Taggarkiv: bokprojekt

Hyvää drar till Kiruna

Hyvääs Maria Niemi drar till Kiruna för lite ledighet, men också för att fortsätta skriva på boken om normkreativ kommunikation.

Förutom en guide till hur du kommunicerar normkreativt och inkluderande kan du också läsa om organisationer och företag som lyckats bra med sitt jämställdhets- och mångfaldsarbete, till exempel Swedavia, Crossing Boarders, Kiruna IF, Västerås stad och Tekniska muséet.

Om du inte vill missa boken när den kommer ut 2016 – lägg till dig på intresselistan här.

 

 

 

 

Tänka tillsammans – verktygsbok för likabehandling i förskolan

Verktygsboken Tänka tillsammans

I onsdags var det release för Tänka tillsammans – en verktygsbok för normkritik och likabehandling i förskolan som ges ut av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i den.

Boken är uppbyggd med en guide till normkritik och likabehandling, verktyg och modeller, diskussionsfrågor som är kopplade till skönlitterära texter och serier. Perfekt för dig som vill göra förskolan lite mer normkreativ.

Beställ Tänka tillsammans

Boken går att beställa via Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.

För dig i skola: PraLin

(UPPDATERING 2018:)
Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i skolan, som heter PraLin, och som också getts ut av Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala. PraLin beställer du också via dem.

Vill du bli bättre på normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på info@hyvaa.se eller läs mer här om tjänsten Normkreativ.

Intensivt, normkreativt bokskrivande

Kapitel 1 på korrekturläsning
Korrektur från Elin Högberg på första kapitlet

Just nu pågår ett intensivt skrivarbete av boken om normkreativ kommunikation. Ett första utkast av kapitel 1 har redan varit hos korrekturläsare. Andra kapitlet om stereotyper jobbar jag med just nu.

Några exempelkapitel börjar också ta form. Bland annat det om Tekniska muséets MegaMind-utställning, som utgår från att besökaren har minst en funktionsnedsättning. Ett annat är om Swedavias mångfaldsarbete.

Planen är att ägna juni samt första halvan i juli åt skrivandet. Har du tankar kring normkreativ kommunikation och hur en kommunicerar inkluderande? Har ni kanske jobbat med det i er organisation och vill dela med er av era erfarenheter? Tveka inte att höra av dig! Det är framför allt nu som det finns möjlighet att påverka innehållet i boken.

MISSA INTE BOKEN – skriv upp dig på intresseanmälningslistan!

 

/Maria Niemi

Inte ”särskild” för att jag har kostbehov

Det är väldigt lätt hänt att av ren vana använda sig av uttryck som är exkluderande. Det händer även mig, som jobbar med dessa frågor dagligdags. Det gäller att alltid ha glasögonen på och granska texter normkritiskt. Speciellt sina egna!

DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm

I tisdags arrangerade facket DIK en #KreativFrukost för deras kommunikatörs- och egenföretagarmedlemmar (fler bilder från det finns längst ned i blogginlägget). Jag var workshopledare och inspirationsföreläsare där. I själva anmälningsformuläret råkade denna formulering smyga sig in, något som inte jag heller upptäckte när jag korrekturläste det. Istället var det en av deltagarna som uppmärksammade mig på den här formuleringen:

"Särskilda kostbehov"

Varför är vissa kostbehov ”särskilda” medan blandkostätares behov inte är det? Jag själv tillhör den där gruppen med ”särskilda” kostbehov och tycker själv att det är irriterande att behöva bli sedd på som just särskild.

I det här fallet hade det varit mycket bättre att ta bort ordet ”särskilda” och bara skriva ”Ange här dina kostbehov”. Vi gjorde också så att vi ändrade till det, samt med tillägget; ”Ange här dina kost- och tillgänglighetsbehov”. Det senare är ju också viktigt att veta om man vill hålla just en normkreativ workshop!

I Hyvääs checklista för inkluderande kommunikation finns en punkt med om just exkluderande uttryck.

Undvik uttryck som markerar avvikelser från normen.
Uttryck som ”kvinnlig polis”, ”manlig sjuksköterska”, ”damfotboll”, ”grabbkväll” eller ”kvinnligt företagande” förmedlar att det skulle vara någon skillnad på kvinnor och mäns umgänge och yrkesutövande. Det finns andra uttryck som är problematiska, såsom ”ta en bensträckare”, vilket exkluderar personer som är rullstolsburna. Använd heller aldrig uttryck där du utgår ifrån dig själv, såsom ”annan religion” eller ”annan hudfärg”.

