Taggarkiv: normkreativ

Verktygsboken PraLin för lika rätt i skolan

Omslaget av verktygsboken PraLin som är i lika och där titeln står i mintgröna, lite brokiga, bokstäver.

Nu kan du beställa verktygsboken PraLIn: praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan.

Verktygsboken är en praktisk guide för skolpersonal och elever att tillsammans undersöka och ompröva olika normer och maktrelationer som de stöter på i skolans vardag. PraLin och arbetssätten i boken kopplas enkelt till diskrimineringslagens nya krav på arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i verktygsboken PraLin, som tagits fram av ADU, Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala tillsammans med Malmö mot Diskriminering, med finansiering av Arvsfonden.

Beställ PraLin här:

Du beställer boken genom att mejla adu@sensus.se

För dig i förskolan

Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i förskolan, som Maria Niemi också bidragit med en novell till. Den heter Tänka tillsammans och gavs ut 2015 av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Du kan beställa också den direkt via dem.

NY KUND: Region Dalarna

Kommunikatörer i hela Dalarna ska utbildas inom normkreativ kommunikation under våren 2018. För det uppdraget har Region Dalarna anlitat Hyvää.

 

Region Dalarnas logotyp

Skriv inkluderande – på franska (och meänkieli)

Också i Frankrike växer intresset för normkreativ, inkluderande kommunikation. Nyligen har en ”inkluderande skrift” lanserats i Frankrike, som visserligen verkar fokusera mest på könsmässig jämlikhet. Men det var å andra sidan också så det började i Sverige, innan man började ta in fler perspektiv i beräkningen.

Till exempel handlar skriften om att skapa yrkestitlar som fungerar även för kvinnor. Dagens yrkestitlar är nämligen i maskulinum.

Men mest intressant är ändå att skriften föreslår att fokusera på ord som ”mänsklig” snarare än köns- och genusstereotyper. Ett exempel på det är ”De mänskliga rättigheterna” som på franska heter Les Droits d l´Homme, där Homme betyder man, medan skriften föreslår att istället skriva Les Droits Humains.

Läs mer om inkluderande franska på Helena Hansens blogg.

HBTQ på meänkieli

Och förresten har Met Nuoret gett ut en HBTQ-parlör på meänkieli. Hyvää!

Vill du bli mer normkreativ?

Kontakta Hyvää! Eller prenumerera på månadsbrevet.

Jätten – årets bästa film och dessutom normkreativ!

Jätten, Triart Film

Året börjar närma sig sitt slut och förhoppningsvis har du en skön ledighet att se fram emot snart. Då kan det vara särskilt härligt att njuta av bra filmer och böcker.

Jag har tidigare samlat ett gäng normkreativa film- och boktips här. Och nu kommer ett till; filmen Jätten av Johannes Nyholm – en lovsång till människor i marginalen och hur man hanterar utanförskap. Såhär beskrivs filmens handling:

”Rikard, autistisk och gravt missbildad, skiljdes vid födseln från sin mor. Nu, 30 år senare, är han övertygad om att få henne tillbaka om han bara vinner de Nordiska mästerskapen i boule. Tänk om han kunde få till det där perfekta kastet, den där magiska känslan när allt klaffar – och vinna den där stora pokalen att visa för mamma. Rikards sköra fysik och en hårt dömande omgivning får inte stoppa honom. Till sin hjälp har han sin bäste vän och tränare Roland, tre klot i skimrande guld och en 50 meter hög jätte.”

Jätten är Johannes Nyholms långfilmsdebut. Förutom att det är en fantastiskt välgjord film vad gäller manus, regi, foto, musik, klippning – ja hela filmhantverket är att beundra – så är det också en av få filmer där människor med olika typer av funktionsnedsättningar innehar en stor del av rollerna.

Passa på att se den nu innan den slutar gå på bio! Den förtjänar att ses på en stor skärm.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

NYA UPPDRAG: Myndigheter som vill bli mer normkreativa

Hyvää har fått i uppdrag att hjälpa myndigheterna Universitetskanslerämbetet och Statens konstråd att bli mer normkreativa med anledning av utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM).

