Kategoriarkiv: Kommunikationsstrategi

Etiska riktlinjer för kommunikatörer

De etiska riktlinjerna för kommunikatörer har uppdaterats av facket DIK.  Hyvääs vd Maria Niemi har fått vara med och tycka till om dem.

Maria Niemi från Hyvää sitter vid en dator i ett mötesrum
Hyvääs vd Maria Niemi. Foto: Jennie Kumlin

Poängen med riktlinjerna är att stötta alla oss som jobbar med kommunikation. De ska bidra till saklig, relevant, transparent och ansvarsfull kommunikation.

Mycket i riktlinjerna är självklara saker, som att aldrig förvanska sanningen eller sprida information utifrån tveksamma källor, att bidra till ett konstruktivt samtal och följa lagar och regler.

Kommunikation för olika behov

En punkt som Hyvää vurmar särskilt för är riktlinjen att anpassa kommunikation efter olika mottagares behov och som representerar samhällets mångfald. Det är något som man som kommunikatör ofta måste argumentera för och försvara.

För alla är det inte alltid självklart att kommunikation ska kunna tas emot av alla. Att anpassa kommunikation efter olika behov tar tid och kräver en särskild kompetens, och i en organisation kan det finnas krafter som vill få det ut snabbt hellre än bra. Det är sånt som kommunikatörer ofta får tampas med i sin vardag. Tanken är att de etiska riktlinjerna ska stärka kommunikatören i dessa samtal.

Yrkesetiska riktlinjer för kommunikatörer – DIK

Lyckas med biblioteksplanen

Vad krävs egentligen när man ska ta fram en ny biblioteksplan? Det var något som jag fick fundera kring när jag fick uppdraget att hjälpa Stockholms stadsbibliotek att ta fram biblioteksplanen för 2015-2020.

Kungliga Biblioteket har tagit fram framgångsfaktorer för när man ska ta fram en biblioteksplan. De räknar upp sådant som delaktighet, uppföljning och vikten av att ta hjälp. Det var just det vi fokuserade på.

Stockholms stadsbibliotek tvekade alltså inte att ta in hjälp utifrån till att börja med. Och med hjälp av internkommunikation och olika typer av förankringsprocesser såg vi till att involvera personal och politiker. På så sätt blir biblioteksplanen ett gemensamt verktyg för att utveckla verksamheten.

Här utvecklar dåvarande kommunikationschefen Anna Wåglund om varför hjälp utifrån var en viktig del:

”Maria fanns med som analytiskt bollplank när vi i Stockholms stadsbibliotek under några månader tog fram sin nya biblioteksplan. Maria bidrog med skarp analysförmåga, erfarenheter från tidigare visionsarbeten och djup kunskap om organisationsprocesser. För mig som projektledare var det mycket värdefullt med en konsult som hela tiden lyssnade in organisationen men samtidigt vågade ifrågasätta och trycka på.”

Behöver du kommunikationsstöd?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Planera för det allra värsta – kriskommunikation

Digitalsnacks vd Cecilia Victoria Källberg har skrivit en debattartikel i Resumé om hur företag och organisationer bör hantera sina sociala medier nu i krigstider.

I artikeln har Källberg citerat mig:
”Ha fantasin att planera för det allra värsta”
Det sa jag i Digitalsnacks podcast i början av coronakrisen mars 2020 där vi pratade om hur man skulle krishantera sina sociala kanaler. Med det menar jag att i all kommunikationsplanering gäller det att använda sig av fantasin och tänka ut – inte bara mål och visioner – utan också vad som är det värsta som kan hända. I krisläge är det ännu viktigare att ta på sig de glasögonen. Sannolikheten är hög för att hemska saker kan hända och konsekvenserna av det kan bli stora. I kriskommunikation pratar man just om sannolikhet kontra konsekvens när man gör riskbedömningar.

”Vissa tillfällen måste vi lyfta blicken och pausa business as usual. När nyhetsflödet fylls av uppdateringar av det aktuella läget i Ukraina kan kommunikation om en fantastisk torsdag inte bara kännas ignoranta utan till och med korkade. Mitt tips är att se över planerat innehåll och annonsering kommande dagar och vecka kanske till och med veckor. Vad kan vi fortfarande stå för i en tid som denna? Kan vi kommunicera något annat? Visa stöd eller hjälpa till på något sätt?”

