Taggarkiv: Twitter

Sociala medie-expert i Internetworld

I dagens Internetworld är Hyvääs Maria Niemi en av sociala medie-experterna. Ämnet är de senaste förändringarna på Twitter och Pinterest och hur de påverkar din strategi.

”De som fortsätter att hålla sig korta och kärnfulla kommer alltid att vinna över de som babblar på” säger Maria Niemi.

Så skapar du en hållbar sociala medie-strategi

Klockan närmar sig tre på eftermiddagen en fredag. Du ska ta din sista kaffe och sen lämna. Kanske har du barn att hämta. Eller så ska du möta upp några kompisar på stan för att käka indiskt. Du längtar helt enkelt efter att ta helg. Samtidigt vet du att de målgrupper du jobbar med att kommunicera med snarare tänker tvärtom. De tänker inte att du och er organisation ska gå på AW eller åka till Kolmården med kidsen. Det är nu de har tid och ork att kontakta er, med alla de där synpunkterna och klagomålen som de gått och tänkt på under veckan.

Det här dilemmat börjar bli allt mer vanligt för kommunikatörer som jobbar med sociala medier. Enligt Mainstreethost är fredagskvällar de mest populära att spendera på Facebook, samtidigt som den viktigaste faktorn för framgång i sociala medier är svarstiden.

Svarstiden är allt

Ja, du läste rätt. Svarstiden är viktigast för människor. Det behöver inte vara ett fulländat svar. Men människor vill bli sedda och hörda, och blir glada över ett ”Vi återkommer till dig inom XX minuter/timmar” så länge den återkopplingen sker snabbt. Det tipsar Johanna Lindskog Lindell på Resume. Mer än hälften förväntar sig ett svar inom en timme på Twitter.

Hur blir det hållbart?

Okej, så hur ska ni kunna förena att era målgrupper förväntar sig någon sorts återkoppling inom en timme, samtidigt som du – en av få eller kanske den enda sociala medie-kommunikatören i er organisation – behöver tid för återhämtning. Och din rättmätiga ledighet – du har trots allt bara betalt för en viss arbetstid.

Jag blev intervjuad om just detta problem av Sveriges Kommunikatörer under rubriken Kommunikatören – alltid tillgänglig, aldrig ledig? Jag har själv i stort sett helt själv rattat sociala medierna för en av Sveriges största organisationer under flera år, utan jourersättning eller någon att byta av med.

Eftersom nästan alla inlägg kommer under helgerna blev det allt oftare en ångestfylld känsla att starta måndagsmorgonen med att se all kritik och alla synpunkter som kommit in, och dessutom härsknat till ytterligare på grund av bristen på svar. Det ledde till att jag började läsa av kanalerna även under helger för att minska risken för hemska måndagar.

Dessutom började det bli oundvikligt att märka av vad som hände, eftersom jobbrelaterade diskussioner kunde dyka upp i mina privata flöden. Jag upptäckte till exempel en av de största dreven i organisationens historia just på en lördag klockan 08:30, när jag öppnade Twitter-appen i min mobil under min egen profil. Den lördagen satt jag ända till midnatt och svarade, och för varje tweet jag svarade på hade det kommit tre nya. Det var då jag insåg att det inte längre var hållbart. Jag krävde backup.

Organisera upp sociala medie-arbetet

Men tillfällig backup håller inte heller. Det gäller att organisera upp sociala medie-arbetet rejält. Annars riskerar man bara att bränna ut kommunikatör efter kommunikatör.

Nyköpings kommun har infört kommunikatör i beredskap (KiB) med ersättning enligt avtal. De har rutiner för hur KiB:arna jobbar så att omvärldsbevakning och kriskommunikationsberedskapen är säkrad. Och dessutom har de betalt för jourarbete, berättar kommunikatören Annica Nilsson för Sveriges Kommunikatörer.

Vad ni än gör – låt det inte bli ett problem som individen ifråga måste hantera själv. Det är som att beställa utbrändhet.

Bra svarstid = framgång

Förutom att era kommunikatörer inte bränns ut genom att organisera upp det, så har ni också mycket att vinna på bra svarstider. Mitt bästa minne är just från det där drevet, då vi fick media på hur bra vi var på att svara på Twitter. Kim Kärnfalk tog vid ett senare tillfälle upp i Radio 1 om hur fantastiskt tillgängliga vi var i sociala medier.

Behöver ni hjälp med att styra upp det?

Tveka inte att kontakta Hyvää!

Hur Folkhälsomyndigheten totalt missade viral succé

I tisdags rapporterade SVT Rapport om Folkhälsomyndighetens relevanta och viktiga studie – att varannan flicka känner sig tjock, trots att bara 12 procent är överviktiga. Jag reagerade direkt eftersom det visar problemet med GT:s kampanj #godisstopp – ska vi verkligen lära våra kroppsnojiga unga att de bör vara ännu mer oroliga över sin vikt än de redan är? Dessutom i de flesta fall helt obefogat, som studien visar.

