Kategoriarkiv: Normkreativ kommunikation

Talare på Webbdagarna Offentlig sektor om normkreativ kommunikation

Hyvääs Maria Niemi är en av talarna på Webbdagarna Offentlig sektor 25 oktober i Stockholm. En dag som riktar sig till dig som jobbar med kommunikation, inte minst digital sådan, på myndighet, kommun, landsting eller i företag inom offentlig sektor. Samt för dig som har offentlig sektor som kund.

Temat är hur du når fler med normkreativ kommunikation. Maria Niemi kommer ge dig sina bästa tips på hur du snabbt kommer igång att kommunicera inkluderande.

 

 

Normkreativitet är praktiken och normkritik är analysen

Vad är skillnaden mellan normkreativitet och normkritik, brukar en del undra. Ordet normkritik är ett väletablerat ord, och också en metod, som handlar om att syna och kritisera normer i samhället.

Eller som Jämställ.nu beskriver normkritik:

Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt.

Att vara normkreativ handlar däremot om att förändra, twista och bryta mot normer genom att använda sig av kreativitet. En skulle kunna säga att om normkritik är analysen, så är normkreativitet praktiken som kommer efter att analysen har gjorts. Det handlar alltså om att göra något aktivt för att förändra normer.

Normkritik handlar för övrigt inte alls om att ”tänka rätt”, utan istället om att tänka mer fritt. Branschorganisationen Mångfaldsföretagarna, som Hyvää är medlem i, har bloggat bra om det här.

Vem myntade ordet normkreativ?

En del undrar om det är jag som myntat ordet normkreativ. Och nej – det är det inte. Det är förstås alltid svårt att säga exakt vem som sagt vad. Men om jag förstått det rätt så var det en deltagare på Settings workshop som kläckte ordet, och därefter är det de som lanserat och använt det vidare. Settings drivs av Rebecca Vinthagen och Lina Zavalia.

Ett fantastiskt ord som jag använder för att det säger precis vad det är jag håller på med. Normkreativ kommunikation handlar inte bara om att analysera kommunikationen, utan att vara kreativ och faktiskt försöka förändra normer – och därmed göra världen aningens lite bättre.

Vill du bli bättre på normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää för mer information eller läs om tjänsten Normkreativ kommunikation här.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Går det att bryta normer – SR Gränslöst

 

Går det att bryta normer? Det var frågeställningen i senaste programmet av Sveriges Radio Gränslöst. Hyvääs Maria Niemi var med i livestudion och pratade om normkreativ kommunikation, samt de personliga kopplingarna till Tornedalen och bisexualitet.

Du kan lyssna på hela inslaget här – Maria Niemi kommer in efter cirka 35 minuter i programmet.

Tänka tillsammans – verktygsbok för likabehandling i förskolan

Verktygsboken Tänka tillsammans

I onsdags var det release för Tänka tillsammans – en verktygsbok för normkritik och likabehandling i förskolan som ges ut av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i den.

Boken är uppbyggd med en guide till normkritik och likabehandling, verktyg och modeller, diskussionsfrågor som är kopplade till skönlitterära texter och serier. Perfekt för dig som vill göra förskolan lite mer normkreativ.

Beställ Tänka tillsammans

Boken går att beställa via Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.

För dig i skola: PraLin

(UPPDATERING 2018:)
Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i skolan, som heter PraLin, och som också getts ut av Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala. PraLin beställer du också via dem.

Vill du bli bättre på normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på info@hyvaa.se eller läs mer här om tjänsten Normkreativ.

Tre tips för bildstrategin

Oavsett om ni vill jobba normkreativt med bilder – vilket jag förstås förespråkar – eller om ni bara vill bestämma er för en gemensam strategi för er organisation så har jag några tips:

  1. Börja inte i bildstrategin, utan börja med en strategi för hela organisationen och dess kommunikation om ni inte redan har en sådan (och om ni har en, se till att den är aktuell – annars revidera den). Strategin måste ha sin grund i verksamhets- eller affärsidén, annars finns risken att organisationen i dess olika delar kommunicerar olika saker. Det får gärna bli en fullständig varumärkesstrategi, som inte tar upp bara bildkommunikation utan allt som är viktigt för att varumärket ska upplevas på det sätt som ni är ute efter.
    Det kan förstås vara ett jättejobb att ta fram en varumärkesstrategi. För fackförbundet Kommunal, där jag var varumärkesansvarig tidigare, pågick strategiarbetet från 2011 tills 2015. Men tack vare det arbetet har också Kommunal gått från ett tjugo år långt medlemstapp till att gå plus i medlemsantal sedan 2012. Hela arbetet kan du läsa om i kongressrapporten Så ska Kommunal uppfattas i framtiden samt även i Kommunals alldeles färska varumärkesmanual. Manualen visar hur bildstrategin kopplats till den fullständiga varumärkesstrategin – som består av en vision, kärnvärden och löften. Tanken är att bilderna ska andas dessa värden som organisationen vill spegla.
  2. Vad har organisationen för värdeord – och hur kan de uttryckas i bild? Det är bland det viktigaste för er att fundera över. Det är lätt att börja tänka på kanaler, såsom om organisationen ska finnas på Instagram eller om det är webb-tv ni ska satsa på, men det kommer sist i arbetet. För de bitarna kan ni skruva på och ändra allt eftersom. Det är en fördel att kunna vara snabbfotad och byta kanalval beroende på vad som händer i omvärlden.
    Däremot är det viktigt att kunna hålla sig till vilka värden bilder ska förmedla över en lång tid, eftersom det tar lång tid innan den sortens associationer kopplas ihop med er organisation hos alla era målgrupper. Var inte rädd för att sätta värden som ni håller i under många år. De mest framgångsrika varumärkena håller sig till samma värdeord och koncept i minst tio år.
  3. Fundera över vad som är möjligt och vad som är viktigt. Om er organisation inte har tid eller resurser att anlita fotografer som tar proffsiga modellbilder så är det dumt att ta fram en bildstrategi som går ut på den sortens bildmanér. Det kanske inte ens är viktigt för er typ av organisation att ha modellbilder. Eller så är det precis vad ni behöver och då behöver ni också få en budget för det.
    Bestäm er inte för en bildstrategi som är omöjlig att leva upp till, för då är det ingen bra strategi.

Ta hjälp utifrån

Ett bonustips är att ta in hjälp utifrån, speciellt om ni aldrig gjort ett liknande strategiarbete förut. Det finns mycket kompetens och erfarenhet som ni kan ta stöd av, och dessutom är det alltid bra med ett utifrånperspektiv när ni ska jobba fram en strategi som ska hålla i många år. Det är så lätt hänt att bli hemmablind.

Du är alltid välkommen att höra av dig till Hyvää för strategiskt stöd!

 

/Maria Niemi

Normkreativ workshop i Vilnius, för MUCF

Hyvääs Maria Niemi har fått uppdraget av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att hålla en workshop i normkreativ kommunikation för kommunikatörer på informationskontor runt om i Europa.

Uppdraget sker på en konferens i Vilnius, Litauen, i samarbete med Aprendi och är en del av EU-programmet Erasmus+ Youth.

Update 18 dec: Read a blogpost about the conference here.

Inte ”särskild” för att jag har kostbehov

Det är väldigt lätt hänt att av ren vana använda sig av uttryck som är exkluderande. Det händer även mig, som jobbar med dessa frågor dagligdags. Det gäller att alltid ha glasögonen på och granska texter normkritiskt. Speciellt sina egna!

DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm

I tisdags arrangerade facket DIK en #KreativFrukost för deras kommunikatörs- och egenföretagarmedlemmar (fler bilder från det finns längst ned i blogginlägget). Jag var workshopledare och inspirationsföreläsare där. I själva anmälningsformuläret råkade denna formulering smyga sig in, något som inte jag heller upptäckte när jag korrekturläste det. Istället var det en av deltagarna som uppmärksammade mig på den här formuleringen:

"Särskilda kostbehov"

Varför är vissa kostbehov ”särskilda” medan blandkostätares behov inte är det? Jag själv tillhör den där gruppen med ”särskilda” kostbehov och tycker själv att det är irriterande att behöva bli sedd på som just särskild.

I det här fallet hade det varit mycket bättre att ta bort ordet ”särskilda” och bara skriva ”Ange här dina kostbehov”. Vi gjorde också så att vi ändrade till det, samt med tillägget; ”Ange här dina kost- och tillgänglighetsbehov”. Det senare är ju också viktigt att veta om man vill hålla just en normkreativ workshop!

I Hyvääs checklista för inkluderande kommunikation finns en punkt med om just exkluderande uttryck.

Undvik uttryck som markerar avvikelser från normen.
Uttryck som ”kvinnlig polis”, ”manlig sjuksköterska”, ”damfotboll”, ”grabbkväll” eller ”kvinnligt företagande” förmedlar att det skulle vara någon skillnad på kvinnor och mäns umgänge och yrkesutövande. Det finns andra uttryck som är problematiska, såsom ”ta en bensträckare”, vilket exkluderar personer som är rullstolsburna. Använd heller aldrig uttryck där du utgår ifrån dig själv, såsom ”annan religion” eller ”annan hudfärg”.

 

Bilder från #KreativFrukost i Stockholm

Maria Niemi höll i DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
Maria Niemi höll i DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
Hoppsan, inte så normkreativt det här! Men på #KreativFrukost synades materialet i sömmarna.