Taggarkiv: varumärke

Förtroendet för facket ökar

Inom loppet av ett par månader har flera intressanta undersökningar gjorts som visar vad svenska folket tycker om facket. Förtroendet har ökat de tre senaste åren. Men många tycker samtidigt att det är för dyrt att vara medlem.

Vi börjar med den årliga Förtroendebarometern som görs av Kantar SIFO och Medieakademin. Den mäter allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier och företag, och gjordes senast februari-mars 2019. Totalt 1 200 personer över 16 år medverkar i undersökningen.

Det finns mycket intressant att grotta ned sig i vad gäller Förtroendebarometern. Till exempel att Twitter ligger i botten och därmed har lägre förtroende än Flashback(!). Men nu ska vi djupdyka ned i siffrorna om facket.

 

Förtroendebarometern 2019 om samhällsintitutioner

Förtroendebarometern om facket

Det vi kan se är att facket vuxit i förtroende ända sen 2016, då den värsta dippen kom sedan mätningen går tillbaka (2009).

År 2016 är starkt förknippad med Kommunal-skandalen, som blev ett sorts reningsbad för hela fackförbundsrörelsen. Till exempel införde många fackförbund noll-alkoholpolicys efter det, vilket verkar ha gett effekt. Jag satt själv med i förbundsstyrelsen för DIK under den mandatperioden. Då fattade vi beslut om en sådan policy, samt en rad andra beslut som kändes viktiga för att säkra upp att medlemmarnas pengar används på rätt sätt. Jag vet att många andra fackförbund gjorde samma sak.

Det är kul att se att facket vinner tillbaka förtroende. Men en oroande siffra i Förtroendebarometern är att fackliga företrädare bara anses ha 34 procent inflytande i samhällsdebatten medan företrädare för näringslivet anses ha 65 procent. Det vittnar om en skev maktbalans. Till exempel anses influencers ha större inflytande än fackliga företrädare.

För övrigt ett stort grattis till Systembolaget som toppar Förtroendebarometern och som Hyvää jobbat med!

 

SOM 2019 om samhällsinstitutioner

Fackets skifte under 2010-talet

Tittar vi på SOM-undersökningen om svenska trender visar den något dystrare siffror. Också i den ökar facket i förtroende sen 2016, men ökningen är liten och facket ligger på samma förtroendenivå som bankerna och storföretagen. Historiskt kan vi se att facket legat ovanför dessa mestadels sedan 1986, men förutom en dipp på 90-talet kan vi se det här skiftet under 2010-talet.

Det är också sedan 2010 vi kan se att fackligt medlemskap mer eller mindre stagnerat i utveckling, enligt SOM-institutet och Göteborgs universitet.

SOM 2019 om medlemskap

Facket anses för dyrt

YouGovs undersökning gjordes januari-februari 2019 och består av 3 136 personer från 18 år och uppåt.

YouGovs undersökning visar att närmare 60 procent anser att fackföreningar har haft ett positivt inflytande på den svenska arbetsmarknadsmodellens utveckling och att fackföreningar är nödvändiga för att säkra goda löne- och arbetsvillkor. Särskilt nöjda är de som redan är medlemmar i ett fackförbund, där är siffran uppe mot 70 procent. Och 65 procent av medlemmarna tycker det är viktigt med solidaritet och sammanhållning.

Samtidigt tycker 58 procent att fackföreningar är för dyra.

YouGov 2019

 

Koppling till partier

Men 51 procent menar att facket styrs av politiska partier. Det är framför allt män som anser det och inte minst LO-förbundens män.

YouGov 2019 om facket och partier

YouGov presenterar också en spännande lista över vilka fackföreningar som svenskarna har bäst intryck av.

I toppen ligger Unionen och Sveriges Ingenjörer. I botten hittar vi Kommunal som ännu inte hämtat sig riktigt sen 2016, Transport som varit i kris alldeles nyligen och SAC-Syndikalisterna som befinner sig allra längst ned.

Kul är att se att Hyvääs kund Elektrikerna ligger på 13:e plats. Det är stort för att vara ett så litet fackförbund. De ligger till exempel en procentenhet ovanför storfacket IF Metall.

