. Om social hållbarhet.

Jag tänker att företag som Hyvää går före och visar vägen. Så att vi andra kan hänga på. De är viktiga, på så många sätt; som kunskapsbärare, som inspiratörer, som en spark i baken. Att jag nu fått vara en liten del av det känns såklart storslaget. Och väldigt, väldigt inspirerande. 

Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet tänker jag. Sådär i största allmänhet. För olikheter berikar ju, på så himla många sätt. Det återstår nu bara att fundera över, hur just jag ska hitta min framtida plats i det arbetet. En får se…

Skriva, analysera och frilansande

Ok, men exakt vad har jag då pysslat med under de här veckorna kan man ju undra? Svaret på den frågan är nog; ”en himla massa olika saker…”

  • Jag ville skriva – jag fick skriva.
  • Jag ville analysera – jag fick analysera.
  • Jag ville veta mer om frilanslivet – Maria delade generöst med sig av alla sina erfarenheter.

Jag har bloggat, postat inlägg i sociala kanaler och korrekturläst texter. Jag har tillverkat kundundersökningar och gjort research om tillgängliga rapportformat för SCB. Analyserat och spånat fram förslag till en ny digital strategi för Hyvääs digitala kanaler har jag också hunnit med. Och föreläst, för ett gäng blivande webbredaktörer på Poppius! (Om än på ett litet hörn, men i alla fall..). Och såklart, en massa annat… 

Bilden föreställer ett skrivbord med två dataskärmar. På skrivbordet ligger också två böcker.

Som grädde på moset har jag under de här veckorna också blivit en fena på det här med distansjobb. Jag erkänner; att få ordning på all planering och struktur tog lite extra kraft där i början. Men väl på plats så flöt det på. Riktigt, riktigt bra, om jag får säga det själv. Och det får jag ju. 

Jag vet nu att när jag får styra min arbetstid, och anpassa den efter MINA behov. Då blir jag också mer effektiv, mer kreativ. Det är då jag blir som allra bäst helt enkelt. Och jag får också mer tid över till sånt där annat viktigt. Som att ta hand om mig själv, och andra. En win-win alltså, för alla inblandade. Halleluja. 

Span på framtidens arbetsliv

Just detta med anpassning efter behov och distansjobb blev en viktig insikt för mig. Och i dessa Corona-tider kanske också fler har blivit varse just detta? I alla fall de som nu fått möjligheten att arbeta mer platsoberoende. (Månne blir detta en liten parentes i den här LIA- sammanfattningen, men håll ut). 

Det passar kanske inte alla, och såklart är det inte heller svaret på all världens problem. Men att tillföra mer flexibilitet i arbetslivet (exempelvis genom möjligheten att jobba mer platsoberoende), skulle mycket väl kunna vara ett exempel på, hur man framledes kan anpassa och omforma arbetslivet tänker jag. Till att bli mer inkluderande. Så att fler kan komma till sin rätt. 

För på en traditionell arbetsplats ställs idag många osynliga krav. Som att obehindrat kunna prata om vädret på fikarasten, delta i långa möten utan tydlig agenda, eller vara produktiv i ett öppet kontorslandskap. Saker som de flesta kanske inte upplever som krav, men som för andra utgör enormt stora hinder. En del individer är som mest produktiva på kvällen, men tvingas ändå till kontoret kl. 8. Andra har svårt att passa tider eller ta emot instruktioner, inte på grund av lathet eller sämre vetande, utan för att vi alla helt enkelt inte är stöpta i samma form. 

I min värld är lösningen enkel; vi måste så långt det är möjligt kunna anpassa formen efter individen, istället för tvärtom. Betänk all fantastisk mänsklig potential som då bättre skulle kunna tas tillvara. Potential som nu ligger slumrande, helt i onödan. För mig är detta normkreativitet och inkludering i praktiken. Tänkvärt, eller hur?

Men åter till LIA-sammanfattningen… 

Ett avslut och en början 

Avslutningsvis vill jag såklart lyfta fram och ära Maria. Som under dessa veckor varit en fantastisk handledare (smörigt kanske, men det kan inte hjälpas!). Hon har utmanat mig, stöttat mig och gett mig konstruktiv feedback – allt på samma gång. Vi har diskuterat diverse världsproblem, utbytt erfarenheter, och så har vi skrattat mycket tillsammans. Mest på digital väg, men ett par fysiska möten hann vi också med, innan Corona slog till.

Inte för en sekund ångrar jag att Hyvää blev platsen för min sista LIA. Jag hoppas och tror att detta är början på något mer, både professionellt och vänskapligt. Och inom sinom tid, post-Corona så att säga, styr jag åter min kosa mot huvudstaden. För en återträff IRL. Det ser jag väldigt mycket fram emot!

Stort tack Maria och Hyvää! 

Nu känner jag mig lite mer redo. För vad som komma skall. 

Bring it on!

//Susanne Argus, digital kommunikatör, med en yrkesexamen klar i maj.

 

Kriskommunikation i pandemi

Hyvääs Marias Niemi har gästat en av Sveriges största poddar om sociala medier – Digitalsnack. Ämnet var kriskommunikation i pandemitider.

Sociala medier under coronakrisen

  • Hur förbereder man sig för nåt sånt här?
  • Vad är viktigast just nu?
  • Hur bemöta ilska och oro?

Podden Digitalsnack på Soundcloud

Få hjälp med kriskommunikation

Kontakta Hyvää för att få hjälp med kriskommunikation och krishantering i sociala medier.

Kriskommunikation tillgänglig för alla

Myndigheten PTS har undersökt vilka behov och utmaningar som personer med funktionsnedsättning, personer över 75 år samt nyanlända har vid kommunikation i krissituationer. PTS undersökning från 2019  finns att läsa här i sin helhet.

Tillgänglig krisinformation

Slutsatser av undersökningen:

Endast en deltagare kände till numret 113 13 – det som används till exempel för pandemier. Det är livsviktigt att avlasta akutnumret 112 och  vårdnumret 1177.

Döva personer och personer med dövblindhet som larmar via SMS112 eller en förmedlingstjänst uttrycker oro kring att larma 112. Oron beror på att det finns en bristande kunskap om hur SMS112 och förmedlingstjänsterna fungerar i skarpt läge. SOS Alarm har information på teckenspråk, men den tycks inte nå ut till målgruppen.

För att få krisinformation vänder sig deltagarna i första hand till nyheter via tv, radio eller internet. För personer med synnedsättningar är det avgörande att information finns på internet och att webbplatsen är kompatibel med skärmläsare och punktskriftdisplay.

Vad kan du bidra med?

  • Påminn andra om numret 113 13 – speciellt nu i pandemitider.
  • Prata om att 112 bara ska användas i akutfall.
  • Berätta att SOS Alarm har information på teckenspråk.
  • Se till att din organisation har krisinformation i olika format, till exempel tolkat till teckenspråk och digitalt tillgängligt för skärmläsare och punktskriftdisplay. Glöm inte att tillgängliggöra informationen så snart den uppdateras, så den inte innehåller inaktuella uppgifter. Webbplatsen behöver också tillgänglighetsgranskas kontinuerligt.
  • Skriv begripligt och med klarspråk.

Få hjälp av Hyvää

Hyvää kan hjälpa dig att kriskommunicera eller skriva begripligt, så ta kontakt!

Med specialistkompetens inom kriskommunikation prioriterar Hyvää just nu uppdrag kopplade till pandemin och dess konsekvenser.

/ Maria Niemi, vd Hyvää

IT-branschen behöver mångfald

Tjejer Kodar är en organisation som bland annat verkar för mer mångfald inom tech- och IT branschen. I höstas genomförde de en undersökning där över 700 kvinnor och icke-binära i branschen delade med sig av sina erfarenheter.

Resultatet är ingen jättekul läsning, om man är ett fan av jämställdhet och mångfald (och vem är inte det?). I rapporten från Tjejer Kodar framkommer bland annat hur kvinnor och icke-binära inte sällan missgynnas karriärsmässigt. Eller hur deras kompetens ofta ifrågasätts, just på grund av deras kön.

Mångfald – för att kunna attrahera fler

Såklart måste alla medarbetare, oavsett kön eller bakgrund, kunna erbjudas en tilltalande arbetskultur. Förlegade normer och oschyssta villkor hör inte hemma på en modern arbetsmarknad.

För att möjliggöra förändring måste man också lyssna till de som sitter på erfarenheterna. Och budskapet från deltagarna i rapporten är tydligt.

Kvinnor och icke-binära inom tech- och IT branschen vill:
  • ha utmanande och intressanta arbetsuppgifter som matchar ens kompetens.
  • jobba för en arbetsgivare som tydligt prioriterar områden som inkludering, öppenhet och prestigelöshet.

Inga orimliga krav kan man tycka.

Normkreativ kommunikation – ett verktyg att nå mångfald

  1. Börja agera – rapporten från Tjejer Kodar ger flera exempel på hur man praktiskt kan arbeta för mer jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen.
  2. Börja kommunicera – att sprida vad man gör och vad man står för är jätteviktigt.

Varför? Jo, för idag gör många research i jakten på ett nytt jobb, vilket också lyfts i rapporten från Tjejer Kodar.

En mycket stor andel av deltagarna (72 procent) söker information om en potentiell arbetsgivare via företagets hemsida och/eller i deras sociala kanaler (över 50 procent).

Här gäller det alltså för företag att kunna kommunicera mångfald, annars riskerar man att missa typ hälften av alla potentiella kandidater (kvinnor och icke-binära utgör ju som bekant nära hälften av befolkningen).

Och för detta ändamål är normkreativ kommunikation ett mycket användbart verktyg.

Behöver du hjälp i mångfaldsarbetet?

Hör av dig till Hyvää! 

Med expertis inom såväl normkreativ kommunikation, som strategi och analys hjälper vi dig i ditt mångfaldsarbete.

Vill du veta mer? Läs om hur Hyvää har hjälpt andra. 

/Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

Skriv begripligt

Du vill inkludera fler genom att börja skriva mer begripligt. Vad bra! Här får du några enkla och konkreta tips, som tar dig en bra bit på vägen.

Det finns principer för vad som gör en text begriplig. För alla, men också särskilt för personer som har svårt att läsa, skriva, att förstå eller som har minnessvårigheter, känsliga för starka intryck eller koncentrationssvårigheter.

Projektet Begriplig text har tagit fram 19 råd för begriplighet, utifrån en undersökning de gjort med deltagare som haft varierande funktion.

Begriplig text

  1. Rubrik som beskriver innehållet
  2. Rada upp information i punktlistor
  3. Mellanrum mellan stycken
  4. Sammanfatta långa texter
  5. Mellanrum mellan rader
  6. Går att lyssna på texten
  7. Finns bilder som förtydligar innehållet
  8. Markera viktiga ord med fet stil
  9. Informationen finns som film
  10. Ingress
  11. Viktigaste i texten kommer först
  12. Mellanrubriker som förklarar innehållet
  13. Kort text
  14. Korta rader
  15. Första orden i ett nytt stycke är fetmarkerade
  16. Breda marginaler
  17. Avstava inte ord
  18. Undvik förkortningar
  19. Storleken på bokstäver inte är för liten

Satsa på begriplighet

Skriva begripligt handlar inte om att uppfylla precis alla punkter, eftersom det ibland finns motstridiga åsikter bland deltagarna i undersökningen om vad som är mest begripligt. Men listan ger ändå ett hum om vad som är bra text.

Fokuserar du på att uppfylla några av punkterna har du redan gjort mycket för att ta ett stort steg framåt mot ökad inkludering. Bland det svåraste är att ta fram innehåll som är relevant för mottagaren, som är strukturerad på ett begripligt sätt och som varken innehåller för mycket eller för lite.

Listan går i linje med Klarspråk, som är en metod för begripligt innehåll. Institutet för språk och folkminnen har en gratis webbutbildning i Klarspråk.

Vill du ha hjälp med inkludering?

Kontakta Hyvää för att få hjälp med inkluderande och normkreativ kommunikation, till exempel en skribent med koll på begriplighet.

Normkreativ kommunikation ger hållbar utveckling

Överallt pratas det idag om hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens ledare förbundit sig till att fram till år 2030 uppnå fyra fantastiska saker: att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Till hjälp har man de 17 globala målen för hållbar utveckling som utgår från tre olika dimensioner av hållbarhet.

Förutom miljömässig hållbarhet (vilket kanske är vad flest människor associerar med begreppet hållbarhet) innefattas även ekonomisk och social hållbarhet. So far so good. De 17 målen är såväl ambitiösa som väl definierade. Med hjälp av dessa har världen också en tydlig riktning att följa.

Men, oroskorpen i mig kraxar. Finns det inte en risk att frågan ändå blir alltför stor och ogreppbar för gemene man? Att istället för att var och en tar sitt ansvar, så förskjuts det till ”någon annan”? Vi i lilla Sverige kan väl ändå inte göra någon större skillnad. Varför ska vi ens bry oss, kanske många tänker.

För att komma bort från ett sådant resonemang behöver frågan göras angelägen. För alla. På riktigt. Och då frågan om hållbarhet nu verkar få ett allt större genomslag världen över, blir det också alltmer angeläget för både företag och organisationer, stora som små, att på allvar fundera över hur man tar sitt ansvar.  

För vinsterna med hållbarhetsarbete är många. Förutom att bidra till reell nytta för världen (vilket såklart är nog så bra), kan hållbarhetsarbetet dessutom ge klirr i kassan. Hur då? Kolla här.

Hållbarhet lönar sig

Den namnkunniga forskaren Nina Åkestam kom nyligen ut med sin avhandling ”Understanding Advertising Stereotypes”där hon beskriver hur olika stereotyper vanligen framställs inom reklam. Avhandlingen belyser samtidigt hur inkludering och en bredare demografisk representation har kommit att spela en allt större betydelse för hur reklam- och marknadsföring tas emot. Med hjälp av inkluderande, normkreativ kommunikation kan man skapa positiva varumärkeseffekter. Här har alltså företag och organisationer en tydlig möjlighet att vara med och påverka. 

Även Företagarna lyfter ämnet hållbarhet, bland annat i sin undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel från 2019, som genomfördes tillsammans med hållbarhetsbyrån Beyond Intent och Fossilfritt Sverige. I undersökningen framkom hur drivkrafterna bakom svenska företags hållbarhetsarbete i hög grad verkade vara affärsmässiga. Företag som prioriterade sitt hållbarhetsarbete stärkte sin konkurrenskraft, och dessutom tenderade deras lönsamhet att öka. 

Även utanför Sveriges gränser betonas vikten av hållbarhetsarbete. I januari i år sände fondförvaltaren Blackrock, en gigant i sammanhanget, en tydlig signal till det globala näringslivet. Deras vd Larry Fink betonade då i sitt årliga brev till världens företagsledare hur företagen i sitt beslutsfattande borde ge hållbarhet allt större utrymme. Budskapet, som i sig alltså bär ett stort symbolvärde, mötte många positiva reaktioner. Ytterligare exempel på hur hållbarhet tar en allt större plats i fler sammanhang är World Economic Forum och deras årsmöte i Davos tidigare i år. I vanlig ordning samlade mötet både politiker, näringslivsprofiler, journalister och andra inflytelserika personer. Att allas vår Greta Thunberg var en utav deltagarna ses av många som betydelsefullt. 

Betyder detta att världen nu på allvar är redo att ställa om mot hållbarhet? Inte en dag för tidigt i så fall, om du frågar mig.

Se över ditt hållbarhetsarbete

Om man som företag eller organisation inte tidigare prioriterat sitt hållbarhetsarbete är det alltså nu hög tid att göra det. Samtidigt som man ”gör gott”, finns det ju dessutom pengar att tjäna. För den som önskar, finns hjälp att få. Här är bara några exempel på lästips: 

Hyvää hjälper dig! 

Och såklart. För dig som vill ta reda på hur ni kan arbeta för ökad social hållbarhet finns Hyvää. Med expertis inom normkreativ kommunikation får du hjälp med att främja områden som inkludering och mångfald.

Tveka inte att höra av dig!  

/ Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää