Taggarkiv: tillgänglighet

Etiska riktlinjer för kommunikatörer

De etiska riktlinjerna för kommunikatörer har uppdaterats av facket DIK.  Hyvääs vd Maria Niemi har fått vara med och tycka till om dem.

Maria Niemi från Hyvää sitter vid en dator i ett mötesrum
Hyvääs vd Maria Niemi. Foto: Jennie Kumlin

Poängen med riktlinjerna är att stötta alla oss som jobbar med kommunikation. De ska bidra till saklig, relevant, transparent och ansvarsfull kommunikation.

Mycket i riktlinjerna är självklara saker, som att aldrig förvanska sanningen eller sprida information utifrån tveksamma källor, att bidra till ett konstruktivt samtal och följa lagar och regler.

Kommunikation för olika behov

En punkt som Hyvää vurmar särskilt för är riktlinjen att anpassa kommunikation efter olika mottagares behov och som representerar samhällets mångfald. Det är något som man som kommunikatör ofta måste argumentera för och försvara.

För alla är det inte alltid självklart att kommunikation ska kunna tas emot av alla. Att anpassa kommunikation efter olika behov tar tid och kräver en särskild kompetens, och i en organisation kan det finnas krafter som vill få det ut snabbt hellre än bra. Det är sånt som kommunikatörer ofta får tampas med i sin vardag. Tanken är att de etiska riktlinjerna ska stärka kommunikatören i dessa samtal.

Yrkesetiska riktlinjer för kommunikatörer – DIK

Myndigheter måste satsa mer på begriplighet och tillgänglighet

Hand som pekar på webbplatsen 1177 på en padda med information om covid-19
Foto: Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen

Riksrevisionen har granskat myndigheters digitala tjänster för privatpersoner och pekar ut en rad brister. Tjänsterna håller godtagbar kvalitet, men brister bland annat i att begrepp ofta är svåra att förstå.

Klarspråk gör text mer begriplig

Enligt panelen med egna erfarenheter av kognitiva svårigheter är till exempel hjälptexterna som ska förklara begreppen svårare att förstå än begreppet i sig. Ibland saknas också hjälptexter helt och hållet.

Myndigheter förväntas jobba enligt metoden klarspråk, som används för att göra texter mer begripliga. I den metoden ingår det till exempel att förklara alla svåra begrepp som måste användas. Det bästa är såklart att använda ett lättare språk där det går.

Hyvää har de senaste åren jobbat just med att hjälpa myndigheter att förklara saker på ett enklare sätt med hjälp av klarspråk.

Tillgänglighetsanpassning i UX-design

I en enkät till personer med funktionsnedsättning visar sig liknande problem. Bland annat att det är svårt att förstå tjänsterna och informationen i dem.

Personerna har problem med att ta till sig bilagor eller de visuella delarna av tjänsterna, bland annat för att kontrasterna är svaga och texten för liten. Problem med att använda hjälpmedel som talsyntes och skärmläsare finns också. Tjänsterna uppfattas ibland som röriga och stressar därför upp personen i onödan.

Med ett genomtänkt UX-designarbete där tillgänglighetsgranskning och  tillgänglighetsanpassning är en självklar del går det att komma åt de här problemen.

Hyvää har de senaste åren jobbat med att göra myndigheters statistik och datavisualisering mer enkel och begriplig, samt tillgänglig för alla oavsett funktionsvariation. I och med pandemin blev det extra viktigt att statistik om covid-19 skulle gå att ta till sig oavsett vem man är, för alla blev ju drabbade av det på ett eller annat sätt.

Användningsstudier viktiga

En anledning till att dessa problem finns är för att myndigheterna inte arbetar nog mycket med att involvera användarna, menar Riksrevisionen.

”Det skulle leda till en avsevärd förbättring av användbarhet och tillgänglighet. Att säkerställa tillgänglighet kräver betydligt mer än enstaka punktinsatser” – Linnea Sandell, projektledare för granskningen av Riksrevisionen.

Därför rekommenderas myndigheter att användare involveras vid utveckling av digitala tjänster. Det kan ske på olika sätt – användningsstudier, användarpaneler och behovskartläggningar är några sätt att göra det på.

DIGG som är myndigheten som granskar andra myndigheters tillgänglighet har nu gett vite  i två tillsynsärenden, vilket sätter extra press på myndigheterna. Varför behöva betala vite när det istället går att lägga de pengarna på att göra digitala tjänster användbara och tillgängliga för alla?

Hyvää hoppas att tillgänglighets- och begriplighetsarbetet som redan är igång på alla myndigheter får en extra skjuts av både Riksrevisionens och DIGGs arbete.

Behöver du hjälp med klarspråk och begriplighet?

Kontakta Hyvää som jobbar med att få digitala tjänster att bli lättare att använda och förstå.

Kriskommunikation tillgänglig för alla

Myndigheten PTS har undersökt vilka behov och utmaningar som personer med funktionsnedsättning, personer över 75 år samt nyanlända har vid kommunikation i krissituationer. PTS undersökning från 2019  finns att läsa här i sin helhet.

Tillgänglig krisinformation

Slutsatser av undersökningen:

Endast en deltagare kände till numret 113 13 – det som används till exempel för pandemier. Det är livsviktigt att avlasta akutnumret 112 och  vårdnumret 1177.

Döva personer och personer med dövblindhet som larmar via SMS112 eller en förmedlingstjänst uttrycker oro kring att larma 112. Oron beror på att det finns en bristande kunskap om hur SMS112 och förmedlingstjänsterna fungerar i skarpt läge. SOS Alarm har information på teckenspråk, men den tycks inte nå ut till målgruppen.

För att få krisinformation vänder sig deltagarna i första hand till nyheter via tv, radio eller internet. För personer med synnedsättningar är det avgörande att information finns på internet och att webbplatsen är kompatibel med skärmläsare och punktskriftdisplay.

Vad kan du bidra med?

  • Påminn andra om numret 113 13 – speciellt nu i pandemitider.
  • Prata om att 112 bara ska användas i akutfall.
  • Berätta att SOS Alarm har information på teckenspråk.
  • Se till att din organisation har krisinformation i olika format, till exempel tolkat till teckenspråk och digitalt tillgängligt för skärmläsare och punktskriftdisplay. Glöm inte att tillgängliggöra informationen så snart den uppdateras, så den inte innehåller inaktuella uppgifter. Webbplatsen behöver också tillgänglighetsgranskas kontinuerligt.
  • Skriv begripligt och med klarspråk.

Få hjälp av Hyvää

Hyvää kan hjälpa dig att kriskommunicera eller skriva begripligt, så ta kontakt!

Med specialistkompetens inom kriskommunikation prioriterar Hyvää just nu uppdrag kopplade till pandemin och dess konsekvenser.

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Använder personer med synnedsättningar bilddrivna sociala medier som Instagram till exempel? Javisst! Därför bör du syntolka bilderna du publicerar, så att alla kan förstå vad de föreställer. Med hjälp av en skärmläsare går det att läsa av syntolkningen.

Dessutom hjälper det alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Såhär syntolkar du bilder

Syntolkning går ut på att skriva en beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

Ladda upp bilden och gör såhär:

  • Instagram – gå in på Avancerade inställningar och ”Skriv alternativ text”.
  • Facebook – gå in på de tre prickarna i högra hörnet och väljer ”Redigera alternativ text”.
  • LinkedIn – gå in på ”ALT”.
  • X (tidigare Twitter) – gå in på ”+ALT”.

Eller så kan du bara skriva direkt i inlägget:

  • Syntolkning: …beskrivning av vad bilden innehåller….

Bra bildbeskrivningar i syntolkning

Synskadades Riksförbund har gett de här tre tipsen för hur du beskriver en bild:

  1. Beskriv vad bilden föreställer, utan värderande ord.
    Jämför ”Kvinna med lång hästsvans” och ”Kvinna med vackert hårsvall”.
  2. Beskriv bildens budskap och mening.
    Till exempel ”Pojke håller upp handflata som ett stopptecken framför sig”.
  3. Håll texten kort och koncis, utan onödiga  bindeord.
    Jämför ”Svart hund går över bro, nosar på papperskorg” och ”En svart hund går över en bror och nosar på en papperskorg”.

Här har du ett exempel från Hyvääs Facebook-sida. Efter bildtexten står det:

”Syntolkning: Maria Niemi sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation”.

Bild som visar hur man syntolkar, visar bild på Maria och hur det är syntolkat

För att vara ännu tydligare kan det vara bra att addera ännu mer information om bilden, för det kom feedback om att det kan vara roligt att få veta hur personen ser ut, samt vad som syns på presentationen.

Till exempel:

”Syntolkning: Maria Niemi med sitt långa, lockiga, mörka hår sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation med texten ’Krisen är ett faktum – så gör du'”.

Mer läsning och lyssning

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer begripligt, tillgängligt och normkreativt. Kontaktuppgifter till Hyvää här.

Eller gå Hyvääs kurs i normkreativ kommunikation!

Uppdaterat 2024-01-20