Båda uppdragen går ut på att analysera dagens kommunikation och utifrån det jobba fram förslag på förändringar. Kommunikationspersonalen utbildas också i normkreativ, inkluderande kommunikation.

Jättekul att få hjälpa myndigheter inom detta område, tycker Maria Niemi på Hyvää och välkomnar de två nya kunderna!

Statens Konstråd logotyp

Universitetskanslerämbetet

 

Glöm inte formuläret i din normkreativa kommunikation

Maria Niemi talare på Webbdagarna Offentlig sektor 2016

I slutet av oktober talade jag på Webbdagarna Offentlig Sektor om hur du når fler med normkreativ kommunikation.

I ett av mina tips tog jag upp området formulär och blanketter – och hur lätt det är att de blir exkluderande. Ofta finns för få alternativ att välja mellan, till exempel bara två alternativ för kön. Bland annat lyfte jag det här exemplet från Capio Psykiatri. Eller att själva rubriken för formulärrutan utgår från normen, till exempel att det står ”Förälder:” trots att alla barn inte lever med en eller två föräldrar utan med andra vårdnadshavare.

Efter talet på Webbdagarna kom den här reaktionen på Twitter från Ekaterina Samoylina som är kommunikatör på Socialstyrelsen:

Tweet av Ekaterina Samoylina: Efter presentation om normkreativ kommunikation tvekar jag om företag som bara har "kvinna" och "man" i "Välj kön".

Normkreativa formulär

Så er organisation och ert varumärke har allt att vinna att se över era formulär och blanketter. Vill ni ha hjälp – kontakta Hyvää såklart!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Fler godkända KTH-studenter med normkreativt material

KTH släppte i veckan en mycket intressant upptäckt. Efter att deras forskare stöpt om kursmaterialet i en programmeringskurs till att vara mer könsneutralt klarade såväl fler män som kvinnor utbildningen.

KTH-forskarna ändrade formuleringar, uttryck och vardagliga exempel till att bli mer könsneutrala. De ökade också betoningen på det tvärvetenskapliga synsättet. Resultatet blev fler godkända studenter – oavsett studenternas kön. Dessutom tog de mindre tid på sig att slutföra kursen, vilket tolkas som att det har blivit enklare för studenterna att ta till sig kunskaperna.

– En hypotes är att materialet blir mer neutralt och därmed mer inbjudande. Det är enklare att placera sig själv i ett sammanhang om ramarna inte redan är satta, genom till exempel stereotypa representationer. Det gör det även enklare att tolka yrket och/eller ämnet utifrån sig själv och sina behov samt intressen om bredden i det betonas, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

Normkreativ kommunikation funkar

Jag har tidigare bloggat om att det inte går att rekrytera mångfald med enfald, speciellt med koppling till IT och tech. Däremot fungerar normkreativ kommunikation, vilket KTH-forskarnas upptäckt visar. Att kommunicera icke-stereotypt och mer könsneutralt är en del av normkreativ kommunikation, som Hyvää har i sitt tjänsteutbud.

KTH-forskarna tror att det även kan fungera för andra utbildningar.

– Genomströmningen kan nog öka åtminstone i teknikorienterade utbildningar där en stereotyp representation av utövarna florerar i bland annat populärkulturen, samt där lärarna på kursen inte tidigare har tagit problemet i beaktande, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

KTH-forskarnas arbete är av sådan dignitet att artikeln ”Gender neutrality improved completion rate for all” precis blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computer Science Education.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Talare på Webbdagarna Offentlig sektor om normkreativ kommunikation

Webbdagarna Offentlig sektor

Hyvääs Maria Niemi är en av talarna på Webbdagarna Offentlig sektor 25 oktober i Stockholm. En dag som riktar sig till dig som jobbar med kommunikation, inte minst digital sådan, på myndighet, kommun, landsting eller i företag inom offentlig sektor. Samt för dig som har offentlig sektor som kund.

