Taggarkiv: inkludering

Utrikes födda inkluderas inte i kommunikationen

Endast 28 procent av utrikes födda känner sig inkluderad i svensk reklam och information från företag och myndigheter, enligt KAPIs undersökning från 2023.

Det finns en stor närvaro i sociala och digitala medier hos målgruppen, så det handlar inte om var man når dem utan om hur. Om du inte känner dig inkluderad i kommunikationen är chansen liten att du kommer ta till dig den.

Med ett mer normkreativt arbetssätt kommer kommunikationsinsatserna bli mer inkluderande. Det hjälper Hyvää gärna till med!

Kontakta Hyvää om ni behöver en föreläsning, workshop eller utbildning inom normkreativ kommunikation.

Googlar inte på svenska

Och läs undersökningen, den lyfter mycket annat intressant – så som att 45 procent av utrikes födda inte googlar på svenska. Det sätter press på sökmotorsoptimeringen. Vill du ha en grundkurs i sökmotorsoptimering, SEO, så kan Hyvää erbjuda det med.

Skriv begripligt

Du vill inkludera fler genom att börja skriva mer begripligt. Vad bra! Här får du några enkla och konkreta tips, som tar dig en bra bit på vägen.

Det finns principer för vad som gör en text begriplig. För alla, men också särskilt för personer som har svårt att läsa, skriva, att förstå eller som har minnessvårigheter, känsliga för starka intryck eller koncentrationssvårigheter.

Projektet Begriplig text har tagit fram 19 råd för begriplighet, utifrån en undersökning de gjort med deltagare som haft varierande funktion.

Begriplig text

  1. Rubrik som beskriver innehållet
  2. Rada upp information i punktlistor
  3. Mellanrum mellan stycken
  4. Sammanfatta långa texter
  5. Mellanrum mellan rader
  6. Går att lyssna på texten
  7. Finns bilder som förtydligar innehållet
  8. Markera viktiga ord med fet stil
  9. Informationen finns som film
  10. Ingress
  11. Viktigaste i texten kommer först
  12. Mellanrubriker som förklarar innehållet
  13. Kort text
  14. Korta rader
  15. Första orden i ett nytt stycke är fetmarkerade
  16. Breda marginaler
  17. Avstava inte ord
  18. Undvik förkortningar
  19. Storleken på bokstäver inte är för liten

Satsa på begriplighet

Skriva begripligt handlar inte om att uppfylla precis alla punkter, eftersom det ibland finns motstridiga åsikter bland deltagarna i undersökningen om vad som är mest begripligt. Men listan ger ändå ett hum om vad som är bra text.

Fokuserar du på att uppfylla några av punkterna har du redan gjort mycket för att ta ett stort steg framåt mot ökad inkludering. Bland det svåraste är att ta fram innehåll som är relevant för mottagaren, som är strukturerad på ett begripligt sätt och som varken innehåller för mycket eller för lite.

Listan går i linje med Klarspråk, som är en metod för begripligt innehåll. Institutet för språk och folkminnen har en gratis webbutbildning i Klarspråk.

Vill du ha hjälp med inkludering?

Kontakta Hyvää för att få hjälp med inkluderande och normkreativ kommunikation, till exempel en skribent med koll på begriplighet.

Går det att bli för inkluderande?

Den fem år långa studien på Lunds universitet om kommunikationens betydelse för organisationen har äntligen lämnat sin slutrapport. Den går under namnet ”Den kommunikativa organisationen” och ges ut i samarbete med Sveriges Kommunikatörer.

I den finns en hel del intressanta resultat i rapporten för alla som är intresserade av kommunikation. Här väljer jag att gå in på delen om Värdeskapande kommunikation.

För mycket kommunikation

För mycket kommunikation kan vara värdeförstörande, lyder en av rubrikerna.

Det kan handla om att förväntningarna på kommunikation är för höga, att det ses som magi. Det som forskarna kallar för ”todeloo-effekten”.  Magi i den meningen att en del tror att kommunikation ska kunna sminka över ett dåligt beslut.

Det är till exempel en vanlig missuppfattning om kriskommunikation, att det skulle handla om att sopa skit under mattan. Medan som kriskommunikatör vill man göra precis tvärtom – vara transparent och lyfta fram, stå för vad som hänt och göra något åt det. Här blir det ofta konflikt mellan kommunikatörer och ledning som kanske helst vill att problemet ska försvinna.

I dagens sociala medie-samhälle, där vem som helst kan publicera ett avslöjande, kommer inte sopa under mattan-metoden fungera och det vet alla kommunikatörer. Då är det lika bra att lägga korten på bordet direkt.

Överinkludering kan förstöra

För mycket kommunikation kan också leda till en ”babbelorganisation” som forskarna uttrycker det. Där pågår diskussioner som aldrig leder till något.

I en sådan organisation lyfts vikten av dialog och inkludering fram, men utan att det förväntas leda till handling. Allt ska fortsätta diskuteras och alla måste få bli delaktiga till den grad att det aldrig kan gå framåt.

En babbelorganisation kan verka inkluderande, men eftersom den aldrig leder till handling så blir det ingen skillnad för de som verkligen behöver förändring. Om det till exempel är en grupp på arbetsplatsen som är i minoritet och förespråkar en förändring så kommer det aldrig att ske, just för att babbelorganisationen babblar ihjäl ämnet tills alla är så trötta att ingen orkar driva det vidare.

För riktig inkludering krävs driv och energi.

Intressanta resultat som sagt, och jag får säkert tillfälle att komma tillbaka till andra delar i rapporten.

Behöver du hjälp med strategi?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Använder personer med synnedsättningar bilddrivna sociala medier som Instagram till exempel? Javisst! Därför bör du syntolka bilderna du publicerar, så att alla kan förstå vad de föreställer. Med hjälp av en skärmläsare går det att läsa av syntolkningen.

Dessutom hjälper det alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Såhär syntolkar du bilder

Syntolkning går ut på att skriva en beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

Ladda upp bilden och gör såhär:

  • Instagram – gå in på Avancerade inställningar och ”Skriv alternativ text”.
  • Facebook – gå in på de tre prickarna i högra hörnet och väljer ”Redigera alternativ text”.
  • LinkedIn – gå in på ”ALT”.
  • X (tidigare Twitter) – gå in på ”+ALT”.

Eller så kan du bara skriva direkt i inlägget:

  • Syntolkning: …beskrivning av vad bilden innehåller….

Bra bildbeskrivningar i syntolkning

Synskadades Riksförbund har gett de här tre tipsen för hur du beskriver en bild:

  1. Beskriv vad bilden föreställer, utan värderande ord.
    Jämför ”Kvinna med lång hästsvans” och ”Kvinna med vackert hårsvall”.
  2. Beskriv bildens budskap och mening.
    Till exempel ”Pojke håller upp handflata som ett stopptecken framför sig”.
  3. Håll texten kort och koncis, utan onödiga  bindeord.
    Jämför ”Svart hund går över bro, nosar på papperskorg” och ”En svart hund går över en bror och nosar på en papperskorg”.

Här har du ett exempel från Hyvääs Facebook-sida. Efter bildtexten står det:

”Syntolkning: Maria Niemi sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation”.

Bild som visar hur man syntolkar, visar bild på Maria och hur det är syntolkat

För att vara ännu tydligare kan det vara bra att addera ännu mer information om bilden, för det kom feedback om att det kan vara roligt att få veta hur personen ser ut, samt vad som syns på presentationen.

Till exempel:

”Syntolkning: Maria Niemi med sitt långa, lockiga, mörka hår sitter vid sin bärbara dator som visar en presentation med texten ’Krisen är ett faktum – så gör du'”.

Mer läsning och lyssning

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer begripligt, tillgängligt och normkreativt. Kontaktuppgifter till Hyvää här.

Eller gå Hyvääs kurs i normkreativ kommunikation!

Uppdaterat 2024-01-20