Kategoriarkiv: Digital kommunikation

Ghosting sabbar dina relationer

Facebook Messenger app

Foto: Kãrlis Dambrãns

Du har skickat ett meddelande på Facebook Messenger och den där ringen med en bock blir grå- eller blåfärgad intill det. Tack vare den symbolen vet du att personen har fått ditt meddelande och kanske också läst det i en förhandsvisning på skärmen. Oftast får du svar, men så händer det att personen inte svarar. Kanske får du inte ens se den där runda profilbilden vid meddelandet, som är ett säkert tecken på att personen läst meddelandet. Det har hänt de flesta av oss någon gång. Minns du hur det kändes?

Ghosting blir ”spökande” översatt till svenska och innebär att en person aldrig svarar eller slutar höra av sig mitt i en konversation. Ovissheten om varför det här sker får avsändaren att inte kunna sluta undra, och den ovissheten spökar då i personens tankar. Därav ordet ghosting.

Det här är ett beteende som kan skapa så stora problem att det får människor att uppsöka psykologer, vilket jag skrivit om i min krönika för Internetmuseum om nätdejting.

Ghosting är oproffsigt

Det är lätt att förstå varför ghosting kan vara så plågsamt när en dejtar. Men det är också en riktigt usel kommunikationsstrategi – eller snarare brist på strategi – för en organisation. Varje utebliven respons skapar en irritation, kanske rentav ett agg, hos personen som försökt kontakta er. Det gör i sin tur att personen inte kommer vilja rekommendera er till andra, vilket är det absolut sämsta som kan hända er. Människor litar mer på en väns rekommendation än all annan marknadsföring, det visar till exempel Buzzadors undersökning om medievanor från 2014.

Några exempel på hur en organisation ghostar:

  • Svarar inte kunder eller medlemmar hör av sig med frågor eller synpunkter, exempelvis i sociala medier. Alternativt svarar bara på positiva kommentarer men inte på kritik.
  • Svarar inte på följdfrågor.
  • Svarar inte på ansökningar, trots att det finns en platsannons ute.
  • Svarar inte efter en anställningsintervju på hur det gick.
  • Undviker journalisters kritiska frågor.

Hur sluta ghosta?

  • Se till att ha rutiner för hur ni svarar vid olika kontakter.
  • Gå kontinuerligt igenom alla inkorgar och se till att samtliga kontakter har fått ett okej avslut (eller påbörjan till ny kontakt om det behövs). Det är bättre att höra av sig och fråga, eller be om ursäkt för att ni missat se meddelandet, än att inte göra något alls.
  • Autogenererade svar är bra, men se till att rutinerna också innebär någon form av mänsklig kontakt.
  • Det räcker med ett kort och tydligt svar. Det är ovissheten som människor stör sig allra mest på. Rent krasst är det bättre med en tumme upp-emoji än inget svar alls.
  • Be kind, always. Tacka för intresset eller engagemanget. Det är ändå en stor sak att personen bryr sig om just er.

Undantagsfall

Finns det tillfällen då det är okej att sluta svara? Ja, exempelvis när det kommer till trollande. Jag får anledning att komma till hur det går att bemöta sånt i ett kommande inlägg.

Hjälp med kommunikationen

Hör av dig till Hyvää om du behöver hjälp!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Rusta dig INNAN krisen kommer

Podden Digitalt med Maria Niemi om kriskommunikation

I senaste Podden Digitalt är Hyvääs Maria Niemi med och pratar om kriskommunikation. Hur ni kan göra för att rusta er innan krisen kommer – för det är bara en tidsfråga innan den gör det – och hur ni hanterar den när den väl är ett faktum.

En timma om ett av Maria Niemis favoritämnen, för kriskommunikation kan också vara riktigt kul. Missa inte möjligheterna som kommer av en kris!

Du kan lyssna på Podden Digitalt här eller via iTunes om du föredrar det.

Podden Digitalt om kriskommunikation – såhär såg det ut

Niklas & Malin från Podden Digitalt med Maria Niemi i mitten
Niklas & Malin från Podden Digitalt med Maria Niemi i mitten

Maria Niemi i Podden Digitalt-studion

Talare på Webbdagarna om kriskommunikation

Kris och panik – eller? Så hanterar du kommunikationen i ett tufft läge

Webbdagarna – 20-21 mars 2018 – Stockholm
Ibland drar debatten igång och din organisation befinner sig plötsligt mitt i en kommunikationskris. Eller gör den verkligen det? Hur vet du när det är skarpt läge eller när det bara är högt tryck i exempelvis sociala medier?
Hyvääs kommunikationsstrateg Maria Niemi hjälper dig att bedöma vad som är en kommunikationskris och vad som inte är det. Hon belyser vilken roll sociala medier spelar i ett krisläge och inte minst – hur du undviker att göra krisen värre.
Webbdagarna 20-21 mars 2018 i Stockholm

Emojis har tagit över – men vem bestämmer över språket?

Hijab emoji by The Unicode Consortium

För över två år sen, i januari 2015, skrev jag ett blogginlägg om att emojis kommer att ta över. Och även om spaningen verkligen inte enbart var min egen –  den baserades bland annat på ett mycket intressant samtal jag hade med Hyvääs samarbetspartner; kommunikationsstrategen Emelie Fågelstedt – är det roligt att se tillbaka på det nu idag för hur väl spaningen stämde.

Emojis bygger relationer

Idag kan det snarast kännas svårt att skriva ett meddelande utan en emoji. Som en yngre släkting sa; ”då känns det som att du är sur på mig”. Till och med i mejl till potentiella kunder kan det kännas märkligt att inte addera en emoji på slutet, för att understryka hur roligt ett samarbete skulle vara. Eller bara för att ge den personen ett leende, som en bra start på dagen. Att addera en emoji gör att mejlet blir mer mänskligt – det går från information till kommunikation, från en monolog till en konversation, från en kontakt till en relation.

The Unicode Consortium styr emojispråket

Det som kan tyckas lite underligt är att de som idag bestämmer över vilka emojis som finns och inte är den ideella organisationen The Unicode Consortium som skapades för att tillgängliggöra alla språk. Ironiskt nog blev det istället så att deras tekniska kommitté på elva personer en gång om året röstar om vilka nya symboler som ska ingå i emojispråket, och om några gamla ska strykas. Det är alltså elva personer som bestämmer över världens snabbast växande språk, enligt Svenska Dagbladet.

Emojis förmedlar normer

Eftersom de flesta människor utgår från sig själva när de kommunicerar så blev också den första raden emojis utifrån perspektivet hos de elva personerna i tekniska kommittén hos The Unicode Consortium. De fick också kritik för bristen på mångfald, och valde att göra något åt det – vilket du kan läsa mer om i MacWorld. Men trots tillskottet av olika hudfärger, familjer och stilar så glömde de en stor grupp – kvinnor med slöja. En man med turban fanns däremot redan. Det här tröttnade 16-åriga Rayouf Alhumedhi i Tyskland på och kontaktade The Unicode Consortium med sin egenritade hijabemoji, något du kan läsa om på SVT Nyheter. Hon fick svar bara efter en vecka, och blev sedan bjuden till konferensen Emojicon i San Fransisco, USA. I juni släpps hijabemojin.

Här kan du se alla nya emojis som släpps i juni av The Unicode Consortium.

Om du är intresserad av emojis historia så kan du läsa denna artikel i Svenska Dagbladet. Eller se SVT Kobra om det ordlösa språket och hur bilder och symboler färgar våra sätt att kommunicera.

Intressant läsning är också att följa Sara Léren som är agil utvecklare och expert inom inkluderande design på InUse – till exempel här om Världskulturmuséets smarta toalettsymboler som Hyvää ofta lyfter fram på inspirationsföreläsningar.

Vill ni ha hjälp med inkluderande bildspråk?

Eller hjälp med er visuella kommunikation, till exempel med att sätta en bildstrategi. Självklart ska ni få stöd på vägen – kontakta Hyvää!

 

/ Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Talare på Webbdagarna Offentlig sektor om normkreativ kommunikation

Webbdagarna Offentlig sektor

Hyvääs Maria Niemi är en av talarna på Webbdagarna Offentlig sektor 25 oktober i Stockholm. En dag som riktar sig till dig som jobbar med kommunikation, inte minst digital sådan, på myndighet, kommun, landsting eller i företag inom offentlig sektor. Samt för dig som har offentlig sektor som kund.

Temat är hur du når fler med normkreativ kommunikation. Maria Niemi kommer ge dig sina bästa tips på hur du snabbt kommer igång att kommunicera inkluderande.

Anmäl dig tidigt så får du billigare pris!

 

 

Grattis till ny webb Fastighets!

Facket Fastighets nya webbplats

Under hösten hjälpte Hyvää facket Fastighets med stöd och rådgivning i utvecklingen av deras nya webbplats i EPiServer CMS 7. Idag 3 december 2015 lanserades sajten, som är responsiv och därmed funkar bra oavsett om du surfar in från en mobil, platta eller dator.

Nu är fastighets.se också kopplat till ett nytt administrativt system som gör det lättare att bli medlem i Fastighets.

Det är webbyrån Meridium som utvecklat webbplatsen.

Kampanj-URL – inte så bra som du tror

I veckan var jag på Internetdagarna, på passen Var är brudarna? (som jag redan bloggat om) och Sökmotorsoptimering idag (som du kan läsa mer om via hashtaggen #SEOidag).

Dagen var rejält nördig, och sånt älskar jag! En hel dag om sökmotorsoptimering, förkortat SEO – kan det bli annat än intressant? Fast egentligen är SEO inte speciellt nördigt, inte värre än kommunikationsområdet i stort är i varje fall. Det handlar om marknadsföring – att skriva texter så att de kommer högt upp i sökmotorer som Google.

Det kanske kan låta nördigt i sig, men det handlar framför allt om att människor som söker något ska hitta vad just ni har att erbjuda inom det området. När en person från en organisation söker efter vem som kan hjälpa dem med kommunikationsstrategi så vill jag att Hyvää Kommunikation ska vara ett av deras alternativ. Därför behöver Hyvää också hamna högt upp i träfflistan. Det kan sökmotorsoptimering lösa.

Kampanj-URL:ens vara eller icke vara

Ingela Ottosson, head of search,  IUM, om kampanj-URL
Ingela Ottosson, Head of search, IUM

En nyhet för mig var att klassiska kampanjadresser kanske inte är så smarta som vi trott. Det är såklart mycket lättare att marknadsföra en URL-adress som är www.domän.se/kampanj än en som är lång och krånglig – speciellt om marknadsföringen är i print och inte något en kan klicka sig fram med. Men det dumma med kampanjadresser är att de blir en vidarelänk till en annan URL, vilket gör att de får lägre status av Google och därmed hamnar längre ned i träfflistan. Därför rekommenderar Ingela Ottosson, som är Head of search på IUM, att i första hand dela original-URL:en i digitala kanaler.

Håll alltså kampanjadressen till det tryckta materialet enbart, är mitt råd. Om ni lyckas kommunicera det internt det vill säga. Annars kanske det är bäst att skippa en sådan specialadress.

Google blir mer känslostyrd

I många år har SEO kunnat kokas ned till rätt ord på rätt plats. Det vill säga, de ord som människor använder för att söka efter något är just det ord som du vill ha på din i ämnet relevanta webbsida. Och på rätt ställe menas exempelvis i rubriker. Men sökmotorer som Google har blivit mycket smartare med åren, och det glädjande enligt mig som kommunikatör är att känslor kommer bli allt viktigare. Det vill säga, innehåll som engagerar, berör och väcker känslor, kommer toppa träfflistorna. Det är åtminstone vad som var analysen under Internetdagarna. För alla som skriver webbtexter innebär det att innehållet kommer bli än viktigare än det är idag. Strunta i ”rätt sökord” och satsa på kvalitet på dina webbsidor. Det som människor tycker är intressant att läsa och som de är beredda att dela i sociala medier är vad som vinner i längden.

SEO-hjälp?

Vill du ha hjälp med er sökmotorsoptimering och att skriva texter som gillas av Google? Hör av dig till Hyvää!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

OPK var Rättviseförmedlingens förlaga

I veckan var jag på Internetdagarna och valde spåren Var är brudarna? (som du kan se webbsänt här) och Sökmotorsoptimering idag.

Enkätfråga på Internetdagarna om programmering ska in på skolschemat

Jag passade också på att svara på relevanta enkätfrågor, som om programmering ska läras ut i skolan. Det tror jag på. Jag skulle nog själv säga att en stor del av min karriär byggt på att jag lärde mig HTML som 14-åring. Det gjorde att jag kunde starta en blogg redan på 90-talet och därmed utveckla mitt skrivande. Det gjorde också att jag lärde mig mycket om digital kommunikation och därmed fick bra ingångar i kommunikationsbranschen – där jag verkar än idag.

Var är brudarna?

Dagen handlade om den bristande jämställdheten i IT-branschen, något jag bloggat om tidigare. Summa sumarum var att inte mycket ändrats sedan IT-branschen startade. Det är fortfarande brist på kvinnor i branschen, och de kvinnor som finns dras till de få företag som profilerat sig med att de satsar på jämställdhet och mångfald. Du kan läsa mer om dagen genom att följa vad som skrevs under hashtaggen #geniusict.

Det här är frågor som jag diskuterade ihop med ett gäng andra kvinnor under en panel i Almedalen, däribland Gitta Wilén som också var talare under dagen.

 

OPK-listan på 90-talet

Något som däremot var nytt för mig var berättelsen om OPK-listan. Gitta Wilén och Petra Jankov Picha höll en dragning där de berättade om hur de redan på 90-talet med hjälp av mailinglistor samlade in 1 000 namn på kvinnor inom IT-branschen, som en reaktion på påståendet om att ”det inte finns några kvinnor i IT-branschen”. Det var till exempel något som IT-entreprenören Jonas Birgersson upprepade i olika mediesammanhang. Trots att Petra Jankov Picha och Gitta Wilén och många andra kvinnor fanns i IT-branschen. Här kan du se en video där Petra Jankov Picha berättar om OPK-listan:

På samma sätt jobbar Rättviseförmedlingen idag, som samlar in namn på personer till alla möjliga branscher och sammanhang. Rättviseförmedlingen har sin främsta bas på Facebook, vilket förstås är ett betydligt snabbare verktyg än mailinglistor var.

Tyckte det var oerhört inspirerande att höra om denna föregångare, men såklart också något nedslående att det fortfarande behövs. Men lägger en manken till så lyckas det. Ett sådant exempel är när Paulina Modlitba Söderlund tog över Webbdagarna och såg till att det blev 50-50 kvinnor och män på scen. Du kan läsa mer om Paulina Modlitba Söderlunds arbete på Internetworld.

Sammantaget var det två givande dagar. Här också ett inlägg om sökmotorsoptimering.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Sociala medie-expert i Internetworld

I dagens Internetworld är Hyvääs Maria Niemi en av sociala medie-experterna. Ämnet är de senaste förändringarna på Twitter och Pinterest och hur de påverkar din strategi.

”De som fortsätter att hålla sig korta och kärnfulla kommer alltid att vinna över de som babblar på” säger Maria Niemi.