 

Kollektivavtal fortfarande hett

En annan lite äldre undersökning som också är intressant i sammanhanget är Kantar SIFOs undersökning från våren 2018. De intervjuade 12 150 personer i åldrarna 21-65 år. Av dessa uppgav 68 procent att de var med i facket och de fick ange varför de valt att vara medlem. Något som tidningen Arbetet rapporterade om.

Kanske något förvånande var kollektivavtal det främsta skälet, det ansåg 56 procent. Förvånande för att det länge har pratats om att det inte längre är ”trendigt” med ett så byråkratiskt ord som kollektivavtal.

Det snacket användes till och med i årets aprilskämt från tidningen Arbetsvärlden där LO, TCO och Saco lovade att byta namn från kollektivavtal till ”schysst deal”. Aprilskämt kanske, men inte så långt ifrån hur diskussionerna kan gå inom facket ibland. Det här visar att grundidén med facket håller. Det kanske snarare är andra bitar som behöver moderniseras.

SIFO 2018 om fackmedlemskap

På andra plats till varför man är med i facket kommer inkomstförsäkringen och på tredje plats anställningstrygghet. Det visar på hur trygghet är ett starkt skäl till att vara med i facket.

Därefter är det ett ganska stort hopp till övriga anledningar, såsom att man får juridiskt och arbetsrättsligt stöd, övriga försäkringar som ingår samt råd och stöd vid till exempel löneförhandling.

Allt det där andra som facket strösslar med, såsom rabatter, studiestöd och till och med karriärcoachning, verkar inte lika populärt enligt undersökningen.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

 

Vill du ha hjälp med strategin?

Tveka inte att ta kontakt med Hyvää!

Inkludering allt viktigare för konsumenter

Graf från Edelman Trustbarometer 2018

Människor vill allt mer se företag och organisationer som gör gott. 59 procent anser att företag som bara tänker på sig själva och sina vinster kommer att misslyckas. Det visar Edelman Trustbarometer 2018.

Ett sätt att göra gott är att satsa på inkludering. Det är ett område som bara växer. Inkludering har blivit allt mer populärt att söka efter. Det visar Google Trends.

Ordet "Inkludering" har det sökts alltmer på sen 2014 på Google enligt Google Trends
’Inkludering’ enligt Google Trends 2004-2018.

Bra reklam gör oss mer empatiska

Att intresset för inkludering växer är inte speciellt förvånande. Reklamforskaren Nina Åkestam forskar på området mångfald i marknadsföring. Hon har kommit fram till något som jag skulle vilja kalla för ett skifte. Idag funkar stereotyp reklam inte så bra längre.

”Det finns en seglivad uppfattning om att reklam antingen säljer bra eller gör gott ur ett samhällsperspektiv men min forskning visar att det inte är antingen eller, utan både och. Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.” – Nina Åkestam, reklamforskare

Redan 2014 visade Googles användarundersökning på denna utveckling. Nästan hälften av alla konsumenter under 24 år var mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett reklam med jämlikt tema från det varumärket.

47 procent av konsumenter under 24 år är mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett en annons med jämlikhet som tema - Google Consumer Survey 2014

Normkreativ kommunikation

Att området växer i popularitet är tydligt. Normkreativ kommunikation är den mest efterfrågade tjänsten hos Hyvää. Det normkreativa angreppssättet är en metod för att bli mer inkluderande och passar dig som jobbar med kommunikation eller varumärkesarbete av något slag, men också dig som jobbar med exempelvis HR.

Är ni intresserade av hur Hyvää kan hjälpa er att bli mer normkreativa? Hör av er!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää
 

 

 

 

 

 

 

Ghosting sabbar dina relationer

Facebook Messenger app

Foto: Kãrlis Dambrãns

Du har skickat ett meddelande på Facebook Messenger och den där ringen med en bock blir grå- eller blåfärgad intill det. Tack vare den symbolen vet du att personen har fått ditt meddelande och kanske också läst det i en förhandsvisning på skärmen. Oftast får du svar, men så händer det att personen inte svarar. Kanske får du inte ens se den där runda profilbilden vid meddelandet, som är ett säkert tecken på att personen läst meddelandet. Det har hänt de flesta av oss någon gång. Minns du hur det kändes?

Ghosting blir ”spökande” översatt till svenska och innebär att en person aldrig svarar eller slutar höra av sig mitt i en konversation. Ovissheten om varför det här sker får avsändaren att inte kunna sluta undra, och den ovissheten spökar då i personens tankar. Därav ordet ghosting.