Temat är hur du når fler med normkreativ kommunikation. Maria Niemi kommer ge dig sina bästa tips på hur du snabbt kommer igång att kommunicera inkluderande.

Anmäl dig tidigt så får du billigare pris!

 

 

Maria Niemi – en ”change maker”

Hyvääs Maria Niemi i Honk Please om normkreativ kommunikation

Magasinet Honk Please intervjuar olika ”change makers” och i veckan var Hyvääs Maria Niemi en av dem.

”Istället för att kommunicera med stereotyper gör man något annat. Det kan vara något jättelitet som ändå får påverkan. Exempelvis är det väldigt sällan som vi ser män le med tänderna på bilder. En man porträtteras oftast med stängd mun. Om du använder en bild på en man som ler med tänderna så har du redan förändrat mansnormen litegrann” – säger Maria Niemi i intervjun på Honk Please.

Normkreativitet är praktiken & normkritik är analysen

Vad är skillnaden mellan normkreativitet och normkritik, brukar en del undra. Ordet normkritik är ett väletablerat ord, och också en metod, som handlar om att syna och kritisera normer i samhället. Eller som Jämställ.nu beskriver normkritik:

Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt.

Att vara normkreativ handlar däremot om att förändra, twista och bryta mot normer genom att använda sig av kreativitet. En skulle kunna säga att om normkritik är analysen, så är normkreativitet praktiken som kommer efter att analysen har gjorts. Det handlar alltså om att göra något aktivt för att förändra normer.

Normkritik handlar för övrigt inte alls om att ”tänka rätt”, utan istället om att tänka mer fritt. Branschorganisationen Mångfaldsföretagarna, som Hyvää är medlem i, har bloggat bra om det här.

Vem myntade ordet normkreativ?

En del undrar om det är jag som myntat ordet normkreativ. Och nej – det är det inte. Det är förstås alltid svårt att säga exakt vem som sagt vad. Men om jag förstått det rätt så var det en deltagare på Settings workshop som kläckte ordet, och därefter är det de som lanserat och använt det vidare. Settings drivs av Rebecca Vinthagen och Lina Zavalia.

Ett fantastiskt ord som jag använder för att det säger precis vad det är jag håller på med. Normkreativ kommunikation handlar inte bara om att analysera kommunikationen, utan att vara kreativ och faktiskt försöka förändra normer – och därmed göra världen aningens lite bättre.

Vill du bli bättre på normkreativ kommunikation?

Föreläsning, workshop, analys eller strategiskt stöd. Kontakta Hyvää på info@hyvaa.se för mer information eller läs om tjänsten Normkreativ här.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Tänka tillsammans – verktygsbok för likabehandling i förskolan

Verktygsboken Tänka tillsammans

I onsdags var det release för Tänka tillsammans – en verktygsbok för normkritik och likabehandling i förskolan som ges ut av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i den.

Boken är uppbyggd med en guide till normkritik och likabehandling, verktyg och modeller, diskussionsfrågor som är kopplade till skönlitterära texter och serier. Perfekt för dig som vill göra förskolan lite mer normkreativ.

Beställ Tänka tillsammans

Boken går att beställa via Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.

För dig i skola: PraLin

(UPPDATERING 2018:)
Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i skolan, som heter PraLin, och som också getts ut av Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala. PraLin beställer du också via dem.

Vill du bli bättre på normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på info@hyvaa.se eller läs mer här om tjänsten Normkreativ.

Filminstitutet satsar på normkreativa processer

Tidigare har jag bloggat om att normkreativitet verkar vara ledordet för hösten. Flera stora företag och organisationer har gjort satsningar på normkreativ kommunikation, därav H&M, Åhléns, American Eagle och Dressmann. Satsningar som jag hoppas håller i sig mer än som en kampanj. Det blir egentligen intressant först när det blir ett långsiktigt koncept.

Därför är det extra glädjande att läsa att svensk film går åt det normkreativa hållet. Filminstitutet satsar nu 2,8 miljoner kronor på normkreativa, innovativa filmprocesser. Arbetet sker i projektet Fusion, som är ett forsknings- och utvecklingslaboratorium, och som leds av den nya långfilmskonsultenten Baker Karim.

Jag har själv en bakgrund inom film, bland annat en yrkesexamen som tv-regissör, och därför vet jag hur tröga processerna kan vara. Till exempel tappade jag gnistan för mitt filmprojekt om femininitet som feministisk strategi (något jag skrivit om i boken F-ordet) för att alla byråkratiska ledtider inom film- och tv-organisationerna gjorde att arbetet gick i stå. Det här arbetet behövs med andra ord!

Kvinnor som rasifieras

Till Fusion kan etablerade kreatörer i alla kreativa fält söka. Laboratoriet riktar sig till kvinnor som rasifieras i Sverige, detta för att nå det nyskapande, hitta nya frågeställningar och nya processer.

– Det intersektionella perspektivet breddar de kreativa horisonterna. Processen står i centrum, säger Baker Karim, långfilmskonsulent och initiativtagare till Fusion.

Sex projekt väljs ut för ett års tid. Deltagarna i Fusion får dels ekonomiskt stöd och dels konstnärliga, tekniska, cinematiska, ekonomiska och vetenskapliga nätverk på högsta nivå, skriver Filmbransch.se.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

PS. Vill du ha ett exemplar av boken F-ordet hör av dig till info@hyvaa.se 

 

 

Normkreativ podd från Almedalsveckan

Hyvääs VD Maria Niemi i Rosa Guiden-podden från Almedalen 2015

Under Almedalsveckan i år var Hyvääs VD Maria Niemi på plats och deltog bland annat i ett montersamtal med Anna-Klara Bratt hos Rosa Guiden om normkreativ kommunikation – något som också blev en podd som du kan lyssna på eller läsa här.

”Det bästa tipset på att vara normkreativ är att undvika stereotyper, för det är det som annars dagligen kommuniceras ut. En klassiskt stereotyp annons jag såg på hur man inte ska göra var ett företag som ville sälja support för IT- och dataspel som sa ”Kom till oss vi hjälper dig med grabbens speldator!”. Där vore det väldigt enkelt att göra det mer normkreativt och ta bort ordet grabben och lägga dit ordet tjej eller ditt barn. Man pratar ofta att marknadsföring och kommunikation ska sticka ut, men i verkligheten är det få som sticker ut. De håller sig till normen. Det finns gott om utrymme för att sticka ut genom att bryta normer!”

Vill du bli mer normkreativ?

Hör av dig till Hyvää!

info@hyvaa.se

Nu utvecklas Fairtale – en normkreativ bildbank

Dagens Medi

 

Nu är det officiellt! Terese Raymond, vd Aprendi och Hyvääs vd Maria Niemi startar upp utvecklingen av den normkreativa bildbanken Fairtale – med stöd av svenska innovationsmyndigheten Vinnova. Något som Dagens Media rapporterat om.

”Det finns ett akut behov av bilder som inte befäster normer. Många företag och organisationer vill spegla en mångfald, men saknar ett normkreativt bildurval” säger Terese Raymond, initiativtagare till Fairtale.

Idén är att ta fram en normkreativ bildbank där illustratörer och fotografer kan sälja bilder som speglar en stor mångfald.

”Det unika med Fairtale är en normkreativ klassificering i metadata och bildval. Till exempel ska du kunna söka på ordet familj och få upp en mängd olika familjer” säger Maria Niemi.

Söker fotografer, illustratörer och kreatörer

Teamet har redan inlett ett samarbete med illustratören och tecknaren Elin Lucassi.

”Vi söker kreatörer som vill nå ut med sina verk via Fairtale” säger Terese Raymond.

Vinnova har valt att finansiera förstudien inom ramen för programmet Mångfaldslabbet – normkritisk innovation. Förstudien blir en möjlighet att undersöka grundläggande förutsättningar för en normkreativ bildbank.

”Vi vill hitta vägar till en hållbar finansiering men det är väldigt viktigt att Fairtale blir en trovärdig och genomtänkt resurs för normkreativ kommunikation” säger Maria Niemi.

Bilder viktiga i sociala medier

Att behovet finns är det ingen tvekan om.

”Inte minst i sociala medier är bildkommunikation viktigt och det gäller att kunna hitta bilder snabbt. Då gäller det att redan från början ha ett normkreativt urval av bilder för att kunna spegla en större mångfald. Annars blir det bara de gamla vanliga bilderna som florerar. Det vill vi förändra” säger Terese Raymond.

Vill du få kontakt med Fairtale?

Skriv ett mejl eller slå en signal!

HELLO@FAIRTALE.ORG // 0760001315

Normkreativ workshop i Vilnius, för MUCF

Hyvääs Maria Niemi har fått uppdraget av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att hålla en workshop i normkreativ kommunikation för kommunikatörer på informationskontor runt om i Europa.

Uppdraget sker på en konferens i Vilnius, Litauen, i samarbete med Aprendi och är en del av EU-programmet Erasmus+ Youth.

Update 18 dec: Read a blogpost about the conference here.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Dressmann satsar på normkreativ marknadsföring

Tidigare har du kunnat läsa i den här bloggen om det amerikanska modeföretaget som slutade retuschera underklädesbilder – och ökade försäljningen. Nu ser vi ett svenskt liknande försök till att använda normkreativ kommunikation i marknadsföringen.

Dressmann har sparkat igång en kampanj med sju män som gestaltas precis som de är, för att vidga bilden av hur den perfekta kroppen kan se ut och utmana idealen inom modeindustrin, rapporterar Resumé.

Dressmanns normbrytande kampanj 2015 med män i olika former

Varumärkesstärkande tror reklamforskaren Nina Åkestam, i en intervju med Resumé.

”All reklam som testar nya grepp och ifrågasätter normer är bra för både branschen och samhället i stort. Den säger väldigt rakt på sak att Dressmann har kalsonger för alla, vilket ju passar bra för ett varumärke som är så brett.”

Däremot tar Nina Åkestam upp att det hänger på om Dressmann väljer att hålla i konceptet, eller om det slutar i en enda kampanj. Och det är en viktig synpunkt. Det som gjort American Eagles nya tillvägagångssätt så framgångsrikt är att de åtminstone vågat hålla i det under ett år. Riktigt lyckade varumärken behåller ofta samma koncept i tiotals år. Företaget Apple har exempelvis kört sin ”Think different” ända sen 1997.

Är du intresserad av normkreativ kommunikation?

Hyvää är specialiserad på normkreativ och strategisk kommunikation, och har också ett kreativt nätverk för att kunna ta fram normkreativa marknadsföringskampanjer. Låter det intressant? Hör av dig till Hyvää!

Slutade retuschera – ökade försäljningen

Modeföretaget American Eagle valde att i kampanjen #AerieREAL endast lägga upp oretuscherade modellbilder på deras underklädeslinje. Sedan förändringen gjordes för ett och ett halvt år sen har försäljningen ökat med nästan 10 procent, rapporterar Attn. Och många privatpersoner har hyllat dem genom inlägg i sociala medier.

Tweet som hyllar American Eagles satsning på oretuscherade bilder

American Eagle hävdar att de varken retuscherar eller använder sig av supermodeller. Däremot fortsätter de visa upp en stereotyp av kvinnor vad gäller kroppsform. Samtidigt har amerikanska organisationen för personer med ätstörningar, National Eating Disorders Association, prisat företaget för satsningen. Oavsett  så är det intressant att de oretuscherade bilderna säljer bättre. Kan det här resultatet leda till en förändring i hela modebranschen?

”Normalviktiga modeller säljer bättre än jättesmala”

Egentligen är det märkligt att vi inte ser fler liknande exempel. Reklamforskaren Nina Åkestam har konstaterat att det inte finns någon forskning som visar att stereotyp reklam funkar bättre än annan reklam, vilket hon skrivit om i en krönika i Metro:

”Det finns ärligt talat nästan ingen forskning som ens jämför de två alternativen, och den som finns, den visar på motsatsen. Normalviktiga modeller säljer bättre än jättesmala. Homosexuella par skapar mer positiv uppmärksamhet än heterosexuella. Funktionsvariationer är absolut ingen nackdel för ”säljet” (fråga ICA om Jerry-filmerna, till exempel). Allt handlar om hur man gör det, men tumregeln är tydlig: den som vill nå en blandad befolkning bör visa upp blandade människor i sin reklam.”

Med satsningar som American Eagles, som gett så positiva resultat, kanske fler väljer att satsa på normkreativ marknadsföring. Ett exempel som dykt upp i sommar är augustinumret av magasinet Women’s Running. Omslaget ser ut såhär:

Omslagsmodellen på Women's Runnings augustinummer bryter mot den trådsmala normen

Vill du lära dig mer om normkreativ kommunikation – gå Hyvääs kurs! Eller se till att du får boken om normkreativ kommunikation så snart den kommit ut genom att lägga till dig på intresselistan.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

 

Jämställdhet och mångfald stort i Almedalen

Hyvää var med på årets Almedalsvecka i Visby med ett ambitiöst schema. Förutom eget deltagande i monterintervju och panelsamtal hade jag inledningsvis bokat in alla seminarier och mingel som handlade om jämställdhet och mångfald. Det visade sig vara en fullkomligt omöjlig uppgift att gå på alla, vilket är glädjande! Dessa frågor är verkligen på tapeten.

Könsfördelningen jämnast någonsin

Intellecta konstaterade i Almedalsbrevet att könsfördelningen i panelerna var det jämnaste någonsin, åtminstone om en enbart tittar på könskategorierna man och kvinna. Däremot var det överslag på kvinnor i panelerna om jämställdhet vilket bidrog till den historiskt jämna fördelningen i årets Almedalsvecka.

”Ingen byrå tilltalade mig, så därför valde jag att starta en egen byrå”

Panelsamtal om jämställdhet i byråvärlden med Sara Hernandez, Comprend, Gitta Wilén, Cloudberry, Maria Niemi, Hyvää Kommunikation,  Linda Eriksson, Intellecta Corporate, Karolina Westerlund, Appelberg, Anna Gullstrand, Fröjd och Charlotta Lorentz, Comprend i Almedalen 2015.
I panelen Sara Hernandez från Comprend, Gitta Wilén från Cloudberry, Maria Niemi från Hyvää Kommunikation, Linda Eriksson från Intellecta Corporate, Karolina Westerlund, Appelberg, Anna Gullstrand, Fröjd och Charlotta Lorentz, Comprend.

Själv medverkade jag i en panel om jämställdhet i byråvärlden, tillsammans med ett gäng strateger och byråchefer. Vi pratade bland annat om Johanna Månsson Grahns studie som visat vad i en platsannons som får kvinnor att avstå från att söka tjänster inom IT-branschen.

Jag försökte lyfta hur viktigt det kan vara med ett normkreativt bildval för att locka andra än de gamla vanliga. Ett annat sätt kan vara att berätta om företaget har en kultur som främjar olikheter och har satt jämställdhetsfrågan i fokus. Fröjd berättar till exempel i sina annonser att de jobbar ”smart, roligt och hållbart” samt att de har ”exemplarisk struktur och planering vilket gör att vi sällan jobbar övertid”.

Fler tips och tankar får du av mig och de andra byrågenierna. Det blev också uppstarten av ett nytt jämställdhetsnätverk inom byråvärlden i Stockholm! Du kan se panelsamtalet om jämställdhet i byråvärlden i efterhand på webben här.

Vill du lära dig mer? Passa på att anmäla dig till kursen normkreativ kommunikation som Hyvää håller i höst.

Normkreativ snabbis

Anna-Klara Bratt intervjuade Hyvää Kommunikations VD Maria Niemi i Rosa Guidens monter
Anna-Klara Bratt och Maria Niemi i samtal om normkreativ kommunikation i Almedalen

Jag blev också intervjuad i Rosa Guidens monter på temat normkreativ kommunikation. I samtalet konstaterade vi att det vuxit en hel bransch av jämställdhets- och mångfaldsföretagare – flera av dem som annonserar just i Rosa Guiden. Hyvää Kommunikation är medlem i Genusföretagarna som är en branschorganisation för jämställdhetsinriktade företag.

Mot slutet av veckan blev jag också intervjuad av bloggen StratKom om normkreativ kommunikation. Artikeln kommer upp tidigast i nästa vecka.

Almedalsveckan otillgänglig

Visby i solnedgång
Visby i solnedgång

Det är på många sätt härligt att spendera en politisk vecka i det soliga och vackra Visby. Men samtidigt är det inte en av de mest tillgängliga städerna, som präglas av sina kullerstensklädda backar. Journalisten Anna Bergholtz konstaterade på sin Linked in-profil att det inte går att vara där som blind utan ledsagare – något som det inte alltid beviljas stöd för. Almedalsveckan fick också kritik från Hörselskadades Riksförbund för att vara otillgängligt – och därmed odemokratisk. Till exempel var det få evenemang som kunde erbjuda teleslinga eller skrivtolkning.

”All denna otillgänglighet innebär diskriminering. Det är som att mötas av en stängd dörr, med en skylt som säger: ”Du är inte välkommen här!”. Såväl arrangörer som mediebolag måste fråga sig: Vill vi verkligen utestänga 15-20 procent av vår publik? Vill vi verkligen ha ett Almedalen som gör skillnad på människor och människor?” skriver Hörselskadades Riksförbund i en debattartikel på Nyheter24.

Detta lyfter frågan om det verkligen är vettigt att placera något så viktigt som en vecka för politik och åsiktsyttringar i en av Sveriges mest otillgängliga städer. På grund av bristen på bostäder och lokaler krävs också en enorm apparat – och pengar – hos organisationer för att kunna få en plats i det späckade schemat. Det gynnar inte det demokratiska samtalet.

Själv lyckades jag hitta boende ihop med andra jämställdhets- och mångfaldsföretagare från både Sverige och Finland i ett hus i Roma utanför Visby. Det gav bra utbyten och ett stärkt nätverk, för att kunna utveckla den normkreativa kommunikationen vidare.

Med mig från Almedalen tar jag mitt nya nätverk med jämställhetsengagerade i byråvärlden och alla kontakter jag fick under de här dagarna. Nu fortsätter det viktiga arbetet vidare bortom Almedalsbubblan.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Du rekryterar inte mångfald med enfald

Carla i TV-serien Silicon Valley säger
Carla i TV-serien Silicon Valley.

HBOs Silicon Valley är en komediserie som driver med stereotypen av datanördar i startupscenen. Serien cirkulerar kring några unga socialt inkompetenta män som driver startupen Pied Piper. I stort sett bara en enda kvinna syns i första säsongen – en investerare. Men i andra säsongen anställs programmeraren Carla och behandlas ”vänligt” men pinsamt exkluderande. Det är en ren studie i hur ett företag inte ska agera.

Så okej, hur bör ett IT-företag göra som inte vill gå miste om all talang som finns där ute? Som inte vill bete sig så pinsamt som de oerfarna, men välvilliga arbetsgivarna i Pied Piper.

Bildval kan vara avgörande

Johanna Månsson Grahn på IT-företaget Iteam har i ett ärligt och matnyttigt blogginlägg delat med sig om hur de efter stora ansträngningar att försöka locka kvinnor till lediga tjänster valde att ta reda på varför det inte funkade. Varför sökte sig inte fler kvinnor till deras lediga tjänster? Iteam valde att helt enkelt ställa frågan.

Några av svaren löd:

  • ”Det var en bra skriven annons för kvinnor men det var avskräckande att det endast syntes män på bilden. Det får en att undra om arbetsplatsen bara har manliga anställda.”
  • ”Bilden visar inte särskilt många personer som ser ut som jag, det skulle påverka min vilja att söka. Jobbeskrivningen känns bra. Att kontaktpersonen verkar vara en kvinna som jobbar med det som tjänsten handlar om känns bra.”
  • ”Älskar (programmering) är ett för starkt ord för mig, ryggar lite tillbaka och tänker att man måste vara lite fanatisk”

Här blir det uppenbart att normkreativ kommunikation skulle kunna vara ett sätt för IT-företag att kunna rekrytera fler kvinnor. Normkreativ kommunikation handlar till exempel om hur en väljer bilder, arrangerar bilder och formulerar sig, så att fler känner sig sedda och välkomna – oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionsvariation. Du kommer inte att lyckas rekrytera mångfald med enfald i dina annonser.

Geek girls söker inkluderande arbetsmiljö

I Iteams enkät fanns också frågan ”Vad söker du främst i en ny arbetsplats?” och här är skillnaderna mellan kvinnornas och männens svar talande.

Viktigast för IT-kvinnorna:
  1. En inkluderande arbetsmiljö (64 %)
  2. Flextid (58 %)
  3. Skickliga kollegor samt Stor utmaning i kundprojekt och/eller stora möjligheter att utvecklas som programmerare (delad tredje plats med 56 % vardera)
Viktigast för IT-männen:
  1. Flextid (62 %)
  2. Skickliga kollegor (61 %)
  3. Att jobba med ny teknik (51 %)

Johanna Månsson Grahn konstaterar att både män och kvinnor är ute efter flextid, skickliga kollegor, utmaningar, möjligheter att utvecklas och ny teknik. Däremot är det uppenbart att det kvinnorna saknar är en inkluderande arbetsmiljö. Det beskrevs till exempel såhär:

  • ”Allt från vilka projekt man tar in till vilket språk man använder när man pratar med kollegor, med kund och i fikarummet. Och att det känns att företaget aktivt jobbar för mångfald.”
  • ”Det är viktigt att det är en arbetsmiljö fri från trakasserier och diskriminering. Alla ska ha lika möjlighet till utveckling. Dvs det är inte bara män som ska groomas till t.ex. chefstjänster.”
  • ”Att sexistiska/rasistiska/homofoba/transfoba/homofoba skämt och attityder är väldigt ovanliga och att det är tydligt från ledningshåll att detta inte är ok.”
  • ”Att ingen ens höjer på ögonbrynen när någon avviker från normen. att det är självklart och alla är vana att det är så och ser värdet i det.”

Bli normkreativ och inkluderande!

Att uppnå en inkluderande arbetsmiljö är förstås svårare än att ta fram normkreativa platsannonser. Men det finns inget facit som säger var en organisation ska börja arbetet. Hyvääs erfarenhet är att det bästa är att börja någonstans. Att göra något överhuvudtaget.

Vill ni ha hjälp med att bli mer normkreativa och inkluderande? Hör av er till Hyvää! Eller anmäl dig till kursen Normkreativ kommunikation!

 

/Maria Niemi

 

Intensivt, normkreativt bokskrivande

Kapitel 1 på korrekturläsning
Korrektur från Elin Högberg på första kapitlet

Just nu pågår ett intensivt skrivarbete av boken om normkreativ kommunikation. Ett första utkast av kapitel 1 har redan varit hos korrekturläsare. Andra kapitlet om stereotyper jobbar jag med just nu.

Några exempelkapitel börjar också ta form. Bland annat det om Tekniska muséets MegaMind-utställning, som utgår från att besökaren har minst en funktionsnedsättning. Ett annat är om Swedavias mångfaldsarbete.

Planen är att ägna juni samt första halvan i juli åt skrivandet. Har du tankar kring normkreativ kommunikation och hur en kommunicerar inkluderande? Har ni kanske jobbat med det i er organisation och vill dela med er av era erfarenheter? Tveka inte att höra av dig! Det är framför allt nu som det finns möjlighet att påverka innehållet i boken.

MISSA INTE BOKEN – skriv upp dig på intresseanmälningslistan!

 

/Maria Niemi