Taggarkiv: Kommunal

Välj rätt namn för organisationen

Ibland får Hyvää frågan om att stötta upp i namnprocesser. Det är lika intressant varje gång att jobba med en sådan fråga, för samtidigt som ett namn bara är ett namn så är namnet också precis allt. Ett bra namn gör människor inom organisationen stolta. Medan ett dåligt namn gör att personer ständigt tvingas förklara vad det är för organisation och bemöta missförstånd, istället för att direkt kunna gå in på ett samtal om vad organisationen faktiskt gör och vilka frågor som är viktiga just nu.

Fackförbundens namnbyten

Det är kanske därför frågan varit så stor inom fackförbunden. Många har släpat med historiska namn som inte alltid är relevanta idag. Vi har sett fackförbund gå samman och bli Unionen, vi har sett SKTF byta namn till Vision och ST försöka byta till Sterka utan att lyckas.

Det är lätt att bli hemmablind för namnets betydelse. Innan jag startade Hyvää jobbade jag som ansvarig för varumärke och sociala medier på fackförbundet Kommunal. Efter 20 års medlemstapp startades en stor förändringsresa som ledde till att tappet vändes och att Kommunal gått plus i medlemsantal sen dess (även 2017 enligt Arbetet).

I den resan vändes det på alla stenar, däribland namnet. Var namnet Kommunal relevant för medlemmar som jobbar inom privata företag, som jobbar som djurskötare, på lantbruk eller med att städa i andras hem? Den frågan var värd att ställa sig och det gjorde vi. Men vi hade inte riktigt greppat namnets enorma betydelse för människor. Undersökningen som gjordes 2012 läckte och resulterade i upprörda röster i riksmedia. Samtidigt gav det oss rejält kött på benen; 88 procent kände till namnet Kommunal och väldigt många ville behålla det. Så det blev också resultatet – Kommunal heter Kommunal än idag.

Det betyder inte att frågan inte är värd att ställa sig ibland – tvärtom. Att få en sådan respons är ovärderlig som kompass.

10 tips vid val av namn

Har ni börjat ställa er frågan om namnbyte? Eller kanske sätta namn för något helt nytt. Interbrand har skrivit en artikel om de 10 vanligaste misstagen när man ska sätta ett namn för en organisation eller företag. Här kommer en kort sammanfattning med mina tankar kring det.

  1. Namnet får inte komma sist i processen.
    Att sätta ett namn, både juridiskt, psykologiskt och mentalt inom organisationen, är en lång process. Det är synd om ett stort arbete ska tappa energi eller rentav falla på grund av det.
  2. Namnsättning är lika mycket strategi som kreativitet.
    Ett namn ska få människor att komma ihåg och välja er inte bara nu men också i framtiden. Namnvalet måste grunda sig på en strategi och inte på ordfyndighet.
  3. Glöm inte kreativa briefen.
    Som innehåller var ni är idag, var ni vill, vilka värden ni står för och som grundar sig på research, fakta och analys. Ni kan kalla det kreativ brief eller annat, men hoppa inte över grundjobbet (och här kan ni behöva externa ögon så tveka inte att ta in det).
  4. Bättre att vara unik än informativ.
    Ett unikt namn, som särskiljer dig från liknande organisationer och företag, är klart mycket bättre än ett informativt namn som säger vilken bransch du tillhör.
  5. Juridiken är snårig.
    Se till att det går att välja namnet juridiskt innan du förälskar dig för mycket i ett namn. Och inte bara juridiken – kolla upp webbadresser, sociala medie-konton och googla på’t. Du vill inte behöva fastna här.
  6. Tänk globalt.
    Oavsett om du verkar på en svensk marknad eller internationellt tvingas du tänka globalt. Återigen, sociala medier och internet har inga nationsgränser. Vad betyder ordet på olika språk – det är värt en fundering.
  7. Allt behöver inte ett namn.
    Det blir lätt en hysteri att namnsätta varenda projekt, varenda gren. Plötsligt står du där med en enorm varumärkesplattform som tenderar att konkurrera med varandra.
  8. Byt inte namn av emotionella skäl.
    Skälen ska vara strategiska och utgå från era målgrupper, medlemmar och kunder. Inte för att du eller ledningsgruppen ogillar namnet av något skäl.
  9. Missa att namnet behöver en story.
    Utan att ha en bra förklaring, en berättelse, kring namnet kommer det antingen kännas onödigt och kritiseras därför, eller så missar ni ett bra tillfälle att bygga engagemang.
  10. Sluta inte arbetet vid namnet.
    Satt namnet och känner dig färdig? Glöm det. Nu börjar det riktiga arbetet att bygga ett engagemang kring det ni gör. Människors upplevelse av er börjar kanske vid namnet men beror på vad ni gör varje dag. Se till att associationerna till namnet blir positiva genom att göra bra saker.

Vill du ha hjälp med namnprocessen?

Kontakta Hyvää

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Tre tips för bildstrategin

Sedan jag börjat jobba med den normkreativa bildbanken FairTale ihop med Terese Raymond, Aprendi, har det kommit in förfrågningar till Hyvää kring normkreativt bildtänk och överhuvudtaget kring hur en arbetar med bildstrategi, vilket är superkul! Mer om FairTale och att Vinnova valt att ge stöd till en förstudie kan du läsa här.

Tre tips

Oavsett om ni vill jobba normkreativt med bilder – vilket jag förstås förespråkar – eller om ni bara vill bestämma er för en gemensam strategi för er organisation så har jag några tips:

  1. Börja inte i bildstrategin, utan börja med en strategi för hela organisationen och dess kommunikation om ni inte redan har en sådan (och om ni har en, se till att den är aktuell – annars revidera den). Strategin måste ha sin grund i verksamhets- eller affärsidén, annars finns risken att organisationen i dess olika delar kommunicerar olika saker. Det får gärna bli en fullständig varumärkesstrategi, som inte tar upp bara bildkommunikation utan allt som är viktigt för att varumärket ska upplevas på det sätt som ni är ute efter.
    Det kan förstås vara ett jättejobb att ta fram en varumärkesstrategi. För fackförbundet Kommunal, där jag var varumärkesansvarig tidigare, pågick strategiarbetet från 2011 tills 2015. Men tack vare det arbetet har också Kommunal gått från ett tjugo år långt medlemstapp till att gå plus i medlemsantal sedan 2012. Hela arbetet kan du läsa om i kongressrapporten Så ska Kommunal uppfattas i framtiden samt även i Kommunals alldeles färska varumärkesmanual. Manualen visar hur bildstrategin kopplats till den fullständiga varumärkesstrategin – som består av en vision, kärnvärden och löften. Tanken är att bilderna ska andas dessa värden som organisationen vill spegla.
  2. Vad har organisationen för värdeord – och hur kan de uttryckas i bild? Det är bland det viktigaste för er att fundera över. Det är lätt att börja tänka på kanaler, såsom om organisationen ska finnas på Instagram eller om det är webb-tv ni ska satsa på, men det kommer sist i arbetet. För de bitarna kan ni skruva på och ändra allt eftersom. Det är en fördel att kunna vara snabbfotad och byta kanalval beroende på vad som händer i omvärlden.
    Däremot är det viktigt att kunna hålla sig till vilka värden bilder ska förmedla över en lång tid, eftersom det tar lång tid innan den sortens associationer kopplas ihop med er organisation hos alla era målgrupper. Var inte rädd för att sätta värden som ni håller i under många år. De mest framgångsrika varumärkena håller sig till samma värdeord och koncept i minst tio år.
  3. Fundera över vad som är möjligt och vad som är viktigt. Om er organisation inte har tid eller resurser att anlita fotografer som tar proffsiga modellbilder så är det dumt att ta fram en bildstrategi som går ut på den sortens bildmanér. Det kanske inte ens är viktigt för er typ av organisation att ha modellbilder. Eller så är det precis vad ni behöver och då behöver ni också få en budget för det.
    Bestäm er inte för en bildstrategi som är omöjlig att leva upp till, för då är det ingen bra strategi.

Ta hjälp utifrån

Ett bonustips är att ta in hjälp utifrån, speciellt om ni aldrig gjort ett liknande strategiarbete förut. Det finns mycket kompetens och erfarenhet som ni kan ta stöd av, och dessutom är det alltid bra med ett utifrånperspektiv när ni ska jobba fram en strategi som ska hålla i många år. Det är så lätt hänt att bli hemmablind.

Du är alltid välkommen att höra av dig till Hyvää för strategiskt stöd!

 

/Maria Niemi, kommunikationsstrateg & VD, Hyvää Kommunikation

Behövs det verkligen ännu en policy för sociala medier?

PostNords innehålls- och sociala medie-strateg Pontus Staunstrup citeras i Sveriges Kommunikatörer-bloggen om varför det behövs en intern policy för sociala medier.

”Allt det som de anställda gör på sociala medier kan reflektera tillbaka på organisationen. En intern policy är därför nödvändig för att minimera skador på såväl organisationens varumärke som individen” säger Pontus Staunstrup.

Jag håller med om att det kan få stora konsekvenser, inte minst för individen ifråga, om en ogenomtänkt tweet eller statusrad på Facebook kommer ut. Det gäller till och med om statusraden är låst för bara vänner, eftersom de är så lätta att skärmdumpa och sprida. Ett sådant exempel är IACs presschef Justine Sacco som 2013 under sin resa på väg till Sydafrika twittrade  ”Going to Africa. Hope I don’t get AIDS. Just Kidding. I’m White”. En tweet som spreds snabbt över hela världen. När hon klev av flygplanet 12 timmar senare hade hon redan fått sparken.

Policydokument kan skrämma anställda

Samtidigt tror jag inte att ytterligare ett policydokument kommer att råda bot på problemet. Istället kan det skrämma de anställda. De kan få en känsla av att i den här organisationen är det inte särskilt högt i tak, utan se dokumentet som ännu ett sätt för ledningen att försöka styra och ställa ens privata sfär. Det kan sänka motivationen och lusten hos de anställda att bli de verkliga ambassadörer som organisationen behöver och vill ha.

Policyn blev att inte skapa en ny policy för varje problem

Jag har i en äldre blogg skrivit om hur jag i min roll som sociala medie-strateg på fackförbundet Kommunal arbetade med att ta fram riktlinjer för sociala medier. Här citerar jag den igen:

”2010 tillsattes en arbetsgrupp bestående av mig, enhetschefer och förste vice ordföranden i Kommunal för att arbeta fram en policy för sociala medier. Vi hade mycket diskussioner, och många aspekter att ta in i arbetet – allt från hur vi kan använda möjligheterna till hur vi kan undvika negativa konsekvenser som sociala medier ibland kan ge. Och ju mer vi pratade kom vi närmare till där vi är idag; att vi inte ska ha en sociala medie-policy. Vi bestämde oss istället för att satsa på ett samtalsmaterial om sociala medier.Varför valde vi den här vägen istället för policy-vägen? Vi kom fram till att det finns många argument för att samtal fungerar bättre än policys. Det är lite som dåvarande förste vice ordförande Tobias Baudin sa;

Så fort ett problem dyker upp, ja då ropas det om att vi måste ha en policy”.

Alla problem löses helt enkelt inte av policys, hur gärna man än skulle vilja att det fungerade så.Det svåra är att få människor att efterleva en policy. Den må vara välskriven, kortfattad, kanske till och med intressant layoutad, men det betyder ändå inte att den når ut och förankras i organisationen. Policys har en förmåga att hamna i byrålådan, eller helt enkelt ignoreras tills de glöms bort, om inte den närmaste chefen är duktig på att lyfta fram innehållet i dem. Men det kan bli en svettig uppgift för cheferna, eftersom det oftast finns så många policys att hålla reda på.

Dessutom är sociala medier ett ämne där kunskaperna varierar stort. En del använder det dagligen, andra väljer helt bort det. Det är svårt att skapa en policy om något som kräver en hel del förkunskaper hos den som ska följa den.

Så vi tänkte istället på vad vi ville uppnå. Ja, det var framför allt en gemensam kunskapsnivå och försöka komma fram till en någorlunda samsyn om sociala medier. Och i dagens sociala medie-landskap har många av oss märkt att dialog främjar kunskapsutbyte, och det är också genom samtal vi kan uppnå en samsyn. När vi kommit fram till denna insikt var det istället ett samtalsmaterial vi tyckte att vi behövde, som en ingång i enheter/avdelningar runt om i organisationen. Jag arbetade med att sätta ihop samtalsmaterialet i somras och nu under hösten har vi lanserat den, först på en träff för chefer och avdelningsstyrelser, och därefter på en personaldag för förbundskontoret då vi också startade igång samtalen direkt.

Det är inte säkert att vi har lösningen i vår hand. Kanske finns det andra sätt som är bättre, eller andra lösningar som passar bättre i andra organisationer. Men vi har valt att göra ett försök med denna början, och hur resultatet av det kommer bli får vi se. Vi kommer att samla in anteckningar från samtalen, och utifrån dem ser vi också hur vi går vidare med vårt tänk kring sociala medier. Det är hela tiden ett fortsatt arbete som måste utvecklas och som inte får stelna till i en snart ouppdaterad policy.”

Resultatet då?

Min bild är att det blev ett betydligt mer öppet klimat vad gällde sociala medier i organisationen. Och allt fler började med glädje sprida kampanjer och satsningar som var på gång. Det blev helt enkelt fler ambassadörer i organisationen, för att många kände att de kunde slappna av och andas ut. De fick också en ögonöppnare kring vad som kan vara smart och kanske mindre smart att lägga ut.

Dessa ögonöppnare och den gemensamma förståelsen kan åstadkomma mycket mer än ett policydokument.

Billigt eller vettigt?

Vad är viktigt för dig när du tar in externt stöd? Lågt pris eller goda resultat?

En konsult som tar låga priser tvingas istället ta många uppdrag för att få ihop det. Dessutom måste en stor del av tiden användas för att hitta nya uppdrag, istället för att kunna fokusera på de befintliga. Det blir en splittring som inte gynnar dina mål.

Att hitta nya uppdrag handlar i kommunikationsbranschen ofta om att vara med i pitchar. Att pitcha innebär att göra ett stort researcharbete och därefter leverera ett kreativt resultat som ska imponera på kunden. Oftast helt oavlönat. Webb- och kommunikationsbyrån Rabash har uttryckt det så bra i sin blogg:

”Vi väljer metoder, kunder och projekt som bidrar till goda arbetsförhållanden, hållbar utveckling och gör världen till en bättre plats. Pitchmetoden hör inte dit.”

I min tidigare roll som beställare av kommunikationstjänster på fackförbundet Kommunal har det varit självklart att de konsulter jag jobbat med ska få bra betalt. Inte bara de fackliga medlemmar vi gemensamt kämpar för. Det blir paradoxalt att begära att en grupp människor ska få en lön att leva på, men samtidigt neka de människor man jobbar med samma sak.

Att anlita en konsult eller byrå handlar om förtroende och relationer. Konsulter blir glada över samma saker som du. Att ha roligt på jobbet, få beröm och konstruktiv feedback, utvecklas och känna flow. ”Allt är relationer” sa en tidigare chef, och det stämmer så väl. Ju bättre relation mellan konsult och kund desto bättre resultat kommer vi åstadkomma tillsammans.

Inte man, men lika välbetald

I Hyvääs värdegrund finns orden jämställdhet och jämlikhet. Människor mår bättre om de får lika förutsättningar och behandlas rättvist. Hyvää verkar för minskade klyftor och schyssta villkor. Det innebär också att Hyvää inte konkurrerar med låga priser, utan med god kvalitet och vettiga värderingar. Som kvinna och för jämställdhet blir det extra viktigt. Jag går emot mina egna, och företagets, värderingar om jag tar lägre betalt än män i min bransch. Därför är det jag erbjuder vettigt, men inte billigt.

How to get a raise in 47 seconds

Kommunal har gjort kampanjen Be A Man som prisats internationellt. Här berättar Kommunals (ursäkta subjektiviteten:) fantastiska och på alla sätt helt underbara ordförande Annelie Nordström om enklaste sätten att få högre lön.

/ Maria Niemi