Fredag 26 juni 2026 är Hyvääs vd Maria Niemi på Almedalsveckan.
Hör av dig om du vill ses över en kaffe eller om du tycker att jag borde komma på ett event, hälsar hon!
Fredag 26 juni 2026 är Hyvääs vd Maria Niemi på Almedalsveckan.
Hör av dig om du vill ses över en kaffe eller om du tycker att jag borde komma på ett event, hälsar hon!
I mars 2026 kommer Hyvääs Maria Niemi till Västerbotten.
Måndag 9 mars pratar hon utifrån sin bok ”Vi också – hbtqi-personer berättar” på Ett MeToo för alla i Skellefteå. Dagen vänder sig till dig som i ditt yrke möter personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Arrangörer är MeToo-uppropen i samarbete med Sensus och Skellefteå kommun. Dagen är fullbokad.
Senare samma vecka är det litteraturfestivalen Littfest i Umeå och Maria deltar även där.

Året är 2024 och företaget Hyvää har nu funnits i hela tio år. Det firades med panelsamtal och mingel i juni.
Mingelbilder från 10-årsfirandet kan du se på Hyvääs Instagram-profil.
Företaget startades först som enskild firma och 2018 blev Hyvää istället ett aktiebolag. Hyvää är ett av få aktiebolag som drivs av en kvinna. Också styrelsen består enbart av kvinnor.
Knappt 25 procent av alla aktiebolag drivs av kvinnor, enligt Tillväxtverket.
Onsdagen den 18 juni 2014 startades företaget Hyvää av Maria Niemi, efter många år som anställd i kommunikationsbranschen, framför allt inom fackförbundsvärlden. Tanken var att erfarenheterna från ideell sektor skulle bli det som fick mest fokus, men offentlig sektor började anlita Hyvää i stor utsträckning.
Här kan du läsa om vad Hyvää erbjuder för tjänster.
Idag är myndigheter, kommuner och regioner de största uppdragsgivarna, men ideell sektor finns också med i kundbasen. Också utbildningsanordnare anlitar Hyvää för föreläsningar och utbildningar.
Se vad uppdragsgivarna tycker om Hyvää.

Hyvää betyder bra på minoritetsspråket meänkieli där Maria har sina rötter. Hyvää inspireras av människor och organisationer som gör bra saker. Därför verkar Hyvää för mer jämlikhet och schyssta villkor. Hyvää konkurrerar till exempel inte med låga priser, utan med god kvalitet och vettiga värderingar.
Vid starten togs också en varumärkesplattform fram, där Graphera stod för den grafiska profilen och Jennie Kumlin för pressbilder. Webbplatsen är gjord av Hyvää själv.











Hyvääs Maria Niemi deltog i ett panelsamtal på Freelance Mornings på The Park i Stockholm 27 september om att samarbeta med andra frilansare.
Du kan läsa en intervju med Maria Niemi på Freelance Mornings LinkedIn-sida om varför hon frilansar och gör det ihop med andra frilansare. På den sidan hittar du också mer om framtida Freelance Mornings. Vi kanske ses?

Riksidrottsförbundet-SISU har tagit fram en guide för att kvalitetssäkra idrottens utbildningar och mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv. Guiden kommer även på engelska och i fler format.
Hyvää har varit med i arbetet som redaktör för att göra text och struktur mer begriplig och lättläst.
Ladda ned Guide till jämställda och inkluderande utbildningar och mötesplatser hos SISU (pdf)
Tack för ett bra samarbete!
Behöver du hjälp med att få texten att bli mer begriplig och strukturerad på bästa sätt? Kontakta Hyvää!

