Taggarkiv: jämställdhet

NYTT UPPDRAG: Jämställdhets- och jämlikhetsgranskning av platsannonser

Platsannons från Timrå kommun

Hyvää har fått uppdraget att för andra gången jämställdhets- och jämlikhetsgranska Timrå kommuns platsannonser. Den förra granskningen gjordes i december 2016 och nu här senast i maj 2017.

Kanske behöver din organisation hjälp med samma sak? Kontakta Hyvää!

OPK var Rättviseförmedlingens förlaga

I veckan var jag på Internetdagarna och valde spåren Var är brudarna? (som du kan se webbsänt här) och Sökmotorsoptimering idag.

Enkätfråga på Internetdagarna om programmering ska in på skolschemat

Jag passade också på att svara på relevanta enkätfrågor, som om programmering ska läras ut i skolan. Det tror jag på. Jag skulle nog själv säga att en stor del av min karriär byggt på att jag lärde mig HTML som 14-åring. Det gjorde att jag kunde starta en blogg redan på 90-talet och därmed utveckla mitt skrivande. Det gjorde också att jag lärde mig mycket om digital kommunikation och därmed fick bra ingångar i kommunikationsbranschen – där jag verkar än idag.

Var är brudarna?

Dagen handlade om den bristande jämställdheten i IT-branschen, något jag bloggat om tidigare. Summa sumarum var att inte mycket ändrats sedan IT-branschen startade. Det är fortfarande brist på kvinnor i branschen, och de kvinnor som finns dras till de få företag som profilerat sig med att de satsar på jämställdhet och mångfald. Du kan läsa mer om dagen genom att följa vad som skrevs under hashtaggen #geniusict.

Det här är frågor som jag diskuterade ihop med ett gäng andra kvinnor under en panel i Almedalen, däribland Gitta Wilén som också var talare under dagen.

 

OPK-listan på 90-talet

Något som däremot var nytt för mig var berättelsen om OPK-listan. Gitta Wilén och Petra Jankov Picha höll en dragning där de berättade om hur de redan på 90-talet med hjälp av mailinglistor samlade in 1 000 namn på kvinnor inom IT-branschen, som en reaktion på påståendet om att ”det inte finns några kvinnor i IT-branschen”. Det var till exempel något som IT-entreprenören Jonas Birgersson upprepade i olika mediesammanhang. Trots att Petra Jankov Picha och Gitta Wilén och många andra kvinnor fanns i IT-branschen. Här kan du se en video där Petra Jankov Picha berättar om OPK-listan:

På samma sätt jobbar Rättviseförmedlingen idag, som samlar in namn på personer till alla möjliga branscher och sammanhang. Rättviseförmedlingen har sin främsta bas på Facebook, vilket förstås är ett betydligt snabbare verktyg än mailinglistor var.

Tyckte det var oerhört inspirerande att höra om denna föregångare, men såklart också något nedslående att det fortfarande behövs. Men lägger en manken till så lyckas det. Ett sådant exempel är när Paulina Modlitba Söderlund tog över Webbdagarna och såg till att det blev 50-50 kvinnor och män på scen. Du kan läsa mer om Paulina Modlitba Söderlunds arbete på Internetworld.

Sammantaget var det två givande dagar. Här också ett inlägg om sökmotorsoptimering.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Jämställdhet och mångfald stort i Almedalen

Hyvää var med på årets Almedalsvecka i Visby med ett ambitiöst schema. Förutom eget deltagande i monterintervju och panelsamtal hade jag inledningsvis bokat in alla seminarier och mingel som handlade om jämställdhet och mångfald. Det visade sig vara en fullkomligt omöjlig uppgift att gå på alla, vilket är glädjande! Dessa frågor är verkligen på tapeten.

Könsfördelningen jämnast någonsin

Intellecta konstaterade i Almedalsbrevet att könsfördelningen i panelerna var det jämnaste någonsin, åtminstone om en enbart tittar på könskategorierna man och kvinna. Däremot var det överslag på kvinnor i panelerna om jämställdhet vilket bidrog till den historiskt jämna fördelningen i årets Almedalsvecka.

”Ingen byrå tilltalade mig, så därför valde jag att starta en egen byrå”

Panelsamtal om jämställdhet i byråvärlden med Sara Hernandez, Comprend, Gitta Wilén, Cloudberry, Maria Niemi, Hyvää Kommunikation,  Linda Eriksson, Intellecta Corporate, Karolina Westerlund, Appelberg, Anna Gullstrand, Fröjd och Charlotta Lorentz, Comprend i Almedalen 2015.
I panelen Sara Hernandez från Comprend, Gitta Wilén från Cloudberry, Maria Niemi från Hyvää Kommunikation, Linda Eriksson från Intellecta Corporate, Karolina Westerlund, Appelberg, Anna Gullstrand, Fröjd och Charlotta Lorentz, Comprend.

Själv medverkade jag i en panel om jämställdhet i byråvärlden, tillsammans med ett gäng strateger och byråchefer. Vi pratade bland annat om Johanna Månsson Grahns studie som visat vad i en platsannons som får kvinnor att avstå från att söka tjänster inom IT-branschen.

Jag försökte lyfta hur viktigt det kan vara med ett normkreativt bildval för att locka andra än de gamla vanliga. Ett annat sätt kan vara att berätta om företaget har en kultur som främjar olikheter och har satt jämställdhetsfrågan i fokus. Fröjd berättar till exempel i sina annonser att de jobbar ”smart, roligt och hållbart” samt att de har ”exemplarisk struktur och planering vilket gör att vi sällan jobbar övertid”.

Fler tips och tankar får du av mig och de andra byrågenierna. Det blev också uppstarten av ett nytt jämställdhetsnätverk inom byråvärlden i Stockholm! Du kan se panelsamtalet om jämställdhet i byråvärlden i efterhand på webben här.

Vill du lära dig mer? Passa på att anmäla dig till kursen normkreativ kommunikation som Hyvää håller i höst.

Normkreativ snabbis

Anna-Klara Bratt intervjuade Hyvää Kommunikations VD Maria Niemi i Rosa Guidens monter
Anna-Klara Bratt och Maria Niemi i samtal om normkreativ kommunikation i Almedalen

Jag blev också intervjuad i Rosa Guidens monter på temat normkreativ kommunikation. I samtalet konstaterade vi att det vuxit en hel bransch av jämställdhets- och mångfaldsföretagare – flera av dem som annonserar just i Rosa Guiden. Hyvää Kommunikation är medlem i Genusföretagarna som är en branschorganisation för jämställdhetsinriktade företag.

Mot slutet av veckan blev jag också intervjuad av bloggen StratKom om normkreativ kommunikation. Artikeln kommer upp tidigast i nästa vecka.

Almedalsveckan otillgänglig

Visby i solnedgång
Visby i solnedgång

Det är på många sätt härligt att spendera en politisk vecka i det soliga och vackra Visby. Men samtidigt är det inte en av de mest tillgängliga städerna, som präglas av sina kullerstensklädda backar. Journalisten Anna Bergholtz konstaterade på sin Linked in-profil att det inte går att vara där som blind utan ledsagare – något som det inte alltid beviljas stöd för. Almedalsveckan fick också kritik från Hörselskadades Riksförbund för att vara otillgängligt – och därmed odemokratisk. Till exempel var det få evenemang som kunde erbjuda teleslinga eller skrivtolkning.

”All denna otillgänglighet innebär diskriminering. Det är som att mötas av en stängd dörr, med en skylt som säger: ”Du är inte välkommen här!”. Såväl arrangörer som mediebolag måste fråga sig: Vill vi verkligen utestänga 15-20 procent av vår publik? Vill vi verkligen ha ett Almedalen som gör skillnad på människor och människor?” skriver Hörselskadades Riksförbund i en debattartikel på Nyheter24.

Detta lyfter frågan om det verkligen är vettigt att placera något så viktigt som en vecka för politik och åsiktsyttringar i en av Sveriges mest otillgängliga städer. På grund av bristen på bostäder och lokaler krävs också en enorm apparat – och pengar – hos organisationer för att kunna få en plats i det späckade schemat. Det gynnar inte det demokratiska samtalet.

Själv lyckades jag hitta boende ihop med andra jämställdhets- och mångfaldsföretagare från både Sverige och Finland i ett hus i Roma utanför Visby. Det gav bra utbyten och ett stärkt nätverk, för att kunna utveckla den normkreativa kommunikationen vidare.

Med mig från Almedalen tar jag mitt nya nätverk med jämställhetsengagerade i byråvärlden och alla kontakter jag fick under de här dagarna. Nu fortsätter det viktiga arbetet vidare bortom Almedalsbubblan.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Billigt eller vettigt?

Vad är viktigt för dig när du tar in externt stöd? Lågt pris eller goda resultat?

En konsult som tar låga priser tvingas istället ta många uppdrag för att få ihop det. Dessutom måste en stor del av tiden användas för att hitta nya uppdrag, istället för att kunna fokusera på de befintliga. Det blir en splittring som inte gynnar dina mål.

Att hitta nya uppdrag handlar i kommunikationsbranschen ofta om att vara med i pitchar. Att pitcha innebär att göra ett stort researcharbete och därefter leverera ett kreativt resultat som ska imponera på kunden. Oftast helt oavlönat. Webb- och kommunikationsbyrån Rabash har uttryckt det så bra i sin blogg:

”Vi väljer metoder, kunder och projekt som bidrar till goda arbetsförhållanden, hållbar utveckling och gör världen till en bättre plats. Pitchmetoden hör inte dit.”

I min tidigare roll som beställare av kommunikationstjänster på fackförbundet Kommunal har det varit självklart att de konsulter jag jobbat med ska få bra betalt. Inte bara de fackliga medlemmar vi gemensamt kämpar för. Det blir paradoxalt att begära att en grupp människor ska få en lön att leva på, men samtidigt neka de människor man jobbar med samma sak.

Att anlita en konsult eller byrå handlar om förtroende och relationer. Konsulter blir glada över samma saker som du. Att ha roligt på jobbet, få beröm och konstruktiv feedback, utvecklas och känna flow. ”Allt är relationer” sa en tidigare chef, och det stämmer så väl. Ju bättre relation mellan konsult och kund desto bättre resultat kommer vi åstadkomma tillsammans.

Inte man, men lika välbetald

I Hyvääs värdegrund finns orden jämställdhet och jämlikhet. Människor mår bättre om de får lika förutsättningar och behandlas rättvist. Hyvää verkar för minskade klyftor och schyssta villkor. Det innebär också att Hyvää inte konkurrerar med låga priser, utan med god kvalitet och vettiga värderingar. Som kvinna och för jämställdhet blir det extra viktigt. Jag går emot mina egna, och företagets, värderingar om jag tar lägre betalt än män i min bransch. Därför är det jag erbjuder vettigt, men inte billigt.

How to get a raise in 47 seconds

Kommunal har gjort kampanjen Be A Man som prisats internationellt. Här berättar Kommunals (ursäkta subjektiviteten:) fantastiska och på alla sätt helt underbara ordförande Annelie Nordström om enklaste sätten att få högre lön.

/ Maria Niemi

Normkreativ film, litteratur och metodmaterial

Hyvää rekommenderar dessa normkreativa filmer, artiklar, böcker och metodmaterial som inspiration och verktyg om du vill att er verksamhet ska bli mer inkluderande.

Den här tipslistan gjordes ursprungligen för en uppdragsgivare som framför allt jobbar med barn och unga. Därför ligger fokus på de målgrupperna. Listan är kategoriserad efter vilken åldersgrupp du jobbar med, men samtidigt utesluter det inte att tipsen funkar för alla åldrar. Tänk normkreativt, helt enkelt!

Uppdaterad december 2018.

Normkreativt för dig som jobbar med barn

Boktips från Stockholms stadsbibliotek 2016Boktips från Stockholms stadsbibliotek 2016

BOK. Modigast av alla. Av Gull Åkerblom. Illustrationer av Sissel Gustafsson.
I Lydias klass drar de lott om vem som ska vara årets lucia. Spänningen är stor
och förvåningen ännu större – när fröken läser upp namnet – Nizan!
Några protesterar, men Lydia blir stolt. Över Nizan. Att han vill och vågar,
och för att han sjunger bäst i klassen! Men på självaste lucia-dagen är Nizan inte lika säker längre. Får han ens fram en enda liten ton? Kan Lydias lilla knep hjälpa även denna gång …?

Mitt liv i rosa

FILM. Mitt liv i rosa. Av Alain Berliner.
En varm film om Ludovic, som tilldelas könet pojke vid födseln men som försöker få alla runt omkring att förstå att hon egentligen är en flicka.

Familjeboken

BOK. Familjeboken . Av Eddie Summanen och C. Kåberg.
Var kommer bebisar ifrån? Hur vet man vilka som är ens familj? Och hur blev jag själv till? Familjer kan se ut nästan hur som helst och barn kan bli till på många olika sätt. Familjeboken handlar om alla former av familjebildningar och vidgar begreppet familj. Boken tar bland annat upp hur ett barn blir till, insemination, sex, adoption, konstgjord befruktning samt heterosexuella, homosexuella och ensamstående föräldrar. En bok att läsa tillsammans med barn eller att låta lite större barn läsa själv. Boken öppnar upp för samtal och reflektion tillsammans med barn kring temat familj.

Prinsessan Kristalla

BOK. Prinsessan Kristalla. Av Anette Skåhlberg.
När prinsessan Kristalla vägrar gifta sig spärras hon in i ett högt torn för att välja en av alla prinsarna. Men Kristalla rymmer och träffar sin stora kärlek. Nu måste hon övertyga kungen och drottningen om att få gifta sig med svärdsmidaren Vilda, en flicka från folket som inte är av kungligt blod…

BOK. Kivi & Monsterhund. Av Jesper Lundqvist.
En sprudlande, galen berättelse på rim om att önska sig något, och få det, om än inte helt på det sätt som en hade trott! Sveriges första barnbok där hen används som personligt pronomen.

Jonatan på Måsberget

BOK. Jonatan på Måsberget. Av Jens Ahlbom.
En fantasifull, kreativ och hoppfull skildring om barn som inte har fått samma förmåga till utveckling som de flesta, men det finns alltid en lösning om man är envis. Om ett barn med funktionsvariation.

Lill-Zlatan och morbror raring

BOK. Lill-Zlatan och morbror raring. Av Pija Lindenbaum.
Lill-Zlatan älskar sin morbror raring. När mamma och pappa är på Mallis får hon vara med honom hela tiden. De fikar, går och simmar och gör roliga saker. Men en dag sitter någon i morbrors kök. Han heter Steve och kommer från Trelleborg. Lill-Zlatan tycker att han kan åka tillbaka till det där Trelleborg. Men Steve vill inte flytta på sig i första taget. Och Lill-Zlatan är svartsjuk!

Kenta och barbisarna

BOK. Kenta och barbisarna. Av Pija Lindenbaum.
Kenta är så himla bra på fotboll. Han skjuter lätt en rökare mitt i krysset. Men i dag vill han vara inne. Tjejerna är i dockvrån. Kenta packar upp sin rygga. De märker inte honom och barbisen fast han står där en lång stund. Till sist säger Agnes: ”Du fån´te va me!”

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2

BOK. Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två! Om genusfällor och genuskrux I vardagen. Av Kristina Henkel och Marie Tomicic.
Författarna skriver om situationer där barn könas och görs till flickor och pojkar. Fällorna och kruxen handlar om alltifrån leksaker och kläder till vänskap och känslor. Till varje fälla finns praktiska och konkreta tips. En verktygslåda för dig som vill skapa utseendemässig, språklig, vänskaplig, känslomässig och kroppslig jämställdhet.

Rosa - den farliga färgen

BOK. Rosa – den farliga färgen. Av Fanny Ambjörnsson.
Varför kan en man bära rosa skjorta utan att väcka uppmärksamhet i vissa sammanhang, men anses provocerande om han gör det i andra? Vad betyder rosa för unga feminister? Och varför är en del föräldrar tveksamma till att klä sina döttrar i rosa medan flickorna själva gärna frossar i färgen? I Rosa den farliga färgen försöker Fanny Ambjörnsson ta reda på vad människor menar när de säger sig älska rosa, och vad de hatar och känner sig äcklade av.

 

Kom igen gubbar!

BOK. Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Av Jesper Fundberg.
Här beskrivs och analyseras fotbollens vardag, i omklädningsrummet, träningar, matcher och turneringsresor. Vilka värden och normer förmedlas och uttrycks? En bok om ungdomsliv, faderskap och maskuliniteter.

Normkreativt för dig som jobbar med unga och vuxna

Omslaget till Stå upp när det blåser

BOK. Stå upp när det blåser. Av Sofia B. Karlsson.
En idrottsmiljö där alla känner sig trygga det eftersträvar de flesta aktiva styrelseledamöter, ledare, tränare, domare och supportrar. Stå upp när det blåser riktar sig till alla som vill arbeta aktivt för det. Inom lagidrotten har vita heterosexuella män varit mer självklara än andra på beslutande poster, på åskådarplats, plan och i omklädningsrum, vilket kommit att forma idrottsmiljön. Därför är det också de som är självklara som kan göra störst skillnad.

I boken redogör Sofia B. Karlsson, utifrån forskning och egen erfarenhet, hur sådant arbete kan bedrivas. Här berättar även en rad manliga idrottsledare, aktiva och supportrar hur normer och förväntningar påverkat dem och deras arbete, i föreningar eller förbund, för en jämställd och jämlik miljö. Stå upp när det blåser vänder sig till dig som vill komma vidare i tanken och själv bli en aktör i arbetet för en inkluderande idrott.

Filmen Jätten

FILM. Jätten. Av Johannes Nyholm.
Rikard, autistiskt och gravt missbildad, skiljdes vid födseln från sin mor. Nu, 30 år senare är han övertygad om att få henne tillbaka om han bara vinner de Nordiska mästerskapen i boule. Tänk om han kunde få till det där perfekta kastet, den där magiska känslan när allt klaffar – och vinna den där stora pokalen att visa för mamma. Rikards sköra fysik och en dömande omgivning får inte stoppa honom. Till sin hjälp har han sin bäste vän och tränare Roland, tre klot i skimrande guld och en 50 meter hög jätte.

 

Vi är bäst!

FILM. Vi är bäst! Av Lukas Moodysson.
En feel good-film från om 12-13-åriga Bobo, Klara och Hedvig som brukar hänga på den lokala fritidsgården där de inte riktigt känner sig hemma. Inte blir det direkt bättre av att de bestämmer sig för att spela i band precis som killarna på fritidsgården gör.. De unga tjejerna får ett minst sagt oinspirerande bemötande av fritidsledarna. Men Bobo, Klara och Hedvig vägrar låta sig stoppas.

Skin

FILM. Skin. Av Anthony Fabian.
Skin är baserad på en sann historia om Sandra Laing som ser ut som mörkhyad trots att båda hennes biologiska föräldrar är vita. Sandra växer upp i Sydafrika under 60-talets apartheid-era och brottas med frågan om hon vill tillhöra de vita eller de mörkhyade.

Öppna verksamheten!

BOK. Öppna verksamheten. Av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Den här boken är till för dig som arbetar med unga på en fritidsgård, ett ungdomens hus eller inom någon annan verksamhet som riktar sig till unga. Där möter du säkert många ungdomar med olika bakgrund, intressen och behov och vet att unga lockas till din verksamhet av olika skäl. Men hittar alla grupper som behöver din verksamhet fram till den? Känner de att det finns plats för dem?

Sex - på ditt sätt

METODMATERIAL. Sex – på ditt sätt. Om sex för unga. Av Pelle Ullholm, RFSU.
Sex – på ditt sätt är texter och bilder om sex och relationer. De är riktade till tonåringar i högstadiet och i början av gymnasiet.

Med uppenbar känsla för stil

BOK. Med uppenbar känsla för stil. Av Stephan Mendel Enk.
Ett reportage om manlighet. Det handlar om hur våldet i samhället hänger ihop med den bild av manlighet som formar pojkar.

 

BOK. Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildningsval (pdf). Av Sofia B. Karlsson.
AIK-spelare berättar om vilka förväntningar det finns på att vara kille idag och hur dessa kan påverka faktiska handlingar som yrkes- och utbildningsval. I boken diskuteras också hur vi påverkas av att i tidig ålder bli uppdelade i kill- och tjejlag inom exempelvis fotbollen. Vad skapar det för utrymme för att hitta sin egen identitet, som inte bygger på förväntningar som är kopplade till kön?

Det är vår tur nu

BOK. Det är vår tur nu – att vara trans i en tvåkönsvärld. Av RFSL Stockholm.
För unga som funderar på det här med kön och könsidentitet. En antologi med berättelser om hur det är att vara trans i en värld som är tvåkönad.

Världens viktigaste bok

BOK. Världens viktigaste bok: Om kroppen, känslor och sex. Av Nathalie Simonsson och RFSU.
Världens viktigaste bok är den första boken i sitt slag eftersom den tar upp normer, ja- och nejkänslor, hur man vågar tro på sig själv och hur man är schyssta mot varandra. Det är en bok som kan läsas under täcket hemma på rummet, men också tillsammans med föräldrarna eller i skolan. En bok om allt man vill veta men inte vågar fråga om.

Machofabriken

METODMATERIAL. Machofabriken.
Ett verktyg för dig som arbetar med unga för ökad jämställdhet och för förebyggande arbete mot våld.

Tänk (tvärt)om!

METODMATERIAL. Tänk (tvärt) om! : tjejer, killar och makt. Av Anna Norlin.
Här får tjejer och killar berätta, fundera, tänka, drömma och diskutera hur det är att vara tjej och kille i dag. Om kläder, utseende, reklam och sport. Hur funkar jämställdheten i skolan? Hur funkar vuxna? Hur är det i andra länder? Vad kan vi göra för att förändra?

BRYT!

METODMATERIAL. BRYT. Utgiven av RFSL Ungdom.
Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet.

Genusboken

BOK. Genusboken. Av Johanna Nihlén och Sara Nilsson.
Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok. Texten varieras med personliga citat och berättelser från unga människor, faktarutor, checklistor, en mängd diskussionsuppgifter samt tester och tips på vad man själv kan göra för att öka jämställdheten.

Boys don't cry

FILM. Boys don´t cry. Av Kimberly Peirce.
Baserad på en sann historia om Teena Brandon som tilldelas könet kvinna vid födseln men identifierar sig som man. Han försöker hitta sig själv och kärleken hemma i småstaden Nebraska, USA.

Transamerica

FILM. Transamerica. Av Duncan Tucker.
Bree är på väg att fullborda sin väg till att bli kvinna. Men så får hon plötsligt veta att hon är far till en son, från tiden då hon fortfarande hade tilldelats könet man. En son som visar sig vara kriminell.

Hetero

BOK. Hetero. Av Sandra Dahlen.
Att vara heterosexuell betyder enligt Norstedts ordbok: ”sexualdriftens inriktning mot motsatt kön”. Så enkelt, och ändå inte. För varför delar vi egentligen upp folk efter vem de har sex med – vad ger det oss? Den frågan ställer Sandra Dahlén.

Stora sexboken för tjejer som har sex med tjejer

BOK. Stora sexboken – för tjejer som har sex med tjejer. Av: Helene Delilah & Malinda Flodman.
Stora sexboken är den första boken i Norden som riktar sig till kvinnor som har sex med kvinnor. Den är en inspirerande, sexig och konkret handledning, oavsett om man är nybörjare eller veteran. Den handlar om lust, kåthet, orgasmer, sexuell självkänsla, erotik och självklart om teknik.

Nättips

I Kalmar tar tjejerna plats på fritidsgården och fritidsledarna är numera ”genussmarta”. Läs mer på KA.

I Gnesta började pojkarna höja sina betyg sedan skolan börjat jobba aktivt med mansrollen.  Läs mer på DN.

SvartKvinna berättar om vilket bemötande en kan få som mörkhyad i Sverige idag. Läs mer på Facebook.

Fackförbundet Byggnads byter ut alla han mot hen i stadgarna. ”Det känns mer modernt och välkomnande”. Läs mer på SVT.

 

Vi har säkert  missat jättemånga bra filmer, böcker och metodmaterial. Tycker du att något saknas? Lägg in ditt tips i en kommentar!

Uppdrag: Hjälpa Västerås bli en inkluderande stad

Under hösten har Hyvää Kommunikation ihop med Perspektivbyråns Sofia B. Karlsson fått uppdraget att hjälpa Västerås stad att bli mer inkluderande.

En av många insatser som Västerås stad gör med hjälp av oss är att se över kommunikationen. Varje människa har rätt att känna sig inkluderad, värdefull och sedd. Och kommunikation kan vara helt avgörande för hur en människa upplever sig bli behandlad. I det arbetet har vi tagit fram en checklista för inkluderande kommunikation.

Checklista inkluderande kommunikation för Västerås stad
Checklista i inkluderande kommunikation gjord för Västerås stad.

Jag kommer också att hålla utbildningar i inkluderande kommunikation för personal på fritidsgårdar, familjecentrum, förebyggande verksamhet och andra anställda inom Fritid och förebyggande. Ett roligt och viktigt uppdrag!

Om du skulle vara intresserad av liknande stöd – till exempel en utbildning i inkluderande kommunikation – hör av dig! Min dröm är att alla som jobbar med kommunikation kommer att börja tänka över sina text- och bildval utifrån det inkluderande perspektivet. Det känns så viktigt att jag funderar att skriva en bok på temat.

/Maria Niemi

Kommunikation som inkluderar

Just nu är Hyvää med i ett projekt inom offentlig sektor som handlar om inkluderande kommunikation. Att kommunicera på ett inkluderande sätt handlar om att uppmärksamma att världen består av en mängd olika människor, istället för att utgå ifrån sig själv eller från den gängse normen i samhället. Kommunikation kan göra hela skillnaden för hur om en person upplever sig sedd och inkluderad eller inte.

Ett aktuellt exempel är psykologen i Göteborg som vägrade kalla transpersonen Robin för hen. Inte ens ’han’ kunde psykologen tänka sig att gå med på, trots att Robin erbjöd det som ett alternativ. I psykologens ögon var Robin en kvinna och vägrade se på saken ur Robins perspektiv.  Faktum är att Robin inte ens fick byta psykolog hos den psykiatriska mottagningen, eftersom hen fick beskedet att de inte har HBTQ-kompetens. Därför har Robin nu stämt Västra Götalandsregionen för diskriminering.

Nu är det ju inte sagt att Robin hade fått en bra vård även om de hade kommunicerat inkluderande. Men helt klart hade Robin sluppit att känna sig sänkt och kränkt om psykologen hade kunnat tänka sig att benämna Robin med hen, eller åtminstone han. Åtminstone hade den psykiatriska mottagningen kunnat svara att de visserligen brister i HBTQ-kompetens men att de är villiga att lära sig. Det svar som mottagningen nu gav var allt annat än inkluderande, och frågan är om det ens är lagligt att neka en transperson vård. Det får vi se utifrån resultatet av Robins stämning.

Så fel det alltså kan gå när en inte tänker inkluderande i sin kommunikation. Tvärtom då – hur kan en jobba med det innan något så illa som det här fallet sker? Ett aktuellt exempel är fackförbundet Byggnads, som nu inför hen i stadgarna.

”Det tycker vi känns mer modernt och mer välkomnande. Man ska känna sig välkommen oavsett vad man har för kön eller vilket kön man själv önskar att vara” säger Patrik Östberg, förbundssekreterare på Byggnads.

För Byggnads blev problemet så tydligt eftersom de bara hade ordet han i sina stadgar, vilket var minst sagt exkluderande för alla kvinnor i förbundet. Men förstås också för många transpersoner. För många andra organisationer kanske det kan vara svårt att avgöra på vilket sätt de kommunicerar, och om det är exkluderande på något sätt. Och hur man isåfall blir mer inkluderande i sin kommunikation. Ett sätt är att börja med en normkritisk analys.

Känner du att ni behöver hjälp med en normkritisk analys, eller är intresserad av en utbildning i inkluderande kommunikation? Hör av er så hjälper Hyvää er!

 

/Maria Niemi

För dig som vill göra världen aningens lite bättre

I våras bestämde jag mig för att starta eget inom kommunikation, och nu är Hyvää Kommunikation äntligen igång. Jag vill jobba kreativt och också kunna få tid till eget skrivande. Samtidigt som jag vill fortsätta hjälpa personer, organisationer och företag som vill göra världen aningens lite bättre. Mitt samhällsengagemang är anledningen till att jag jobbat inom ideell sektor i ca 10 år. Jag vill nu jobba ännu mer med jämställdhet och normkritik, för en mer öppen och inkluderande värld. Jag vill hjälpa bra organisationer att få ännu större betydelse och inflytande. För det kommer mina kunskaper inom varumärkesutveckling och digital kommunikation väl till pass. Och för att inte tala om hur jag svingar svärdet med mina ord! 🙂

Det är först nu jag startat på riktigt, men med en liten smygstart under Stockholm Pride blev det också förstås. Jag gick med Tornedalen Pride, en nystartad förening som verkar för ett öppnare Tornedalen – det område som båda mina föräldrar är uppvuxna i. Och som har en kultur som säger att så fort du gör något normbrytande så anses du vara ’knapsu’. Eftersom jag själv är minst sagt knapsu så ville jag stötta dessa nykomlingar i paraden. Till vänster i bild ser du Tornedalen-flaggan i gult, vitt och blått.

Hyvää på Stockholm Pride 2014

Det är en härlig känsla att vara igång efter månader av planerande och förberedelser. Hyvää Kommunikation huserar alldeles vid Hötorget, på Olofsgatan 18, med en rad andra företag:

Studio Olof

Graphera som också sitter här har förresten tagit fram Hyvää Kommunikations grafiska profil. Inspirationen är hämtad från retro- och vintagedesign som jag personligen älskar.

Om du är nyfiken på Hyvää Kommunikation kan du gilla Facebook-sidan eller följa Hyvää på Instagram.

Och namnet Hyvää då? Ja, jag själv heter Maria Niemi, mitt efternamn är på minoritetsspråket meänkieli som båda mina föräldrar har som modersmål – men som jag aldrig lärt mig. För på den tiden ansågs det inte gagna barnen att lära dem annat än svenska. Och bara den historien i sig säger ju ganska mycket om samhället, så därför kändes det självklart för mig att ta ett ord på meänkieli och hedra mina rötter.

Hyvää är dessutom ett ord som också delas av finskan och som många känner till – det betyder rätt och slätt BRA. Och jag vill göra bra saker med bra personer! Är det du? Hör av dig!

 

/Maria Niemi