Taggarkiv: Nina Åkestam

Normkreativ kommunikation ger hållbar utveckling

Överallt pratas det idag om hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens ledare förbundit sig till att fram till år 2030 uppnå fyra fantastiska saker: att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Till hjälp har man de 17 globala målen för hållbar utveckling som utgår från tre olika dimensioner av hållbarhet.

Förutom miljömässig hållbarhet (vilket kanske är vad flest människor associerar med begreppet hållbarhet) innefattas även ekonomisk och social hållbarhet. So far so good. De 17 målen är såväl ambitiösa som väl definierade. Med hjälp av dessa har världen också en tydlig riktning att följa.

Men, oroskorpen i mig kraxar. Finns det inte en risk att frågan ändå blir alltför stor och ogreppbar för gemene man? Att istället för att var och en tar sitt ansvar, så förskjuts det till ”någon annan”? Vi i lilla Sverige kan väl ändå inte göra någon större skillnad. Varför ska vi ens bry oss, kanske många tänker.

För att komma bort från ett sådant resonemang behöver frågan göras angelägen. För alla. På riktigt. Och då frågan om hållbarhet nu verkar få ett allt större genomslag världen över, blir det också alltmer angeläget för både företag och organisationer, stora som små, att på allvar fundera över hur man tar sitt ansvar.  

För vinsterna med hållbarhetsarbete är många. Förutom att bidra till reell nytta för världen (vilket såklart är nog så bra), kan hållbarhetsarbetet dessutom ge klirr i kassan. Hur då? Kolla här.

Hållbarhet lönar sig

Den namnkunniga forskaren Nina Åkestam kom nyligen ut med sin avhandling ”Understanding Advertising Stereotypes”där hon beskriver hur olika stereotyper vanligen framställs inom reklam. Avhandlingen belyser samtidigt hur inkludering och en bredare demografisk representation har kommit att spela en allt större betydelse för hur reklam- och marknadsföring tas emot. Med hjälp av inkluderande, normkreativ kommunikation kan man skapa positiva varumärkeseffekter. Här har alltså företag och organisationer en tydlig möjlighet att vara med och påverka. 

Även Företagarna lyfter ämnet hållbarhet, bland annat i sin undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel från 2019, som genomfördes tillsammans med hållbarhetsbyrån Beyond Intent och Fossilfritt Sverige. I undersökningen framkom hur drivkrafterna bakom svenska företags hållbarhetsarbete i hög grad verkade vara affärsmässiga. Företag som prioriterade sitt hållbarhetsarbete stärkte sin konkurrenskraft, och dessutom tenderade deras lönsamhet att öka. 

Även utanför Sveriges gränser betonas vikten av hållbarhetsarbete. I januari i år sände fondförvaltaren Blackrock, en gigant i sammanhanget, en tydlig signal till det globala näringslivet. Deras vd Larry Fink betonade då i sitt årliga brev till världens företagsledare hur företagen i sitt beslutsfattande borde ge hållbarhet allt större utrymme. Budskapet, som i sig alltså bär ett stort symbolvärde, mötte många positiva reaktioner. Ytterligare exempel på hur hållbarhet tar en allt större plats i fler sammanhang är World Economic Forum och deras årsmöte i Davos tidigare i år. I vanlig ordning samlade mötet både politiker, näringslivsprofiler, journalister och andra inflytelserika personer. Att allas vår Greta Thunberg var en utav deltagarna ses av många som betydelsefullt. 

Betyder detta att världen nu på allvar är redo att ställa om mot hållbarhet? Inte en dag för tidigt i så fall, om du frågar mig.

Se över ditt hållbarhetsarbete

Om man som företag eller organisation inte tidigare prioriterat sitt hållbarhetsarbete är det alltså nu hög tid att göra det. Samtidigt som man ”gör gott”, finns det ju dessutom pengar att tjäna. För den som önskar, finns hjälp att få. Här är bara några exempel på lästips: 

Hyvää hjälper dig! 

Och såklart. För dig som vill ta reda på hur ni kan arbeta för ökad social hållbarhet finns Hyvää. Med expertis inom normkreativ kommunikation får du hjälp med att främja områden som inkludering och mångfald.

