Taggarkiv: inkludering

Emojis har tagit över – men vem bestämmer över språket?

Hijab emoji by The Unicode Consortium

För över två år sen, i januari 2015, skrev jag ett blogginlägg om att emojis kommer att ta över. Och även om spaningen verkligen inte enbart var min egen –  den baserades bland annat på ett mycket intressant samtal jag hade med Hyvääs samarbetspartner; kommunikationsstrategen Emelie Fågelstedt – är det roligt att se tillbaka på det nu idag för hur väl spaningen stämde.

Emojis bygger relationer

Idag kan det snarast kännas svårt att skriva ett meddelande utan en emoji. Som en yngre släkting sa; ”då känns det som att du är sur på mig”. Till och med i mejl till potentiella kunder kan det kännas märkligt att inte addera en emoji på slutet, för att understryka hur roligt ett samarbete skulle vara. Eller bara för att ge den personen ett leende, som en bra start på dagen. Att addera en emoji gör att mejlet blir mer mänskligt – det går från information till kommunikation, från en monolog till en konversation, från en kontakt till en relation.

The Unicode Consortium styr emojispråket

Det som kan tyckas lite underligt är att de som idag bestämmer över vilka emojis som finns och inte är den ideella organisationen The Unicode Consortium som skapades för att tillgängliggöra alla språk. Ironiskt nog blev det istället så att deras tekniska kommitté på elva personer en gång om året röstar om vilka nya symboler som ska ingå i emojispråket, och om några gamla ska strykas. Det är alltså elva personer som bestämmer över världens snabbast växande språk, enligt Svenska Dagbladet.

Emojis förmedlar normer

Eftersom de flesta människor utgår från sig själva när de kommunicerar så blev också den första raden emojis utifrån perspektivet hos de elva personerna i tekniska kommittén hos The Unicode Consortium. De fick också kritik för bristen på mångfald, och valde att göra något åt det – vilket du kan läsa mer om i MacWorld. Men trots tillskottet av olika hudfärger, familjer och stilar så glömde de en stor grupp – kvinnor med slöja. En man med turban fanns däremot redan. Det här tröttnade 16-åriga Rayouf Alhumedhi i Tyskland på och kontaktade The Unicode Consortium med sin egenritade hijabemoji, något du kan läsa om på SVT Nyheter. Hon fick svar bara efter en vecka, och blev sedan bjuden till konferensen Emojicon i San Fransisco, USA. I juni släpps hijabemojin.

Här kan du se alla nya emojis som släpps i juni av The Unicode Consortium.

Om du är intresserad av emojis historia så kan du läsa denna artikel i Svenska Dagbladet. Eller se SVT Kobra om det ordlösa språket och hur bilder och symboler färgar våra sätt att kommunicera.

Intressant läsning är också att följa Sara Léren som är agil utvecklare och expert inom inkluderande design på InUse – till exempel här om Världskulturmuséets smarta toalettsymboler som Hyvää ofta lyfter fram på inspirationsföreläsningar.

Vill ni ha hjälp med inkluderande bildspråk?

Eller hjälp med er visuella kommunikation, till exempel med att sätta en bildstrategi. Självklart ska ni få stöd på vägen – kontakta Hyvää!

 

/ Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Veckans brief: ”Normkreativt är proaktivt”

I Dagens Opinions nyhetsbrev Veckans brief kan du läsa en lång artikel där Hyvääs Maria Niemi intervjuas:

Skärmklipp från Veckans brief-artikeln med Hyvääs Maria Niemi

 

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation”, säger kommunikationsstrategen Maria Niemi. Och det är inom modebranschen som både skräck- och favoritexemplen hittas. 

”Tillsammans gör vi världen aningens lite bättre”. Så lyder Hyvää Kommunikations programförklaring. Bakom pr-byrån står Maria Niemi, som har specialiserat sig på vad hon kallar för ”normkreativ kommunikation”.

– Normkreativ kommunikation handlar om att experimentera och försöka luckra upp normer genom de ord, uttryck och bilder som en använder. Målet är att fler ska känna sig talade till och träffade, säger Maria Niemi.

Märk väl. Ord, uttryck och bilder som en använder. Inte ”man”. Det är väl ungefär hit som många svenska företag och organisationer har kommit. Det är att skrapa på den normativa ytan. Det normkreativt tänkande som utgör Maria Niemis erbjudande går betydligt djupare än så. Hon säljer inkludering. Och visst kan hon konstatera att det finns en marknad.

– Det är många företag som inte alls tänker normkreativt utan i stället kommunicerar stereotypt.

Det är måhända i modebranschen som det går att hitta de största extremerna. Eller varför inte använda det mer inkluderande begreppet tekoindustrin.

American Apparel, som med sin utstuderat sexistiska marknadsföring först fick vind i försäljningsseglen för att sedan braka ihop fullständigt i en serie konkursansökningar, var länge den givna fienden för många kritiker av modebranschens sätt att framställa kvinnor på.

På andra sidan står bland andra Åhléns, vars höstkampanj med syftet att ”bryta klädmaktsordningen” resulterade i en utomhusreklam med bland annat Per Schlingmann, sommedverkade iklädd tunika i trikåer.

– Åhléns har under många år vågat testa olika nya grepp, säger Maria Niemi som blev imponerad av varuhusets senaste kampanj som gick ut på att ett drygt hundratal kunder fick stå modeller enligt en först till kvarn-princip vid entrén till butiken Åhléns City i Stockholm.

Även Polarn O. Pyrets unisexkollektion och deras sätt att visa upp barn på ett varierat sätt får en släng av Maria Niemis berömslev. Norska Dressmanns försök att blidka normkritiska ögon får dock tummen ned.

– De körde en kampanj med olika typer av män som modeller. Sen när jag gick in och tittade på hemsidan var det återigen bara Robin Bengtsson-modeller på bilderna. Att göra en normkreativ kampanj som pr-kupp är inget du vinner på i längden. Det synas ganska snabbt.

Förr resulterade en problematisk bild i Elloskatalogen på sin höjd i en insändare i Borås Tidning. Det kändes knappt. Idag är all marknadsföring under lupp, inte minst en digital sådan. Tiderna förändras men som alltid gäller regeln att det är billigare att tänka efter före.

– De som kommunicerar väldigt stereotypt riskerar att åka på rejäla sociala medier-drev omedelbart. Att vara normkreativ är också att vara proaktiv, att slippa kriskommunikationen på Facebook-sidan.

Maria Niemi, med en bakgrund på bland annat Kommunal och RFSL, drog igång byrån sommaren 2014. När hon, som även är styrelseledamot i fackförbundet Dik, efter utbildning på bland annat Berghs, började arbeta med kommunikation såg hon mycket gjordes ”väldigt osmart”.

– Jag kände mig sällan träffad av den kommunikation jag såg. De flesta missade personer som jag, vilket är onödigt.

Maria Niemi är som hbtq-person, och som bärare av minoritetsspråket meänkieli, så att säga, dubbelt normbrytande. Erfarenheter som hon nu kan använda sig av i den egna byrån, vars namn Hyvää Kommunikation betyder just ”bra”, eller ”god” kommunikation.

– Många tycker att de är bra på att exempelvis kommunicera jämställt men i själva verket räknar de bara antal hit och dit utan att tänka på hur de faktiskt framställer kvinnor och män i ord och bild. Det är väldigt intressant att vara med när människor upptäcker det.

På kundlistan finns mycket offentlig sektor. Maria Niemi har bland annat jobbat med Systembolaget, Region Östergötland och Stockholms stadsbibliotek. Statliga bolag, myndigheter och landsting har riktlinjer som förordar en demokratiskt och inkluderande kommunikation, några sådana krav finns inte inom det privata näringslivet. Maria Niemi tycker dock att det går, rent krasst, går att räkna hem normkreativitet.

– Såväl privat som ideell sektor har förstått att det är gångbart. Vi har kunnat se en normkreativ marknadsföringstrend under flera år nu, och det kommer att fortsätta i takt med att fler företag märker att folk därute är trötta på den trista stereotypa reklamen. Vi vill se reklam lika varierad som världen är.

Hon tycker att pr-konsulter har en del att lära av reklambranschen.

– Reklambyråerna ligger mycket mer i framkant när det kommer till att skapa normkreativa kampanjer. Men som jag ser det är hela den svenska kommunikationsbranschen väldigt intresserade av att utvecklas och bli mer inkluderande. Det räcker att åka till Norge för att se att vi ligger före, säger Maria Niemi med en passning till nämnda Dressmann.

Hur bör en normkreativ kampanj byggas upp?
– Först och främst handlar det om att utgå från den egna verksamheten och de egna affärsmålen. Vilka är vi? Vilka når vi idag och vilka vill vi nå? Där har vi de grundläggande frågeställningarna. Det måste stå klart för att engagemanget för en kampanj ska hållas uppe.

Att ha med sig ledningen på tåget är ett måste.

– Likaså att låta en utomstående göra den inledande analysen, annars blir det lätt fel från början vilket är helt onödigt. Det är för övrigt bra att ha med sig ett stöd utifrån under hela vägen, även i det vidare arbetet, för att få in energi och verkligen se till att det blir av.

Maria Niemi håller också i föreläsningar som ska fungera som normkreativ inspiration.

– Överlägset bäst resultat har vi uppnått de gånger som vi följt upp föreläsningen med en workshop. Det är genom att jobba praktiskt med normkreativ kommunikation som insikterna verkligen fastnar.

Hur ser man till att följa upp projekt för att säkerställa att de verkligen varit inkluderande – hur är det med mätbarheten?
– Oftast inleds ett uppdrag med en analys av den nuvarande kommunikationen. Jag utgår från en checklista på sju punkter. Det bör ske en uppföljning minst en gång vartannat år, helst årligen. En kund har valt att göra en koll en gång i kvartalet, för att hela tiden hålla sig vaken, eftersom det är lätt att trilla tillbaka i gamla mönster.

Vilka normer tror du kommer ifrågasättas i kommunikationen framöver?
– Då tänker jag exempelvis vi kommer se syntolkning av bilder och filmer i sociala medier och bra ljud med hörslingor i paneldiskussioner.Tillgängligheten kommer att öka. Det ska gå att uppskatta Facebook även som synskadad. Som jag ser det är hela den rörelsen på frammarsch. Folk börjar förstå.

Du kan läsa hela artikeln av Oscar Örum på Dagens Opinion här – där hittar du till exempel Maria Niemis tre förebilder i yrkeslivet och tre snapshots av Maria utanför jobbet.

Vill du kommunicera normkreativt?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

NYTT UPPDRAG: Bearbetning av bok om inkludering i idrotten

Omslaget till Stå upp när det blåser

Idrotts- och jämlikhetsprofilen Sofia B. Karlsson har anlitat Hyvää för textbearbetning och redaktörskap av boken ”Stå upp när det blåser” som kommer ut i juni 2017 hos Pintxo Förlag. Boken handlar om inkludering i idrotten och hur förväntningar på unga killar både formar dem och kan vara ett hinder för utveckling inom klubbar och föreningar.

Håll utkik efter releasefesterna som är i Göteborg och Stockholm i juni!

Vill du veta mer?

Tveka inte att mejla info@hyvaa.se så får du veta mer! Eller har du också en bok som behöver skrivas och struktureras om – då har du din hjälp här.

Därför kommer emojis ta över

En vän skrev på Facebook att ett av hennes nyårslöften var att börja använda ord istället för emojis. Hon är en tidig anammare av emojis, det som brukar kallas för en ’early adopter’. Och kanske har hon tröttnat sedan dessa figurer slagit stort i Sverige. Emojis är plötsligt överallt, till och med på annars så ordstrikta Twitter. Faktum är att genom denna Emojitracker kan du se alla emojis på Twitter i realtid.

Och inte bara de där små gula, runda rackarna, utan nu har Facebook introducerat en mer rik skara av dem. Såhär kan det till exempel se ut:

Emojis på Facebook

Emojis slog igenom på bredare front ungefär 2012 när iOS 6 släpptes, enligt About Tech. Men egentligen ligger vi efter i västvärlden. I Asien är emojis vanliga i digital kommunikation för att uttrycka sina känslor. Emojis är till exempel bärande element i tjänster som Line och KakaoTalk. Det finns till och med företag som varumärkeststämplar emojis som en marknadsföringsstrategi. De är gratis att ladda ned för användaren, och i utbyte får företaget en massa gratisreklam varje gång användarna uttrycker sig med dem. Emelie Fågelstedt berättar i ett blogginlägg om det här fenomenet, och skriver att vi troligen kommer att se ’Sticker-designer’ och ’Emoji-illustratör” som framtida yrken.

Line
Såhär kan en konversation på Line se ut.

Varför är emojis så populära?

Det finns troligen flera förklaringar. Att de är söta är säkert en av dem. I Japan är det gulliga – kawaii – eftersträvansvärt ända sedan 70-talet enligt Wikipedia. Men först och främst är det enklare att uttrycka sig med en emoji än att skriva det med ord eller asiatiska tecken. Emojis är mer direkta. De kan ge det där unika som vårt kroppsspråk annars bara kan förmedla. Emojis är vårt digitala kroppspråk. Och sedan vi började kommunicera med kroppspråk har vi inte slutat. Därför tror jag inte heller att vi någonsin kommer att sluta kommunicera med emojis, snarare kommer vi att göra det ännu mer.

Emojis är också ett enkelt uttrycksmedel för personer som inte lärt sig att skriva. Till exempel kan jag och min systerdotter hålla kontakten på det här sättet:

Emojis i sms
Emojis i sms-konversation 2015

Inkluderande emojis?

Ett problem som lyfts är bristen på mångfald bland de vanligaste emojisarna hos Apples produkter. Till exempel är avsaknaden av mörkhyade emojis total, och inte heller kan vi se samkönade par bland dem. Unicode Consortium har presenterat en plan för hur mångfalden kan ökas bland emojis, och de finns redan att köpa som tillägg. Däremot har ingen tillverkare ännu anammat dem som standard. Faktum är att en amerikan blev så irriterad över att det fanns risbollar men inte varmkorvar som emojis att hon skrev en petition till Vita huset, enligt Digital trends.

Med tanke på Facebooks uppdatering så finns här nu ett öppet fält av möjligheter för någon inkluderingssugen illustratör. Kanske är du den personen?
/Maria Niemi

Normkreativ film, litteratur och metodmaterial

Hyvää rekommenderar dessa normkreativa filmer, artiklar, böcker och metodmaterial som inspiration och verktyg om du vill att er verksamhet ska bli mer inkluderande.

Den här tipslistan gjordes ursprungligen för en uppdragsgivare som framför allt jobbar med barn och unga. Därför ligger fokus på de målgrupperna. Listan är kategoriserad efter vilken åldersgrupp du jobbar med, men samtidigt utesluter det inte att tipsen funkar för alla åldrar. Tänk normkreativt, helt enkelt!

Uppdaterad december 2018.

Normkreativt för dig som jobbar med barn

Boktips från Stockholms stadsbibliotek 2016Boktips från Stockholms stadsbibliotek 2016

BOK. Modigast av alla. Av Gull Åkerblom. Illustrationer av Sissel Gustafsson.
I Lydias klass drar de lott om vem som ska vara årets lucia. Spänningen är stor
och förvåningen ännu större – när fröken läser upp namnet – Nizan!
Några protesterar, men Lydia blir stolt. Över Nizan. Att han vill och vågar,
och för att han sjunger bäst i klassen! Men på självaste lucia-dagen är Nizan inte lika säker längre. Får han ens fram en enda liten ton? Kan Lydias lilla knep hjälpa även denna gång …?

Mitt liv i rosa

FILM. Mitt liv i rosa. Av Alain Berliner.
En varm film om Ludovic, som tilldelas könet pojke vid födseln men som försöker få alla runt omkring att förstå att hon egentligen är en flicka.

Familjeboken

BOK. Familjeboken . Av Eddie Summanen och C. Kåberg.
Var kommer bebisar ifrån? Hur vet man vilka som är ens familj? Och hur blev jag själv till? Familjer kan se ut nästan hur som helst och barn kan bli till på många olika sätt. Familjeboken handlar om alla former av familjebildningar och vidgar begreppet familj. Boken tar bland annat upp hur ett barn blir till, insemination, sex, adoption, konstgjord befruktning samt heterosexuella, homosexuella och ensamstående föräldrar. En bok att läsa tillsammans med barn eller att låta lite större barn läsa själv. Boken öppnar upp för samtal och reflektion tillsammans med barn kring temat familj.

Prinsessan Kristalla

BOK. Prinsessan Kristalla. Av Anette Skåhlberg.
När prinsessan Kristalla vägrar gifta sig spärras hon in i ett högt torn för att välja en av alla prinsarna. Men Kristalla rymmer och träffar sin stora kärlek. Nu måste hon övertyga kungen och drottningen om att få gifta sig med svärdsmidaren Vilda, en flicka från folket som inte är av kungligt blod…

BOK. Kivi & Monsterhund. Av Jesper Lundqvist.
En sprudlande, galen berättelse på rim om att önska sig något, och få det, om än inte helt på det sätt som en hade trott! Sveriges första barnbok där hen används som personligt pronomen.

Jonatan på Måsberget

BOK. Jonatan på Måsberget. Av Jens Ahlbom.
En fantasifull, kreativ och hoppfull skildring om barn som inte har fått samma förmåga till utveckling som de flesta, men det finns alltid en lösning om man är envis. Om ett barn med funktionsvariation.

Lill-Zlatan och morbror raring

BOK. Lill-Zlatan och morbror raring. Av Pija Lindenbaum.
Lill-Zlatan älskar sin morbror raring. När mamma och pappa är på Mallis får hon vara med honom hela tiden. De fikar, går och simmar och gör roliga saker. Men en dag sitter någon i morbrors kök. Han heter Steve och kommer från Trelleborg. Lill-Zlatan tycker att han kan åka tillbaka till det där Trelleborg. Men Steve vill inte flytta på sig i första taget. Och Lill-Zlatan är svartsjuk!

Kenta och barbisarna

BOK. Kenta och barbisarna. Av Pija Lindenbaum.
Kenta är så himla bra på fotboll. Han skjuter lätt en rökare mitt i krysset. Men i dag vill han vara inne. Tjejerna är i dockvrån. Kenta packar upp sin rygga. De märker inte honom och barbisen fast han står där en lång stund. Till sist säger Agnes: ”Du fån´te va me!”

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2

BOK. Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två! Om genusfällor och genuskrux I vardagen. Av Kristina Henkel och Marie Tomicic.
Författarna skriver om situationer där barn könas och görs till flickor och pojkar. Fällorna och kruxen handlar om alltifrån leksaker och kläder till vänskap och känslor. Till varje fälla finns praktiska och konkreta tips. En verktygslåda för dig som vill skapa utseendemässig, språklig, vänskaplig, känslomässig och kroppslig jämställdhet.

Rosa - den farliga färgen

BOK. Rosa – den farliga färgen. Av Fanny Ambjörnsson.
Varför kan en man bära rosa skjorta utan att väcka uppmärksamhet i vissa sammanhang, men anses provocerande om han gör det i andra? Vad betyder rosa för unga feminister? Och varför är en del föräldrar tveksamma till att klä sina döttrar i rosa medan flickorna själva gärna frossar i färgen? I Rosa den farliga färgen försöker Fanny Ambjörnsson ta reda på vad människor menar när de säger sig älska rosa, och vad de hatar och känner sig äcklade av.

 

Kom igen gubbar!

BOK. Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Av Jesper Fundberg.
Här beskrivs och analyseras fotbollens vardag, i omklädningsrummet, träningar, matcher och turneringsresor. Vilka värden och normer förmedlas och uttrycks? En bok om ungdomsliv, faderskap och maskuliniteter.

Normkreativt för dig som jobbar med unga och vuxna

Omslaget till Stå upp när det blåser

BOK. Stå upp när det blåser. Av Sofia B. Karlsson.
En idrottsmiljö där alla känner sig trygga det eftersträvar de flesta aktiva styrelseledamöter, ledare, tränare, domare och supportrar. Stå upp när det blåser riktar sig till alla som vill arbeta aktivt för det. Inom lagidrotten har vita heterosexuella män varit mer självklara än andra på beslutande poster, på åskådarplats, plan och i omklädningsrum, vilket kommit att forma idrottsmiljön. Därför är det också de som är självklara som kan göra störst skillnad.

I boken redogör Sofia B. Karlsson, utifrån forskning och egen erfarenhet, hur sådant arbete kan bedrivas. Här berättar även en rad manliga idrottsledare, aktiva och supportrar hur normer och förväntningar påverkat dem och deras arbete, i föreningar eller förbund, för en jämställd och jämlik miljö. Stå upp när det blåser vänder sig till dig som vill komma vidare i tanken och själv bli en aktör i arbetet för en inkluderande idrott.

Filmen Jätten

FILM. Jätten. Av Johannes Nyholm.
Rikard, autistiskt och gravt missbildad, skiljdes vid födseln från sin mor. Nu, 30 år senare är han övertygad om att få henne tillbaka om han bara vinner de Nordiska mästerskapen i boule. Tänk om han kunde få till det där perfekta kastet, den där magiska känslan när allt klaffar – och vinna den där stora pokalen att visa för mamma. Rikards sköra fysik och en dömande omgivning får inte stoppa honom. Till sin hjälp har han sin bäste vän och tränare Roland, tre klot i skimrande guld och en 50 meter hög jätte.

 

Vi är bäst!

FILM. Vi är bäst! Av Lukas Moodysson.
En feel good-film från om 12-13-åriga Bobo, Klara och Hedvig som brukar hänga på den lokala fritidsgården där de inte riktigt känner sig hemma. Inte blir det direkt bättre av att de bestämmer sig för att spela i band precis som killarna på fritidsgården gör.. De unga tjejerna får ett minst sagt oinspirerande bemötande av fritidsledarna. Men Bobo, Klara och Hedvig vägrar låta sig stoppas.

Skin

FILM. Skin. Av Anthony Fabian.
Skin är baserad på en sann historia om Sandra Laing som ser ut som mörkhyad trots att båda hennes biologiska föräldrar är vita. Sandra växer upp i Sydafrika under 60-talets apartheid-era och brottas med frågan om hon vill tillhöra de vita eller de mörkhyade.

Öppna verksamheten!

BOK. Öppna verksamheten. Av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Den här boken är till för dig som arbetar med unga på en fritidsgård, ett ungdomens hus eller inom någon annan verksamhet som riktar sig till unga. Där möter du säkert många ungdomar med olika bakgrund, intressen och behov och vet att unga lockas till din verksamhet av olika skäl. Men hittar alla grupper som behöver din verksamhet fram till den? Känner de att det finns plats för dem?

Sex - på ditt sätt

METODMATERIAL. Sex – på ditt sätt. Om sex för unga. Av Pelle Ullholm, RFSU.
Sex – på ditt sätt är texter och bilder om sex och relationer. De är riktade till tonåringar i högstadiet och i början av gymnasiet.

Med uppenbar känsla för stil

BOK. Med uppenbar känsla för stil. Av Stephan Mendel Enk.
Ett reportage om manlighet. Det handlar om hur våldet i samhället hänger ihop med den bild av manlighet som formar pojkar.

 

BOK. Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildningsval (pdf). Av Sofia B. Karlsson.
AIK-spelare berättar om vilka förväntningar det finns på att vara kille idag och hur dessa kan påverka faktiska handlingar som yrkes- och utbildningsval. I boken diskuteras också hur vi påverkas av att i tidig ålder bli uppdelade i kill- och tjejlag inom exempelvis fotbollen. Vad skapar det för utrymme för att hitta sin egen identitet, som inte bygger på förväntningar som är kopplade till kön?

Det är vår tur nu

BOK. Det är vår tur nu – att vara trans i en tvåkönsvärld. Av RFSL Stockholm.
För unga som funderar på det här med kön och könsidentitet. En antologi med berättelser om hur det är att vara trans i en värld som är tvåkönad.

Världens viktigaste bok

BOK. Världens viktigaste bok: Om kroppen, känslor och sex. Av Nathalie Simonsson och RFSU.
Världens viktigaste bok är den första boken i sitt slag eftersom den tar upp normer, ja- och nejkänslor, hur man vågar tro på sig själv och hur man är schyssta mot varandra. Det är en bok som kan läsas under täcket hemma på rummet, men också tillsammans med föräldrarna eller i skolan. En bok om allt man vill veta men inte vågar fråga om.

Machofabriken

METODMATERIAL. Machofabriken.
Ett verktyg för dig som arbetar med unga för ökad jämställdhet och för förebyggande arbete mot våld.

Tänk (tvärt)om!

METODMATERIAL. Tänk (tvärt) om! : tjejer, killar och makt. Av Anna Norlin.
Här får tjejer och killar berätta, fundera, tänka, drömma och diskutera hur det är att vara tjej och kille i dag. Om kläder, utseende, reklam och sport. Hur funkar jämställdheten i skolan? Hur funkar vuxna? Hur är det i andra länder? Vad kan vi göra för att förändra?

BRYT!

METODMATERIAL. BRYT. Utgiven av RFSL Ungdom.
Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet.

Genusboken

BOK. Genusboken. Av Johanna Nihlén och Sara Nilsson.
Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok. Texten varieras med personliga citat och berättelser från unga människor, faktarutor, checklistor, en mängd diskussionsuppgifter samt tester och tips på vad man själv kan göra för att öka jämställdheten.

Boys don't cry

FILM. Boys don´t cry. Av Kimberly Peirce.
Baserad på en sann historia om Teena Brandon som tilldelas könet kvinna vid födseln men identifierar sig som man. Han försöker hitta sig själv och kärleken hemma i småstaden Nebraska, USA.

Transamerica

FILM. Transamerica. Av Duncan Tucker.
Bree är på väg att fullborda sin väg till att bli kvinna. Men så får hon plötsligt veta att hon är far till en son, från tiden då hon fortfarande hade tilldelats könet man. En son som visar sig vara kriminell.

Hetero

BOK. Hetero. Av Sandra Dahlen.
Att vara heterosexuell betyder enligt Norstedts ordbok: ”sexualdriftens inriktning mot motsatt kön”. Så enkelt, och ändå inte. För varför delar vi egentligen upp folk efter vem de har sex med – vad ger det oss? Den frågan ställer Sandra Dahlén.

Stora sexboken för tjejer som har sex med tjejer

BOK. Stora sexboken – för tjejer som har sex med tjejer. Av: Helene Delilah & Malinda Flodman.
Stora sexboken är den första boken i Norden som riktar sig till kvinnor som har sex med kvinnor. Den är en inspirerande, sexig och konkret handledning, oavsett om man är nybörjare eller veteran. Den handlar om lust, kåthet, orgasmer, sexuell självkänsla, erotik och självklart om teknik.

Nättips

I Kalmar tar tjejerna plats på fritidsgården och fritidsledarna är numera ”genussmarta”. Läs mer på KA.

I Gnesta började pojkarna höja sina betyg sedan skolan börjat jobba aktivt med mansrollen.  Läs mer på DN.

SvartKvinna berättar om vilket bemötande en kan få som mörkhyad i Sverige idag. Läs mer på Facebook.

Fackförbundet Byggnads byter ut alla han mot hen i stadgarna. ”Det känns mer modernt och välkomnande”. Läs mer på SVT.

 

Vi har säkert  missat jättemånga bra filmer, böcker och metodmaterial. Tycker du att något saknas? Lägg in ditt tips i en kommentar!

Uppdrag: Hjälpa Västerås bli en inkluderande stad

Under hösten har Hyvää Kommunikation ihop med Perspektivbyråns Sofia B. Karlsson fått uppdraget att hjälpa Västerås stad att bli mer inkluderande.

En av många insatser som Västerås stad gör med hjälp av oss är att se över kommunikationen. Varje människa har rätt att känna sig inkluderad, värdefull och sedd. Och kommunikation kan vara helt avgörande för hur en människa upplever sig bli behandlad. I det arbetet har vi tagit fram en checklista för inkluderande kommunikation.

Checklista inkluderande kommunikation för Västerås stad
Checklista i inkluderande kommunikation gjord för Västerås stad.

Jag kommer också att hålla utbildningar i inkluderande kommunikation för personal på fritidsgårdar, familjecentrum, förebyggande verksamhet och andra anställda inom Fritid och förebyggande. Ett roligt och viktigt uppdrag!

Om du skulle vara intresserad av liknande stöd – till exempel en utbildning i inkluderande kommunikation – hör av dig! Min dröm är att alla som jobbar med kommunikation kommer att börja tänka över sina text- och bildval utifrån det inkluderande perspektivet. Det känns så viktigt att jag funderar att skriva en bok på temat.

/Maria Niemi