Nu är det inte den superba studien som jag tänkte blogga om. Utan det faktum att Folkhälsomyndigheten totalt missade bollen på Twitter. De har en Twitter-profil med över 3 000 följare, så de hade potential för genomslag. Istället blev det jag, med min personliga Twitter-profil och hälften så många följare, som tog hem matchen. Ett enkelt tweet med siffrorna, en hänvisning till #godisstopp och retweetandet tog fart. Faktum är att det pågått konstant i snart ett dygn.

Jag blev viral – inte Folkhälsomyndigheten

Tweet om Folkhälsomyndighetens studie som blev viral.
Min tweet retweetades och favoritades 70 gånger under knappt ett dygn.

På Folkhälsomyndighetens Twitter-profil har de inte lagt ut ett enda tweet om studien, trots sina ändå hyfsade följarsiffra för att vara en myndighet. Skatteverket har t ex strax över 1 000 följare på Twitter.

Folkhälsomyndigheten kan förstås glädjas över att studien ändå fått spridning på Twitter tack vare mig. Men de förlorar den effekt det hade kunnat göra för deras digitala varumärke.

Folkhälsomyndighetens Twitter-profil 5 februari 2015
Folkhälsomyndighetens Twitter-profil 5 februari 2015

Så, sammanfattningsvis, hur lyckas viralt?

  1. Lägg överhuvudtaget ut något – om så vad som helst – om den superintressanta studien ni gjort
  2. Sammanfatta det viktigaste i studien kort och koncist
  3. Koppla det gärna till en redan stor allmän debatt, som #godisstopp
  4. Kom med ett påstående som tudelar, som både engagerar och förargar

Men det viktigaste är; glöm för bövelen inte bort sociala medier och webben i din press- och opinionsbildningskampanj! Människor som ser tv-inslaget vill kunna hitta det sen.

Folkmyndigheten är när som helst välkomna att höra av sig till mig om de behöver extern hjälp. Och om de inte är intresserade av just Hyvää, så har jag ett stort nätverk av sociala medie-experter jag gärna hänvisar till. Jag hörde givetvis av mig till Folkhälsomyndigheten direkt, men de svarade att de inte är behov av någon extern hjälp vad gäller sociala medier.

/Maria Niemi

Inlägget uppdaterades 150206. Kl 15:08 är antalet retweets 84 och favoritmarkeringar 33.

Därför kommer emojis ta över

En vän skrev på Facebook att ett av hennes nyårslöften var att börja använda ord istället för emojis. Hon är en tidig anammare av emojis, det som brukar kallas för en ’early adopter’. Och kanske har hon tröttnat sedan dessa figurer slagit stort i Sverige. Emojis är plötsligt överallt, till och med på annars så ordstrikta Twitter. Faktum är att genom denna Emojitracker kan du se alla emojis på Twitter i realtid.

Och inte bara de där små gula, runda rackarna, utan nu har Facebook introducerat en mer rik skara av dem. Såhär kan det till exempel se ut:

Emojis på Facebook

Emojis slog igenom på bredare front ungefär 2012 när iOS 6 släpptes, enligt About Tech. Men egentligen ligger vi efter i västvärlden. I Asien är emojis vanliga i digital kommunikation för att uttrycka sina känslor. Emojis är till exempel bärande element i tjänster som Line och KakaoTalk. Det finns till och med företag som varumärkeststämplar emojis som en marknadsföringsstrategi. De är gratis att ladda ned för användaren, och i utbyte får företaget en massa gratisreklam varje gång användarna uttrycker sig med dem. Emelie Fågelstedt berättar i ett blogginlägg om det här fenomenet, och skriver att vi troligen kommer att se ’Sticker-designer’ och ’Emoji-illustratör” som framtida yrken.

Line
Såhär kan en konversation på Line se ut.

Varför är emojis så populära?

Det finns troligen flera förklaringar. Att de är söta är säkert en av dem. I Japan är det gulliga – kawaii – eftersträvansvärt ända sedan 70-talet enligt Wikipedia. Men först och främst är det enklare att uttrycka sig med en emoji än att skriva det med ord eller asiatiska tecken. Emojis är mer direkta. De kan ge det där unika som vårt kroppsspråk annars bara kan förmedla. Emojis är vårt digitala kroppspråk. Och sedan vi började kommunicera med kroppspråk har vi inte slutat. Därför tror jag inte heller att vi någonsin kommer att sluta kommunicera med emojis, snarare kommer vi att göra det ännu mer.

Emojis är också ett enkelt uttrycksmedel för personer som inte lärt sig att skriva. Till exempel kan jag och min systerdotter hålla kontakten på det här sättet:

Emojis i sms
Emojis i sms-konversation 2015

Inkluderande emojis?

Ett problem som lyfts är bristen på mångfald bland de vanligaste emojisarna hos Apples produkter. Till exempel är avsaknaden av mörkhyade emojis total, och inte heller kan vi se samkönade par bland dem. Unicode Consortium har presenterat en plan för hur mångfalden kan ökas bland emojis, och de finns redan att köpa som tillägg. Däremot har ingen tillverkare ännu anammat dem som standard. Faktum är att en amerikan blev så irriterad över att det fanns risbollar men inte varmkorvar som emojis att hon skrev en petition till Vita huset, enligt Digital trends.

Med tanke på Facebooks uppdatering så finns här nu ett öppet fält av möjligheter för någon inkluderingssugen illustratör. Kanske är du den personen?
/Maria Niemi

Håll koll på statistiken, kommunikatörer!

Strategisk kommunikation handlar om att göra analys av vad målgrupperna efterfrågar och agera därefter, istället för att kommunicera utifrån sina egna antaganden och preferenser. Har man all information på bordet och gjort sina analyser kan man jobba snabbt men ändå smart.

Men kommunikatörer i Skandinavien verkar ha ganska dåliga kunskaper om vad allmänheten förväntar sig. Det visar undersökningen ComGap 2014 utförd av European Public Relations Education & Research Association.

Allmänheten går igång på helt andra saker än kommunikatörerna

Särskilt intressant är skillnaden vad gäller synen på sociala medier. Allmänheten förväntar sig framför allt information om produkter och tjänster i sociala medier. Men kommunikatörerna tror att det viktigaste är information om händelser och kriser, samt svar på andras kommentarer om organisationen eller information om företagets samhällsansvar – något som inte alls kommer särskilt högt upp på allmänhetens lista. De ser hellre information om kommande produkter och gärna erbjudanden om lägre priser.

ComGap 2014
ComGap 2014

Det här känner jag igen. En välkänd strid finns till exempel mellan digitalt ansvariga och opinionsbildare, där de digitalt ansvariga kan se med rena siffror att det som är mest populärt är sånt som är av direkt nytta för medlemmen eller kunden. Medan opinionsbildarna vill lägga ut sånt som är på tapeten just nu och har potential att bli en mediasak. Men medlemmarna och kunderna är sällan intresserade av mediastoffet.

Återigen handlar det om en sak; att renodla de olika kanalerna så att de passar rätt målgrupp. På Twitter är det fullt lämpligt att lägga ut något om en kris eller svar på andras kommentarer om organisationer. Men på Facebook och inte minst på webbplatsen kan det vara mycket bättre att erbjuda produktinformation och rabatter. Om er statistik talar för det alltså.

Mitt råd till dig som kommunikatör är; lyssna alltid på den som ansvarar för sociala medier och det digitala – hen har siffror på vad som faktiskt fungerar.

/Maria Niemi

 

 

LinkedIn har gått om Twitter i Sverige

LinkedIn

LinkedIn har passerat 2 miljoner medlemmar i Sverige rapporterar min ledningsgruppskollega Johannes Sundlo på HR Sverige Bloggen. Därmed är LinkedIn större än Twitter i Sverige, i alla fall om statistiken från Svenskarna på Internet stämmer. Endast Facebook och Instagram är större, men LinkedIn knappar in också på Instagram. Facebook behåller däremot sin position med 68 procent av svenskarna. I åldersgruppen 16-25 år besöker 95 procent någon gång Facebook och 81 procent gör det dagligen. Däremot säger inte LinkedIn-statistiken om hur väl använt det är. Det är endast medlemsantal som redovisas. Användningsfrekvensen är förstås mer intressant än medlemsantalet.

Men att just LinkedIn klättrar säger ändå något. Det här öppnar upp en större möjlighet för att jobba med ett område som jag tror kommer bli allt viktigare – nämligen employer branding, också kallat arbetsgivarvarumärke.

Employer branding handlar om att dagens människor förväntar sig mer av en arbetsgivare än att bara få en stadig lön varje månad. De vill se en satsning på bra arbetsmiljö, på en bra organisationskultur och faktum är att många vill också jobba på ett ställe som bidrar med något bra till världen. Det håller inte längre att bara satsa på varumärket gentemot sina medlemmar eller kunder. Organisationer måste också profilera sig mot potentiella anställda. Och det handlar inte bara om tjänstemanna- och akademikeryrken, som en kanske lätt tror.

I HR Bloggen Sverige går det att utläsa att topp tre branscher är IT & teknologi, offentlig sektor och sjukvård & hälsa. De flesta driver visserligen ett företag, är projektledare, säljare och konsulter, men yrket lärare hamnar på en åttonde plats. På LinkedIn finns exempelvis också 359 brevbärare – vilket var mitt allra första yrke under 90-talet.

Vad händer i en värld då professionella kontakter knyts allt lättare, oavsett bransch, och det alltså blir lättare att byta jobb? Kanske kommer det göra att arbetsgivarna tvingas leverera bättre arbetsvillkor för att attrahera arbetskraft. Och fackförbunden kan då bli en naturlig samarbetspartner för alla arbetsgivare i arbetet med att stärka sitt employer brand.

/Maria Niemi