Det skriver Cecilia Victoria Kärrberg i sitt inlägg. Jag håller med om att man behöver vara snabb här med att tänka om. Att kunna ställa om och improvisera.

För att kunna improvisera är det bra om kommunikationsteamet har minst en katastroftänkare. Personer med den egenskapen har nämligen bra fantasi. Se pessimisten som en tillgång (dessutom kan det rymma både en optimist och en pessimist i samma person, jag är själv ett sådant exempel på denna dualism där jag varvar katastroftänkande med vad som beskrivits som en ”obotlig optimism”). Men om ni är få i organisationen och inte har resurser till att ta in fler går det också att träna upp sitt katastroftänkande genom att blicka utåt.

Ställ frågor som:

– Vad gör vi just nu för att möta krisen? Kan vi hjälpa till (att lämna informationsflödet fritt från sånt som stör är det minsta ni kan göra för att hjälpa till)?
– Vad gör vi om krisen förvärras?
– Hur hanterar vi att den kan pågå under en lång tid?

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Behöver ni hjälp med kriskommunikation?

Tveka inte att kontakta Hyvää för rådgivning och stöd.

Kommunikation under coronakrisen

Maria Niemi står i en kappa ute på gatan
Hyvääs vd Maria Niemi. Foto: Jennie Kumlin

Kommunikation är extra viktigt i kristider. Det ser vi nu under coronapandemin. Och det har kommit en hel del intressanta analyser på temat.

Här går jag igenom resultaten från några av dem.

Hjälpa till är viktigast

En av dem är Edelmans Trust-barometer om förtroende under coronaviruspandemin. Deras studie visar att det många efterfrågar är att företag och organisationer möter de sociala utmaningar som finns nu, med allt från att ta hand om sina anställda under krisen, till att förändra sina produkter och priser för att skapa en gemenskap.

Hela 62 procent av deltagarna i studien ansåg att varumärken kommer spela en stor roll i att hantera krisen. Och 55 procent tycker att företag agerar snabbare än regeringen. Samtidigt svarar en klar majoritet, 71 procent, att de tappar förtroendet för varumärket om de sätter vinst före människor.

Allra viktigast är att hjälpa människor hantera utmaningarna som kommer av krisen – det tycker 84 procent.

Tänk på tajmningen

En undersökning från Provokemedia har rankat olika länders förtroende inom coronakommunikation enligt PR-konsulter. USA rankas lägst och högst rankas Nya Zeeland och Tyskland.

Mest framgångsrikt har varit tajmingen i kommunikationen, följt av att kommunicera och uppdatera sina rekommendationer, samt tonalitet och språk,

Åtta dar att nå fram

Det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen minskat sin rörlighet med hälften, efter att svenska myndigheter gått ut med rekommendationer om att stanna hemma och begränsa sina kontakter. Det visar ett forskningsprojekt från Handelshögskolan i Stockholm.

Det har visat sig vara svårt för svenskarna att tolka vad en rekommendation från en myndighet innebär, att den är mer bindande än många tror. En del har efterfrågat mer tydlighet där, även om den svenska strategin också har varit att vädja till folkvett snarare än att komma med regler och förbud.

Förhoppningsvis har det nu blivit tydligare för fler att en rekommendation från en myndighet är av stor betydelse.

Normen gick först

Sen har kommunikationen mångt och mycket varit anpassad efter normen som utgångsläge.

Det lyfter till exempel journalisten Anna Bergholtz i ett inlägg om att det är svårt att vara blind nu:

”Nys i armvecket”, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Ja just i den där viktiga armen jag brukar greppa tag i för att bli ledsagad, tänker jag.

