Kategoriarkiv: Sociala medier

Internet största mötesplatsen för kärlekspar

En majoritet av heterosexuella par i USA träffar kärleken på nätet. Det visar en studie gjord av forskare vid universitetet i Stanford, som SVT rapporterar om.

Samma studie gjordes för tio år sen och då svarade drygt 22 procent att de träffats via nätet, i den senaste studien var siffran uppe på 39 procent.

Att träffas genom vänner, som tidigare var vanligast, har sjunkit från 25 till 20 procent.

Kärlek spirar över gränser

Nätet som arena för kärlek bidrar också till samhällsförändring. Enligt en annan amerikansk studie om sociala avstånd har äktenskap där paret har sitt ursprung i olika etniciteter peakat tack vare nätdejting.

Under 2000-talet har etniskt mixade nya äktenskap ökat från 10,68 till 15,54 procent i USA. Det menar forskarna är direkt kopplat till nätdejtingens framväxt. De kan till exempel se att en särskild ökning skedde 2014 – två år efter att Tinder lanserats.

Enligt forskarna beror det på att nätdejting fungerar på ett helt annat sätt än när människor möts IRL. Nätdejting ger oss access till personer utanför våra egna kretsar och nätverk. Tack vare nätdejting binds samhällen ihop, landsgränder överbryggas och det byggs starkare kopplingar mellan människor över hela världen.

Du kan läsa mer om forskningen om sociala avstånd i krönikan jag skrev för Internetmuseum. Där hittar du också min utställning om nätdejting: #Nätromans.

Nätdejting i Sverige

Enligt Svenskarna och internet 2017 uppgav 15 procent av de som nätdejtat att det har lett till att de blivit sambo eller gift sig. Och var tredje 16–25-åring hade nätdejtat det senaste året.

Här är Tinder särskilt vanligt. Enligt Svenskarna och internet 2018 använder 27 procent av 16-25-åringarna Tinder samt 14 procent av 26-35-åringarna.

 

/Maria Niemi

Känslor i emojis beroende på kön

En ny amerikansk forskningsstudie visar att emojis tas emot olika beroende på vilket kön den som skickar har, rapporterar Psychology Today. Det som undersöktes var könskategorierna män och kvinnor.

När kvinnor skickar känsloemojis som kyssande ansikte och hjärtan bedöms de som mer acceptabla än om en man skickar dem. Däremot gillade personerna i studien den klassiska glada emojin aningens mer om den kom från en man.

Studien går i linje med tidigare studier om könsstereotyper i kommunikation: känslouttryck från kvinnor accepteras mer än känslouttryck från män. Det visar också hur begränsad mansnormen är även digitalt. Kvinnor får använda olika sorters emojis och det tas emot väl. Medan män har de lite mer svala emojisarna att använda sig av, annars riskerar de att bli ogillade.

Här kan du läsa tidigare blogginlägg om emojis. Bland annat om att emojis är vårt digitala kroppsspråk. Och att en hel del normer präglar emojis och vårt emojianvändande. Som den här nya amerikanska studien bekräftar.

Vill du ha hjälp med kommunikation?

Tveka inte att höra av dig till Hyvää!

 

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Gör människor glada med selfies

Selfies handlar om att stärka gemenskap, rapporterar Sveriges Radio. Det har forskare vid Göteborgs universitet kommit fram till, som undersökt vilken betydelse selfie har i kommunikationen mellan människor.

– Det är som visuellt småprat när man skickar selfies. Ett sätt att skapa gemenskap när man inte är på samma plats, säger professor Alexandra Weilenmann till Sveriges Radio.

Selfies skapar alltså en känsla av närhet. Därför ska det inte bara avfärdas som självupptagenhet.

– Det finns mycket moral med hur man ska använda mobiltelefonen. Det bygger på någon idé att det alltid är något viktigt man gör, men det sociala i att umgås och dela med sig av upplevelser är också väldigt viktigt, säger professor Alexandra Weilenmann till Sveriges Radio.

Selfie-norm

Jag har i ett tidigare blogginlägg lyft en positiv effekt med selfies; de hjälper oss att älska oss själva. Men också om att det finns en selfie-norm att hålla sig till:

”Det är uppenbart att det finns en norm om ’lagom mycket selfies’. Men det är högst oklart var gränserna för detta lagom går. Precis som alltid med normer så upptäcks de först då en klivit över den där osynliga gränsen. Då kommer bestraffningen som på beställning.”

Den där bestraffningen är olycklig. För selfien kan vara livsviktig. Den ger en möjlighet att avbilda sig själv enligt sin egen uppfattning och helt strunta i andras.

I det tidigare blogginlägget citeras en person med transerfarenhet om den personliga vinningen med selfies.

Men nu ska jag hålla mig till gemenskapsbyggandet.

Leenden gör oss glada

Forskning visar att om vi ser ett leende så börjar vi själva le. Och genom att vi själva ler så blir vi glada, eftersom hjärnan kopplar ihop dessa muskelspänningar med glädje. Det räcker med att leendet syns på bild. Ja, till och med en glad emoji kan räcka!

Genom att lägga ut glada selfies på oss själva bjuder vi samtidigt andra på glädje. Och en ledsen selfie väcker empati. Vi skapar närhet och gemenskap genom att bjuda på oss själva. Hur vi än mår.

Personligen kan jag inte få nog av att se bilder på personer jag tycker om. Och de personer vi inte tycker om kanske vi helt enkelt inte ska följa.

För att avslutningsvis belöna dig som läst ända hit bjuder jag på både en selfie och en glad emoji. 🙂

Maria Niemi står under en blå himmel med hörlurar på sig och solglimt i ansiktet

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Lär mig mer om sociala medier!

Tveka inte att ta kontakt med Hyvää om du vill veta mer om sociala medie-arbete.

Ghosting sabbar dina relationer

Facebook Messenger app

Foto: Kãrlis Dambrãns

Du har skickat ett meddelande på Facebook Messenger och den där ringen med en bock blir grå- eller blåfärgad intill det. Tack vare den symbolen vet du att personen har fått ditt meddelande och kanske också läst det i en förhandsvisning på skärmen. Oftast får du svar, men så händer det att personen inte svarar. Kanske får du inte ens se den där runda profilbilden vid meddelandet, som är ett säkert tecken på att personen läst meddelandet. Det har hänt de flesta av oss någon gång. Minns du hur det kändes?

Ghosting blir ”spökande” översatt till svenska och innebär att en person aldrig svarar eller slutar höra av sig mitt i en konversation. Ovissheten om varför det här sker får avsändaren att inte kunna sluta undra, och den ovissheten spökar då i personens tankar. Därav ordet ghosting.

Det här är ett beteende som kan skapa så stora problem att det får människor att uppsöka psykologer, vilket jag skrivit om i min krönika för Internetmuseum om nätdejting.

Ghosting är oproffsigt

Det är lätt att förstå varför ghosting kan vara så plågsamt när en dejtar. Men det är också en riktigt usel kommunikationsstrategi – eller snarare brist på strategi – för en organisation. Varje utebliven respons skapar en irritation, kanske rentav ett agg, hos personen som försökt kontakta er. Det gör i sin tur att personen inte kommer vilja rekommendera er till andra, vilket är det absolut sämsta som kan hända er. Människor litar mer på en väns rekommendation än all annan marknadsföring, det visar till exempel Buzzadors undersökning om medievanor från 2014.

Några exempel på hur en organisation ghostar:

  • Svarar inte kunder eller medlemmar hör av sig med frågor eller synpunkter, exempelvis i sociala medier. Alternativt svarar bara på positiva kommentarer men inte på kritik.
  • Svarar inte på följdfrågor.
  • Svarar inte på ansökningar, trots att det finns en platsannons ute.
  • Svarar inte efter en anställningsintervju på hur det gick.
  • Undviker journalisters kritiska frågor.

Hur sluta ghosta?

  • Se till att ha rutiner för hur ni svarar vid olika kontakter.
  • Gå kontinuerligt igenom alla inkorgar och se till att samtliga kontakter har fått ett okej avslut (eller påbörjan till ny kontakt om det behövs). Det är bättre att höra av sig och fråga, eller be om ursäkt för att ni missat se meddelandet, än att inte göra något alls.
  • Autogenererade svar är bra, men se till att rutinerna också innebär någon form av mänsklig kontakt.
  • Det räcker med ett kort och tydligt svar. Det är ovissheten som människor stör sig allra mest på. Rent krasst är det bättre med en tumme upp-emoji än inget svar alls.
  • Be kind, always. Tacka för intresset eller engagemanget. Det är ändå en stor sak att personen bryr sig om just er.

Undantagsfall

Finns det tillfällen då det är okej att sluta svara? Ja, exempelvis när det kommer till trollande. Jag får anledning att komma till hur det går att bemöta sånt i ett kommande inlägg.

Hjälp med kommunikationen

Hör av dig till Hyvää om du behöver hjälp!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Ny krönika om nätdejting på Internetmuseum

#Nätromans - Maria Niemis utställning om nätdejting på Internetmuseum

Som vanligt på Alla hjärtans dag släpper Hyvääs Maria Niemi en krönika om nätdejting på Internetmuseum – denna gång om hur nätdejting bryter barriärer och försörjer psykologer.

Maria Niemi gjorde 2015 utställningen #Nätromans om just nätdejtingen på Internetmuseum. I samband med det var hon också med i TV4 Nyhetsmorgon som nätdejtingexpert:

Planera sociala medie-beredskapen inför kris

Åhléns har kommunicerat modigt och normkreativt, något som väckt reaktioner  och även hatstorm. Dessutom blev de drabbade av terrordådet i Stockholm 2017. I Resumé finns ett intressant reportage om Åhléns kriskommunikation.

”När vi postade luciapojken hade vi en beredskap. Det har ju stormat kring oss förut och det har vi alltid kunnat hantera. Men nu kommenterade så oerhört många samtidigt och när vi inte lyckades rensa bort negativa kommentarer tillräckligt snabbt så spred det sig och eskalerade. Därför är den största lärdomen att vi behöver ha en större beredskap.”
– Åhléns marknadschef Lina Söderqvist

Nu finns det fler internt som kan gå in och moderera om det skulle behövas. Dessutom kan Åhléns ta in beredskap från externt håll.

De lärde sig den hårda vägen. Det behöver inte ni göra.

Planera beredskapen såhär:

  1. Minst två har det vardagliga ansvaret att moderera sociala medie-kanaler. Hur liten organisation ni än är eller hur liten kanal du än har, så behövs det minst två som kan moderera. Tänk på att det finns lagar som måste följas, ibland skyndsamt. Då gäller det att någon kan göra det.
  2. Vilka kan hoppa in om ni drabbas av kritikstorm? Det bör vara minst två till som kan hoppa in snabbt. Oavsett om de finns internt eller externt måste de veta hur man gör och ha rätt behörigheter. Alla som modererar sociala medier i er egen organisation utanför vanlig arbetstid bör ha i sitt avtal att de är Kommunikatör-i-beredskap (KiB) med betalt för jourarbete, vilket finns beskrivet i Så skapar du en hållbar sociala medie-strategi.
  3. Vilka extra resurser finns när krisen är ett faktum? Detta bör stå i en krishanterings- eller kriskommunikationsplan, eftersom det krävs beslut om vem som har rätt att förklara kris och vilka ekonomiska samt personella resurser det då finns till förfogande.

Känns det svårt ändå?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

Analys och förslag för Systembolagets sociala medie-organisation

Inlägg på Systembolagets Facebook-sida 2017

Hyvää har senaste halvåret hjälpt ett av Sveriges mest kända varumärken – Systembolaget – med analys av och förslag till ny sociala medie-organisation. Systembolaget, som har över 70 000 följare på sin Facebook-sida och som kan nå över 300 000 personer med sina inlägg, behövde hjälp med att organisera sitt arbete i takt med de växande framgångarna.

Hyvää gjorde en analys av nuvarande situation och kom med tre förslag på hur den nya organisationen kan se ut. Ett roligt och lärorikt arbete som nu har presenterats i sin helhet för Systembolaget. Det ska bli spännande att följa deras fortsatta arbete i sociala medier!

Behöver du hjälp med analys och förslag?

Kontakta Hyvää och berätta vad du behöver hjälp med!

Emojis har tagit över – men vem bestämmer över språket?

Hijab emoji by The Unicode Consortium

För över två år sen, i januari 2015, skrev jag ett blogginlägg om att emojis kommer att ta över. Och även om spaningen verkligen inte enbart var min egen –  den baserades bland annat på ett mycket intressant samtal jag hade med Hyvääs samarbetspartner; kommunikationsstrategen Emelie Fågelstedt – är det roligt att se tillbaka på det nu idag för hur väl spaningen stämde.

