Taggarkiv: facket

Förtroendet för facket ökar

Inom loppet av ett par månader har flera intressanta undersökningar gjorts som visar vad svenska folket tycker om facket. Förtroendet har ökat de tre senaste åren. Men många tycker samtidigt att det är för dyrt att vara medlem.

Vi börjar med den årliga Förtroendebarometern som görs av Kantar SIFO och Medieakademin. Den mäter allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier och företag, och gjordes senast februari-mars 2019. Totalt 1 200 personer över 16 år medverkar i undersökningen.

Det finns mycket intressant att grotta ned sig i vad gäller Förtroendebarometern. Till exempel att Twitter ligger i botten och därmed har lägre förtroende än Flashback(!). Men nu ska vi djupdyka ned i siffrorna om facket.

 

Förtroendebarometern 2019 om samhällsintitutioner

Förtroendebarometern om facket

Det vi kan se är att facket vuxit i förtroende ända sen 2016, då den värsta dippen kom sedan mätningen går tillbaka (2009).

År 2016 är starkt förknippad med Kommunal-skandalen, som blev ett sorts reningsbad för hela fackförbundsrörelsen. Till exempel införde många fackförbund noll-alkoholpolicys efter det, vilket verkar ha gett effekt. Jag satt själv med i förbundsstyrelsen för DIK under den mandatperioden. Då fattade vi beslut om en sådan policy, samt en rad andra beslut som kändes viktiga för att säkra upp att medlemmarnas pengar används på rätt sätt. Jag vet att många andra fackförbund gjorde samma sak.

Det är kul att se att facket vinner tillbaka förtroende. Men en oroande siffra i Förtroendebarometern är att fackliga företrädare bara anses ha 34 procent inflytande i samhällsdebatten medan företrädare för näringslivet anses ha 65 procent. Det vittnar om en skev maktbalans. Till exempel anses influencers ha större inflytande än fackliga företrädare.

För övrigt ett stort grattis till Systembolaget som toppar Förtroendebarometern och som Hyvää jobbat med!

 

SOM 2019 om samhällsinstitutioner

Fackets skifte under 2010-talet

Tittar vi på SOM-undersökningen om svenska trender visar den något dystrare siffror. Också i den ökar facket i förtroende sen 2016, men ökningen är liten och facket ligger på samma förtroendenivå som bankerna och storföretagen. Historiskt kan vi se att facket legat ovanför dessa mestadels sedan 1986, men förutom en dipp på 90-talet kan vi se det här skiftet under 2010-talet.

Det är också sedan 2010 vi kan se att fackligt medlemskap mer eller mindre stagnerat i utveckling, enligt SOM-institutet och Göteborgs universitet.

SOM 2019 om medlemskap

Facket anses för dyrt

YouGovs undersökning gjordes januari-februari 2019 och består av 3 136 personer från 18 år och uppåt.

YouGovs undersökning visar att närmare 60 procent anser att fackföreningar har haft ett positivt inflytande på den svenska arbetsmarknadsmodellens utveckling och att fackföreningar är nödvändiga för att säkra goda löne- och arbetsvillkor. Särskilt nöjda är de som redan är medlemmar i ett fackförbund, där är siffran uppe mot 70 procent. Och 65 procent av medlemmarna tycker det är viktigt med solidaritet och sammanhållning.

Samtidigt tycker 58 procent att fackföreningar är för dyra.

YouGov 2019

 

Koppling till partier

Men 51 procent menar att facket styrs av politiska partier. Det är framför allt män som anser det och inte minst LO-förbundens män.

YouGov 2019 om facket och partier

YouGov presenterar också en spännande lista över vilka fackföreningar som svenskarna har bäst intryck av.

I toppen ligger Unionen och Sveriges Ingenjörer. I botten hittar vi Kommunal som ännu inte hämtat sig riktigt sen 2016, Transport som varit i kris alldeles nyligen och SAC-Syndikalisterna som befinner sig allra längst ned.

Kul är att se att Hyvääs kund Elektrikerna ligger på 13:e plats. Det är stort för att vara ett så litet fackförbund. De ligger till exempel en procentenhet ovanför storfacket IF Metall.

 

Kollektivavtal fortfarande hett

En annan lite äldre undersökning som också är intressant i sammanhanget är Kantar SIFOs undersökning från våren 2018. De intervjuade 12 150 personer i åldrarna 21-65 år. Av dessa uppgav 68 procent att de var med i facket och de fick ange varför de valt att vara medlem. Något som tidningen Arbetet rapporterade om.

Kanske något förvånande var kollektivavtal det främsta skälet, det ansåg 56 procent. Förvånande för att det länge har pratats om att det inte längre är ”trendigt” med ett så byråkratiskt ord som kollektivavtal.

Det snacket användes till och med i årets aprilskämt från tidningen Arbetsvärlden där LO, TCO och Saco lovade att byta namn från kollektivavtal till ”schysst deal”. Aprilskämt kanske, men inte så långt ifrån hur diskussionerna kan gå inom facket ibland. Det här visar att grundidén med facket håller. Det kanske snarare är andra bitar som behöver moderniseras.

SIFO 2018 om fackmedlemskap

På andra plats till varför man är med i facket kommer inkomstförsäkringen och på tredje plats anställningstrygghet. Det visar på hur trygghet är ett starkt skäl till att vara med i facket.

Därefter är det ett ganska stort hopp till övriga anledningar, såsom att man får juridiskt och arbetsrättsligt stöd, övriga försäkringar som ingår samt råd och stöd vid till exempel löneförhandling.

Allt det där andra som facket strösslar med, såsom rabatter, studiestöd och till och med karriärcoachning, verkar inte lika populärt enligt undersökningen.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

 

Vill du ha hjälp med strategin?

Tveka inte att ta kontakt med Hyvää!

Tre tips för bildstrategin

Sedan jag börjat jobba med den normkreativa bildbanken FairTale ihop med Terese Raymond, Aprendi, har det kommit in förfrågningar till Hyvää kring normkreativt bildtänk och överhuvudtaget kring hur en arbetar med bildstrategi, vilket är superkul! Mer om FairTale och att Vinnova valt att ge stöd till en förstudie kan du läsa här.

Tre tips

Oavsett om ni vill jobba normkreativt med bilder – vilket jag förstås förespråkar – eller om ni bara vill bestämma er för en gemensam strategi för er organisation så har jag några tips:

  1. Börja inte i bildstrategin, utan börja med en strategi för hela organisationen och dess kommunikation om ni inte redan har en sådan (och om ni har en, se till att den är aktuell – annars revidera den). Strategin måste ha sin grund i verksamhets- eller affärsidén, annars finns risken att organisationen i dess olika delar kommunicerar olika saker. Det får gärna bli en fullständig varumärkesstrategi, som inte tar upp bara bildkommunikation utan allt som är viktigt för att varumärket ska upplevas på det sätt som ni är ute efter.
    Det kan förstås vara ett jättejobb att ta fram en varumärkesstrategi. För fackförbundet Kommunal, där jag var varumärkesansvarig tidigare, pågick strategiarbetet från 2011 tills 2015. Men tack vare det arbetet har också Kommunal gått från ett tjugo år långt medlemstapp till att gå plus i medlemsantal sedan 2012. Hela arbetet kan du läsa om i kongressrapporten Så ska Kommunal uppfattas i framtiden samt även i Kommunals alldeles färska varumärkesmanual. Manualen visar hur bildstrategin kopplats till den fullständiga varumärkesstrategin – som består av en vision, kärnvärden och löften. Tanken är att bilderna ska andas dessa värden som organisationen vill spegla.
  2. Vad har organisationen för värdeord – och hur kan de uttryckas i bild? Det är bland det viktigaste för er att fundera över. Det är lätt att börja tänka på kanaler, såsom om organisationen ska finnas på Instagram eller om det är webb-tv ni ska satsa på, men det kommer sist i arbetet. För de bitarna kan ni skruva på och ändra allt eftersom. Det är en fördel att kunna vara snabbfotad och byta kanalval beroende på vad som händer i omvärlden.
    Däremot är det viktigt att kunna hålla sig till vilka värden bilder ska förmedla över en lång tid, eftersom det tar lång tid innan den sortens associationer kopplas ihop med er organisation hos alla era målgrupper. Var inte rädd för att sätta värden som ni håller i under många år. De mest framgångsrika varumärkena håller sig till samma värdeord och koncept i minst tio år.
  3. Fundera över vad som är möjligt och vad som är viktigt. Om er organisation inte har tid eller resurser att anlita fotografer som tar proffsiga modellbilder så är det dumt att ta fram en bildstrategi som går ut på den sortens bildmanér. Det kanske inte ens är viktigt för er typ av organisation att ha modellbilder. Eller så är det precis vad ni behöver och då behöver ni också få en budget för det.
    Bestäm er inte för en bildstrategi som är omöjlig att leva upp till, för då är det ingen bra strategi.

Ta hjälp utifrån

Ett bonustips är att ta in hjälp utifrån, speciellt om ni aldrig gjort ett liknande strategiarbete förut. Det finns mycket kompetens och erfarenhet som ni kan ta stöd av, och dessutom är det alltid bra med ett utifrånperspektiv när ni ska jobba fram en strategi som ska hålla i många år. Det är så lätt hänt att bli hemmablind.

Du är alltid välkommen att höra av dig till Hyvää för strategiskt stöd!

 

/Maria Niemi, kommunikationsstrateg & VD, Hyvää Kommunikation