Att hålla avståndet kan också vara svårt när man är blind, till exempel. Där måste fler hjälpa till och hålla avståndet till någon som har vit käpp eller ledarhund!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Kriskommunikation tillgänglig för alla

Myndigheten PTS har undersökt vilka behov och utmaningar som personer med funktionsnedsättning, personer över 75 år samt nyanlända har vid kommunikation i krissituationer. PTS undersökning från 2019  finns att läsa här i sin helhet.

Tillgänglig krisinformation

Slutsatser av undersökningen:

Endast en deltagare kände till numret 113 13 – det som används till exempel för pandemier. Det är livsviktigt att avlasta akutnumret 112 och  vårdnumret 1177.

Döva personer och personer med dövblindhet som larmar via SMS112 eller en förmedlingstjänst uttrycker oro kring att larma 112. Oron beror på att det finns en bristande kunskap om hur SMS112 och förmedlingstjänsterna fungerar i skarpt läge. SOS Alarm har information på teckenspråk, men den tycks inte nå ut till målgruppen.

För att få krisinformation vänder sig deltagarna i första hand till nyheter via tv, radio eller internet. För personer med synnedsättningar är det avgörande att information finns på internet och att webbplatsen är kompatibel med skärmläsare och punktskriftdisplay.

Vad kan du bidra med?

  • Påminn andra om numret 113 13 – speciellt nu i pandemitider.
  • Prata om att 112 bara ska användas i akutfall.
  • Berätta att SOS Alarm har information på teckenspråk.
  • Se till att din organisation har krisinformation i olika format, till exempel tolkat till teckenspråk och digitalt tillgängligt för skärmläsare och punktskriftdisplay. Glöm inte att tillgängliggöra informationen så snart den uppdateras, så den inte innehåller inaktuella uppgifter. Webbplatsen behöver också tillgänglighetsgranskas kontinuerligt.
  • Skriv begripligt och med klarspråk.

Få hjälp av Hyvää

Hyvää kan hjälpa dig att kriskommunicera eller skriva begripligt, så ta kontakt!

Med specialistkompetens inom kriskommunikation prioriterar Hyvää just nu uppdrag kopplade till pandemin och dess konsekvenser.

/ Maria Niemi, vd Hyvää

Så klarar du krisen snabbast

En kris börjar ofta med medarbetarna. De är bland de bästa på att hitta felaktigheter som görs inom organisationen. Om kritiken lyfts, men inte tas på allvar av ledning, blir de frustrerade och försöker hitta andra sätt att åtgärda dem. Det minsta som sker är att de börjar prata om det med vänner och bekanta.

Något som också kan hända är att medarbetare går till media. Men idag räcker det med att posta det i en grupp i sociala medier för att det ska ta fart och bli en fullskalig kris på bara några timmar. Något som media snabbt snappar upp, eftersom de förstås också är aktiva i grupperna.

Hur förhindra kris?

Ganska enkelt handlar det om att alltid göra det rätta. Upptäcker någon ett fel – åtgärda det. Har krisen redan hunnit uppstå – gör det rätta och åtgärda felet, och berätta öppet att ni gör det.

Är ni osäkra på vad som är det rätta att göra? Fråga både medarbetare och kunder eller medlemmar, så får ni snart svaret. Eller ta hjälp av någon utifrån som kan se på er med ett nyktert öga.

Att göra det rätta direkt är det absolut snabbaste sättet att förtjäna kunders, medlemmars och allmänhetens förtroende – och medarbetarnas. Det menar Hongmei Shen, professor inom PR vid San Diego State University, samt Yang Chen, assisterande professor på North Carolina State University. Institute for Public Relations har publicerat en artikel av dem kopplat till deras studie av kinesiska Ctrips kriskommunikation under barnmisshandelsskandalen 2017.

 

Delaktighet och transparens som kriskommunikation

Forskarna har kunnat se att internkommunikation har en direkt effekt på relationen med externa målgrupper. Genom att ha en genuin dialog med medarbetarna, och låta dem vara delaktiga i de lösningar som tas fram, byggs det upp en tillit som spiller över på deras liv utanför organisationen. De pratar helt enkelt om er – i sociala medier, när de är på en fika med en kompis, och på middagar, mingel eller fester. Och det här sprids. Om det som medarbetarna säger är positivt byggs det upp ett ambassadörskap, som kommer att både stötta och förlåta er snabbare.

I studien lyfts fyra kommunikationsstrategier upp och slutsatsen är att det finns två som funkar särskilt bra. Båda handlar om att bygga dialog och en miljö där människor kan delta för att lösa problemet, både internt och externt. Delaktighet och transparens med andra ord.

Desto sämre är att direkt kommunicera en ursäkt eller ta till förnekelse. Eller att försöka skifta uppmärksamheten mot en annan aktör istället. Ingen av dessa strategier bygger förtroende för organisationen, även om ni kanske klarar er för stunden.

Behöver du hjälp med kriskommunikation?

Hör av dig till Hyvää!

Du kan få hjälp med att krisutbilda organisationen, ta fram en kriskommunikationsplan och akut krishjälp.

Går det att bli för inkluderande?

Den fem år långa studien på Lunds universitet om kommunikationens betydelse för organisationen har äntligen lämnat sin slutrapport. Den går under namnet ”Den kommunikativa organisationen” och ges ut i samarbete med Sveriges Kommunikatörer.

I den finns en hel del intressanta resultat i rapporten för alla som är intresserade av kommunikation. Här väljer jag att gå in på delen om Värdeskapande kommunikation.

För mycket kommunikation

För mycket kommunikation kan vara värdeförstörande, lyder en av rubrikerna.

Det kan handla om att förväntningarna på kommunikation är för höga, att det ses som magi. Det som forskarna kallar för ”todeloo-effekten”.  Magi i den meningen att en del tror att kommunikation ska kunna sminka över ett dåligt beslut.

Det är till exempel en vanlig missuppfattning om kriskommunikation, att det skulle handla om att sopa skit under mattan. Medan som kriskommunikatör vill man göra precis tvärtom – vara transparent och lyfta fram, stå för vad som hänt och göra något åt det. Här blir det ofta konflikt mellan kommunikatörer och ledning som kanske helst vill att problemet ska försvinna.

I dagens sociala medie-samhälle, där vem som helst kan publicera ett avslöjande, kommer inte sopa under mattan-metoden fungera och det vet alla kommunikatörer. Då är det lika bra att lägga korten på bordet direkt.

Överinkludering kan förstöra

För mycket kommunikation kan också leda till en ”babbelorganisation” som forskarna uttrycker det. Där pågår diskussioner som aldrig leder till något.

I en sådan organisation lyfts vikten av dialog och inkludering fram, men utan att det förväntas leda till handling. Allt ska fortsätta diskuteras och alla måste få bli delaktiga till den grad att det aldrig kan gå framåt.

En babbelorganisation kan verka inkluderande, men eftersom den aldrig leder till handling så blir det ingen skillnad för de som verkligen behöver förändring. Om det till exempel är en grupp på arbetsplatsen som är i minoritet och förespråkar en förändring så kommer det aldrig att ske, just för att babbelorganisationen babblar ihjäl ämnet tills alla är så trötta att ingen orkar driva det vidare.

För riktig inkludering krävs driv och energi.

Intressanta resultat som sagt, och jag får säkert tillfälle att komma tillbaka till andra delar i rapporten.

Behöver du hjälp med strategi?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Hur du lobbar fram en ny lag

Jobbar du kanske med en fråga som skulle behöva en lagändring, men vet inte riktigt hur du ska gå till väga? Här kommer några konkreta tips som bygger på kommunikationsarbete som lett till faktiska lagändringar.

Jag har i olika omgångar jobbat med att försöka få till nya lagar genom opinionsbildning och lobbying, varav två som blivit verklighet. För omkring tio år sedan började en socialförsäkringsgrupp på fackförbundet Kommunal jobba med en idé utifrån utredaren Anna Hedborgs rapport, som handlade om ett karensavdrag istället för den vanliga karensdagen. Karensavdraget skulle vara mycket mer rättvist och mer anpassat till den moderna verkligheten, eftersom alla människor inte jobbar måndag till fredag kontorstid. En karensdag kan slå väldigt hårt för den som bara jobbar tre dagar en vecka. Det blir ju en tredjedel av personens inkomst som försvinner vid vanlig sjukdom. Nu har karensavdraget äntligen blivit lag.

Ett annat exempel är barnrättslagen som blir lag 1 januari 2020, som Barnombudsmannen drivit fram. Där hade jag förmånen att vara med på sluttampen och sätta det sista kommunikationsarbetet under 2017.

Här får du tre tips utifrån dessa erfarenheter, som kommer göra kommunikationsarbetet mer framgångsrikt.

En riktigt bra lagidé

Det krävs en idé som ska få de flesta att tänka: ”Men vad konstigt att det inte redan är så!”. Något som löser ett problem på ett ganska självklart sätt. Idén med ett karensavdrag pekade på en allt vanligare verklighet – att människor inte jobbar likadant och att karensdagen därmed var omodern och förlegad.

En riktigt bra idé är det få förunnat att kläcka självmant. I det här fallet handlade det om att samla gedigen kompetens, med lång erfarenhet av såväl socialförsäkringar som kommunikation och kunskap om dagens arbetsmarknad, för att kunna komma fram till den. Sen krävdes det också mod för att ta fasta på den då djärva tanken.

Lobba direkt mot makten

Visst är det bra att försöka väcka opinion hos allmänheten, och ibland är det vad som krävs. Men inte alltid. Finns det en given instans som redan tittar på lagändringar, till exempel en regeringsutredning, så kan det fungera lika bra att kontakta den. De blir ofta glada över att få inspel från trovärdiga aktörer, inte minst om det handlar om helt nya idéer.

I fallet med karensavdraget fanns det en pågående socialföräkringsutredning som Kommunal kunde lämna idén till och så fröet redan där.

Välj rätt ord för opinionsbildning

När jag började jobba på Barnombudsmannen insåg jag ganska snabbt att den terminologi som användes om lagförslaget inte skulle funka bland gemene man. Det talades till exempel om en ’inkorporering av barnkonventionen i svensk lag’. Bara ordet ”inkorporering” kan vara svårt att förstå vad det innebär och är egentligen inte intressant för de flesta. Det man är mest intresserad av är om barnens rättigheter kommer stärkas i en ny lag eller inte.

För att göra det lättare att prata om behövdes det ett enklare språk, gärna ett ord som förklarade det mesta. Därför valde vi att prata om ’barnrättslagen’ istället. Något som andra organisationer, till exempel Bris, anammade snabbt eftersom vi lanserade ordet under Almedalsveckan där vi  som jobbade med barnrättsfrågor samkörde programpunkter. Tack vare det ordet blev det tydlig för människor därute att en ny lag som stärker barns rätt är på gång.

Vi hämtade inspiration från opinionsarbetet inför samtyckeslagen (som för övrigt också blev lag 2018). Det var ett arbete drivet av gräsrötter med Ida Östensson i spetsen och jag hörde henne berätta i en podd om just hur viktigt det är med ordens betydelse. Att det hjälpte för dem att prata om en ’samtyckeslag’ och också använda sig av kampanjbudskapet ”Fatta”, för att visa på att det handlar bara om att alla måste fatta. Det som är enkelt att beskriva är också enkelt att förstå och ta till sig. Arbetet med samtyckeslagen har varit imponerande att följa, eftersom det vände en hel del personer som var skeptiska i början till att tycka att samtycke är en fullständig självklarhet. På ett pedagogiskt sätt lyckades de förklara hur enkelt ett samtycke kan fås. Så mycket kan rätt ordval göra för en fråga.

Det svåra är att väcka intresse

Den riktigt stora utmaningen vad gäller att få till en lagändring är att bygga kännedom och väcka intresse. Det blir tydligt genom AIDA-modellen. Huvudinsikten med den är att det krävs stor kännedom om ämnet för att väcka intresse hos en grupp. Och i den gruppen kommer en ännu mindre andel vara sugna på att göra något. Och av de som är sugna på att göra något kommer ännu färre faktiskt göra det. Därför är det oerhört viktigt att bygga kännedom.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

 

Vill du veta mer om opinionsbildning och lobbying?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

 

 

Planera sociala medie-beredskapen inför kris

Åhléns har kommunicerat modigt och normkreativt, något som väckt reaktioner  och även hatstorm. Dessutom blev de drabbade av terrordådet i Stockholm 2017. I Resumé finns ett intressant reportage om Åhléns kriskommunikation.

