Taggarkiv: inkludering

Skriv begripligt

Du vill inkludera fler genom att börja skriva mer begripligt. Vad bra! Här får du några enkla och konkreta tips, som tar dig en bra bit på vägen.

Det finns principer för vad som gör en text begriplig. För alla, men också särskilt för personer som har svårt att läsa, skriva, att förstå eller som har minnessvårigheter, känsliga för starka intryck eller koncentrationssvårigheter.

Projektet Begriplig text har tagit fram 19 råd för begriplighet, utifrån en undersökning de gjort med deltagare som haft varierande funktion.

Begriplig text

  1. Rubrik som beskriver innehållet
  2. Rada upp information i punktlistor
  3. Mellanrum mellan stycken
  4. Sammanfatta långa texter
  5. Mellanrum mellan rader
  6. Går att lyssna på texten
  7. Finns bilder som förtydligar innehållet
  8. Markera viktiga ord med fet stil
  9. Informationen finns som film
  10. Ingress
  11. Viktigaste i texten kommer först
  12. Mellanrubriker som förklarar innehållet
  13. Kort text
  14. Korta rader
  15. Första orden i ett nytt stycke är fetmarkerade
  16. Breda marginaler
  17. Avstava inte ord
  18. Undvik förkortningar
  19. Storleken på bokstäver inte är för liten

Satsa på begriplighet

Skriva begripligt handlar inte om att uppfylla precis alla punkter, eftersom det ibland finns motstridiga åsikter bland deltagarna i undersökningen om vad som är mest begripligt. Men listan ger ändå ett hum om vad som är bra text.

Fokuserar du på att uppfylla några av punkterna har du redan gjort mycket för att ta ett stort steg framåt mot ökad inkludering. Bland det svåraste är att ta fram innehåll som är relevant för mottagaren, som är strukturerad på ett begripligt sätt och som varken innehåller för mycket eller för lite.

Listan går i linje med Klarspråk, som är en metod för begripligt innehåll. Institutet för språk och folkminnen har en gratis webbutbildning i Klarspråk.

Vill du ha hjälp med inkludering?

Kontakta Hyvää för att få hjälp med inkluderande och normkreativ kommunikation, till exempel en skribent med koll på begriplighet.

Går det att bli för inkluderande?

Den fem år långa studien på Lunds universitet om kommunikationens betydelse för organisationen har äntligen lämnat sin slutrapport. Den går under namnet ”Den kommunikativa organisationen” och ges ut i samarbete med Sveriges Kommunikatörer.

I den finns en hel del intressanta resultat i rapporten för alla som är intresserade av kommunikation. Här väljer jag att gå in på delen om Värdeskapande kommunikation.

För mycket kommunikation

För mycket kommunikation kan vara värdeförstörande, lyder en av rubrikerna.

Det kan handla om att förväntningarna på kommunikation är för höga, att det ses som magi. Det som forskarna kallar för ”todeloo-effekten”.  Magi i den meningen att en del tror att kommunikation ska kunna sminka över ett dåligt beslut.

Det är till exempel en vanlig missuppfattning om kriskommunikation, att det skulle handla om att sopa skit under mattan. Medan som kriskommunikatör vill man göra precis tvärtom – vara transparent och lyfta fram, stå för vad som hänt och göra något åt det. Här blir det ofta konflikt mellan kommunikatörer och ledning som kanske helst vill att problemet ska försvinna.

I dagens sociala medie-samhälle, där vem som helst kan publicera ett avslöjande, kommer inte sopa under mattan-metoden fungera och det vet alla kommunikatörer. Då är det lika bra att lägga korten på bordet direkt.

Överinkludering kan förstöra

För mycket kommunikation kan också leda till en ”babbelorganisation” som forskarna uttrycker det. Där pågår diskussioner som aldrig leder till något.

I en sådan organisation lyfts vikten av dialog och inkludering fram, men utan att det förväntas leda till handling. Allt ska fortsätta diskuteras och alla måste få bli delaktiga till den grad att det aldrig kan gå framåt.

En babbelorganisation kan verka inkluderande, men eftersom den aldrig leder till handling så blir det ingen skillnad för de som verkligen behöver förändring. Om det till exempel är en grupp på arbetsplatsen som är i minoritet och förespråkar en förändring så kommer det aldrig att ske, just för att babbelorganisationen babblar ihjäl ämnet tills alla är så trötta att ingen orkar driva det vidare.

För riktig inkludering krävs driv och energi.

Intressanta resultat som sagt, och jag får säkert tillfälle att komma tillbaka till andra delar i rapporten.

Behöver du hjälp med strategi?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Uppdaterat 2020-03-21

Använder personer med synnedsättningar bilddrivna sociala medier som Instagram till exempel? Javisst! Därför bör du syntolka bilderna du publicerar, så att alla kan förstå vad de föreställer. Med hjälp av en skärmläsare går det att läsa av syntolkningen (se till exempel Webb för alla – om olika verktyg).

Dessutom hjälper det alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Såhär syntolkar du bilder

Syntolkning går ut på att skriva en beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

  1. Ladda upp bilden
  2. Skriv text i inlägget
  3. Instagram går du in på Avancerade inställningar och ”Skriv alternativ text”.
    Twitter väljer du ”Lägg till beskrivning”.
    Facebook behöver du gå in på bilden i efterhand och välja ”Ändra/Redigera alternativ text”.

Eller så kan du bara skriva direkt i inlägget:

  • Syntolkning: …beskrivning av vad bilden innehåller….

Bra bildbeskrivningar i syntolkning

Synskadades Riksförbund har gett de här tre tipsen för hur du beskriver en bild:

  1. Beskriv vad bilden föreställer, utan värderande ord.
    Jämför ”Kvinna med lång hästsvans” och ”Kvinna med vackert hårsvall”.
  2. Beskriv bildens budskap och mening.
    Till exempel ”Pojke håller upp handflata som ett stopptecken framför sig”.
  3. Håll texten kort och koncis, utan onödiga  bindeord.
    Jämför ”Svart hund går över bro, nosar på papperskorg” och ”En svart hund går över en bror och nosar på en papperskorg”.

Här har du ett exempel från Hyvääs Facebook-sida. Efter bildtexten står det:

”Syntolkning: Maria Niemi sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation”.

För att vara ännu tydligare kan det vara bra att addera ännu mer information om bilden. Till exempel:

”Syntolkning: Maria Niemi med sitt långa, lockiga, mörka hår sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation med texten ’Krisen är ett faktum – så gör du'”.

Bild som visar hur man syntolkar, visar bild på Maria och hur det är syntolkat

Mer läsning/lyssning

Tipstack till Alex Alexandersson som jobbar som IKT-pedagog (länk till Twitter-profil)!

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer normkreativt. Kontaktuppgifter här!

NYTT UPPDRAG: Bearbetning av bok om inkludering i idrotten

Omslaget till Stå upp när det blåser

Idrotts- och jämlikhetsprofilen Sofia B. Karlsson har anlitat Hyvää för textbearbetning och redaktörskap av boken ”Stå upp när det blåser” som kommer ut i juni 2017 hos Pintxo Förlag. Boken handlar om inkludering i idrotten och hur förväntningar på unga killar både formar dem och kan vara ett hinder för utveckling inom klubbar och föreningar.

Håll utkik efter releasefesterna som är i Göteborg och Stockholm i juni!

Vill du veta mer?

Tveka inte att mejla info@hyvaa.se så får du veta mer! Eller har du också en bok som behöver skrivas och struktureras om – då har du din hjälp här.