Emojis bygger relationer

Idag kan det snarast kännas svårt att skriva ett meddelande utan en emoji. Som en yngre släkting sa; ”då känns det som att du är sur på mig”. Till och med i mejl till potentiella kunder kan det kännas märkligt att inte addera en emoji på slutet, för att understryka hur roligt ett samarbete skulle vara. Eller bara för att ge den personen ett leende, som en bra start på dagen. Att addera en emoji gör att mejlet blir mer mänskligt – det går från information till kommunikation, från en monolog till en konversation, från en kontakt till en relation.

The Unicode Consortium styr emojispråket

Det som kan tyckas lite underligt är att de som idag bestämmer över vilka emojis som finns och inte är den ideella organisationen The Unicode Consortium som skapades för att tillgängliggöra alla språk. Ironiskt nog blev det istället så att deras tekniska kommitté på elva personer en gång om året röstar om vilka nya symboler som ska ingå i emojispråket, och om några gamla ska strykas. Det är alltså elva personer som bestämmer över världens snabbast växande språk, enligt Svenska Dagbladet.

Emojis förmedlar normer

Eftersom de flesta människor utgår från sig själva när de kommunicerar så blev också den första raden emojis utifrån perspektivet hos de elva personerna i tekniska kommittén hos The Unicode Consortium. De fick också kritik för bristen på mångfald, och valde att göra något åt det – vilket du kan läsa mer om i MacWorld. Men trots tillskottet av olika hudfärger, familjer och stilar så glömde de en stor grupp – kvinnor med slöja. En man med turban fanns däremot redan. Det här tröttnade 16-åriga Rayouf Alhumedhi i Tyskland på och kontaktade The Unicode Consortium med sin egenritade hijabemoji, något du kan läsa om på SVT Nyheter. Hon fick svar bara efter en vecka, och blev sedan bjuden till konferensen Emojicon i San Fransisco, USA. I juni släpps hijabemojin.

Här kan du se alla nya emojis som släpps i juni av The Unicode Consortium.

Om du är intresserad av emojis historia så kan du läsa denna artikel i Svenska Dagbladet. Eller se SVT Kobra om det ordlösa språket och hur bilder och symboler färgar våra sätt att kommunicera.

Intressant läsning är också att följa Sara Léren som är agil utvecklare och expert inom inkluderande design på InUse – till exempel här om Världskulturmuséets smarta toalettsymboler som Hyvää ofta lyfter fram på inspirationsföreläsningar.

Vill ni ha hjälp med inkluderande bildspråk?

Eller hjälp med er visuella kommunikation, till exempel med att sätta en bildstrategi. Självklart ska ni få stöd på vägen – kontakta Hyvää!

 

/ Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Inlägget är uppdaterat 2019-10-20.

Använder synskadade sociala medier som Instagram till exempel? Ja, visst! Så därför bör du se till att alla kan förstå bilderna du publicerar genom att syntolka dem. Dessutom hjälper det också alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla, helt enkelt.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Syntolkning går ut på att skriva en enkel beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

Såhär syntolkar du bilder

  1. Ladda upp bilden
  2. Skriv den bildtext du hade tänkt dig
  3. På Instagram går du in på Avancerade inställningar och ”Skriv alternativ text”. På Twitter väljer du ”Lägg till beskrivning”.

Eller så kan du bara skriva direkt i inlägget:

  • Syntolkning: …beskrivning av vad bilden innehåller….

Här har du ett exempel från Hyvääs Instagramkonto @hyvaakommunikation

Efter bildtexten står det ”Syntolkning: Hyvääs Maria Niemi står utanför huvudkontorets entré med loggan i bakgrunden och Marias ansikte och lockiga hår i förgrunden”.

Såhär kan det se ut när du syntolkar en bild

Mer läsning/lyssning

Tipstack till Alex Alexandersson som jobbar som IKT-pedagog (länk till Twitter-profil)!

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer normkreativt. Kontaktuppgifter här!