”När vi postade luciapojken hade vi en beredskap. Det har ju stormat kring oss förut och det har vi alltid kunnat hantera. Men nu kommenterade så oerhört många samtidigt och när vi inte lyckades rensa bort negativa kommentarer tillräckligt snabbt så spred det sig och eskalerade. Därför är den största lärdomen att vi behöver ha en större beredskap.”
– Åhléns marknadschef Lina Söderqvist

Nu finns det fler internt som kan gå in och moderera om det skulle behövas. Dessutom kan Åhléns ta in beredskap från externt håll.

De lärde sig den hårda vägen. Det behöver inte ni göra.

Planera beredskapen såhär:

  1. Minst två har det vardagliga ansvaret att moderera sociala medie-kanaler. Hur liten organisation ni än är eller hur liten kanal du än har, så behövs det minst två som kan moderera. Tänk på att det finns lagar som måste följas, ibland skyndsamt. Då gäller det att någon kan göra det.
  2. Vilka kan hoppa in om ni drabbas av kritikstorm? Det bör vara minst två till som kan hoppa in snabbt. Oavsett om de finns internt eller externt måste de veta hur man gör och ha rätt behörigheter. Alla som modererar sociala medier i er egen organisation utanför vanlig arbetstid bör ha i sitt avtal att de är Kommunikatör-i-beredskap (KiB) med betalt för jourarbete, vilket finns beskrivet i Så skapar du en hållbar sociala medie-strategi.
  3. Vilka extra resurser finns när krisen är ett faktum? Detta bör stå i en krishanterings- eller kriskommunikationsplan, eftersom det krävs beslut om vem som har rätt att förklara kris och vilka ekonomiska samt personella resurser det då finns till förfogande.

Känns det svårt ändå?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

Krishantering i sociala medier – kurs i tre veckor

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.
Ord från elevernas utvärdering av kursen, som fick 5,55 av 6 poäng i genomsnittligt betyg.

Under tre veckor i höst höll jag en kurs i kriskommunikation och krishantering i sociala medier på Nackademins utbildning Marknadskommunikatör i sociala medier. Eleverna fick lära sig hur de jobbar innan, under och efter krisen. Fokuset låg på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerade kursen.

Kursen tog till exempel upp:

  • Hur du gör en riskbedömning
  • Hur du tar fram en kriskommunikationsplan
  • Hur du blir förberedd inför kriser
  • Hur du hanterar kriser – och vad du ska undvika
  • Hur du hanterar nättroll och rättshaverister
  • Hur du vänder en kris till framgång

Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Tre tips för bildstrategin

Oavsett om ni vill jobba normkreativt med bilder – vilket jag förstås förespråkar – eller om ni bara vill bestämma er för en gemensam strategi för er organisation så har jag några tips:

  1. Börja inte i bildstrategin, utan börja med en strategi för hela organisationen och dess kommunikation om ni inte redan har en sådan (och om ni har en, se till att den är aktuell – annars revidera den). Strategin måste ha sin grund i verksamhets- eller affärsidén, annars finns risken att organisationen i dess olika delar kommunicerar olika saker. Det får gärna bli en fullständig varumärkesstrategi, som inte tar upp bara bildkommunikation utan allt som är viktigt för att varumärket ska upplevas på det sätt som ni är ute efter.
    Det kan förstås vara ett jättejobb att ta fram en varumärkesstrategi. För fackförbundet Kommunal, där jag var varumärkesansvarig tidigare, pågick strategiarbetet från 2011 tills 2015. Men tack vare det arbetet har också Kommunal gått från ett tjugo år långt medlemstapp till att gå plus i medlemsantal sedan 2012. Hela arbetet kan du läsa om i kongressrapporten Så ska Kommunal uppfattas i framtiden samt även i Kommunals alldeles färska varumärkesmanual. Manualen visar hur bildstrategin kopplats till den fullständiga varumärkesstrategin – som består av en vision, kärnvärden och löften. Tanken är att bilderna ska andas dessa värden som organisationen vill spegla.
  2. Vad har organisationen för värdeord – och hur kan de uttryckas i bild? Det är bland det viktigaste för er att fundera över. Det är lätt att börja tänka på kanaler, såsom om organisationen ska finnas på Instagram eller om det är webb-tv ni ska satsa på, men det kommer sist i arbetet. För de bitarna kan ni skruva på och ändra allt eftersom. Det är en fördel att kunna vara snabbfotad och byta kanalval beroende på vad som händer i omvärlden.
    Däremot är det viktigt att kunna hålla sig till vilka värden bilder ska förmedla över en lång tid, eftersom det tar lång tid innan den sortens associationer kopplas ihop med er organisation hos alla era målgrupper. Var inte rädd för att sätta värden som ni håller i under många år. De mest framgångsrika varumärkena håller sig till samma värdeord och koncept i minst tio år.
  3. Fundera över vad som är möjligt och vad som är viktigt. Om er organisation inte har tid eller resurser att anlita fotografer som tar proffsiga modellbilder så är det dumt att ta fram en bildstrategi som går ut på den sortens bildmanér. Det kanske inte ens är viktigt för er typ av organisation att ha modellbilder. Eller så är det precis vad ni behöver och då behöver ni också få en budget för det.
    Bestäm er inte för en bildstrategi som är omöjlig att leva upp till, för då är det ingen bra strategi.

Ta hjälp utifrån

Ett bonustips är att ta in hjälp utifrån, speciellt om ni aldrig gjort ett liknande strategiarbete förut. Det finns mycket kompetens och erfarenhet som ni kan ta stöd av, och dessutom är det alltid bra med ett utifrånperspektiv när ni ska jobba fram en strategi som ska hålla i många år. Det är så lätt hänt att bli hemmablind.

Du är alltid välkommen att höra av dig till Hyvää för strategiskt stöd!

 

/Maria Niemi

Sociala medie-expert i Internetworld

I dagens Internetworld är Hyvääs Maria Niemi en av sociala medie-experterna. Ämnet är de senaste förändringarna på Twitter och Pinterest och hur de påverkar din strategi.

”De som fortsätter att hålla sig korta och kärnfulla kommer alltid att vinna över de som babblar på” säger Maria Niemi.

Kommunikatörer har alldeles för mycket att göra

Nu ska kommunikations- och mediebranschen granskas, rapporterar Dagens Media. Det är Arbetsmiljöverket som ska göra 2 000 inspektioner med fokus på hur arbetsgivaren hanterar ohälsosam stress på jobbet. En arbetsmiljöundersökning som gjordes 2013 kunde uppvisa dessa skrämmande siffror om branschen:

  • 58 procent uppger att de har alldeles för mycket att göra. Det är bara de som jobbar inom skolan som har det värre!
  • 44 procent svarar att de varje vecka måste dra in på lunchen, jobba över eller ta med jobbet hem.

Är det smart att bränna ut sin personal? Nej. Förutom att det är inhumant, så är det ineffektivt och kostsamt. Vill organisationen verkligen ägna tid åt ständigt återkommande rekryteringsprocesser, där det dessutom kan vara mycket svårare att rekrytera en vikarie för en sjukskriven person?

Strategisk kommunikation handlar om organisation och planering

Dessutom är det inte speciellt strategiskt. En smart och strategisk kommunikationsavdelning består av personer med kunskaper – och ork – nog att kunna avlasta varandra. Inte minst visar det sig i krissituationer. Jag har tidigare bloggat om kriskommunikation och vikten av en stark organisation.

”Jag minns själv den värsta krisen jag hanterat i sociala medier, där det för varje tweet jag svarat på kommit tre nya. Då tackade jag min lyckliga stjärna för att jag hade en kollega som kunde sociala medier lika väl som jag, och snabbt kunde ta över när jag var för trött för att orka mer.”