 

Bilder från #KreativFrukost i Stockholm

Maria Niemi höll i DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
Maria Niemi höll i DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
DIKs #KreativFrukost 150317 i Stockholm
Hoppsan, inte så normkreativt det här! Men på #KreativFrukost synades materialet i sömmarna.

”Fler män vann i årets bild”

”Gissa resultatet när en googlar ”Fler män vann i årets bild” eller ”Männen dominerade på P3 Guldgalan”. Nej, det finns inga sådana artiklar.”

Det skriver Johanna Palmström i Dagens Arena och fortsätter;

Fler kvinnor vann i årets bild” löd till exempel rubriken i Journalisten där de berättade att det för första gången var fler kvinnor än män som prisades. Vad är problemet med det? Jo, gissa resultatet när en googlar ”Fler män vann i årets bild”. Nej, det finns inga sådana artiklar. Med den rubriken och inramningen flyttas fokus från de här yrkespersonerna och det understryks att de utöver fotografer också är kvinnor. Vilket alltså inte händer män.”

Palmström tar upp en viktig aspekt. Just det att vi gärna lyfter fram ofta osynliggjorda gruppers framgångar som något spektakulärt, istället för att problematisera att vissa grupper alltid får synas.

I den checklista som Hyvää och Perspektivbyrån tagit fram för Västerås stad är just det här en av punkterna. Försök göra det som ofta annars markeras som en avvikelse till något självklart. Det är bara så det kan börja bli självklart. Såhär står det i checklistan:

Undvik uttryck som markerar avvikelser från normen. Uttryck som ”kvinnlig polis”, ”manlig sjuksköterska”, ”damfotboll”, ”grabbkväll” eller ”kvinnligt företagande” förmedlar att det skulle vara någon skillnad på kvinnor och mäns umgänge och yrkesutövande. Det finns andra uttryck som är problematiska, såsom ”ta en bensträckare”, vilket exkluderar personer som är rullstolsburna. Använd heller aldrig uttryck där du utgår ifrån dig själv, såsom ”annan religion” eller ”annan hudfärg”.

Normkreativt 2015 + nätdejting!

2015 ser ut att bli ett spännande år. Hyvää Kommunikation är inbokad för inte mindre än 12 föreläsningar och workshops under våren om normkreativ, inkluderande kommunikation, bl a för Västerås stad, Regionbibliotek Stockholm och facket DIK. Ett inspirationspass hölls redan förra veckan för 40 fritidsledare i Västerås stad.

Maria Niemi, föreläsare
Hyvääs Maria Niemi föreläser för fritidsledare i Västerås om normkreativ kommunikation

Skrivandet av boken om inkluderande, normkreativ kommunikation fortsätter under 2015. Planen är att ge ut den i november. Till boken söker vi företag som utmärkt sig på det här området. Känner du till ett? Tipsa oss!

Hyvääs Maria Niemi har skrivit en novell till metodboken Tänka tillsammans. Verktygsbok för normkritik och likabehandling i förskolan, som riktar sig till förskolepersonal i deras arbete mot diskriminering. Metodboken kommer ut i november och ges ut av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU).

Internetmuseum
Utställning på Internetmuseum om nätdejtingens historia kommer i vår!

Maria Niemi kommer också vara curator för en utställning om nätdejtingens historia i Sverige på Internetmuseum som drivs av .SE. Vad har du själv för erfarenheter av nätdejting? Dela gärna med dig!

Normkreativ film, litteratur och metodmaterial

Hyvää rekommenderar dessa normkreativa filmer, artiklar, böcker och metodmaterial som inspiration och verktyg om du vill att er verksamhet ska bli mer inkluderande.

Den här tipslistan gjordes ursprungligen för en uppdragsgivare som framför allt jobbar med barn och unga. Därför ligger fokus på de målgrupperna. Listan är kategoriserad efter vilken åldersgrupp du jobbar med, men samtidigt utesluter det inte att tipsen funkar för alla åldrar. Tänk normkreativt, helt enkelt!

Uppdaterad december 2018.

Normkreativt för dig som jobbar med barn

Boktips från Stockholms stadsbibliotek 2016Boktips från Stockholms stadsbibliotek 2016

BOK. Modigast av alla. Av Gull Åkerblom. Illustrationer av Sissel Gustafsson.
I Lydias klass drar de lott om vem som ska vara årets lucia. Spänningen är stor
och förvåningen ännu större – när fröken läser upp namnet – Nizan!
Några protesterar, men Lydia blir stolt. Över Nizan. Att han vill och vågar,
och för att han sjunger bäst i klassen! Men på självaste lucia-dagen är Nizan inte lika säker längre. Får han ens fram en enda liten ton? Kan Lydias lilla knep hjälpa även denna gång …?

Mitt liv i rosa

FILM. Mitt liv i rosa. Av Alain Berliner.
En varm film om Ludovic, som tilldelas könet pojke vid födseln men som försöker få alla runt omkring att förstå att hon egentligen är en flicka.

Familjeboken

BOK. Familjeboken . Av Eddie Summanen och C. Kåberg.
Var kommer bebisar ifrån? Hur vet man vilka som är ens familj? Och hur blev jag själv till? Familjer kan se ut nästan hur som helst och barn kan bli till på många olika sätt. Familjeboken handlar om alla former av familjebildningar och vidgar begreppet familj. Boken tar bland annat upp hur ett barn blir till, insemination, sex, adoption, konstgjord befruktning samt heterosexuella, homosexuella och ensamstående föräldrar. En bok att läsa tillsammans med barn eller att låta lite större barn läsa själv. Boken öppnar upp för samtal och reflektion tillsammans med barn kring temat familj.

Prinsessan Kristalla

BOK. Prinsessan Kristalla. Av Anette Skåhlberg.
När prinsessan Kristalla vägrar gifta sig spärras hon in i ett högt torn för att välja en av alla prinsarna. Men Kristalla rymmer och träffar sin stora kärlek. Nu måste hon övertyga kungen och drottningen om att få gifta sig med svärdsmidaren Vilda, en flicka från folket som inte är av kungligt blod…

BOK. Kivi & Monsterhund. Av Jesper Lundqvist.
En sprudlande, galen berättelse på rim om att önska sig något, och få det, om än inte helt på det sätt som en hade trott! Sveriges första barnbok där hen används som personligt pronomen.

Jonatan på Måsberget

BOK. Jonatan på Måsberget. Av Jens Ahlbom.
En fantasifull, kreativ och hoppfull skildring om barn som inte har fått samma förmåga till utveckling som de flesta, men det finns alltid en lösning om man är envis. Om ett barn med funktionsvariation.

Lill-Zlatan och morbror raring

BOK. Lill-Zlatan och morbror raring. Av Pija Lindenbaum.
Lill-Zlatan älskar sin morbror raring. När mamma och pappa är på Mallis får hon vara med honom hela tiden. De fikar, går och simmar och gör roliga saker. Men en dag sitter någon i morbrors kök. Han heter Steve och kommer från Trelleborg. Lill-Zlatan tycker att han kan åka tillbaka till det där Trelleborg. Men Steve vill inte flytta på sig i första taget. Och Lill-Zlatan är svartsjuk!

Kenta och barbisarna

BOK. Kenta och barbisarna. Av Pija Lindenbaum.
Kenta är så himla bra på fotboll. Han skjuter lätt en rökare mitt i krysset. Men i dag vill han vara inne. Tjejerna är i dockvrån. Kenta packar upp sin rygga. De märker inte honom och barbisen fast han står där en lång stund. Till sist säger Agnes: ”Du fån´te va me!”

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2

BOK. Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två! Om genusfällor och genuskrux I vardagen. Av Kristina Henkel och Marie Tomicic.
Författarna skriver om situationer där barn könas och görs till flickor och pojkar. Fällorna och kruxen handlar om alltifrån leksaker och kläder till vänskap och känslor. Till varje fälla finns praktiska och konkreta tips. En verktygslåda för dig som vill skapa utseendemässig, språklig, vänskaplig, känslomässig och kroppslig jämställdhet.

Rosa - den farliga färgen

BOK. Rosa – den farliga färgen. Av Fanny Ambjörnsson.
Varför kan en man bära rosa skjorta utan att väcka uppmärksamhet i vissa sammanhang, men anses provocerande om han gör det i andra? Vad betyder rosa för unga feminister? Och varför är en del föräldrar tveksamma till att klä sina döttrar i rosa medan flickorna själva gärna frossar i färgen? I Rosa den farliga färgen försöker Fanny Ambjörnsson ta reda på vad människor menar när de säger sig älska rosa, och vad de hatar och känner sig äcklade av.

 

Kom igen gubbar!

BOK. Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Av Jesper Fundberg.
Här beskrivs och analyseras fotbollens vardag, i omklädningsrummet, träningar, matcher och turneringsresor. Vilka värden och normer förmedlas och uttrycks? En bok om ungdomsliv, faderskap och maskuliniteter.

Normkreativt för dig som jobbar med unga och vuxna

Omslaget till Stå upp när det blåser

BOK. Stå upp när det blåser. Av Sofia B. Karlsson.
En idrottsmiljö där alla känner sig trygga det eftersträvar de flesta aktiva styrelseledamöter, ledare, tränare, domare och supportrar. Stå upp när det blåser riktar sig till alla som vill arbeta aktivt för det. Inom lagidrotten har vita heterosexuella män varit mer självklara än andra på beslutande poster, på åskådarplats, plan och i omklädningsrum, vilket kommit att forma idrottsmiljön. Därför är det också de som är självklara som kan göra störst skillnad.

I boken redogör Sofia B. Karlsson, utifrån forskning och egen erfarenhet, hur sådant arbete kan bedrivas. Här berättar även en rad manliga idrottsledare, aktiva och supportrar hur normer och förväntningar påverkat dem och deras arbete, i föreningar eller förbund, för en jämställd och jämlik miljö. Stå upp när det blåser vänder sig till dig som vill komma vidare i tanken och själv bli en aktör i arbetet för en inkluderande idrott.

Filmen Jätten

FILM. Jätten. Av Johannes Nyholm.
Rikard, autistiskt och gravt missbildad, skiljdes vid födseln från sin mor. Nu, 30 år senare är han övertygad om att få henne tillbaka om han bara vinner de Nordiska mästerskapen i boule. Tänk om han kunde få till det där perfekta kastet, den där magiska känslan när allt klaffar – och vinna den där stora pokalen att visa för mamma. Rikards sköra fysik och en dömande omgivning får inte stoppa honom. Till sin hjälp har han sin bäste vän och tränare Roland, tre klot i skimrande guld och en 50 meter hög jätte.

 

Vi är bäst!

FILM. Vi är bäst! Av Lukas Moodysson.
En feel good-film från om 12-13-åriga Bobo, Klara och Hedvig som brukar hänga på den lokala fritidsgården där de inte riktigt känner sig hemma. Inte blir det direkt bättre av att de bestämmer sig för att spela i band precis som killarna på fritidsgården gör.. De unga tjejerna får ett minst sagt oinspirerande bemötande av fritidsledarna. Men Bobo, Klara och Hedvig vägrar låta sig stoppas.

Skin

FILM. Skin. Av Anthony Fabian.
Skin är baserad på en sann historia om Sandra Laing som ser ut som mörkhyad trots att båda hennes biologiska föräldrar är vita. Sandra växer upp i Sydafrika under 60-talets apartheid-era och brottas med frågan om hon vill tillhöra de vita eller de mörkhyade.

Öppna verksamheten!

BOK. Öppna verksamheten. Av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Den här boken är till för dig som arbetar med unga på en fritidsgård, ett ungdomens hus eller inom någon annan verksamhet som riktar sig till unga. Där möter du säkert många ungdomar med olika bakgrund, intressen och behov och vet att unga lockas till din verksamhet av olika skäl. Men hittar alla grupper som behöver din verksamhet fram till den? Känner de att det finns plats för dem?

Sex - på ditt sätt

METODMATERIAL. Sex – på ditt sätt. Om sex för unga. Av Pelle Ullholm, RFSU.
Sex – på ditt sätt är texter och bilder om sex och relationer. De är riktade till tonåringar i högstadiet och i början av gymnasiet.

Med uppenbar känsla för stil

BOK. Med uppenbar känsla för stil. Av Stephan Mendel Enk.
Ett reportage om manlighet. Det handlar om hur våldet i samhället hänger ihop med den bild av manlighet som formar pojkar.

 

BOK. Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildningsval (pdf). Av Sofia B. Karlsson.
AIK-spelare berättar om vilka förväntningar det finns på att vara kille idag och hur dessa kan påverka faktiska handlingar som yrkes- och utbildningsval. I boken diskuteras också hur vi påverkas av att i tidig ålder bli uppdelade i kill- och tjejlag inom exempelvis fotbollen. Vad skapar det för utrymme för att hitta sin egen identitet, som inte bygger på förväntningar som är kopplade till kön?

Det är vår tur nu

BOK. Det är vår tur nu – att vara trans i en tvåkönsvärld. Av RFSL Stockholm.
För unga som funderar på det här med kön och könsidentitet. En antologi med berättelser om hur det är att vara trans i en värld som är tvåkönad.

Världens viktigaste bok

BOK. Världens viktigaste bok: Om kroppen, känslor och sex. Av Nathalie Simonsson och RFSU.
Världens viktigaste bok är den första boken i sitt slag eftersom den tar upp normer, ja- och nejkänslor, hur man vågar tro på sig själv och hur man är schyssta mot varandra. Det är en bok som kan läsas under täcket hemma på rummet, men också tillsammans med föräldrarna eller i skolan. En bok om allt man vill veta men inte vågar fråga om.

Machofabriken

METODMATERIAL. Machofabriken.
Ett verktyg för dig som arbetar med unga för ökad jämställdhet och för förebyggande arbete mot våld.

Tänk (tvärt)om!

METODMATERIAL. Tänk (tvärt) om! : tjejer, killar och makt. Av Anna Norlin.
Här får tjejer och killar berätta, fundera, tänka, drömma och diskutera hur det är att vara tjej och kille i dag. Om kläder, utseende, reklam och sport. Hur funkar jämställdheten i skolan? Hur funkar vuxna? Hur är det i andra länder? Vad kan vi göra för att förändra?

BRYT!

METODMATERIAL. BRYT. Utgiven av RFSL Ungdom.
Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet.

Genusboken

BOK. Genusboken. Av Johanna Nihlén och Sara Nilsson.
Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok. Texten varieras med personliga citat och berättelser från unga människor, faktarutor, checklistor, en mängd diskussionsuppgifter samt tester och tips på vad man själv kan göra för att öka jämställdheten.

Boys don't cry

FILM. Boys don´t cry. Av Kimberly Peirce.
Baserad på en sann historia om Teena Brandon som tilldelas könet kvinna vid födseln men identifierar sig som man. Han försöker hitta sig själv och kärleken hemma i småstaden Nebraska, USA.

Transamerica

FILM. Transamerica. Av Duncan Tucker.
Bree är på väg att fullborda sin väg till att bli kvinna. Men så får hon plötsligt veta att hon är far till en son, från tiden då hon fortfarande hade tilldelats könet man. En son som visar sig vara kriminell.

Hetero

BOK. Hetero. Av Sandra Dahlen.
Att vara heterosexuell betyder enligt Norstedts ordbok: ”sexualdriftens inriktning mot motsatt kön”. Så enkelt, och ändå inte. För varför delar vi egentligen upp folk efter vem de har sex med – vad ger det oss? Den frågan ställer Sandra Dahlén.

Stora sexboken för tjejer som har sex med tjejer

BOK. Stora sexboken – för tjejer som har sex med tjejer. Av: Helene Delilah & Malinda Flodman.
Stora sexboken är den första boken i Norden som riktar sig till kvinnor som har sex med kvinnor. Den är en inspirerande, sexig och konkret handledning, oavsett om man är nybörjare eller veteran. Den handlar om lust, kåthet, orgasmer, sexuell självkänsla, erotik och självklart om teknik.

Nättips

I Kalmar tar tjejerna plats på fritidsgården och fritidsledarna är numera ”genussmarta”. Läs mer på KA.

I Gnesta började pojkarna höja sina betyg sedan skolan börjat jobba aktivt med mansrollen.  Läs mer på DN.

SvartKvinna berättar om vilket bemötande en kan få som mörkhyad i Sverige idag. Läs mer på Facebook.

Fackförbundet Byggnads byter ut alla han mot hen i stadgarna. ”Det känns mer modernt och välkomnande”. Läs mer på SVT.

 

Vi har säkert  missat jättemånga bra filmer, böcker och metodmaterial. Tycker du att något saknas? Lägg in ditt tips i en kommentar!