NYTT UPPRAG: Systembolagets sociala medie-organisation

Systembolagets logotyp

Systembolaget har anlitat Hyvää för hjälp med analys och förslag till ny organisering av sociala medie-arbetet. Uppdraget pågår under våren 2017.

Nätdejtingexperten har testat Tinder

Maria Niemi har testat Tinder

Kanske minns ni hur Hyvääs Maria Niemi fasade för nätdejting i fjol – trots att hon blivit Sveriges nätdejtingexpert efter sin utställning om nätdejtingens historia; #Nätromans på Internetmuseum. Nu har hon skrivit en ny krönika på ämnet, eftersom hon som nysingel i fjol fick anledning att testa Tinder.

Och på tal om relationer – den här purfärska forskningen från Stockholms universitet visar att det finns ökad risk för skilsmässa när hushållsarbetet lämnas åt kvinnan utan att hon får uppskattning för det. Niemis kirunakompis Jani Turunen är en av forskarna. Något som också The Conversation uppmärksammar, med denna fyndiga rubrik:

”Roses are red, violets are blue, I’ll stay forever if you scrub out the loo”

”NYTT” UPPDRAG: Kurs i kriskommunikation ännu ett år

Hyvää har fått klart med Nackademin att i år igen hålla kursen i kriskommunikation också för kull -16 på utbildningsprogrammet Marknadskommunikatör i sociala medier. Kursen går av stapeln hösten 2017.

Hyvääs Maria Niemi fick som lärare snittbetyget 5,8 av 6 i studenternas kursutvärdering 2016. Här kan du läsa mer om kursen i kriskommunikation 2016.

Kursupplägg

Kursen tar upp arbetet innan, under och efter krisen. Fokus ligger på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerar kursen.

Kursen tar till exempel upp:

  • Hur du gör en riskbedömning
  • Hur du tar fram en kriskommunikationsplan
  • Hur du blir förberedd inför kriser
  • Hur du hanterar kriser – och vad du ska undvika
  • Hur du hanterar nättroll och rättshaverister
  • Hur du vänder en kris till framgång

Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.

Krishantering i sociala medier – kurs i tre veckor

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.
Ord från elevernas utvärdering av kursen, som fick 5,55 av 6 poäng i genomsnittligt betyg.

Under tre veckor i höst höll jag en kurs i kriskommunikation och krishantering i sociala medier på Nackademins utbildning Marknadskommunikatör i sociala medier. Eleverna fick lära sig hur de jobbar innan, under och efter krisen. Fokuset låg på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerade kursen.

Kursen tog till exempel upp:

  • Hur du gör en riskbedömning
  • Hur du tar fram en kriskommunikationsplan
  • Hur du blir förberedd inför kriser
  • Hur du hanterar kriser – och vad du ska undvika
  • Hur du hanterar nättroll och rättshaverister
  • Hur du vänder en kris till framgång

Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!

Eller är du intresserad av att anställa en nybakad kommunikatör som är särskilt luttrad på att hantera kriser i sociala medier? Hugg någon av dessa – de går nämligen ut sitt utbildningsprogram på Nackademin till årsskiftet:

Klassen Marknadskommunikatör i sociala medier -15 på Nackademin

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Nätdejtingexperten som fasar för nätdejting

Internetmuseum: #Nätromans

Utställningen #Nätromans – om romantik på nätet – har nylanserats på Internetmuseum under februari. Det är Hyvääs Maria Niemi som är curator för utställningen. Något som gjorde henne till hela Sveriges ”nätdejtingexpert” genom bland annat medverkan i TV4 Nyhetsmorgon:

I samband med nylanseringen har Maria Niemi skrivit en krönika med rubriken ”Därför fasar jag för nätdejting”. Från entusiasm till ren och skär skräck med andra ord. Läs krönikan så förstår du varför.

Meddelandeappar går om sociala medier

Nu är meddelandeappar större än sociala medier, rapporterar Veckans affärer. Igen, skulle jag vilja säga. För det fanns en period under 2000-talet där min egen erfarenhet var att privata meddelandeprogram som ICQ och MSN fick en starkare ställning än sociala medier som IRC. Nu verkar det hända igen. Facebooks egen Messenger, Snapchat, Kik och WhatsApp (också den ägd av Facebook) är vad som är just appar för privata meddelanden. Till skillnad från till exempel Facebook och  Twitter som är mer öppna medier, där fler kan ta del av mer. Det här sättet att på ett mer privat sätt socialisera med varandra kallas också för ”dark social”, eftersom det är ett område dit företag och organisationer inte kommer in.

