En kris börjar ofta med medarbetarna. De är bland de bästa på att hitta felaktigheter som görs inom organisationen. Om kritiken lyfts, men inte tas på allvar av ledning, blir de frustrerade och försöker hitta andra sätt att åtgärda dem. Det minsta som sker är att de börjar prata om det med vänner och bekanta.

Något som också kan hända är att medarbetare går till media. Men idag räcker det med att posta det i en grupp i sociala medier för att det ska ta fart och bli en fullskalig kris på bara några timmar. Något som media snabbt snappar upp, eftersom de förstås också är aktiva i grupperna.

Hur förhindra kris?

Ganska enkelt handlar det om att alltid göra det rätta. Upptäcker någon ett fel – åtgärda det. Har krisen redan hunnit uppstå – gör det rätta och åtgärda felet, och berätta öppet att ni gör det.

Är ni osäkra på vad som är det rätta att göra? Fråga både medarbetare och kunder eller medlemmar, så får ni snart svaret. Eller ta hjälp av någon utifrån som kan se på er med ett nyktert öga.

Att göra det rätta direkt är det absolut snabbaste sättet att förtjäna kunders, medlemmars och allmänhetens förtroende – och medarbetarnas. Det menar Hongmei Shen, professor inom PR vid San Diego State University, samt Yang Chen, assisterande professor på North Carolina State University. Institute for Public Relations har publicerat en artikel av dem kopplat till deras studie av kinesiska Ctrips kriskommunikation under barnmisshandelsskandalen 2017.

Delaktighet och transparens som kriskommunikation

Forskarna har kunnat se att internkommunikation har en direkt effekt på relationen med externa målgrupper. Genom att ha en genuin dialog med medarbetarna, och låta dem vara delaktiga i de lösningar som tas fram, byggs det upp en tillit som spiller över på deras liv utanför organisationen. De pratar helt enkelt om er – i sociala medier, när de är på en fika med en kompis, och på middagar, mingel eller fester. Och det här sprids. Om det som medarbetarna säger är positivt byggs det upp ett ambassadörskap, som kommer att både stötta och förlåta er snabbare.

I studien lyfts fyra kommunikationsstrategier upp och slutsatsen är att det finns två som funkar särskilt bra. Båda handlar om att bygga dialog och en miljö där människor kan delta för att lösa problemet, både internt och externt. Delaktighet och transparens med andra ord.

Desto sämre är att direkt kommunicera en ursäkt eller ta till förnekelse. Eller att försöka skifta uppmärksamheten mot en annan aktör istället. Ingen av dessa strategier bygger förtroende för organisationen, även om ni kanske klarar er för stunden.

Behöver du hjälp med kriskommunikation?

Hör av dig till Hyvää!

Du kan få hjälp med att krisutbilda organisationen, ta fram en kriskommunikationsplan och akut krishjälp.