Du kan också läsa ett blogginlägg om hur du skapar en hållbar sociala medie-strategi:

”Förutom att era kommunikatörer inte bränns ut genom att organisera upp det, så har ni också mycket att vinna på bra svarstider. Mitt bästa minne är just från det där drevet, då vi fick media på hur bra vi var på att svara på Twitter. Kim Kärnfalk tog vid ett senare tillfälle upp i Radio 1 om hur fantastiskt tillgängliga vi var i sociala medier.”

Jag har också blivit intervjuad av Sveriges Kommunikatörer på temat kommunikatören – alltid tillgänglig, aldrig ledig.

Lösning?

Sammanfattningsvis: förutom en stark organisation, bestående av flera med kunskaper och ork nog att avlasta varandra, går det förstås att ta in hjälp utifrån. Det är då Hyvää kommer in i bilden. Behöver ni hjälp med strategisk eller operativ kommunikation – hör av er till Hyvää!

Klarar ni krisen?

Hur förberedd är er organisation för att hantera krisen när den kommer? För den kommer, tro mig. Frågan är bara när.

Jag brukar säga att jag är krisexpert. Inte bara för att jag rattat ett antal sociala medie-kriser och undanröjt ännu fler potentiella. Utan också för att jag hanterat ett antal privata kriser, såsom svår sjukdom och dödsfall i familjen. Jag har också rapporterat om kriser under min tid som journalist, bland annat den svåra liftolyckan i Abisko på 2000-talet. I alla lägen har jag hållit huvudet kallt, analyserat vad som är rätt att göra och gjort det. Och alltid har jag insett vikten av att ha professionellt folk omkring sig, för en kris rider man aldrig ut ensam.

SCA har nu gått igenom en stor kris. Mer djupgående om den och deras kriskommunikation kan du läsa hos Dagens Opinion. Bland annat skriver de:

”Hur kan det ha gått så snett med landets dyraste och skickligaste byråer inblandande? Det är frågan som stora delar av branschen ställer sig. Svaret ligger någonstans mellan ytterligheterna att kunden har fått fel råd eller fått rätt råd utan att lyssna på dem. En faktor som ska vägas in är att SCA inte har haft någon rutinerad presschef på plats.”

Kommunikatörer är inte bara bra på att kommunicera. De fungerar också som djävulens advokat i organisationen. De pekar ut riskfaktorer, vad som kan komma att bli en kris och undanröjer dem genom att ställa krav på organisationen att rätta till det felaktiga innan det är försent.

Det handlar om till exempel  om att se till att de där nöjesevenemangen på affärsresorna betalas med privata pengar och inte organisationens. Det är enkelt att se för kommunikatören, som vet exakt hur hemskt det kan bli om media får nys på det. Men inte alltid lika enkelt för dem som ska på nöjesevenemangen och tycker att ”det handlar om så lite pengar”. Hos människor där ute är dock den där lilla summan ganska mycket, och oavsett handlar det om rätt eller fel. De flesta arbetare får inte gå på en fotbollsmatch som jobbet betalar. De är glada om de överhuvudtaget blir bjuden på julbord. De tycker inte att det är okej att redan rika människor får ännu mer lyx och överflöd genom att använda andras pengar. Och det är just det här perspektivet som kommer att få störst bäring i traditionell media och sociala medier.

En smart uppsättning ska således innehålla både press- och sociala medie-kommunikatörer. Och jag benämner det i plural eftersom en kris kan innebära tröstlösa timmar där alla behöver bli avbytta för att inte bränna ut sig. Jag minns själv den värsta krisen jag hanterat i sociala medier, där det för varje tweet jag svarat på kommit tre nya. Då tackade jag min lyckliga stjärna för att jag hade en kollega som kunde sociala medier lika väl som jag, och snabbt kunde ta över när jag var för trött för att orka mer.

Den erfarenheten fick mig också att förstå vikten av att ha bra verktyg för att hantera sociala medier. Det finns ett antal ute på marknaden som är bra på olika sätt.

Behöver ni hjälp med er kriskommunikation? Tveka inte att höra av er!

/Maria Niemi