Tveka inte att höra av dig!  

/ Susanne Argus, utbildar sig till Digital kommunikatör och gör sin LIA hos Hyvää

 

Inkludering allt viktigare för konsumenter

Graf från Edelman Trustbarometer 2018

Människor vill allt mer se företag och organisationer som gör gott. 59 procent anser att företag som bara tänker på sig själva och sina vinster kommer att misslyckas. Det visar Edelman Trustbarometer 2018.

Ett sätt att göra gott är att satsa på inkludering. Det är ett område som bara växer. Inkludering har blivit allt mer populärt att söka efter. Det visar Google Trends.

Ordet "Inkludering" har det sökts alltmer på sen 2014 på Google enligt Google Trends
’Inkludering’ enligt Google Trends 2004-2018.

Bra reklam gör oss mer empatiska

Att intresset för inkludering växer är inte speciellt förvånande. Reklamforskaren Nina Åkestam forskar på området mångfald i marknadsföring. Hon har kommit fram till något som jag skulle vilja kalla för ett skifte. Idag funkar stereotyp reklam inte så bra längre.

”Det finns en seglivad uppfattning om att reklam antingen säljer bra eller gör gott ur ett samhällsperspektiv men min forskning visar att det inte är antingen eller, utan både och. Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.” – Nina Åkestam, reklamforskare

Redan 2014 visade Googles användarundersökning på denna utveckling. Nästan hälften av alla konsumenter under 24 år var mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett reklam med jämlikt tema från det varumärket.

47 procent av konsumenter under 24 år är mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett en annons med jämlikhet som tema - Google Consumer Survey 2014

Normkreativ kommunikation

Att området växer i popularitet är tydligt. Normkreativ kommunikation är den mest efterfrågade tjänsten hos Hyvää. Det normkreativa angreppssättet är en metod för att bli mer inkluderande och passar dig som jobbar med kommunikation eller varumärkesarbete av något slag, men också dig som jobbar med exempelvis HR.

Är ni intresserade av hur Hyvää kan hjälpa er att bli mer normkreativa? Hör av er!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää
 

 

 

 

 

 

 

Stereotyper är garanterad kommunikationsfail

I veckan var Hyvää på konferensen #VågaFaila som hölls på Museum of Failure på Kulturhuset – Studion i Stockholm. Där togs flera exempel upp om hur viktigt det är att det finns utrymme för att misslyckas, för att kunna komma fram till något helt nytt. Till och med att det krävs att vi bryter mot normer för att innovationer ska kunna ske.

Som citatet från filosofen Ludwig Wittgenstein:

”If people did not sometimes do silly things, nothing intelligent would ever get done.”

Stereotyper är inte smart kommunikation

Bic-pennan på Museum of Failure i Stockholm
Känd flopp: Bic-pennan för kvinnor

Samtidigt går det att undvika att göra uppenbart dumma grejer. Du kan vara fånig och djärv i idérummet, utan att ta det så långt så att du förverkligar allt som kommer upp. Här gäller det att verkligen stämma av med människor där ute, till exempel genom att be om fler ögon på sin idé. Inte minst från dem som du tänker dig ska köpa konceptet. För stereotyp kommunikation börjar allt mer bli ett säkert sätt att dra på sig kritik. Reklamforskaren Nina Åkestam har också gjort intressanta upptäckter i sin forskning om stereotyp reklam – till exempel att icke-stereotyp reklam fungerar bättre;

”Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.”

Pennmärket Bic stämde troligen inte av sin idé med tillräckligt många när de  tog fram en särskild penna ”for her” i stereotypa färgerna rosa och lila. De tog fram en lösning på ett problem som inte fanns. Snarare skapade de ett problem för sig själva genom att verka okunniga. Just därför åkte de på en enorm kritikstorm och nu är pennan uppmärksammad som en totalflopp och representerad i Museum of Failure. Den blev till och med totalraljerad över i The Ellen Show, ett klipp som blev en viral succé:

Normkreativ kommunikation är smart och proaktivt

Istället för trist stereotyp kommunikation är normkreativ kommunikation en framgångsfaktor för ett modernt varumärke. Vill du ha hjälp med att bli mer normkreativ – hör av dig till Hyvää.