Under våren 2020 gjorde Hyvää en kundundersökning, som visar mycket goda resultat.
Hyvääs uppdragsgivare är mycket nöjda både med insatsen som helhet och leveranssäkerheten, i snitt 8,8 samt 8,9 av 10.
Det är mycket troligt att de kommer att anlita Hyvää igen, i snitt 4 av 5. Sannolikheten att uppdragsgivare rekommenderar Hyvää vidare är i snitt 9,2 av 10.
“Hyvää är en stark samarbetspartner som jag gärna fortsätter jobba med och förknippas med framåt.”
Hyvää anses ha mycket hög kompetens inom strategisk kommunikation, normkreativ kommunikation och skrivande & copywriting, i snitt 4,5 av 5.
“Hyvää är en nära samarbetspartner som kompletterar de egna kompetenserna inom kommunikationsstrategi, inte minst genom normkritisk analys och strategi.”
Hyvää anses i hög grad tillföra ett värde till organisationen, i snitt 4,1 av 5.

Uppdragsgivare beskriver Hyvää som:
En sammanfattade det med:
* Fetmarkerade ord förekommer mer än en gång
Inom strategisk kommunikation har Hyvää anlitats för:
Såhär har uppdragsgivare inom strategisk kommunikation svarat:
Fritextsvar:
“Hyvää är en nära samarbetspartner som kompletterar de egna kompetenserna inom kommunikationsstrategi, inte minst genom normkritisk analys och strategi.”
“Hyvää är en stark samarbetspartner som jag gärna fortsätter jobba med och förknippas med framåt.”
Inom normkreativ kommunikation har Hyvää anlitats för:
Såhär har uppdragsgivare inom normkreativ kommunikation svarat:
Såhär har uppdragsgivare inom skrivande och copywriting svarat:
Andra mått som räknats ut genom kundundersökningen:
Hyvääs kundundersökning genomfördes mellan den 14 februari och 6 mars 2020, och sammanställdes av Susanne Argus inom sin LIA. En enkät med 11 frågor skickades ut till 31 av Hyvääs cirka 40 kunder och uppdragsgivare från åren 2014-2019. Bortfallet om cirka 9 stycken berodde framför allt på att e-postadresser saknades.
Av 31 utskickade enkäter mottogs 13 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent.
Hyvää hade i huvudsak två syften med enkätundersökningen:
Deltagarna svarade på elva frågor inom olika sektioner beroende av vilken av de tre tjänsterna man främst anlitat Hyvää för; Normkreativ kommunikation, Strategisk kommunikation eller Copywriting och skrivande.
Tjänster som uppdragsgivarna anlitat Hyvää för:

Sista veckan på LIA:n, dags för avslut och sammanfattning. Den trotsiga tidsoptimisten i mig vill dock protestera och säga; ”Men hallå där, inte kan det väl vara slut redan? Vänta lite, jag ska bara…” Det är fånigt jag vet. Och det leder ju heller ingen vart. Nä, lika bra att istället klokt och vuxet acceptera att tolv veckor nu snart är slut. Hur tråkigt det är må vara.
Men samtidigt slår det mig; tänk om detta faktiskt inte alls är slutet? Tänk om det bara är en riktigt lovande början…? Det pirrar till i magen av förväntan, men först: ett försök att sammanfatta. Mina tolv veckor som Hyvääs första praktikant. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag börjar från början – med mitt varför.
Som jag skrev i mitt första inlägg så drogs jag till Hyvääs nisch kring normkreativ kommunikation. Jag skulle kunna mala på hur länge som helst om varför just detta känns så angeläget. Men till syvende och sist så handlar det om inkludering, i såväl ord som i handling. Att vilja utmana det som är, att kunna bli något mer. Om social hållbarhet.
Jag tänker att företag som Hyvää går före och visar vägen. Så att vi andra kan hänga på. De är viktiga, på så många sätt; som kunskapsbärare, som inspiratörer, som en spark i baken. Att jag nu fått vara en liten del av det känns såklart storslaget. Och väldigt, väldigt inspirerande.
Världen behöver en gigantisk släng av mer normkreativitet tänker jag. Sådär i största allmänhet. För olikheter berikar ju, på så himla många sätt. Det återstår nu bara att fundera över, hur just jag ska hitta min framtida plats i det arbetet. En får se…
Ok, men exakt vad har jag då pysslat med under de här veckorna kan man ju undra? Svaret på den frågan är nog; ”en himla massa olika saker…”
Jag har bloggat, postat inlägg i sociala kanaler och korrekturläst texter. Jag har tillverkat kundundersökningar och gjort research om tillgängliga rapportformat för SCB. Analyserat och spånat fram förslag till en ny digital strategi för Hyvääs digitala kanaler har jag också hunnit med. Och föreläst, för ett gäng blivande webbredaktörer på Poppius! (Om än på ett litet hörn, men i alla fall..). Och såklart, en massa annat…

Som grädde på moset har jag under de här veckorna också blivit en fena på det här med distansjobb. Jag erkänner; att få ordning på all planering och struktur tog lite extra kraft där i början. Men väl på plats så flöt det på. Riktigt, riktigt bra, om jag får säga det själv. Och det får jag ju.
Jag vet nu att när jag får styra min arbetstid, och anpassa den efter MINA behov. Då blir jag också mer effektiv, mer kreativ. Det är då jag blir som allra bäst helt enkelt. Och jag får också mer tid över till sånt där annat viktigt. Som att ta hand om mig själv, och andra. En win-win alltså, för alla inblandade. Halleluja.
Just detta med anpassning efter behov och distansjobb blev en viktig insikt för mig. Och i dessa Corona-tider kanske också fler har blivit varse just detta? I alla fall de som nu fått möjligheten att arbeta mer platsoberoende. (Månne blir detta en liten parentes i den här LIA- sammanfattningen, men håll ut).
Det passar kanske inte alla, och såklart är det inte heller svaret på all världens problem. Men att tillföra mer flexibilitet i arbetslivet (exempelvis genom möjligheten att jobba mer platsoberoende), skulle mycket väl kunna vara ett exempel på, hur man framledes kan anpassa och omforma arbetslivet tänker jag. Till att bli mer inkluderande. Så att fler kan komma till sin rätt.
För på en traditionell arbetsplats ställs idag många osynliga krav. Som att obehindrat kunna prata om vädret på fikarasten, delta i långa möten utan tydlig agenda, eller vara produktiv i ett öppet kontorslandskap. Saker som de flesta kanske inte upplever som krav, men som för andra utgör enormt stora hinder. En del individer är som mest produktiva på kvällen, men tvingas ändå till kontoret kl. 8. Andra har svårt att passa tider eller ta emot instruktioner, inte på grund av lathet eller sämre vetande, utan för att vi alla helt enkelt inte är stöpta i samma form.
I min värld är lösningen enkel; vi måste så långt det är möjligt kunna anpassa formen efter individen, istället för tvärtom. Betänk all fantastisk mänsklig potential som då bättre skulle kunna tas tillvara. Potential som nu ligger slumrande, helt i onödan. För mig är detta normkreativitet och inkludering i praktiken. Tänkvärt, eller hur?
Men åter till LIA-sammanfattningen…
Avslutningsvis vill jag såklart lyfta fram och ära Maria. Som under dessa veckor varit en fantastisk handledare (smörigt kanske, men det kan inte hjälpas!). Hon har utmanat mig, stöttat mig och gett mig konstruktiv feedback – allt på samma gång. Vi har diskuterat diverse världsproblem, utbytt erfarenheter, och så har vi skrattat mycket tillsammans. Mest på digital väg, men ett par fysiska möten hann vi också med, innan Corona slog till.
Inte för en sekund ångrar jag att Hyvää blev platsen för min sista LIA. Jag hoppas och tror att detta är början på något mer, både professionellt och vänskapligt. Och inom sinom tid, post-Corona så att säga, styr jag åter min kosa mot huvudstaden. För en återträff IRL. Det ser jag väldigt mycket fram emot!
Stort tack Maria och Hyvää!
Nu känner jag mig lite mer redo. För vad som komma skall.
Bring it on!
//Susanne Argus, digital kommunikatör, med en yrkesexamen klar i maj.
Hyvääs Marias Niemi har gästat en av Sveriges största poddar om sociala medier – Digitalsnack. Ämnet var kriskommunikation i pandemitider.
Podden Digitalsnack på Soundcloud
Kontakta Hyvää för att få hjälp med kriskommunikation och krishantering i sociala medier.
Myndigheten PTS har undersökt vilka behov och utmaningar som personer med funktionsnedsättning, personer över 75 år samt nyanlända har vid kommunikation i krissituationer. PTS undersökning från 2019 finns att läsa här i sin helhet.
Slutsatser av undersökningen:
Endast en deltagare kände till numret 113 13 – det som används till exempel för pandemier. Det är livsviktigt att avlasta akutnumret 112 och vårdnumret 1177.
Döva personer och personer med dövblindhet som larmar via SMS112 eller en förmedlingstjänst uttrycker oro kring att larma 112. Oron beror på att det finns en bristande kunskap om hur SMS112 och förmedlingstjänsterna fungerar i skarpt läge. SOS Alarm har information på teckenspråk, men den tycks inte nå ut till målgruppen.
För att få krisinformation vänder sig deltagarna i första hand till nyheter via tv, radio eller internet. För personer med synnedsättningar är det avgörande att information finns på internet och att webbplatsen är kompatibel med skärmläsare och punktskriftdisplay.
Hyvää kan hjälpa dig att kriskommunicera eller skriva begripligt, så ta kontakt!
Med specialistkompetens inom kriskommunikation prioriterar Hyvää just nu uppdrag kopplade till pandemin och dess konsekvenser.
/ Maria Niemi, vd Hyvää

Hej! Susanne Argus heter jag, och under våren gör jag min slutpraktik på Hyvää. Jag pluggar till Digital marknadskommunikatör på TUC i Tranås, och i maj är det dags för examen. Jag valde Hyvää för deras inriktning kring normkreativ kommunikation och social hållbarhet. Läs om mitt första möte med Maria, och om mina förväntningar inför våren.
Du vet den där sköna känslan i magen när man vet att någonting är rätt? När den får guida mig i mina beslut, ja då brukar resultatet också bli rätt bra. Så var det också i höstas när jag lite av en slump ramlade över ett inlägg från Hyvää i en Facebookgrupp. Det var Marias mening; jag jobbar med social hållbarhet i form av normkreativ kommunikation som slog an något hos mig. Några mailkonversationer och ett Skypesamtal senare så var det bestämt, Hyvää var platsen för vårens LIA. Just då i mörkaste november kändes februari som en evighet bort, men i måndags var det äntligen dags.
Alarmet ringde redan tidigt i ottan, och när direkttåget mot Stockholm rullade ut från Tranås station, sov nog fortfarande minst hälften av familjemedlemmarna därhemma. Den välfyllda kaffetermosen bredvid mig fick kompensera för några för få timmars sömn. Visst, jag var nervös, men samtidigt rejält nyfiken på vad som väntade.
Efter att Maria mött upp mig på Centralen (en plats som för övrigt lätt kan överväldiga en lantis som jag) begav vi oss vidare mot Globen och vår planerade uppstartsträff. Därefter förflöt dagen i ett ganska högt tempo; planering blandades med personliga samtal, kreativa tankar och idéer utbyttes, och därtill hann vi med både lunch, fika och en hel del glada skratt.
När jag frampå eftermiddagen sedan satte mig på tåget hem mot Småland igen hade solen så sakteliga börjat sänka sig ned över Stockholm. Visst värkte det en aning i både knopp och kropp efter dagens alla intryck, men framförallt kände jag mig sådär härligt inspirerad och pepp som man kan bli efter ett fint personligt möte.
Från och med nu och fram till slutet av april kommer jag alltså vara Hyvääs första praktikant, ett ärofyllt uppdrag minst sagt. Att säga att jag ser fram emot den här tiden vore en stark underdrift. Synnerligen lärorikt, enormt utvecklande och fantastiskt roligt är istället några av de superlativ som bättre beskriver mina förväntningar. Att få lära mig av Maria, och samtidigt få möjlighet att själv testflyga mina färdigheter- hur coolt är inte det?
Under min tid på Hyvää kommer jag framförallt att fungera som skribent. Att leka med orden, formulera och formulera om- sånt tycker jag är skoj. Och med en hjärna som trivs rätt bra utanför boxen, hoppas jag även kunna bidra med en del nya tankar och infallsvinklar. Gällande Hyvää såklart, men även i de många spännande uppdrag som Hyvää kommer arbeta med under våren. Kanske vågar jag också tacka ja till erbjudandet om ett gästspel på en av Hyvääs föreläsningar på anrika Poppius i vår. Det vore ju himla skoj, och i så fall också ett rejält kliv utanför min comfort zone. Jaja, det sägs ju att man bör utmana sina rädslor…
Vill du veta mer om Hyvää, eller jobba med oss i vår?
// Susanne Argus
En väldigt rolig sak har hänt! Boken Makt/Egenmakt som gavs ut i fjol av Omforma är nominerad till Publishingpriset 2019 i kategorin Årets fackbok.
I boken medverkar Hyvääs Maria Niemi med en längre artikel om normer i designbranschen. Boken innehåller ett gäng intressanta texter och illustrationer om designfältet.
Du kan köpa boken via Omforma eller i Moderna museets butik i Stockholm.
Grattis till alla medverkande i boken och inte minst Omforma!
Foto: Johan Campanello
Statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering, JiM, har gett positiv effekt för jämställdheten. Det är en av de viktigaste slutsatserna i en rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
Arbetet med JiM har pågått mellan 2013-2018 på regeringens uppdrag. Hyvää har anlitats av Statens konstråd och Universitetskanslerämbetet för att utbilda personalen inom normkreativ, inkluderande kommunikation och hur man kommunicerar jämställt.
Jämställdhetsmyndigheten drar slutsatsen att arbetet behöver utvecklas till att i högre grad inkludera fler maktordningar än kön, såsom socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder, för att öka träffsäkerheten i insatserna. I det arbetet hjälper Hyvää gärna till, då normkreativ kommunikation tar in just fler perspektiv än bara kön.
Nu kan du beställa verktygsboken PraLIn: praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan.
Verktygsboken är en praktisk guide för skolpersonal och elever att tillsammans undersöka och ompröva olika normer och maktrelationer som de stöter på i skolans vardag. PraLin och arbetssätten i boken kopplas enkelt till diskrimineringslagens nya krav på arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.
Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i verktygsboken PraLin, som tagits fram av ADU, Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala tillsammans med Malmö mot Diskriminering, med finansiering av Arvsfonden.
Beställ PraLin här:
Du beställer boken hos Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.
Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i förskolan, som Maria Niemi också bidragit med en novell till. Den heter Tänka tillsammans och gavs ut 2015.
Du kan beställa också den direkt via Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.
Kontakta Hyvää eller läs mer om tjänsten Normkreativ kommunikation.
Ibland får Hyvää frågan om att stötta upp i namnprocesser. Det är lika intressant varje gång att jobba med en sådan fråga, för samtidigt som ett namn bara är ett namn så är namnet också precis allt. Ett bra namn gör människor inom organisationen stolta. Medan ett dåligt namn gör att personer ständigt tvingas förklara vad det är för organisation och bemöta missförstånd, istället för att direkt kunna gå in på ett samtal om vad organisationen faktiskt gör och vilka frågor som är viktiga just nu.
Det är kanske därför frågan varit så stor inom fackförbunden. Många har släpat med historiska namn som inte alltid är relevanta idag. Vi har sett fackförbund gå samman och bli Unionen, vi har sett SKTF byta namn till Vision och ST försöka byta till Sterka utan att lyckas.
Det är lätt att bli hemmablind för namnets betydelse. Innan jag startade Hyvää jobbade jag som ansvarig för varumärke och sociala medier på fackförbundet Kommunal. Efter 20 års medlemstapp startades en stor förändringsresa som ledde till att tappet vändes och att Kommunal gått plus i medlemsantal sen dess (även 2017 enligt Arbetet).
I den resan vändes det på alla stenar, däribland namnet. Var namnet Kommunal relevant för medlemmar som jobbar inom privata företag, som jobbar som djurskötare, på lantbruk eller med att städa i andras hem? Den frågan var värd att ställa sig och det gjorde vi. Men vi hade inte riktigt greppat namnets enorma betydelse för människor. Undersökningen som gjordes 2012 läckte och resulterade i upprörda röster i riksmedia. Samtidigt gav det oss rejält kött på benen; 88 procent kände till namnet Kommunal och väldigt många ville behålla det. Så det blev också resultatet – Kommunal heter Kommunal än idag.
Det betyder inte att frågan inte är värd att ställa sig ibland – tvärtom. Att få en sådan respons är ovärderlig som kompass.
Har ni börjat ställa er frågan om namnbyte? Eller kanske sätta namn för något helt nytt. Interbrand har skrivit en artikel om de 10 vanligaste misstagen när man ska sätta ett namn för en organisation eller företag. Här kommer en kort sammanfattning med mina tankar kring det.
/Maria Niemi, vd Hyvää

Sofia B. Karlssons bok Stå upp när det blåser (Pintxo Förlag) riktar sig till dig som är vuxen inom ungas lagidrott, till exempel tränare, domare eller bara allmänt engagerad. Och ger dig både mer kunskap och konkreta verktyg, till exempel övningar, för att se till att fler känner sig välkomna och sugna på att ge sig in i just din klubb eller förening.
I boken medverkar 10 män som är aktiva, och i flera fall välkända, inom idrotten. De ger alla sin syn på hur förväntningar på unga killar leder till att många väljer bort idrotten, och hur den kulturen kan vara en grogrund för våld och homofobi.
Nu kan du köpa boken, till exempel på Bokus och Adlibris.
Hyvääs Maria Niemi är redaktör för boken, som Anneli Rannamaa Söderström, @ordrimligt på Instagram, beskriver som pedagogisk, lättillgänglig och överraskande fri från pekpinnar.


I slutet av oktober talade jag på Webbdagarna Offentlig Sektor om hur du når fler med normkreativ kommunikation.
I ett av mina tips tog jag upp området formulär och blanketter – och hur lätt det är att de blir exkluderande. Ofta finns för få alternativ att välja mellan, till exempel bara två alternativ för kön. Bland annat lyfte jag det här exemplet från Capio Psykiatri. Eller att själva rubriken för formulärrutan utgår från normen, till exempel att det står ”Förälder:” trots att alla barn inte lever med en eller två föräldrar utan med andra vårdnadshavare.
Efter talet på Webbdagarna kom den här reaktionen på Twitter från Ekaterina Samoylina som är kommunikatör på Socialstyrelsen:

Så er organisation och ert varumärke har allt att vinna att se över era formulär och blanketter. Vill ni ha hjälp – kontakta Hyvää såklart!
/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Under tre veckor i höst höll jag en kurs i kriskommunikation och krishantering i sociala medier på Nackademins utbildning Marknadskommunikatör i sociala medier. Eleverna fick lära sig hur de jobbar innan, under och efter krisen. Fokuset låg på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerade kursen.
Kursen tog till exempel upp:
Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!
/Maria Niemi, vd Hyvää
Går det att bryta normer? Det var frågeställningen i senaste programmet av Sveriges Radio Gränslöst. Hyvääs Maria Niemi var med i livestudion och pratade om normkreativ kommunikation, samt de personliga kopplingarna till Tornedalen och bisexualitet.
Du kan lyssna på hela inslaget här – Maria Niemi kommer in efter cirka 35 minuter i programmet.
Hyvääs VD Maria Niemi har blivit intervjuad i en reportageserie av SR Sisuradio om sitt efternamn Niemi.
”I och med att jag har förlorat språket, har jag ändå namnet som visar min tillhörighet. Det öppnar också upp så att jag kan få kontakt med andra tornedalingar.”
Här kan du lyssna på del 1 om att Niemi är Sveriges vanligaste finskklingande efternamn. Och här kan du lyssna på del 2 om att allt fler vill behålla sina finskklingande efternamn.