Det här är ett beteende som kan skapa så stora problem att det får människor att uppsöka psykologer, vilket jag skrivit om i min krönika för Internetmuseum om nätdejting.

Ghosting är oproffsigt

Det är lätt att förstå varför ghosting kan vara så plågsamt när en dejtar. Men det är också en riktigt usel kommunikationsstrategi – eller snarare brist på strategi – för en organisation. Varje utebliven respons skapar en irritation, kanske rentav ett agg, hos personen som försökt kontakta er. Det gör i sin tur att personen inte kommer vilja rekommendera er till andra, vilket är det absolut sämsta som kan hända er. Människor litar mer på en väns rekommendation än all annan marknadsföring, det visar till exempel Buzzadors undersökning om medievanor från 2014.

Några exempel på hur en organisation ghostar:

  • Svarar inte kunder eller medlemmar hör av sig med frågor eller synpunkter, exempelvis i sociala medier. Alternativt svarar bara på positiva kommentarer men inte på kritik.
  • Svarar inte på följdfrågor.
  • Svarar inte på ansökningar, trots att det finns en platsannons ute.
  • Svarar inte efter en anställningsintervju på hur det gick.
  • Undviker journalisters kritiska frågor.

Hur sluta ghosta?

  • Se till att ha rutiner för hur ni svarar vid olika kontakter.
  • Gå kontinuerligt igenom alla inkorgar och se till att samtliga kontakter har fått ett okej avslut (eller påbörjan till ny kontakt om det behövs). Det är bättre att höra av sig och fråga, eller be om ursäkt för att ni missat se meddelandet, än att inte göra något alls.
  • Autogenererade svar är bra, men se till att rutinerna också innebär någon form av mänsklig kontakt.
  • Det räcker med ett kort och tydligt svar. Det är ovissheten som människor stör sig allra mest på. Rent krasst är det bättre med en tumme upp-emoji än inget svar alls.
  • Be kind, always. Tacka för intresset eller engagemanget. Det är ändå en stor sak att personen bryr sig om just er.

Undantagsfall

Finns det tillfällen då det är okej att sluta svara? Ja, exempelvis när det kommer till trollande. Jag får anledning att komma till hur det går att bemöta sånt i ett kommande inlägg.

Hjälp med kommunikationen

Hör av dig till Hyvää om du behöver hjälp!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Välj rätt namn för organisationen

Ibland får Hyvää frågan om att stötta upp i namnprocesser. Det är lika intressant varje gång att jobba med en sådan fråga, för samtidigt som ett namn bara är ett namn så är namnet också precis allt. Ett bra namn gör människor inom organisationen stolta. Medan ett dåligt namn gör att personer ständigt tvingas förklara vad det är för organisation och bemöta missförstånd, istället för att direkt kunna gå in på ett samtal om vad organisationen faktiskt gör och vilka frågor som är viktiga just nu.

Fackförbundens namnbyten

Det är kanske därför frågan varit så stor inom fackförbunden. Många har släpat med historiska namn som inte alltid är relevanta idag. Vi har sett fackförbund gå samman och bli Unionen, vi har sett SKTF byta namn till Vision och ST försöka byta till Sterka utan att lyckas.

Det är lätt att bli hemmablind för namnets betydelse. Innan jag startade Hyvää jobbade jag som ansvarig för varumärke och sociala medier på fackförbundet Kommunal. Efter 20 års medlemstapp startades en stor förändringsresa som ledde till att tappet vändes och att Kommunal gått plus i medlemsantal sen dess (även 2017 enligt Arbetet).

I den resan vändes det på alla stenar, däribland namnet. Var namnet Kommunal relevant för medlemmar som jobbar inom privata företag, som jobbar som djurskötare, på lantbruk eller med att städa i andras hem? Den frågan var värd att ställa sig och det gjorde vi. Men vi hade inte riktigt greppat namnets enorma betydelse för människor. Undersökningen som gjordes 2012 läckte och resulterade i upprörda röster i riksmedia. Samtidigt gav det oss rejält kött på benen; 88 procent kände till namnet Kommunal och väldigt många ville behålla det. Så det blev också resultatet – Kommunal heter Kommunal än idag.

Det betyder inte att frågan inte är värd att ställa sig ibland – tvärtom. Att få en sådan respons är ovärderlig som kompass.

