Det blev en nominering till Publishingpriset men ingen vinst för boken ”Vi också” som Hyvääs Maria Niemi är redaktör för. Med på galan var Trifa Shakely, ordförande för RFSL, som gett ut boken.
Stort grattis till Lappugglan-gänget som tog hem guldet i kategorin Fackböcker reportage och berättelser!
Läs mer om ”Vi också” och hur du får tag i den här.
BIld av Patricia Román från Pixabay
Heterosexuella cispersoner i USA som fått se hbtq-personer i media och reklam de senaste åren har blivit mer benägna att acceptera dem och också mer stöttande.
Det visar en studie gjord av hbtq-organisationen GLAAD ihop med Procter & Gamble, som Advocate rapporterat om. Framför allt har de blivit mer accepterande mot homosexuella. De som nyligen sett hbtq-personer i media hade också högre acceptans gällande bisexuella och ickebinära.
Också intressant är att organisationer vars marknadsföring visar hbtq-personer uppfattas stå för mångfald och att deras erbjudande riktar sig till alla sorters personer.
Kort sagt är mångfald i kommunikation och marknadsföring inte bara bra för varumärket, det är också bra för världen, som Sarah Kate Ellis, ordförande för GLAAD, uttryckte det.
Mångfald i media, reklam och kultur är inte bara viktigt för att påverka de som inte tillhör gruppen att bli mer accepterande. Det är också viktigt för gruppen i sig.
Khary Payton twittrade om hur döttrarna började leka forskare efter att ha sett filmen Hidden Figures. En film som handlar om den sanna historien om tre afroamerikanska kvinnor och matematiker, som arbetade med rymdforskning på NASA under början av 1960-talet. Baserad på boken med samma namn av författaren Margot Lee Shetterly.
My 5 & 8 year-old daughters watched Hidden Figures again. Then they played ”scientists”, solving equations until bedtime. Thank you, ladies. pic.twitter.com/f7Bb6V47gv
— Khary Payton (@kharypayton) April 23, 2017
Gå Hyvääs distanskurs i normkreativ kommunikation
Eller hör av dig till Hyvää för utbildning eller hjälp med analys och normkreativ kommunikationsstrategi!
Ibland får jag frågan om vad det innebär att Hyvää är värderingsdrivet. Tackar jag till exempel nej till uppdrag som inte stämmer överens med Hyvääs värderingar? Det snabba svaret är: JA.
Absolut tackar jag nej där det krävs. I några fall har jag behövt göra det direkt. I andra fall har jag behövt tänka länge och verkligen bestämma mig för var Hyvää ska stå i en fråga innan jag tackat ja. Inga pengar i världen är värda att gå emot sina värderingar.
Ett exempel är där jag fick förfrågan att hålla en workshop på Forum Jämställdhet. Till en början förstod jag inte att det var Sveriges Kvinnolobby som var arrangörer, och när jag sen upptäckte det kom några obehagliga debattinlägg från dem som handlade om transpersoner och var direkt transfobiska. Jag som har en djup förankring i hbtqi-världen kände mig verkligen oroad och bestämde mig för att lyfta det med dem. Vi hade nästan en timmes långt konstruktivt samtal, där det kändes som att de tog till sig av kritiken jag lyfte. Men min magkänsla sa ändå att jag inte kan samarbeta med Sveriges Kvinnolobby förrän de med konkreta åtgärder visar att de inte längre har ett transfobiskt beteende.
Nu har det visat sig att jag fattade helt korrekt beslut. Jag vill fortfarande lyfta att vårt samtal var konstruktivt och bra, men det är också uppenbart att de som organisation inte har tagit till sig av det jag och så många andra har sagt (även om förhoppningsvis individen jag pratade med har gjort det).
Under helgen läste jag flödet på Twitter i godan ro och upptäckte att det var årsmöte hos Sveriges Kvinnolobby. På sittande möte får en kandiderande person veta att hon inte får kandidera på grund av de kollat upp hennes juridiska kön – utan att informera eller be om samtycke för det – och att det inte var överensstämmandet med det kön kvinnolobbyn anser ska finnas i deras styrelse. Sveriges Kvinnolobby skriver själva på sin hemsida att de ”utgår från kön som juridiskt kön. Vi ser också att juridiskt kön för de flesta människor (om än inte för alla) överensstämmer med deras biologiska kön.”
Smaka på den. En organisation som verkar för en specifik grupp anser här att det viktiga är att ”de flesta” är nöjda. Redan där sviktar logiken.
Här hade Sveriges Kvinnolobby en unik möjlighet att få in en kvinna med transerfarenhet i sin styrelse. Dessutom backad av deras medlemsorganisation Maktsalongen. Men de gick emot det med hänvisning till stadgarna. Nog för att en organisation kan ha stela regler, men de går alltid att ändra. Jag har själv varit med i en hel del stadgeförändringsarbete och vet hur det funkar.
Detta är inte bra krishantering, säger jag också i egenskap av kriskonsult. Det är dags att Sveriges Kvinnolobby börjar se om sitt hus om de ska kunna verka i vår samtid och inte minst i framtiden.
Maktsalongen har nu valt att lämna Sveriges Kvinnolobby. Motiveringen lyder:
”Att utgå från juridiskt kön när en analyserar (o)jämställdheten i Sverige på strukturell nivå är relevant och förståeligt i vissa fall – men att med hänvisning till juridiskt kön utesluta kvinnor ur vår samlade kvinnorörelse på individuell nivå är för oss helt obegripligt.”
Det är bara att hålla med.
/Maria Niemi, vd Hyvää