Missförstå inte siffrorna, sociala medier är fortfarande stort. Men meddelandeapparna har gått om, och det är en större utmaning för alla som jobbar med marknadsföring. I sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram, är det enkelt att köpa annonsering och nå ut till sina målgrupper. Desto svårare är det i meddelandeappar. Och kanske är det just därför som de igen tagit över. Människor kanske börjar bli trötta på att konsumera informations- och nyhetsflöden och är istället mer intresserade av upprätthålla relationer. De vill prata, inte bli översköljda med reklam. Det här är värt att tänka på, även om exempelvis Snapchat planerar att öppna möjligheten att köpa annonsplats.

Nå ut i meddelandeappar

Hyvääs samarbetspartner Emelie Fågelstedt har skrivit en artikel på Internetworld om hur du når ut genom meddelandeapparna.

”Vill man nå ut till människor tror jag att det handlar om en tilltro till kraften i en idé och att den kan få spridning i låsta eller privata kanaler även om den inte har sin hemvist där. En bra idé kan börja som en analog händelse på en gata eller torg någonstans, men slutligen hamna som ett meddelande i Snapchat. Eller ha sitt ursprung på Facebook, men bli omtalad genom Kik. Vid varje ny kampanj så måste vi som kommunikatörer ställa oss frågan: Varför skulle människor vilja ta del av budskapet i denna kampanj?” säger Kalle Widegren, TBWA.

Den sistnämnda frågan är något vi kommunikatörer bör ställa oss vid varje tillfälle vi funderar på att kommunicera något.

Marknadsföring i sociala medier

Vill du ha hjälp med marknadsföring och kommunikation i sociala medier? Hör av dig till Hyvää på info@hyvaa.se 

 

 

 

 

SVT Opinion om nätdejting med Hyvääs Maria Niemi

Klipp från SVT Opinion

Söndag 11 oktober lyfte SVT Opinion ämnet nätdejting som feminist, med en artikel av Hyvääs VD Maria Niemi. Hon har tidigare i år varit curator för utställningen #Nätromans på Internetmuseum och också medverkat i TV4 Nyhetsmorgon på samma tema – och därav blivit något av Sveriges nätdejtingexpert.

”Det är vanligt med kommentarer om våldtäkt, att bli kallad ’bitch’ och att män fortsätter att komma med sexuella förslag trots att de fått ett klart nej”, skriver Maria Niemi på SVT Opinion.

I artikeln ger också Maria Niemi sina bästa råd till nätdejtande feminister.

”För det första, lyssna inte på vad personen säger – se vad den gör. Det är lätt att smickra och behaga någon annan, men det som kräver verkligt intresse är agerande. Att svara snabbt, ta trevliga initiativ och behandla någon respektfullt är vad som betyder något.”

Sociala medie-expert i Internetworld – del 2

Som en uppföljning på den första artikeln i Internetworld om sommarens sociala medie-nyheter ger Hyvääs Maria Niemi i del 2 sina expertråd om varför du ska blogga på LinkedIn.

”De ska känna att de kompetensutvecklas av att följa dig – då har du prickat rätt.”

Sociala medie-expert i Internetworld

I dagens Internetworld är Hyvääs Maria Niemi en av sociala medie-experterna. Ämnet är de senaste förändringarna på Twitter och Pinterest och hur de påverkar din strategi.

”De som fortsätter att hålla sig korta och kärnfulla kommer alltid att vinna över de som babblar på” säger Maria Niemi.

Kommunikatörer har alldeles för mycket att göra

Nu ska kommunikations- och mediebranschen granskas, rapporterar Dagens Media. Det är Arbetsmiljöverket som ska göra 2 000 inspektioner med fokus på hur arbetsgivaren hanterar ohälsosam stress på jobbet. En arbetsmiljöundersökning som gjordes 2013 kunde uppvisa dessa skrämmande siffror om branschen:

  • 58 procent uppger att de har alldeles för mycket att göra. Det är bara de som jobbar inom skolan som har det värre!
  • 44 procent svarar att de varje vecka måste dra in på lunchen, jobba över eller ta med jobbet hem.

Är det smart att bränna ut sin personal? Nej. Förutom att det är inhumant, så är det ineffektivt och kostsamt. Vill organisationen verkligen ägna tid åt ständigt återkommande rekryteringsprocesser, där det dessutom kan vara mycket svårare att rekrytera en vikarie för en sjukskriven person?

Strategisk kommunikation handlar om organisation och planering

Dessutom är det inte speciellt strategiskt. En smart och strategisk kommunikationsavdelning består av personer med kunskaper – och ork – nog att kunna avlasta varandra. Inte minst visar det sig i krissituationer. Jag har tidigare bloggat om kriskommunikation och vikten av en stark organisation.

”Jag minns själv den värsta krisen jag hanterat i sociala medier, där det för varje tweet jag svarat på kommit tre nya. Då tackade jag min lyckliga stjärna för att jag hade en kollega som kunde sociala medier lika väl som jag, och snabbt kunde ta över när jag var för trött för att orka mer.”

Du kan också läsa ett blogginlägg om hur du skapar en hållbar sociala medie-strategi:

”Förutom att era kommunikatörer inte bränns ut genom att organisera upp det, så har ni också mycket att vinna på bra svarstider. Mitt bästa minne är just från det där drevet, då vi fick media på hur bra vi var på att svara på Twitter. Kim Kärnfalk tog vid ett senare tillfälle upp i Radio 1 om hur fantastiskt tillgängliga vi var i sociala medier.”

Jag har också blivit intervjuad av Sveriges Kommunikatörer på temat kommunikatören – alltid tillgänglig, aldrig ledig.

Lösning?

Sammanfattningsvis: förutom en stark organisation, bestående av flera med kunskaper och ork nog att avlasta varandra, går det förstås att ta in hjälp utifrån. Det är då Hyvää kommer in i bilden. Behöver ni hjälp med strategisk eller operativ kommunikation – hör av er till Hyvää!

Slutade retuschera – ökade försäljningen

Modeföretaget American Eagle valde att i kampanjen #AerieREAL endast lägga upp oretuscherade modellbilder på deras underklädeslinje. Sedan förändringen gjordes för ett och ett halvt år sen har försäljningen ökat med nästan 10 procent, rapporterar Attn. Och många privatpersoner har hyllat dem genom inlägg i sociala medier.

Tweet som hyllar American Eagles satsning på oretuscherade bilder

American Eagle hävdar att de varken retuscherar eller använder sig av supermodeller. Däremot fortsätter de visa upp en stereotyp av kvinnor vad gäller kroppsform. Samtidigt har amerikanska organisationen för personer med ätstörningar, National Eating Disorders Association, prisat företaget för satsningen. Oavsett  så är det intressant att de oretuscherade bilderna säljer bättre. Kan det här resultatet leda till en förändring i hela modebranschen?

”Normalviktiga modeller säljer bättre än jättesmala”

Egentligen är det märkligt att vi inte ser fler liknande exempel. Reklamforskaren Nina Åkestam har konstaterat att det inte finns någon forskning som visar att stereotyp reklam funkar bättre än annan reklam, vilket hon skrivit om i en krönika i Metro:

”Det finns ärligt talat nästan ingen forskning som ens jämför de två alternativen, och den som finns, den visar på motsatsen. Normalviktiga modeller säljer bättre än jättesmala. Homosexuella par skapar mer positiv uppmärksamhet än heterosexuella. Funktionsvariationer är absolut ingen nackdel för ”säljet” (fråga ICA om Jerry-filmerna, till exempel). Allt handlar om hur man gör det, men tumregeln är tydlig: den som vill nå en blandad befolkning bör visa upp blandade människor i sin reklam.”

Med satsningar som American Eagles, som gett så positiva resultat, kanske fler väljer att satsa på normkreativ marknadsföring. Ett exempel som dykt upp i sommar är augustinumret av magasinet Women’s Running. Omslaget ser ut såhär:

Omslagsmodellen på Women's Runnings augustinummer bryter mot den trådsmala normen

Vill du lära dig mer om normkreativ kommunikation – gå Hyvääs kurs! Eller se till att du får boken om normkreativ kommunikation så snart den kommit ut genom att lägga till dig på intresselistan.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation