Taggarkiv: normkreativ

Färre utrikes födda känner sig inkluderade i reklam och information

Normkreativ kommunikation, , ,

Endast 24 procent känner sig inkluderad i reklam från svenska företag, enligt Gullers undersökning från 2024. Det är en mindre andel än vad undersökningen i fjol visade, då siffran var uppe på 28 procent. Det ser lite bättre ut vad gäller information från svenska myndigheter, där 33 procent av utrikes födda känner sig inkluderade.

När det gäller sökbeteende googlar 55 procent på svenska, 39 procent på engelska och 33 procent på arabiska.

Tips för att inkludera utrikes födda:

Undersökningen av Gullers tar upp några saker som är bra att tänka på:

  • Information på ens förstaspråk – om översättningen är bra
  • Uppmärksamma målgruppens högtider
  • Direkt tilltal – istället för vi-tilltal då alla inte känner igen sig i vi:et
  • När olika människor representeras i bild – men inte om det känns oäkta
  • Bekanta namn hos målgruppen
  • När man känner igen sitt eget liv
  • Lättillgängliga produkter och tjänster

Normkreativ kommunikation

Många av de här delarna ingår i Hyvääs metod normkreativ kommunikation. Med ett mer normkreativt arbetssätt kommer kommunikationsinsatserna bli mer inkluderande. Det hjälper Hyvää gärna dig med!

Hen allt vanligare och inget vi studsar på längre

Normkreativ kommunikation, ,

Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020, rapporterar Språktidningen. Det könsneutrala pronomenet har ökat under tio års tid.

Däremot lägger vi inte märke till det på samma sätt, skriver Anders Svensson i en språkkrönika på Dagens Nyheter. Vi verkar inte studsa till inför ordet hen längre enligt studier av ögonrörelser. I studien framgår det att hen processas lika snabbt i läsningen som han och hon.

Det finns också en studie som Wired rapporterat om, som visat att hen gjort att svenskarna tänker mindre normativt och mer ickebinärt kring kön.

Språk kan med andra ord ha betydelse för hur vi tänker om andra – och om oss själva. Ju mer normkreativt språk desto mer normkreativt tänk.

Vill du få hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää som har specialistkompetens inom normkreativ kommunikation.

 

IT-branschen behöver mångfald

Normkreativ kommunikation, , , , ,

Tjejer Kodar är en organisation som bland annat verkar för mer mångfald inom tech- och IT branschen. I höstas genomförde de en undersökning där över 700 kvinnor och icke-binära i branschen delade med sig av sina erfarenheter.

Resultatet är ingen jättekul läsning, om man är ett fan av jämställdhet och mångfald (och vem är inte det?). I rapporten från Tjejer Kodar framkommer bland annat hur kvinnor och icke-binära inte sällan missgynnas karriärsmässigt. Eller hur deras kompetens ofta ifrågasätts, just på grund av deras kön.

Mångfald – för att kunna attrahera fler

Såklart måste alla medarbetare, oavsett kön eller bakgrund, kunna erbjudas en tilltalande arbetskultur. Förlegade normer och oschyssta villkor hör inte hemma på en modern arbetsmarknad.

För att möjliggöra förändring måste man också lyssna till de som sitter på erfarenheterna. Och budskapet från deltagarna i rapporten är tydligt.

Kvinnor och icke-binära inom tech- och IT branschen vill:
  • ha utmanande och intressanta arbetsuppgifter som matchar ens kompetens.
  • jobba för en arbetsgivare som tydligt prioriterar områden som inkludering, öppenhet och prestigelöshet.

Inga orimliga krav kan man tycka.

Normkreativ kommunikation – ett verktyg att nå mångfald

  1. Börja agera – rapporten från Tjejer Kodar ger flera exempel på hur man praktiskt kan arbeta för mer jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen.
  2. Börja kommunicera – att sprida vad man gör och vad man står för är jätteviktigt.

Varför? Jo, för idag gör många research i jakten på ett nytt jobb, vilket också lyfts i rapporten från Tjejer Kodar.

En mycket stor andel av deltagarna (72 procent) söker information om en potentiell arbetsgivare via företagets hemsida och/eller i deras sociala kanaler (över 50 procent).

Här gäller det alltså för företag att kunna kommunicera mångfald, annars riskerar man att missa typ hälften av alla potentiella kandidater (kvinnor och icke-binära utgör ju som bekant nära hälften av befolkningen).

Och för detta ändamål är normkreativ kommunikation ett mycket användbart verktyg.

Behöver du hjälp i mångfaldsarbetet?

Hör av dig till Hyvää! 

Med expertis inom såväl normkreativ kommunikation, som strategi och analys hjälper vi dig i ditt mångfaldsarbete.

Vill du veta mer? Läs om hur Hyvää har hjälpt andra. 

/Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

Nominerad till Publishingpriset – Årets fackbok

Copywriting, Hyvää, , , , , , , , , ,

En trave böcker av Makt/Egenmakt som nominerats till Publishingpriset 2019

En väldigt rolig sak har hänt! Boken Makt/Egenmakt som gavs ut i fjol av Omforma är nominerad till Publishingpriset 2019 i kategorin Årets fackbok.

I boken medverkar Hyvääs Maria Niemi med en längre artikel om normer i designbranschen. Boken innehåller ett gäng intressanta texter och illustrationer om designfältet.

Du kan köpa boken via Omforma eller i Moderna museets butik i Stockholm.

Grattis till alla medverkande i boken och inte minst Omforma!

Foto: Johan Campanello

Kommunicera om psykisk sjukdom

Normkreativ kommunikation, , ,

Oslo universitetssjukhus tog hjälp av målgruppen när de skulle ta fram en webbplats om psykiska sjukdomar. Med i arbetet var patienter med bipolär sjukdom och psykos.

Patientgruppen reagerade negativt på uttrycket ”allvarlig psykisk sjukdom”. Däremot upplevde inte att de medicinska fackuttrycken bipolär sjukdom och psykos fick samma associationer. Bättre med rakt på sak tyckte de.

Du kan läsa mer om det i nummer 1 från 2018 av tidskriften Statsspråk som norska Språkrådet ger ut.

Normer exkluderar

Att prata om ”allvarlig psykisk sjukdom” kopplat till vissa diagnoser får dem att verka  mer avvikande än andra – outtalat – ”mindre allvarliga” diagnoser. Det är just det outtalade som brukar visa vad som är normen, eftersom det som ses som avvikande alltid får ett förepitet. Jämför till exempel ”fotboll och damfotboll”. Ett område som just har förändrats mycket bara senaste åren tack vare att många uppmärksammat detta skeva. Nu ser vi istället både herrfotboll och damfotboll.

Även kring psykisk sjukdom finns det normer och det kan vara bra att inte utgå från dem, utan försöka hålla sig så neutralt som möjligt.

Vill du kommunicera mer normkreativt?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

 

 

 

Inkludering allt viktigare för konsumenter

Normkreativ kommunikation, Varumärkesarbete, , , , , , ,

Människor vill allt mer se företag och organisationer som gör gott. 59 procent anser att företag som bara tänker på sig själva och sina vinster kommer att misslyckas. Det visar Edelman Trustbarometer 2018.

Ett sätt att göra gott är att satsa på inkludering. Det är ett område som bara växer. Inkludering har blivit allt mer populärt att söka efter. Det visar Google Trends.

Ordet "Inkludering" har det sökts alltmer på sen 2014 på Google enligt Google Trends
’Inkludering’ enligt Google Trends 2004-2018.

Bra reklam gör oss mer empatiska

Att intresset för inkludering växer är inte speciellt förvånande. Reklamforskaren Nina Åkestam forskar på området mångfald i marknadsföring. Hon har kommit fram till något som jag skulle vilja kalla för ett skifte. Idag funkar stereotyp reklam inte så bra längre.

”Det finns en seglivad uppfattning om att reklam antingen säljer bra eller gör gott ur ett samhällsperspektiv men min forskning visar att det inte är antingen eller, utan både och. Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.” – Nina Åkestam, reklamforskare

Redan 2014 visade Googles användarundersökning på denna utveckling. Nästan hälften av alla konsumenter under 24 år var mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett reklam med jämlikt tema från det varumärket.

Normkreativ kommunikation

Att området växer i popularitet är tydligt. Normkreativ kommunikation är den mest efterfrågade tjänsten hos Hyvää. Det normkreativa angreppssättet är en metod för att bli mer inkluderande och passar dig som jobbar med kommunikation eller varumärkesarbete av något slag, men också dig som jobbar med exempelvis HR.

Är ni intresserade av hur Hyvää kan hjälpa er att bli mer normkreativa? Hör av er!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää
 

 

 

 

 

Verktygsboken PraLin för lika rätt i skolan

Hyvää, Normkreativ kommunikation, , , ,
Omslaget av verktygsboken PraLin som är i lika och där titeln står i mintgröna, lite brokiga, bokstäver.

Nu kan du beställa verktygsboken PraLIn: praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan.

Verktygsboken är en praktisk guide för skolpersonal och elever att tillsammans undersöka och ompröva olika normer och maktrelationer som de stöter på i skolans vardag. PraLin och arbetssätten i boken kopplas enkelt till diskrimineringslagens nya krav på arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i verktygsboken PraLin, som tagits fram av ADU, Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala tillsammans med Malmö mot Diskriminering, med finansiering av Arvsfonden.

Beställ PraLin här:

Du beställer boken genom att mejla adu@sensus.se

För dig i förskolan

Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i förskolan, som Maria Niemi också bidragit med en novell till. Den heter Tänka tillsammans och gavs ut 2015 av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Du kan beställa också den direkt via dem.

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Normkreativ kommunikation, Sociala medier, , , , , , ,

Använder personer med synnedsättningar bilddrivna sociala medier? Javisst! Därför bör du syntolka bilderna du publicerar, så att alla kan förstå vad de föreställer. Med hjälp av en skärmläsare går det att läsa av syntolkningen.

Dessutom hjälper det alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Såhär syntolkar du bilder

Syntolkning går ut på att skriva en beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

Ladda upp bilden och gör såhär:

  • Instagram – gå in på Avancerade inställningar och ”Skriv alternativ text”.
  • Facebook – gå in på de tre prickarna i högra hörnet och väljer ”Redigera alternativ text”.
  • LinkedIn – gå in på ”ALT”.
  • X (tidigare Twitter) – gå in på ”+ALT”.

Eller så kan du bara skriva direkt i inlägget:

  • Syntolkning: …beskrivning av vad bilden innehåller….

Bra bildbeskrivningar i syntolkning

Synskadades Riksförbund har gett de här tre tipsen för hur du beskriver en bild:

  1. Beskriv vad bilden föreställer, utan värderande ord.
    Jämför ”Kvinna med lång hästsvans” och ”Kvinna med vackert hårsvall”.
  2. Beskriv bildens budskap och mening.
    Till exempel ”Pojke håller upp handflata som ett stopptecken framför sig”.
  3. Håll texten kort och koncis, utan onödiga  bindeord.
    Jämför ”Svart hund går över bro, nosar på papperskorg” och ”En svart hund går över en bror och nosar på en papperskorg”.

Här har du ett exempel från Hyvääs Facebook-sida. Efter bildtexten står det:

”Syntolkning: Maria Niemi sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation”.

Bild som visar hur man syntolkar, visar bild på Maria och hur det är syntolkat

Ett annat sätt att tänka kring alt text

Ett annat tips jag sett är att tänka såhär:

  1. Vem
  2. Uttryck
  3. Beskrivning
  4. Färg
  5. Intressanta detaljer

Till exempel:

”Syntolkning: Maria Niemi ser glad ut med en svartprickig blus på sig och sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation med texten ’Krisen är ett faktum – så gör du'”. Maria har långt, lockigt och mörkt hår.”

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer begripligt, tillgängligt och normkreativt. Kontaktuppgifter till Hyvää här.

Eller gå Hyvääs kurs i normkreativ kommunikation!

Uppdaterad 2024-05-01

Skriv inkluderande – på franska (och meänkieli)

Normkreativ kommunikation, , , , , ,

Också i Frankrike växer intresset för normkreativ, inkluderande kommunikation. Nyligen har en ”inkluderande skrift” lanserats i Frankrike, som visserligen verkar fokusera mest på könsmässig jämlikhet. Men det var å andra sidan också så det började i Sverige, innan man började ta in fler perspektiv i beräkningen.

Till exempel handlar skriften om att skapa yrkestitlar som fungerar även för kvinnor. Dagens yrkestitlar är nämligen i maskulinum.

Men mest intressant är ändå att skriften föreslår att fokusera på ord som ”mänsklig” snarare än köns- och genusstereotyper. Ett exempel på det är ”De mänskliga rättigheterna” som på franska heter Les Droits d l´Homme, där Homme betyder man, medan skriften föreslår att istället skriva Les Droits Humains.

Läs mer om inkluderande franska på Helena Hansens blogg.

HBTQ på meänkieli

Och förresten har Met Nuoret gett ut en HBTQ-parlör på meänkieli. Hyvää!

Vill du bli mer normkreativ?

Kontakta Hyvää! Eller prenumerera på månadsbrevet.

Glöm inte formuläret i din normkreativa kommunikation

Hyvää, Normkreativ kommunikation, , , , , ,

Maria Niemi talare på Webbdagarna Offentlig sektor 2016

I slutet av oktober talade jag på Webbdagarna Offentlig Sektor om hur du når fler med normkreativ kommunikation.

I ett av mina tips tog jag upp området formulär och blanketter – och hur lätt det är att de blir exkluderande. Ofta finns för få alternativ att välja mellan, till exempel bara två alternativ för kön. Bland annat lyfte jag det här exemplet från Capio Psykiatri. Eller att själva rubriken för formulärrutan utgår från normen, till exempel att det står ”Förälder:” trots att alla barn inte lever med en eller två föräldrar utan med andra vårdnadshavare.

Efter talet på Webbdagarna kom den här reaktionen på Twitter från Ekaterina Samoylina som är kommunikatör på Socialstyrelsen:

Tweet av Ekaterina Samoylina: Efter presentation om normkreativ kommunikation tvekar jag om företag som bara har "kvinna" och "man" i "Välj kön".

Normkreativa formulär

Så er organisation och ert varumärke har allt att vinna att se över era formulär och blanketter. Vill ni ha hjälp – kontakta Hyvää såklart!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Fler godkända KTH-studenter med normkreativt material

Normkreativ kommunikation, , , , ,

KTH släppte i veckan en mycket intressant upptäckt. Efter att deras forskare stöpt om kursmaterialet i en programmeringskurs till att vara mer könsneutralt klarade såväl fler män som kvinnor utbildningen.

KTH-forskarna ändrade formuleringar, uttryck och vardagliga exempel till att bli mer könsneutrala. De ökade också betoningen på det tvärvetenskapliga synsättet. Resultatet blev fler godkända studenter – oavsett studenternas kön. Dessutom tog de mindre tid på sig att slutföra kursen, vilket tolkas som att det har blivit enklare för studenterna att ta till sig kunskaperna.

– En hypotes är att materialet blir mer neutralt och därmed mer inbjudande. Det är enklare att placera sig själv i ett sammanhang om ramarna inte redan är satta, genom till exempel stereotypa representationer. Det gör det även enklare att tolka yrket och/eller ämnet utifrån sig själv och sina behov samt intressen om bredden i det betonas, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

Normkreativ kommunikation funkar

Jag har tidigare bloggat om att det inte går att rekrytera mångfald med enfald, speciellt med koppling till IT och tech. Däremot fungerar normkreativ kommunikation, vilket KTH-forskarnas upptäckt visar. Att kommunicera icke-stereotypt och mer könsneutralt är en del av normkreativ kommunikation, som Hyvää har i sitt tjänsteutbud.

KTH-forskarna tror att det även kan fungera för andra utbildningar.

– Genomströmningen kan nog öka åtminstone i teknikorienterade utbildningar där en stereotyp representation av utövarna florerar i bland annat populärkulturen, samt där lärarna på kursen inte tidigare har tagit problemet i beaktande, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

KTH-forskarnas arbete är av sådan dignitet att artikeln ”Gender neutrality improved completion rate for all” precis blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computer Science Education.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Normkreativitet är praktiken och normkritik är analysen

Normkreativ kommunikation, , , , , , , ,

Vad är skillnaden mellan normkreativitet och normkritik, brukar en del undra. Ordet normkritik är ett väletablerat ord, och också en metod, som handlar om att syna och kritisera normer i samhället.

Eller som Jämställ.nu beskriver normkritik:

Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt.

Att vara normkreativ handlar däremot om att förändra, twista och bryta mot normer genom att använda sig av kreativitet. En skulle kunna säga att om normkritik är analysen, så är normkreativitet praktiken som kommer efter att analysen har gjorts. Det handlar alltså om att göra något aktivt för att förändra normer.

Normkritik handlar för övrigt inte alls om att ”tänka rätt”, utan istället om att tänka mer fritt.

Vem myntade ordet normkreativ?

En del undrar om det är jag som myntat ordet normkreativ. Och nej – det är det inte. Det är förstås alltid svårt att säga exakt vem som sagt vad. Men om jag förstått det rätt så var det en deltagare på Settings workshop som kläckte ordet, och därefter är det de som lanserat och använt det vidare.

Ett fantastiskt ord som jag använder för att det säger precis vad det är jag håller på med. Normkreativ kommunikation handlar inte bara om att analysera kommunikationen, utan att vara kreativ och faktiskt försöka förändra normer – och därmed göra världen aningens lite bättre.

Vill du bli bättre på normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää för mer information eller läs om tjänsten Normkreativ kommunikation här.

Eller gå Hyvääs kurs i normkreativ kommunikation!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Tänka tillsammans – verktygsbok för likabehandling i förskolan

Normkreativ kommunikation, , , , , , ,

Verktygsboken Tänka tillsammans

I onsdags var det release för Tänka tillsammans – en verktygsbok för normkritik och likabehandling i förskolan som ges ut av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i den.

Boken är uppbyggd med en guide till normkritik och likabehandling, verktyg och modeller, diskussionsfrågor som är kopplade till skönlitterära texter och serier. Perfekt för dig som vill göra förskolan lite mer normkreativ.

Beställ Tänka tillsammans

Boken går att beställa via Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.

För dig i skola: PraLin

(UPPDATERING 2018:)
Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i skolan, som heter PraLin, och som också getts ut av Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala. PraLin beställer du också via dem.

Vill du bli bättre på normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på info@hyvaa.se eller läs mer här om tjänsten Normkreativ.