Myndigheter måste satsa mer på begriplighet och tillgänglighet

Hand som pekar på webbplatsen 1177 på en padda med information om covid-19
Foto: Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen

Riksrevisionen har granskat myndigheters digitala tjänster för privatpersoner och pekar ut en rad brister. Tjänsterna håller godtagbar kvalitet, men brister bland annat i att begrepp ofta är svåra att förstå.

Klarspråk gör text mer begriplig

Enligt panelen med egna erfarenheter av kognitiva svårigheter är till exempel hjälptexterna som ska förklara begreppen svårare att förstå än begreppet i sig. Ibland saknas också hjälptexter helt och hållet.

Myndigheter förväntas jobba enligt metoden klarspråk, som används för att göra texter mer begripliga. I den metoden ingår det till exempel att förklara alla svåra begrepp som måste användas. Det bästa är såklart att använda ett lättare språk där det går.

Hyvää har de senaste åren jobbat just med att hjälpa myndigheter att förklara saker på ett enklare sätt med hjälp av klarspråk.

Tillgänglighetsanpassning i UX-design

I en enkät till personer med funktionsnedsättning visar sig liknande problem. Bland annat att det är svårt att förstå tjänsterna och informationen i dem.

Personerna har problem med att ta till sig bilagor eller de visuella delarna av tjänsterna, bland annat för att kontrasterna är svaga och texten för liten. Problem med att använda hjälpmedel som talsyntes och skärmläsare finns också. Tjänsterna uppfattas ibland som röriga och stressar därför upp personen i onödan.

Med ett genomtänkt UX-designarbete där tillgänglighetsgranskning och  tillgänglighetsanpassning är en självklar del går det att komma åt de här problemen.

Hyvää har de senaste åren jobbat med att göra myndigheters statistik och datavisualisering mer enkel och begriplig, samt tillgänglig för alla oavsett funktionsvariation. I och med pandemin blev det extra viktigt att statistik om covid-19 skulle gå att ta till sig oavsett vem man är, för alla blev ju drabbade av det på ett eller annat sätt.

Användningsstudier viktiga

En anledning till att dessa problem finns är för att myndigheterna inte arbetar nog mycket med att involvera användarna, menar Riksrevisionen.

”Det skulle leda till en avsevärd förbättring av användbarhet och tillgänglighet. Att säkerställa tillgänglighet kräver betydligt mer än enstaka punktinsatser” – Linnea Sandell, projektledare för granskningen av Riksrevisionen.

Därför rekommenderas myndigheter att användare involveras vid utveckling av digitala tjänster. Det kan ske på olika sätt – användningsstudier, användarpaneler och behovskartläggningar är några sätt att göra det på.

DIGG som är myndigheten som granskar andra myndigheters tillgänglighet har nu gett vite  i två tillsynsärenden, vilket sätter extra press på myndigheterna. Varför behöva betala vite när det istället går att lägga de pengarna på att göra digitala tjänster användbara och tillgängliga för alla?

Hyvää hoppas att tillgänglighets- och begriplighetsarbetet som redan är igång på alla myndigheter får en extra skjuts av både Riksrevisionens och DIGGs arbete.

Behöver du hjälp med klarspråk och begriplighet?

Kontakta Hyvää som jobbar med att få digitala tjänster att bli lättare att använda och förstå.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.