10 tips vid val av namn

Har ni börjat ställa er frågan om namnbyte? Eller kanske sätta namn för något helt nytt. Interbrand har skrivit en artikel om de 10 vanligaste misstagen när man ska sätta ett namn för en organisation eller företag. Här kommer en kort sammanfattning med mina tankar kring det.

  1. Namnet får inte komma sist i processen.
    Att sätta ett namn, både juridiskt, psykologiskt och mentalt inom organisationen, är en lång process. Det är synd om ett stort arbete ska tappa energi eller rentav falla på grund av det.
  2. Namnsättning är lika mycket strategi som kreativitet.
    Ett namn ska få människor att komma ihåg och välja er inte bara nu men också i framtiden. Namnvalet måste grunda sig på en strategi och inte på ordfyndighet.
  3. Glöm inte kreativa briefen.
    Som innehåller var ni är idag, var ni vill, vilka värden ni står för och som grundar sig på research, fakta och analys. Ni kan kalla det kreativ brief eller annat, men hoppa inte över grundjobbet (och här kan ni behöva externa ögon så tveka inte att ta in det).
  4. Bättre att vara unik än informativ.
    Ett unikt namn, som särskiljer dig från liknande organisationer och företag, är klart mycket bättre än ett informativt namn som säger vilken bransch du tillhör.
  5. Juridiken är snårig.
    Se till att det går att välja namnet juridiskt innan du förälskar dig för mycket i ett namn. Och inte bara juridiken – kolla upp webbadresser, sociala medie-konton och googla på’t. Du vill inte behöva fastna här.
  6. Tänk globalt.
    Oavsett om du verkar på en svensk marknad eller internationellt tvingas du tänka globalt. Återigen, sociala medier och internet har inga nationsgränser. Vad betyder ordet på olika språk – det är värt en fundering.
  7. Allt behöver inte ett namn.
    Det blir lätt en hysteri att namnsätta varenda projekt, varenda gren. Plötsligt står du där med en enorm varumärkesplattform som tenderar att konkurrera med varandra.
  8. Byt inte namn av emotionella skäl.
    Skälen ska vara strategiska och utgå från era målgrupper, medlemmar och kunder. Inte för att du eller ledningsgruppen ogillar namnet av något skäl.
  9. Missa att namnet behöver en story.
    Utan att ha en bra förklaring, en berättelse, kring namnet kommer det antingen kännas onödigt och kritiseras därför, eller så missar ni ett bra tillfälle att bygga engagemang.
  10. Sluta inte arbetet vid namnet.
    Satt namnet och känner dig färdig? Glöm det. Nu börjar det riktiga arbetet att bygga ett engagemang kring det ni gör. Människors upplevelse av er börjar kanske vid namnet men beror på vad ni gör varje dag. Se till att associationerna till namnet blir positiva genom att göra bra saker.

Vill du ha hjälp med namnprocessen?

Kontakta Hyvää

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Tre tips för bildstrategin

Sedan jag börjat jobba med den normkreativa bildbanken FairTale ihop med Terese Raymond, Aprendi, har det kommit in förfrågningar till Hyvää kring normkreativt bildtänk och överhuvudtaget kring hur en arbetar med bildstrategi, vilket är superkul! Mer om FairTale och att Vinnova valt att ge stöd till en förstudie kan du läsa här.

Tre tips

Oavsett om ni vill jobba normkreativt med bilder – vilket jag förstås förespråkar – eller om ni bara vill bestämma er för en gemensam strategi för er organisation så har jag några tips:

  1. Börja inte i bildstrategin, utan börja med en strategi för hela organisationen och dess kommunikation om ni inte redan har en sådan (och om ni har en, se till att den är aktuell – annars revidera den). Strategin måste ha sin grund i verksamhets- eller affärsidén, annars finns risken att organisationen i dess olika delar kommunicerar olika saker. Det får gärna bli en fullständig varumärkesstrategi, som inte tar upp bara bildkommunikation utan allt som är viktigt för att varumärket ska upplevas på det sätt som ni är ute efter.
    Det kan förstås vara ett jättejobb att ta fram en varumärkesstrategi. För fackförbundet Kommunal, där jag var varumärkesansvarig tidigare, pågick strategiarbetet från 2011 tills 2015. Men tack vare det arbetet har också Kommunal gått från ett tjugo år långt medlemstapp till att gå plus i medlemsantal sedan 2012. Hela arbetet kan du läsa om i kongressrapporten Så ska Kommunal uppfattas i framtiden samt även i Kommunals alldeles färska varumärkesmanual. Manualen visar hur bildstrategin kopplats till den fullständiga varumärkesstrategin – som består av en vision, kärnvärden och löften. Tanken är att bilderna ska andas dessa värden som organisationen vill spegla.
  2. Vad har organisationen för värdeord – och hur kan de uttryckas i bild? Det är bland det viktigaste för er att fundera över. Det är lätt att börja tänka på kanaler, såsom om organisationen ska finnas på Instagram eller om det är webb-tv ni ska satsa på, men det kommer sist i arbetet. För de bitarna kan ni skruva på och ändra allt eftersom. Det är en fördel att kunna vara snabbfotad och byta kanalval beroende på vad som händer i omvärlden.
    Däremot är det viktigt att kunna hålla sig till vilka värden bilder ska förmedla över en lång tid, eftersom det tar lång tid innan den sortens associationer kopplas ihop med er organisation hos alla era målgrupper. Var inte rädd för att sätta värden som ni håller i under många år. De mest framgångsrika varumärkena håller sig till samma värdeord och koncept i minst tio år.
  3. Fundera över vad som är möjligt och vad som är viktigt. Om er organisation inte har tid eller resurser att anlita fotografer som tar proffsiga modellbilder så är det dumt att ta fram en bildstrategi som går ut på den sortens bildmanér. Det kanske inte ens är viktigt för er typ av organisation att ha modellbilder. Eller så är det precis vad ni behöver och då behöver ni också få en budget för det.
    Bestäm er inte för en bildstrategi som är omöjlig att leva upp till, för då är det ingen bra strategi.

Ta hjälp utifrån

Ett bonustips är att ta in hjälp utifrån, speciellt om ni aldrig gjort ett liknande strategiarbete förut. Det finns mycket kompetens och erfarenhet som ni kan ta stöd av, och dessutom är det alltid bra med ett utifrånperspektiv när ni ska jobba fram en strategi som ska hålla i många år. Det är så lätt hänt att bli hemmablind.

Du är alltid välkommen att höra av dig till Hyvää för strategiskt stöd!

 

/Maria Niemi, kommunikationsstrateg & VD, Hyvää Kommunikation

Sociala medie-expert i Internetworld

I dagens Internetworld är Hyvääs Maria Niemi en av sociala medie-experterna. Ämnet är de senaste förändringarna på Twitter och Pinterest och hur de påverkar din strategi.

”De som fortsätter att hålla sig korta och kärnfulla kommer alltid att vinna över de som babblar på” säger Maria Niemi.

Dressmann satsar på normkreativ marknadsföring

Tidigare har du kunnat läsa i den här bloggen om det amerikanska modeföretaget som slutade retuschera underklädesbilder – och ökade försäljningen. Nu ser vi ett svenskt liknande försök till att använda normkreativ kommunikation i marknadsföringen.

Dressmann har sparkat igång en kampanj med sju män som gestaltas precis som de är, för att vidga bilden av hur den perfekta kroppen kan se ut och utmana idealen inom modeindustrin, rapporterar Resumé.

Dressmanns normbrytande kampanj 2015 med män i olika former

Varumärkesstärkande tror reklamforskaren Nina Åkestam, i en intervju med Resumé.

”All reklam som testar nya grepp och ifrågasätter normer är bra för både branschen och samhället i stort. Den säger väldigt rakt på sak att Dressmann har kalsonger för alla, vilket ju passar bra för ett varumärke som är så brett.”

Däremot tar Nina Åkestam upp att det hänger på om Dressmann väljer att hålla i konceptet, eller om det slutar i en enda kampanj. Och det är en viktig synpunkt. Det som gjort American Eagles nya tillvägagångssätt så framgångsrikt är att de åtminstone vågat hålla i det under ett år. Riktigt lyckade varumärken behåller ofta samma koncept i tiotals år. Företaget Apple har exempelvis kört sin ”Think different” ända sen 1997.

Är du intresserad av normkreativ kommunikation?

Hyvää är specialiserad på normkreativ och strategisk kommunikation, och har också ett kreativt nätverk för att kunna ta fram normkreativa marknadsföringskampanjer. Låter det intressant? Hör av dig till Hyvää!