 

/Maria Niemi, vd

Dressmann satsar på normkreativ marknadsföring

Tidigare har du kunnat läsa i den här bloggen om det amerikanska modeföretaget som slutade retuschera underklädesbilder – och ökade försäljningen. Nu ser vi ett svenskt liknande försök till att använda normkreativ kommunikation i marknadsföringen.

Dressmann har sparkat igång en kampanj med sju män som gestaltas precis som de är, för att vidga bilden av hur den perfekta kroppen kan se ut och utmana idealen inom modeindustrin, rapporterar Resumé.

Dressmanns normbrytande kampanj 2015 med män i olika former

Varumärkesstärkande tror reklamforskaren Nina Åkestam, i en intervju med Resumé.

”All reklam som testar nya grepp och ifrågasätter normer är bra för både branschen och samhället i stort. Den säger väldigt rakt på sak att Dressmann har kalsonger för alla, vilket ju passar bra för ett varumärke som är så brett.”

Däremot tar Nina Åkestam upp att det hänger på om Dressmann väljer att hålla i konceptet, eller om det slutar i en enda kampanj. Och det är en viktig synpunkt. Det som gjort American Eagles nya tillvägagångssätt så framgångsrikt är att de åtminstone vågat hålla i det under ett år. Riktigt lyckade varumärken behåller ofta samma koncept i tiotals år. Företaget Apple har exempelvis kört sin ”Think different” ända sen 1997.

Är du intresserad av normkreativ kommunikation?

Hyvää är specialiserad på normkreativ och strategisk kommunikation, och har också ett kreativt nätverk för att kunna ta fram normkreativa marknadsföringskampanjer. Låter det intressant? Hör av dig till Hyvää!

Slutade retuschera – ökade försäljningen

Modeföretaget American Eagle valde att i kampanjen #AerieREAL endast lägga upp oretuscherade modellbilder på deras underklädeslinje. Sedan förändringen gjordes för ett och ett halvt år sen har försäljningen ökat med nästan 10 procent, rapporterar Attn. Och många privatpersoner har hyllat dem genom inlägg i sociala medier.

Tweet som hyllar American Eagles satsning på oretuscherade bilder

American Eagle hävdar att de varken retuscherar eller använder sig av supermodeller. Däremot fortsätter de visa upp en stereotyp av kvinnor vad gäller kroppsform. Samtidigt har amerikanska organisationen för personer med ätstörningar, National Eating Disorders Association, prisat företaget för satsningen. Oavsett  så är det intressant att de oretuscherade bilderna säljer bättre. Kan det här resultatet leda till en förändring i hela modebranschen?

”Normalviktiga modeller säljer bättre än jättesmala”

Egentligen är det märkligt att vi inte ser fler liknande exempel. Reklamforskaren Nina Åkestam har konstaterat att det inte finns någon forskning som visar att stereotyp reklam funkar bättre än annan reklam, vilket hon skrivit om i en krönika i Metro:

”Det finns ärligt talat nästan ingen forskning som ens jämför de två alternativen, och den som finns, den visar på motsatsen. Normalviktiga modeller säljer bättre än jättesmala. Homosexuella par skapar mer positiv uppmärksamhet än heterosexuella. Funktionsvariationer är absolut ingen nackdel för ”säljet” (fråga ICA om Jerry-filmerna, till exempel). Allt handlar om hur man gör det, men tumregeln är tydlig: den som vill nå en blandad befolkning bör visa upp blandade människor i sin reklam.”

Med satsningar som American Eagles, som gett så positiva resultat, kanske fler väljer att satsa på normkreativ marknadsföring. Ett exempel som dykt upp i sommar är augustinumret av magasinet Women’s Running. Omslaget ser ut såhär:

Omslagsmodellen på Women's Runnings augustinummer bryter mot den trådsmala normen

Vill du lära dig mer om normkreativ kommunikation – gå Hyvääs kurs! Eller se till att du får boken om normkreativ kommunikation så snart den kommit ut genom att lägga till dig på intresselistan.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation