Taggarkiv: inkluderande kommunikation

Veckans brief: ”Normkreativt är proaktivt”

I Dagens Opinions nyhetsbrev Veckans brief kan du läsa en lång artikel där Hyvääs Maria Niemi intervjuas:

Skärmklipp från Veckans brief-artikeln med Hyvääs Maria Niemi

 

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation”, säger kommunikationsstrategen Maria Niemi. Och det är inom modebranschen som både skräck- och favoritexemplen hittas. 

”Tillsammans gör vi världen aningens lite bättre”. Så lyder Hyvää Kommunikations programförklaring. Bakom pr-byrån står Maria Niemi, som har specialiserat sig på vad hon kallar för ”normkreativ kommunikation”.

– Normkreativ kommunikation handlar om att experimentera och försöka luckra upp normer genom de ord, uttryck och bilder som en använder. Målet är att fler ska känna sig talade till och träffade, säger Maria Niemi.

Märk väl. Ord, uttryck och bilder som en använder. Inte ”man”. Det är väl ungefär hit som många svenska företag och organisationer har kommit. Det är att skrapa på den normativa ytan. Det normkreativt tänkande som utgör Maria Niemis erbjudande går betydligt djupare än så. Hon säljer inkludering. Och visst kan hon konstatera att det finns en marknad.

– Det är många företag som inte alls tänker normkreativt utan i stället kommunicerar stereotypt.

Det är måhända i modebranschen som det går att hitta de största extremerna. Eller varför inte använda det mer inkluderande begreppet tekoindustrin.

American Apparel, som med sin utstuderat sexistiska marknadsföring först fick vind i försäljningsseglen för att sedan braka ihop fullständigt i en serie konkursansökningar, var länge den givna fienden för många kritiker av modebranschens sätt att framställa kvinnor på.

På andra sidan står bland andra Åhléns, vars höstkampanj med syftet att ”bryta klädmaktsordningen” resulterade i en utomhusreklam med bland annat Per Schlingmann, sommedverkade iklädd tunika i trikåer.

– Åhléns har under många år vågat testa olika nya grepp, säger Maria Niemi som blev imponerad av varuhusets senaste kampanj som gick ut på att ett drygt hundratal kunder fick stå modeller enligt en först till kvarn-princip vid entrén till butiken Åhléns City i Stockholm.

Även Polarn O. Pyrets unisexkollektion och deras sätt att visa upp barn på ett varierat sätt får en släng av Maria Niemis berömslev. Norska Dressmanns försök att blidka normkritiska ögon får dock tummen ned.

– De körde en kampanj med olika typer av män som modeller. Sen när jag gick in och tittade på hemsidan var det återigen bara Robin Bengtsson-modeller på bilderna. Att göra en normkreativ kampanj som pr-kupp är inget du vinner på i längden. Det synas ganska snabbt.

Förr resulterade en problematisk bild i Elloskatalogen på sin höjd i en insändare i Borås Tidning. Det kändes knappt. Idag är all marknadsföring under lupp, inte minst en digital sådan. Tiderna förändras men som alltid gäller regeln att det är billigare att tänka efter före.

– De som kommunicerar väldigt stereotypt riskerar att åka på rejäla sociala medier-drev omedelbart. Att vara normkreativ är också att vara proaktiv, att slippa kriskommunikationen på Facebook-sidan.

Maria Niemi, med en bakgrund på bland annat Kommunal och RFSL, drog igång byrån sommaren 2014. När hon, som även är styrelseledamot i fackförbundet Dik, efter utbildning på bland annat Berghs, började arbeta med kommunikation såg hon mycket gjordes ”väldigt osmart”.

– Jag kände mig sällan träffad av den kommunikation jag såg. De flesta missade personer som jag, vilket är onödigt.

Maria Niemi är som hbtq-person, och som bärare av minoritetsspråket meänkieli, så att säga, dubbelt normbrytande. Erfarenheter som hon nu kan använda sig av i den egna byrån, vars namn Hyvää Kommunikation betyder just ”bra”, eller ”god” kommunikation.

– Många tycker att de är bra på att exempelvis kommunicera jämställt men i själva verket räknar de bara antal hit och dit utan att tänka på hur de faktiskt framställer kvinnor och män i ord och bild. Det är väldigt intressant att vara med när människor upptäcker det.

På kundlistan finns mycket offentlig sektor. Maria Niemi har bland annat jobbat med Systembolaget, Region Östergötland och Stockholms stadsbibliotek. Statliga bolag, myndigheter och landsting har riktlinjer som förordar en demokratiskt och inkluderande kommunikation, några sådana krav finns inte inom det privata näringslivet. Maria Niemi tycker dock att det går, rent krasst, går att räkna hem normkreativitet.

– Såväl privat som ideell sektor har förstått att det är gångbart. Vi har kunnat se en normkreativ marknadsföringstrend under flera år nu, och det kommer att fortsätta i takt med att fler företag märker att folk därute är trötta på den trista stereotypa reklamen. Vi vill se reklam lika varierad som världen är.

Hon tycker att pr-konsulter har en del att lära av reklambranschen.

– Reklambyråerna ligger mycket mer i framkant när det kommer till att skapa normkreativa kampanjer. Men som jag ser det är hela den svenska kommunikationsbranschen väldigt intresserade av att utvecklas och bli mer inkluderande. Det räcker att åka till Norge för att se att vi ligger före, säger Maria Niemi med en passning till nämnda Dressmann.

Hur bör en normkreativ kampanj byggas upp?
– Först och främst handlar det om att utgå från den egna verksamheten och de egna affärsmålen. Vilka är vi? Vilka når vi idag och vilka vill vi nå? Där har vi de grundläggande frågeställningarna. Det måste stå klart för att engagemanget för en kampanj ska hållas uppe.

Att ha med sig ledningen på tåget är ett måste.

– Likaså att låta en utomstående göra den inledande analysen, annars blir det lätt fel från början vilket är helt onödigt. Det är för övrigt bra att ha med sig ett stöd utifrån under hela vägen, även i det vidare arbetet, för att få in energi och verkligen se till att det blir av.

Maria Niemi håller också i föreläsningar som ska fungera som normkreativ inspiration.

– Överlägset bäst resultat har vi uppnått de gånger som vi följt upp föreläsningen med en workshop. Det är genom att jobba praktiskt med normkreativ kommunikation som insikterna verkligen fastnar.

Hur ser man till att följa upp projekt för att säkerställa att de verkligen varit inkluderande – hur är det med mätbarheten?
– Oftast inleds ett uppdrag med en analys av den nuvarande kommunikationen. Jag utgår från en checklista på sju punkter. Det bör ske en uppföljning minst en gång vartannat år, helst årligen. En kund har valt att göra en koll en gång i kvartalet, för att hela tiden hålla sig vaken, eftersom det är lätt att trilla tillbaka i gamla mönster.

Vilka normer tror du kommer ifrågasättas i kommunikationen framöver?
– Då tänker jag exempelvis vi kommer se syntolkning av bilder och filmer i sociala medier och bra ljud med hörslingor i paneldiskussioner.Tillgängligheten kommer att öka. Det ska gå att uppskatta Facebook även som synskadad. Som jag ser det är hela den rörelsen på frammarsch. Folk börjar förstå.

Du kan läsa hela artikeln av Oscar Örum på Dagens Opinion här – där hittar du till exempel Maria Niemis tre förebilder i yrkeslivet och tre snapshots av Maria utanför jobbet.

Vill du kommunicera normkreativt?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

Skriv inkluderande – på franska (och meänkieli)

Också i Frankrike växer intresset för normkreativ, inkluderande kommunikation. Nyligen har en ”inkluderande skrift” lanserats i Frankrike, som visserligen verkar fokusera mest på könsmässig jämlikhet. Men det var å andra sidan också så det började i Sverige, innan man började ta in fler perspektiv i beräkningen.

Till exempel handlar skriften om att skapa yrkestitlar som fungerar även för kvinnor. Dagens yrkestitlar är nämligen i maskulinum.

Men mest intressant är ändå att skriften föreslår att fokusera på ord som ”mänsklig” snarare än köns- och genusstereotyper. Ett exempel på det är ”De mänskliga rättigheterna” som på franska heter Les Droits d l´Homme, där Homme betyder man, medan skriften föreslår att istället skriva Les Droits Humains.

Läs mer om inkluderande franska på Helena Hansens blogg.

HBTQ på meänkieli

Och förresten har Met Nuoret gett ut en HBTQ-parlör på meänkieli. Hyvää!

Vill du bli mer normkreativ?

Kontakta Hyvää! Eller prenumerera på månadsbrevet.

Du rekryterar inte mångfald med enfald

Carla i TV-serien Silicon Valley säger
Carla i TV-serien Silicon Valley.

HBOs Silicon Valley är en komediserie som driver med stereotypen av datanördar i startupscenen. Serien cirkulerar kring några unga socialt inkompetenta män som driver startupen Pied Piper. I stort sett bara en enda kvinna syns i första säsongen – en investerare. Men i andra säsongen anställs programmeraren Carla och behandlas ”vänligt” men pinsamt exkluderande. Det är en ren studie i hur ett företag inte ska agera.

Så okej, hur bör ett IT-företag göra som inte vill gå miste om all talang som finns där ute? Som inte vill bete sig så pinsamt som de oerfarna, men välvilliga arbetsgivarna i Pied Piper.

Bildval kan vara avgörande

Johanna Månsson Grahn på IT-företaget Iteam har i ett ärligt och matnyttigt blogginlägg delat med sig om hur de efter stora ansträngningar att försöka locka kvinnor till lediga tjänster valde att ta reda på varför det inte funkade. Varför sökte sig inte fler kvinnor till deras lediga tjänster? Iteam valde att helt enkelt ställa frågan.

Några av svaren löd:

  • ”Det var en bra skriven annons för kvinnor men det var avskräckande att det endast syntes män på bilden. Det får en att undra om arbetsplatsen bara har manliga anställda.”
  • ”Bilden visar inte särskilt många personer som ser ut som jag, det skulle påverka min vilja att söka. Jobbeskrivningen känns bra. Att kontaktpersonen verkar vara en kvinna som jobbar med det som tjänsten handlar om känns bra.”
  • ”Älskar (programmering) är ett för starkt ord för mig, ryggar lite tillbaka och tänker att man måste vara lite fanatisk”

Här blir det uppenbart att normkreativ kommunikation skulle kunna vara ett sätt för IT-företag att kunna rekrytera fler kvinnor. Normkreativ kommunikation handlar till exempel om hur en väljer bilder, arrangerar bilder och formulerar sig, så att fler känner sig sedda och välkomna – oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionsvariation. Du kommer inte att lyckas rekrytera mångfald med enfald i dina annonser.

Geek girls söker inkluderande arbetsmiljö

I Iteams enkät fanns också frågan ”Vad söker du främst i en ny arbetsplats?” och här är skillnaderna mellan kvinnornas och männens svar talande.

Viktigast för IT-kvinnorna:
  1. En inkluderande arbetsmiljö (64 %)
  2. Flextid (58 %)
  3. Skickliga kollegor samt Stor utmaning i kundprojekt och/eller stora möjligheter att utvecklas som programmerare (delad tredje plats med 56 % vardera)
Viktigast för IT-männen:
  1. Flextid (62 %)
  2. Skickliga kollegor (61 %)
  3. Att jobba med ny teknik (51 %)

Johanna Månsson Grahn konstaterar att både män och kvinnor är ute efter flextid, skickliga kollegor, utmaningar, möjligheter att utvecklas och ny teknik. Däremot är det uppenbart att det kvinnorna saknar är en inkluderande arbetsmiljö. Det beskrevs till exempel såhär:

  • ”Allt från vilka projekt man tar in till vilket språk man använder när man pratar med kollegor, med kund och i fikarummet. Och att det känns att företaget aktivt jobbar för mångfald.”
  • ”Det är viktigt att det är en arbetsmiljö fri från trakasserier och diskriminering. Alla ska ha lika möjlighet till utveckling. Dvs det är inte bara män som ska groomas till t.ex. chefstjänster.”
  • ”Att sexistiska/rasistiska/homofoba/transfoba/homofoba skämt och attityder är väldigt ovanliga och att det är tydligt från ledningshåll att detta inte är ok.”
  • ”Att ingen ens höjer på ögonbrynen när någon avviker från normen. att det är självklart och alla är vana att det är så och ser värdet i det.”

Bli normkreativ och inkluderande!

Att uppnå en inkluderande arbetsmiljö är förstås svårare än att ta fram normkreativa platsannonser. Men det finns inget facit som säger var en organisation ska börja arbetet. Hyvääs erfarenhet är att det bästa är att börja någonstans. Att göra något överhuvudtaget.

Vill ni ha hjälp med att bli mer normkreativa och inkluderande? Hör av er till Hyvää! Eller anmäl dig till kursen Normkreativ kommunikation!

 

/Maria Niemi

 

Intensivt, normkreativt bokskrivande

Kapitel 1 på korrekturläsning
Korrektur från Elin Högberg på första kapitlet

Just nu pågår ett intensivt skrivarbete av boken om normkreativ kommunikation. Ett första utkast av kapitel 1 har redan varit hos korrekturläsare. Andra kapitlet om stereotyper jobbar jag med just nu.

Några exempelkapitel börjar också ta form. Bland annat det om Tekniska muséets MegaMind-utställning, som utgår från att besökaren har minst en funktionsnedsättning. Ett annat är om Swedavias mångfaldsarbete.

Planen är att ägna juni samt första halvan i juli åt skrivandet. Har du tankar kring normkreativ kommunikation och hur en kommunicerar inkluderande? Har ni kanske jobbat med det i er organisation och vill dela med er av era erfarenheter? Tveka inte att höra av dig! Det är framför allt nu som det finns möjlighet att påverka innehållet i boken.

MISSA INTE BOKEN – skriv upp dig på intresseanmälningslistan!

 

/Maria Niemi

Inte ”särskild” för att jag har kostbehov

Det är väldigt lätt hänt att av ren vana använda sig av uttryck som är exkluderande. Det händer även mig, som jobbar med dessa frågor dagligdags. Det gäller att alltid ha glasögonen på och granska texter normkritiskt. Speciellt sina egna!

DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm

I tisdags arrangerade facket DIK en #KreativFrukost för deras kommunikatörs- och egenföretagarmedlemmar (fler bilder från det finns längst ned i blogginlägget). Jag var workshopledare och inspirationsföreläsare där. I själva anmälningsformuläret råkade denna formulering smyga sig in, något som inte jag heller upptäckte när jag korrekturläste det. Istället var det en av deltagarna som uppmärksammade mig på den här formuleringen:

"Särskilda kostbehov"

Varför är vissa kostbehov ”särskilda” medan blandkostätares behov inte är det? Jag själv tillhör den där gruppen med ”särskilda” kostbehov och tycker själv att det är irriterande att behöva bli sedd på som just särskild.

I det här fallet hade det varit mycket bättre att ta bort ordet ”särskilda” och bara skriva ”Ange här dina kostbehov”. Vi gjorde också så att vi ändrade till det, samt med tillägget; ”Ange här dina kost- och tillgänglighetsbehov”. Det senare är ju också viktigt att veta om man vill hålla just en normkreativ workshop!

I Hyvääs checklista för inkluderande kommunikation finns en punkt med om just exkluderande uttryck.

Undvik uttryck som markerar avvikelser från normen.
Uttryck som ”kvinnlig polis”, ”manlig sjuksköterska”, ”damfotboll”, ”grabbkväll” eller ”kvinnligt företagande” förmedlar att det skulle vara någon skillnad på kvinnor och mäns umgänge och yrkesutövande. Det finns andra uttryck som är problematiska, såsom ”ta en bensträckare”, vilket exkluderar personer som är rullstolsburna. Använd heller aldrig uttryck där du utgår ifrån dig själv, såsom ”annan religion” eller ”annan hudfärg”.

 

Bilder från #KreativFrukost i Stockholm

Maria Niemi höll i DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
Maria Niemi höll i DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
Hoppsan, inte så normkreativt det här! Men på #KreativFrukost synades materialet i sömmarna.

”Fler män vann i årets bild”

”Gissa resultatet när en googlar ”Fler män vann i årets bild” eller ”Männen dominerade på P3 Guldgalan”. Nej, det finns inga sådana artiklar.”

Det skriver Johanna Palmström i Dagens Arena och fortsätter;

Fler kvinnor vann i årets bild” löd till exempel rubriken i Journalisten där de berättade att det för första gången var fler kvinnor än män som prisades. Vad är problemet med det? Jo, gissa resultatet när en googlar ”Fler män vann i årets bild”. Nej, det finns inga sådana artiklar. Med den rubriken och inramningen flyttas fokus från de här yrkespersonerna och det understryks att de utöver fotografer också är kvinnor. Vilket alltså inte händer män.”

Palmström tar upp en viktig aspekt. Just det att vi gärna lyfter fram ofta osynliggjorda gruppers framgångar som något spektakulärt, istället för att problematisera att vissa grupper alltid får synas.

I den checklista som Hyvää och Perspektivbyrån tagit fram för Västerås stad är just det här en av punkterna. Försök göra det som ofta annars markeras som en avvikelse till något självklart. Det är bara så det kan börja bli självklart. Såhär står det i checklistan:

Undvik uttryck som markerar avvikelser från normen. Uttryck som ”kvinnlig polis”, ”manlig sjuksköterska”, ”damfotboll”, ”grabbkväll” eller ”kvinnligt företagande” förmedlar att det skulle vara någon skillnad på kvinnor och mäns umgänge och yrkesutövande. Det finns andra uttryck som är problematiska, såsom ”ta en bensträckare”, vilket exkluderar personer som är rullstolsburna. Använd heller aldrig uttryck där du utgår ifrån dig själv, såsom ”annan religion” eller ”annan hudfärg”.

Normkreativt 2015 + nätdejting!

2015 ser ut att bli ett spännande år. Hyvää Kommunikation är inbokad för inte mindre än 12 föreläsningar och workshops under våren om normkreativ, inkluderande kommunikation, bl a för Västerås stad, Regionbibliotek Stockholm och facket DIK. Ett inspirationspass hölls redan förra veckan för 40 fritidsledare i Västerås stad.

Maria Niemi, föreläsare
Hyvääs Maria Niemi föreläser för fritidsledare i Västerås om normkreativ kommunikation

Skrivandet av boken om inkluderande, normkreativ kommunikation fortsätter under 2015. Planen är att ge ut den i november. Till boken söker vi företag som utmärkt sig på det här området. Känner du till ett? Tipsa oss!

Hyvääs Maria Niemi har skrivit en novell till metodboken Tänka tillsammans. Verktygsbok för normkritik och likabehandling i förskolan, som riktar sig till förskolepersonal i deras arbete mot diskriminering. Metodboken kommer ut i november och ges ut av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU).

Internetmuseum
Utställning på Internetmuseum om nätdejtingens historia kommer i vår!

Maria Niemi kommer också vara curator för en utställning om nätdejtingens historia i Sverige på Internetmuseum som drivs av .SE. Vad har du själv för erfarenheter av nätdejting? Dela gärna med dig!

Normkreativ film, litteratur och metodmaterial

Hyvää rekommenderar dessa normkreativa filmer, artiklar, böcker och metodmaterial som inspiration och verktyg om du vill att er verksamhet ska bli mer inkluderande.

Den här tipslistan gjordes ursprungligen för en uppdragsgivare som framför allt jobbar med barn och unga. Därför ligger fokus på de målgrupperna. Listan är kategoriserad efter vilken åldersgrupp du jobbar med, men samtidigt utesluter det inte att tipsen funkar för alla åldrar. Tänk normkreativt, helt enkelt!

Uppdaterad december 2018.

Normkreativt för dig som jobbar med barn

Boktips från Stockholms stadsbibliotek 2016Boktips från Stockholms stadsbibliotek 2016

BOK. Modigast av alla. Av Gull Åkerblom. Illustrationer av Sissel Gustafsson.
I Lydias klass drar de lott om vem som ska vara årets lucia. Spänningen är stor
och förvåningen ännu större – när fröken läser upp namnet – Nizan!
Några protesterar, men Lydia blir stolt. Över Nizan. Att han vill och vågar,
och för att han sjunger bäst i klassen! Men på självaste lucia-dagen är Nizan inte lika säker längre. Får han ens fram en enda liten ton? Kan Lydias lilla knep hjälpa även denna gång …?

Mitt liv i rosa

FILM. Mitt liv i rosa. Av Alain Berliner.
En varm film om Ludovic, som tilldelas könet pojke vid födseln men som försöker få alla runt omkring att förstå att hon egentligen är en flicka.

Familjeboken

BOK. Familjeboken . Av Eddie Summanen och C. Kåberg.
Var kommer bebisar ifrån? Hur vet man vilka som är ens familj? Och hur blev jag själv till? Familjer kan se ut nästan hur som helst och barn kan bli till på många olika sätt. Familjeboken handlar om alla former av familjebildningar och vidgar begreppet familj. Boken tar bland annat upp hur ett barn blir till, insemination, sex, adoption, konstgjord befruktning samt heterosexuella, homosexuella och ensamstående föräldrar. En bok att läsa tillsammans med barn eller att låta lite större barn läsa själv. Boken öppnar upp för samtal och reflektion tillsammans med barn kring temat familj.

Prinsessan Kristalla

BOK. Prinsessan Kristalla. Av Anette Skåhlberg.
När prinsessan Kristalla vägrar gifta sig spärras hon in i ett högt torn för att välja en av alla prinsarna. Men Kristalla rymmer och träffar sin stora kärlek. Nu måste hon övertyga kungen och drottningen om att få gifta sig med svärdsmidaren Vilda, en flicka från folket som inte är av kungligt blod…

BOK. Kivi & Monsterhund. Av Jesper Lundqvist.
En sprudlande, galen berättelse på rim om att önska sig något, och få det, om än inte helt på det sätt som en hade trott! Sveriges första barnbok där hen används som personligt pronomen.

Jonatan på Måsberget

BOK. Jonatan på Måsberget. Av Jens Ahlbom.
En fantasifull, kreativ och hoppfull skildring om barn som inte har fått samma förmåga till utveckling som de flesta, men det finns alltid en lösning om man är envis. Om ett barn med funktionsvariation.

Lill-Zlatan och morbror raring

BOK. Lill-Zlatan och morbror raring. Av Pija Lindenbaum.
Lill-Zlatan älskar sin morbror raring. När mamma och pappa är på Mallis får hon vara med honom hela tiden. De fikar, går och simmar och gör roliga saker. Men en dag sitter någon i morbrors kök. Han heter Steve och kommer från Trelleborg. Lill-Zlatan tycker att han kan åka tillbaka till det där Trelleborg. Men Steve vill inte flytta på sig i första taget. Och Lill-Zlatan är svartsjuk!

Kenta och barbisarna

BOK. Kenta och barbisarna. Av Pija Lindenbaum.
Kenta är så himla bra på fotboll. Han skjuter lätt en rökare mitt i krysset. Men i dag vill han vara inne. Tjejerna är i dockvrån. Kenta packar upp sin rygga. De märker inte honom och barbisen fast han står där en lång stund. Till sist säger Agnes: ”Du fån´te va me!”

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2

BOK. Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två! Om genusfällor och genuskrux I vardagen. Av Kristina Henkel och Marie Tomicic.
Författarna skriver om situationer där barn könas och görs till flickor och pojkar. Fällorna och kruxen handlar om alltifrån leksaker och kläder till vänskap och känslor. Till varje fälla finns praktiska och konkreta tips. En verktygslåda för dig som vill skapa utseendemässig, språklig, vänskaplig, känslomässig och kroppslig jämställdhet.

Rosa - den farliga färgen

BOK. Rosa – den farliga färgen. Av Fanny Ambjörnsson.
Varför kan en man bära rosa skjorta utan att väcka uppmärksamhet i vissa sammanhang, men anses provocerande om han gör det i andra? Vad betyder rosa för unga feminister? Och varför är en del föräldrar tveksamma till att klä sina döttrar i rosa medan flickorna själva gärna frossar i färgen? I Rosa den farliga färgen försöker Fanny Ambjörnsson ta reda på vad människor menar när de säger sig älska rosa, och vad de hatar och känner sig äcklade av.

 

Kom igen gubbar!

BOK. Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Av Jesper Fundberg.
Här beskrivs och analyseras fotbollens vardag, i omklädningsrummet, träningar, matcher och turneringsresor. Vilka värden och normer förmedlas och uttrycks? En bok om ungdomsliv, faderskap och maskuliniteter.

Normkreativt för dig som jobbar med unga och vuxna

Omslaget till Stå upp när det blåser

BOK. Stå upp när det blåser. Av Sofia B. Karlsson.
En idrottsmiljö där alla känner sig trygga det eftersträvar de flesta aktiva styrelseledamöter, ledare, tränare, domare och supportrar. Stå upp när det blåser riktar sig till alla som vill arbeta aktivt för det. Inom lagidrotten har vita heterosexuella män varit mer självklara än andra på beslutande poster, på åskådarplats, plan och i omklädningsrum, vilket kommit att forma idrottsmiljön. Därför är det också de som är självklara som kan göra störst skillnad.

I boken redogör Sofia B. Karlsson, utifrån forskning och egen erfarenhet, hur sådant arbete kan bedrivas. Här berättar även en rad manliga idrottsledare, aktiva och supportrar hur normer och förväntningar påverkat dem och deras arbete, i föreningar eller förbund, för en jämställd och jämlik miljö. Stå upp när det blåser vänder sig till dig som vill komma vidare i tanken och själv bli en aktör i arbetet för en inkluderande idrott.

Filmen Jätten

FILM. Jätten. Av Johannes Nyholm.
Rikard, autistiskt och gravt missbildad, skiljdes vid födseln från sin mor. Nu, 30 år senare är han övertygad om att få henne tillbaka om han bara vinner de Nordiska mästerskapen i boule. Tänk om han kunde få till det där perfekta kastet, den där magiska känslan när allt klaffar – och vinna den där stora pokalen att visa för mamma. Rikards sköra fysik och en dömande omgivning får inte stoppa honom. Till sin hjälp har han sin bäste vän och tränare Roland, tre klot i skimrande guld och en 50 meter hög jätte.

 

Vi är bäst!

FILM. Vi är bäst! Av Lukas Moodysson.
En feel good-film från om 12-13-åriga Bobo, Klara och Hedvig som brukar hänga på den lokala fritidsgården där de inte riktigt känner sig hemma. Inte blir det direkt bättre av att de bestämmer sig för att spela i band precis som killarna på fritidsgården gör.. De unga tjejerna får ett minst sagt oinspirerande bemötande av fritidsledarna. Men Bobo, Klara och Hedvig vägrar låta sig stoppas.

Skin

FILM. Skin. Av Anthony Fabian.
Skin är baserad på en sann historia om Sandra Laing som ser ut som mörkhyad trots att båda hennes biologiska föräldrar är vita. Sandra växer upp i Sydafrika under 60-talets apartheid-era och brottas med frågan om hon vill tillhöra de vita eller de mörkhyade.

Öppna verksamheten!

BOK. Öppna verksamheten. Av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Den här boken är till för dig som arbetar med unga på en fritidsgård, ett ungdomens hus eller inom någon annan verksamhet som riktar sig till unga. Där möter du säkert många ungdomar med olika bakgrund, intressen och behov och vet att unga lockas till din verksamhet av olika skäl. Men hittar alla grupper som behöver din verksamhet fram till den? Känner de att det finns plats för dem?

Sex - på ditt sätt

METODMATERIAL. Sex – på ditt sätt. Om sex för unga. Av Pelle Ullholm, RFSU.
Sex – på ditt sätt är texter och bilder om sex och relationer. De är riktade till tonåringar i högstadiet och i början av gymnasiet.

Med uppenbar känsla för stil

BOK. Med uppenbar känsla för stil. Av Stephan Mendel Enk.
Ett reportage om manlighet. Det handlar om hur våldet i samhället hänger ihop med den bild av manlighet som formar pojkar.

 

BOK. Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildningsval (pdf). Av Sofia B. Karlsson.
AIK-spelare berättar om vilka förväntningar det finns på att vara kille idag och hur dessa kan påverka faktiska handlingar som yrkes- och utbildningsval. I boken diskuteras också hur vi påverkas av att i tidig ålder bli uppdelade i kill- och tjejlag inom exempelvis fotbollen. Vad skapar det för utrymme för att hitta sin egen identitet, som inte bygger på förväntningar som är kopplade till kön?

Det är vår tur nu

BOK. Det är vår tur nu – att vara trans i en tvåkönsvärld. Av RFSL Stockholm.
För unga som funderar på det här med kön och könsidentitet. En antologi med berättelser om hur det är att vara trans i en värld som är tvåkönad.

Världens viktigaste bok

BOK. Världens viktigaste bok: Om kroppen, känslor och sex. Av Nathalie Simonsson och RFSU.
Världens viktigaste bok är den första boken i sitt slag eftersom den tar upp normer, ja- och nejkänslor, hur man vågar tro på sig själv och hur man är schyssta mot varandra. Det är en bok som kan läsas under täcket hemma på rummet, men också tillsammans med föräldrarna eller i skolan. En bok om allt man vill veta men inte vågar fråga om.

Machofabriken

METODMATERIAL. Machofabriken.
Ett verktyg för dig som arbetar med unga för ökad jämställdhet och för förebyggande arbete mot våld.

Tänk (tvärt)om!

METODMATERIAL. Tänk (tvärt) om! : tjejer, killar och makt. Av Anna Norlin.
Här får tjejer och killar berätta, fundera, tänka, drömma och diskutera hur det är att vara tjej och kille i dag. Om kläder, utseende, reklam och sport. Hur funkar jämställdheten i skolan? Hur funkar vuxna? Hur är det i andra länder? Vad kan vi göra för att förändra?

BRYT!

METODMATERIAL. BRYT. Utgiven av RFSL Ungdom.
Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet.

Genusboken

BOK. Genusboken. Av Johanna Nihlén och Sara Nilsson.
Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok. Texten varieras med personliga citat och berättelser från unga människor, faktarutor, checklistor, en mängd diskussionsuppgifter samt tester och tips på vad man själv kan göra för att öka jämställdheten.

Boys don't cry

FILM. Boys don´t cry. Av Kimberly Peirce.
Baserad på en sann historia om Teena Brandon som tilldelas könet kvinna vid födseln men identifierar sig som man. Han försöker hitta sig själv och kärleken hemma i småstaden Nebraska, USA.

Transamerica

FILM. Transamerica. Av Duncan Tucker.
Bree är på väg att fullborda sin väg till att bli kvinna. Men så får hon plötsligt veta att hon är far till en son, från tiden då hon fortfarande hade tilldelats könet man. En son som visar sig vara kriminell.

Hetero

BOK. Hetero. Av Sandra Dahlen.
Att vara heterosexuell betyder enligt Norstedts ordbok: ”sexualdriftens inriktning mot motsatt kön”. Så enkelt, och ändå inte. För varför delar vi egentligen upp folk efter vem de har sex med – vad ger det oss? Den frågan ställer Sandra Dahlén.

Stora sexboken för tjejer som har sex med tjejer

BOK. Stora sexboken – för tjejer som har sex med tjejer. Av: Helene Delilah & Malinda Flodman.
Stora sexboken är den första boken i Norden som riktar sig till kvinnor som har sex med kvinnor. Den är en inspirerande, sexig och konkret handledning, oavsett om man är nybörjare eller veteran. Den handlar om lust, kåthet, orgasmer, sexuell självkänsla, erotik och självklart om teknik.

Nättips

I Kalmar tar tjejerna plats på fritidsgården och fritidsledarna är numera ”genussmarta”. Läs mer på KA.

I Gnesta började pojkarna höja sina betyg sedan skolan börjat jobba aktivt med mansrollen.  Läs mer på DN.

SvartKvinna berättar om vilket bemötande en kan få som mörkhyad i Sverige idag. Läs mer på Facebook.

Fackförbundet Byggnads byter ut alla han mot hen i stadgarna. ”Det känns mer modernt och välkomnande”. Läs mer på SVT.

 

Vi har säkert  missat jättemånga bra filmer, böcker och metodmaterial. Tycker du att något saknas? Lägg in ditt tips i en kommentar!

Yrkesstereotyper när du googlar

I veckan rapporterade Metro att när du googlar på yrken så får du nästan bara upp bilder på stereotyper. Professorer visas som gamla män, kvinnor som sjuksköterskor och VD:ar som kostymklädda herrar. Exemplen är på engelska, men en enkel googling på de svenska orden ger ungefär samma resultat. Det är inte bara foton som är stereotypa, illustrationerna är faktiskt snäppet värre. Se bara resultatet av när jag googlade på ”sjuksköterska tecknad”.

Google-sökning på "sjuksköterska tecknad"
Google-sökning på ”sjuksköterska tecknad”

När det handlar om illustrationer är det extra trist, eftersom det där finns en större frihet över hur yrket ska illustreras. Det kan vara svårare för en fotograf som kanske bara kan välja att fota den som är på plats vid fototillfället.

I Metro-artikeln säger Johanna Rubin Dranger, professor i illustration på Konstfack, att ”det oftast inte finns en illvilja bakom de stereotypa bilderna, utan att det snarare handlar om att deras upphovspersoner oreflekterat reproducerar invanda föreställningar” samt att ”jag tror absolut att stereotyper kan försvinna helt ur mainstreamkulturen och barnkulturen om de synliggörs och om majoriteten ges kunskap.”

Du som beställare sitter på en stor makt att förändra, eftersom du har möjlighet att be om andra sorters bilder.

Jag passar på att skicka med en punkt på checklistan som Hyvää och Perspektivbyrån tagit fram för Västerås stad:

Försök att utmana stereotyper.

Välj att ibland exemplifiera med andra personer än de du är van vid. Det kan handla om det underrepresenterade könet i en viss yrkesgrupp, eller en person med funktionsvariation. Det kan också handla om att välja en person som inte uppfattas som svensk. Eller en regnbågsfamilj. Skriv gärna ned vad du har valt att exemplifiera med, så att du vet inför kommande gånger.

Uppdatering 141201:

Anna-Stina Takala inspirerades av blogginlägget och googlade på ”bibliotekarie tecknad”. Här är resultatet:

Googling på "bibliotekarie tecknad"

Stipendium för bok om inkluderande kommunikation

Maria Niemi, Creo-stipendiat 2014
Maria Niemi, Creo-stipendiat 2014. Foto: Jimmy Mannung

Igår mottog jag det kreativa utvecklingsstipendiet Creo på 30 000 kronor av facket DIK för min bokidé om inkluderande kommunikation. Det känns otroligt kul att få möjligheten att kunna skriva boken som ska få organisationer att bli mer normkreativa. Jag kommer på ett enkelt sätt guida i hur en kommunicerar så att alla känner sig sedda och inkluderade – oavsett kön, sexualitet, etnicitet, funktionsvariation och religionstillhörighet. Givetvis med konkreta och handfasta exempel!

Motiveringen för Creo-stipendiet lyder:

Maria Niemis idé är att sammanställa och skapa en bok om inkluderande och normkritisk kommunikation. Hon har i sitt företag identifierat att det idag finns ett stort behov av litteratur inom området inkluderande kommunikation. Ämnet är idag mycket aktuellt och det saknas kunskap och medvetenhet på området. DIK vill vara med och bidra till att kompetensen om hur organisationer och företag kan kommunicera mer normkreativt och medvetet. Niemis erfarenhet och kompetens kombinerat med sin kreativa idé är utvecklande både för hennes eget företag, för DIK och för samhället. Därför får Maria Niemi utvecklingsstipendiet Creo.

Tack DIK!

/Maria Niemi

Uppdrag: Hjälpa Västerås bli en inkluderande stad

Under hösten har Hyvää Kommunikation ihop med Perspektivbyråns Sofia B. Karlsson fått uppdraget att hjälpa Västerås stad att bli mer inkluderande.

En av många insatser som Västerås stad gör med hjälp av oss är att se över kommunikationen. Varje människa har rätt att känna sig inkluderad, värdefull och sedd. Och kommunikation kan vara helt avgörande för hur en människa upplever sig bli behandlad. I det arbetet har vi tagit fram en checklista för inkluderande kommunikation.

Checklista inkluderande kommunikation för Västerås stad
Checklista i inkluderande kommunikation gjord för Västerås stad.

Jag kommer också att hålla utbildningar i inkluderande kommunikation för personal på fritidsgårdar, familjecentrum, förebyggande verksamhet och andra anställda inom Fritid och förebyggande. Ett roligt och viktigt uppdrag!

Om du skulle vara intresserad av liknande stöd – till exempel en utbildning i inkluderande kommunikation – hör av dig! Min dröm är att alla som jobbar med kommunikation kommer att börja tänka över sina text- och bildval utifrån det inkluderande perspektivet. Det känns så viktigt att jag funderar att skriva en bok på temat.

/Maria Niemi

Kommunikation som inkluderar

Just nu är Hyvää med i ett projekt inom offentlig sektor som handlar om inkluderande kommunikation. Att kommunicera på ett inkluderande sätt handlar om att uppmärksamma att världen består av en mängd olika människor, istället för att utgå ifrån sig själv eller från den gängse normen i samhället. Kommunikation kan göra hela skillnaden för hur om en person upplever sig sedd och inkluderad eller inte.

Ett aktuellt exempel är psykologen i Göteborg som vägrade kalla transpersonen Robin för hen. Inte ens ’han’ kunde psykologen tänka sig att gå med på, trots att Robin erbjöd det som ett alternativ. I psykologens ögon var Robin en kvinna och vägrade se på saken ur Robins perspektiv.  Faktum är att Robin inte ens fick byta psykolog hos den psykiatriska mottagningen, eftersom hen fick beskedet att de inte har HBTQ-kompetens. Därför har Robin nu stämt Västra Götalandsregionen för diskriminering.

Nu är det ju inte sagt att Robin hade fått en bra vård även om de hade kommunicerat inkluderande. Men helt klart hade Robin sluppit att känna sig sänkt och kränkt om psykologen hade kunnat tänka sig att benämna Robin med hen, eller åtminstone han. Åtminstone hade den psykiatriska mottagningen kunnat svara att de visserligen brister i HBTQ-kompetens men att de är villiga att lära sig. Det svar som mottagningen nu gav var allt annat än inkluderande, och frågan är om det ens är lagligt att neka en transperson vård. Det får vi se utifrån resultatet av Robins stämning.

Så fel det alltså kan gå när en inte tänker inkluderande i sin kommunikation. Tvärtom då – hur kan en jobba med det innan något så illa som det här fallet sker? Ett aktuellt exempel är fackförbundet Byggnads, som nu inför hen i stadgarna.

”Det tycker vi känns mer modernt och mer välkomnande. Man ska känna sig välkommen oavsett vad man har för kön eller vilket kön man själv önskar att vara” säger Patrik Östberg, förbundssekreterare på Byggnads.

För Byggnads blev problemet så tydligt eftersom de bara hade ordet han i sina stadgar, vilket var minst sagt exkluderande för alla kvinnor i förbundet. Men förstås också för många transpersoner. För många andra organisationer kanske det kan vara svårt att avgöra på vilket sätt de kommunicerar, och om det är exkluderande på något sätt. Och hur man isåfall blir mer inkluderande i sin kommunikation. Ett sätt är att börja med en normkritisk analys.

Känner du att ni behöver hjälp med en normkritisk analys, eller är intresserad av en utbildning i inkluderande kommunikation? Hör av er så hjälper Hyvää er!

 

/Maria Niemi