Överallt pratas det idag om hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens ledare förbundit sig till att fram till år 2030 uppnå fyra fantastiska saker: att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Till hjälp har man de 17 globala målen för hållbar utveckling som utgår från tre olika dimensioner av hållbarhet.

Förutom miljömässig hållbarhet (vilket kanske är vad flest människor associerar med begreppet hållbarhet) innefattas även ekonomisk och social hållbarhet. So far so good. De 17 målen är såväl ambitiösa som väl definierade. Med hjälp av dessa har världen också en tydlig riktning att följa.

Men, oroskorpen i mig kraxar. Finns det inte en risk att frågan ändå blir alltför stor och ogreppbar för gemene man? Att istället för att var och en tar sitt ansvar, så förskjuts det till ”någon annan”? Vi i lilla Sverige kan väl ändå inte göra någon större skillnad. Varför ska vi ens bry oss, kanske många tänker.

För att komma bort från ett sådant resonemang behöver frågan göras angelägen. För alla. På riktigt. Och då frågan om hållbarhet nu verkar få ett allt större genomslag världen över, blir det också alltmer angeläget för både företag och organisationer, stora som små, att på allvar fundera över hur man tar sitt ansvar.  

För vinsterna med hållbarhetsarbete är många. Förutom att bidra till reell nytta för världen (vilket såklart är nog så bra), kan hållbarhetsarbetet dessutom ge klirr i kassan. Hur då? Kolla här.

Hållbarhet lönar sig

Den namnkunniga forskaren Nina Åkestam kom nyligen ut med sin avhandling ”Understanding Advertising Stereotypes”, där hon beskriver hur olika stereotyper vanligen framställs inom reklam. Avhandlingen belyser samtidigt hur inkludering och en bredare demografisk representation har kommit att spela en allt större betydelse för hur reklam- och marknadsföring tas emot. Med hjälp av inkluderande, normkreativ kommunikation kan man skapa positiva varumärkeseffekter. Här har alltså företag och organisationer en tydlig möjlighet att vara med och påverka. 

Även Företagarna lyfter ämnet hållbarhet, bland annat i sin undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel från 2019, som genomfördes tillsammans med hållbarhetsbyrån Beyond Intent och Fossilfritt Sverige. I undersökningen framkom hur drivkrafterna bakom svenska företags hållbarhetsarbete i hög grad verkade vara affärsmässiga. Företag som prioriterade sitt hållbarhetsarbete stärkte sin konkurrenskraft, och dessutom tenderade deras lönsamhet att öka. 

Även utanför Sveriges gränser betonas vikten av hållbarhetsarbete. I januari i år sände fondförvaltaren Blackrock, en gigant i sammanhanget, en tydlig signal till det globala näringslivet. Deras vd Larry Fink betonade då i sitt årliga brev till världens företagsledare hur företagen i sitt beslutsfattande borde ge hållbarhet allt större utrymme. Budskapet, som i sig alltså bär ett stort symbolvärde, mötte många positiva reaktioner. Ytterligare exempel på hur hållbarhet tar en allt större plats i fler sammanhang är World Economic Forum och deras årsmöte i Davos tidigare i år. I vanlig ordning samlade mötet både politiker, näringslivsprofiler, journalister och andra inflytelserika personer. Att allas vår Greta Thunberg var en utav deltagarna ses av många som betydelsefullt. 

Betyder detta att världen nu på allvar är redo att ställa om mot hållbarhet? Inte en dag för tidigt i så fall, om du frågar mig.

Se över ditt hållbarhetsarbete

Om man som företag eller organisation inte tidigare prioriterat sitt hållbarhetsarbete är det alltså nu hög tid att göra det. Samtidigt som man ”gör gott”, finns det ju dessutom pengar att tjäna. För den som önskar, finns hjälp att få. Här är bara några exempel på lästips: 

• Globalamalen.se. Här kan du läsa mer om de 17 målen för hållbar utveckling och även få konkreta tips på hur du går tillväga för att #blimålmedveten.
• Guide för hållbart företagande på Verksamt.se
• Rapporten Hållbarhetsfokus 2020 -utgiven av kommunikationsbyrån The New division.

Hyvää hjälper dig! 

Och såklart. För dig som vill ta reda på hur ni kan arbeta för ökad social hållbarhet finns Hyvää. Med expertis inom normkreativ kommunikation får du hjälp med att främja områden som inkludering och mångfald.

Tveka inte att höra av dig!  

/ Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää