Taggarkiv: mångfald

Emojis har tagit över – men vem bestämmer över språket?

Hijab emoji by The Unicode Consortium

För över två år sen, i januari 2015, skrev jag ett blogginlägg om att emojis kommer att ta över. Och även om spaningen verkligen inte enbart var min egen –  den baserades bland annat på ett mycket intressant samtal jag hade med Hyvääs samarbetspartner; kommunikationsstrategen Emelie Fågelstedt – är det roligt att se tillbaka på det nu idag för hur väl spaningen stämde.

Emojis bygger relationer

Idag kan det snarast kännas svårt att skriva ett meddelande utan en emoji. Som en yngre släkting sa; ”då känns det som att du är sur på mig”. Till och med i mejl till potentiella kunder kan det kännas märkligt att inte addera en emoji på slutet, för att understryka hur roligt ett samarbete skulle vara. Eller bara för att ge den personen ett leende, som en bra start på dagen. Att addera en emoji gör att mejlet blir mer mänskligt – det går från information till kommunikation, från en monolog till en konversation, från en kontakt till en relation.

The Unicode Consortium styr emojispråket

Det som kan tyckas lite underligt är att de som idag bestämmer över vilka emojis som finns och inte är den ideella organisationen The Unicode Consortium som skapades för att tillgängliggöra alla språk. Ironiskt nog blev det istället så att deras tekniska kommitté på elva personer en gång om året röstar om vilka nya symboler som ska ingå i emojispråket, och om några gamla ska strykas. Det är alltså elva personer som bestämmer över världens snabbast växande språk, enligt Svenska Dagbladet.

Emojis förmedlar normer

Eftersom de flesta människor utgår från sig själva när de kommunicerar så blev också den första raden emojis utifrån perspektivet hos de elva personerna i tekniska kommittén hos The Unicode Consortium. De fick också kritik för bristen på mångfald, och valde att göra något åt det – vilket du kan läsa mer om i MacWorld. Men trots tillskottet av olika hudfärger, familjer och stilar så glömde de en stor grupp – kvinnor med slöja. En man med turban fanns däremot redan. Det här tröttnade 16-åriga Rayouf Alhumedhi i Tyskland på och kontaktade The Unicode Consortium med sin egenritade hijabemoji, något du kan läsa om på SVT Nyheter. Hon fick svar bara efter en vecka, och blev sedan bjuden till konferensen Emojicon i San Fransisco, USA. I juni släpps hijabemojin.

Här kan du se alla nya emojis som släpps i juni av The Unicode Consortium.

Om du är intresserad av emojis historia så kan du läsa denna artikel i Svenska Dagbladet. Eller se SVT Kobra om det ordlösa språket och hur bilder och symboler färgar våra sätt att kommunicera.

Intressant läsning är också att följa Sara Léren som är agil utvecklare och expert inom inkluderande design på InUse – till exempel här om Världskulturmuséets smarta toalettsymboler som Hyvää ofta lyfter fram på inspirationsföreläsningar.

Vill ni ha hjälp med inkluderande bildspråk?

Eller hjälp med er visuella kommunikation, till exempel med att sätta en bildstrategi. Självklart ska ni få stöd på vägen – kontakta Hyvää!

 

/ Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

OPK var Rättviseförmedlingens förlaga

I veckan var jag på Internetdagarna och valde spåren Var är brudarna? (som du kan se webbsänt här) och Sökmotorsoptimering idag.

Enkätfråga på Internetdagarna om programmering ska in på skolschemat

Jag passade också på att svara på relevanta enkätfrågor, som om programmering ska läras ut i skolan. Det tror jag på. Jag skulle nog själv säga att en stor del av min karriär byggt på att jag lärde mig HTML som 14-åring. Det gjorde att jag kunde starta en blogg redan på 90-talet och därmed utveckla mitt skrivande. Det gjorde också att jag lärde mig mycket om digital kommunikation och därmed fick bra ingångar i kommunikationsbranschen – där jag verkar än idag.

Var är brudarna?

Dagen handlade om den bristande jämställdheten i IT-branschen, något jag bloggat om tidigare. Summa sumarum var att inte mycket ändrats sedan IT-branschen startade. Det är fortfarande brist på kvinnor i branschen, och de kvinnor som finns dras till de få företag som profilerat sig med att de satsar på jämställdhet och mångfald. Du kan läsa mer om dagen genom att följa vad som skrevs under hashtaggen #geniusict.

Det här är frågor som jag diskuterade ihop med ett gäng andra kvinnor under en panel i Almedalen, däribland Gitta Wilén som också var talare under dagen.

 

OPK-listan på 90-talet

Något som däremot var nytt för mig var berättelsen om OPK-listan. Gitta Wilén och Petra Jankov Picha höll en dragning där de berättade om hur de redan på 90-talet med hjälp av mailinglistor samlade in 1 000 namn på kvinnor inom IT-branschen, som en reaktion på påståendet om att ”det inte finns några kvinnor i IT-branschen”. Det var till exempel något som IT-entreprenören Jonas Birgersson upprepade i olika mediesammanhang. Trots att Petra Jankov Picha och Gitta Wilén och många andra kvinnor fanns i IT-branschen. Här kan du se en video där Petra Jankov Picha berättar om OPK-listan:

På samma sätt jobbar Rättviseförmedlingen idag, som samlar in namn på personer till alla möjliga branscher och sammanhang. Rättviseförmedlingen har sin främsta bas på Facebook, vilket förstås är ett betydligt snabbare verktyg än mailinglistor var.

Tyckte det var oerhört inspirerande att höra om denna föregångare, men såklart också något nedslående att det fortfarande behövs. Men lägger en manken till så lyckas det. Ett sådant exempel är när Paulina Modlitba Söderlund tog över Webbdagarna och såg till att det blev 50-50 kvinnor och män på scen. Du kan läsa mer om Paulina Modlitba Söderlunds arbete på Internetworld.

Sammantaget var det två givande dagar. Här också ett inlägg om sökmotorsoptimering.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Jämställdhet och mångfald stort i Almedalen

Hyvää var med på årets Almedalsvecka i Visby med ett ambitiöst schema. Förutom eget deltagande i monterintervju och panelsamtal hade jag inledningsvis bokat in alla seminarier och mingel som handlade om jämställdhet och mångfald. Det visade sig vara en fullkomligt omöjlig uppgift att gå på alla, vilket är glädjande! Dessa frågor är verkligen på tapeten.

Könsfördelningen jämnast någonsin

Intellecta konstaterade i Almedalsbrevet att könsfördelningen i panelerna var det jämnaste någonsin, åtminstone om en enbart tittar på könskategorierna man och kvinna. Däremot var det överslag på kvinnor i panelerna om jämställdhet vilket bidrog till den historiskt jämna fördelningen i årets Almedalsvecka.

”Ingen byrå tilltalade mig, så därför valde jag att starta en egen byrå”

Panelsamtal om jämställdhet i byråvärlden med Sara Hernandez, Comprend, Gitta Wilén, Cloudberry, Maria Niemi, Hyvää Kommunikation,  Linda Eriksson, Intellecta Corporate, Karolina Westerlund, Appelberg, Anna Gullstrand, Fröjd och Charlotta Lorentz, Comprend i Almedalen 2015.
I panelen Sara Hernandez från Comprend, Gitta Wilén från Cloudberry, Maria Niemi från Hyvää Kommunikation, Linda Eriksson från Intellecta Corporate, Karolina Westerlund, Appelberg, Anna Gullstrand, Fröjd och Charlotta Lorentz, Comprend.

Själv medverkade jag i en panel om jämställdhet i byråvärlden, tillsammans med ett gäng strateger och byråchefer. Vi pratade bland annat om Johanna Månsson Grahns studie som visat vad i en platsannons som får kvinnor att avstå från att söka tjänster inom IT-branschen.

Jag försökte lyfta hur viktigt det kan vara med ett normkreativt bildval för att locka andra än de gamla vanliga. Ett annat sätt kan vara att berätta om företaget har en kultur som främjar olikheter och har satt jämställdhetsfrågan i fokus. Fröjd berättar till exempel i sina annonser att de jobbar ”smart, roligt och hållbart” samt att de har ”exemplarisk struktur och planering vilket gör att vi sällan jobbar övertid”.

Fler tips och tankar får du av mig och de andra byrågenierna. Det blev också uppstarten av ett nytt jämställdhetsnätverk inom byråvärlden i Stockholm! Du kan se panelsamtalet om jämställdhet i byråvärlden i efterhand på webben här.

Vill du lära dig mer? Passa på att anmäla dig till kursen normkreativ kommunikation som Hyvää håller i höst.

Normkreativ snabbis

Anna-Klara Bratt intervjuade Hyvää Kommunikations VD Maria Niemi i Rosa Guidens monter
Anna-Klara Bratt och Maria Niemi i samtal om normkreativ kommunikation i Almedalen

Jag blev också intervjuad i Rosa Guidens monter på temat normkreativ kommunikation. I samtalet konstaterade vi att det vuxit en hel bransch av jämställdhets- och mångfaldsföretagare – flera av dem som annonserar just i Rosa Guiden. Hyvää Kommunikation är medlem i Genusföretagarna som är en branschorganisation för jämställdhetsinriktade företag.

Mot slutet av veckan blev jag också intervjuad av bloggen StratKom om normkreativ kommunikation. Artikeln kommer upp tidigast i nästa vecka.

Almedalsveckan otillgänglig

Visby i solnedgång
Visby i solnedgång

Det är på många sätt härligt att spendera en politisk vecka i det soliga och vackra Visby. Men samtidigt är det inte en av de mest tillgängliga städerna, som präglas av sina kullerstensklädda backar. Journalisten Anna Bergholtz konstaterade på sin Linked in-profil att det inte går att vara där som blind utan ledsagare – något som det inte alltid beviljas stöd för. Almedalsveckan fick också kritik från Hörselskadades Riksförbund för att vara otillgängligt – och därmed odemokratisk. Till exempel var det få evenemang som kunde erbjuda teleslinga eller skrivtolkning.

”All denna otillgänglighet innebär diskriminering. Det är som att mötas av en stängd dörr, med en skylt som säger: ”Du är inte välkommen här!”. Såväl arrangörer som mediebolag måste fråga sig: Vill vi verkligen utestänga 15-20 procent av vår publik? Vill vi verkligen ha ett Almedalen som gör skillnad på människor och människor?” skriver Hörselskadades Riksförbund i en debattartikel på Nyheter24.

Detta lyfter frågan om det verkligen är vettigt att placera något så viktigt som en vecka för politik och åsiktsyttringar i en av Sveriges mest otillgängliga städer. På grund av bristen på bostäder och lokaler krävs också en enorm apparat – och pengar – hos organisationer för att kunna få en plats i det späckade schemat. Det gynnar inte det demokratiska samtalet.

Själv lyckades jag hitta boende ihop med andra jämställdhets- och mångfaldsföretagare från både Sverige och Finland i ett hus i Roma utanför Visby. Det gav bra utbyten och ett stärkt nätverk, för att kunna utveckla den normkreativa kommunikationen vidare.

Med mig från Almedalen tar jag mitt nya nätverk med jämställhetsengagerade i byråvärlden och alla kontakter jag fick under de här dagarna. Nu fortsätter det viktiga arbetet vidare bortom Almedalsbubblan.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Därför kommer emojis ta över

En vän skrev på Facebook att ett av hennes nyårslöften var att börja använda ord istället för emojis. Hon är en tidig anammare av emojis, det som brukar kallas för en ’early adopter’. Och kanske har hon tröttnat sedan dessa figurer slagit stort i Sverige. Emojis är plötsligt överallt, till och med på annars så ordstrikta Twitter. Faktum är att genom denna Emojitracker kan du se alla emojis på Twitter i realtid.

Och inte bara de där små gula, runda rackarna, utan nu har Facebook introducerat en mer rik skara av dem. Såhär kan det till exempel se ut:

Emojis på Facebook

Emojis slog igenom på bredare front ungefär 2012 när iOS 6 släpptes, enligt About Tech. Men egentligen ligger vi efter i västvärlden. I Asien är emojis vanliga i digital kommunikation för att uttrycka sina känslor. Emojis är till exempel bärande element i tjänster som Line och KakaoTalk. Det finns till och med företag som varumärkeststämplar emojis som en marknadsföringsstrategi. De är gratis att ladda ned för användaren, och i utbyte får företaget en massa gratisreklam varje gång användarna uttrycker sig med dem. Emelie Fågelstedt berättar i ett blogginlägg om det här fenomenet, och skriver att vi troligen kommer att se ’Sticker-designer’ och ’Emoji-illustratör” som framtida yrken.

Line
Såhär kan en konversation på Line se ut.

Varför är emojis så populära?

Det finns troligen flera förklaringar. Att de är söta är säkert en av dem. I Japan är det gulliga – kawaii – eftersträvansvärt ända sedan 70-talet enligt Wikipedia. Men först och främst är det enklare att uttrycka sig med en emoji än att skriva det med ord eller asiatiska tecken. Emojis är mer direkta. De kan ge det där unika som vårt kroppsspråk annars bara kan förmedla. Emojis är vårt digitala kroppspråk. Och sedan vi började kommunicera med kroppspråk har vi inte slutat. Därför tror jag inte heller att vi någonsin kommer att sluta kommunicera med emojis, snarare kommer vi att göra det ännu mer.

Emojis är också ett enkelt uttrycksmedel för personer som inte lärt sig att skriva. Till exempel kan jag och min systerdotter hålla kontakten på det här sättet:

Emojis i sms
Emojis i sms-konversation 2015

Inkluderande emojis?

Ett problem som lyfts är bristen på mångfald bland de vanligaste emojisarna hos Apples produkter. Till exempel är avsaknaden av mörkhyade emojis total, och inte heller kan vi se samkönade par bland dem. Unicode Consortium har presenterat en plan för hur mångfalden kan ökas bland emojis, och de finns redan att köpa som tillägg. Däremot har ingen tillverkare ännu anammat dem som standard. Faktum är att en amerikan blev så irriterad över att det fanns risbollar men inte varmkorvar som emojis att hon skrev en petition till Vita huset, enligt Digital trends.

Med tanke på Facebooks uppdatering så finns här nu ett öppet fält av möjligheter för någon inkluderingssugen illustratör. Kanske är du den personen?
/Maria Niemi