Var konsekvent – fira både jul och Eid

Nu vankas det jul och julhälsningarna kommer snart börja hagla i Facebook-flöden och dimpa ned i brevlådor. Men om du jobbar i en organisation med medlemmar, kunder eller invånare som firar olika sorters högtider kan det vara läge att börja uppmärksamma fler än de klassiskt kristna.

Hur många olika religioners högtider ska man egentligen uppmärksamma, fick jag som fråga en gång. Det behöver inte vara så svårt. Att uppmärksamma två religioners högtider är bra mycket bättre än att bara lyfta fram en – speciellt om den enda man lyfter fram är den som är gängse norm. Är Islam en stor religion så varför inte önska glad Eid, till exempel.

I checklistan för inkluderande kommunikation som vi tagit fram för Västerås stad handlar en av punkterna om att vara konsekvent.

Var konsekvent. Använder du bara förnamn – gör likadant med alla. Att namnge en person med för- och efternamn, men en annan med bara förnamn signalerar direkt vem som anses viktigast. Uppmärksammar du en kristen högtid som exempelvis julen, var noga då också att uppmärksamma andra religioners högtider.

Till din hjälp finns det både en mångkulturell almanacka och en multireligiös almanacka att beställa.

Multireligiös almanacka från Sensus
Multireligiös almanacka från Sensus

Yrkesstereotyper när du googlar

I veckan rapporterade Metro att när du googlar på yrken så får du nästan bara upp bilder på stereotyper. Professorer visas som gamla män, kvinnor som sjuksköterskor och VD:ar som kostymklädda herrar. Exemplen är på engelska, men en enkel googling på de svenska orden ger ungefär samma resultat. Det är inte bara foton som är stereotypa, illustrationerna är faktiskt snäppet värre. Se bara resultatet av när jag googlade på ”sjuksköterska tecknad”.

Google-sökning på "sjuksköterska tecknad"
Google-sökning på ”sjuksköterska tecknad”

När det handlar om illustrationer är det extra trist, eftersom det där finns en större frihet över hur yrket ska illustreras. Det kan vara svårare för en fotograf som kanske bara kan välja att fota den som är på plats vid fototillfället.

I Metro-artikeln säger Johanna Rubin Dranger, professor i illustration på Konstfack, att ”det oftast inte finns en illvilja bakom de stereotypa bilderna, utan att det snarare handlar om att deras upphovspersoner oreflekterat reproducerar invanda föreställningar” samt att ”jag tror absolut att stereotyper kan försvinna helt ur mainstreamkulturen och barnkulturen om de synliggörs och om majoriteten ges kunskap.”

Du som beställare sitter på en stor makt att förändra, eftersom du har möjlighet att be om andra sorters bilder.

Jag passar på att skicka med en punkt på checklistan som Hyvää och Perspektivbyrån tagit fram för Västerås stad:

Försök att utmana stereotyper.

Välj att ibland exemplifiera med andra personer än de du är van vid. Det kan handla om det underrepresenterade könet i en viss yrkesgrupp, eller en person med funktionsvariation. Det kan också handla om att välja en person som inte uppfattas som svensk. Eller en regnbågsfamilj. Skriv gärna ned vad du har valt att exemplifiera med, så att du vet inför kommande gånger.

Uppdatering 141201:

Anna-Stina Takala inspirerades av blogginlägget och googlade på ”bibliotekarie tecknad”. Här är resultatet:

Googling på "bibliotekarie tecknad"

Stipendium för bok om inkluderande kommunikation

Maria Niemi, Creo-stipendiat 2014
Maria Niemi, Creo-stipendiat 2014. Foto: Jimmy Mannung

Igår mottog jag det kreativa utvecklingsstipendiet Creo på 30 000 kronor av facket DIK för min bokidé om inkluderande kommunikation. Det känns otroligt kul att få möjligheten att kunna skriva boken som ska få organisationer att bli mer normkreativa. Jag kommer på ett enkelt sätt guida i hur en kommunicerar så att alla känner sig sedda och inkluderade – oavsett kön, sexualitet, etnicitet, funktionsvariation och religionstillhörighet. Givetvis med konkreta och handfasta exempel!

Motiveringen för Creo-stipendiet lyder:

Maria Niemis idé är att sammanställa och skapa en bok om inkluderande och normkritisk kommunikation. Hon har i sitt företag identifierat att det idag finns ett stort behov av litteratur inom området inkluderande kommunikation. Ämnet är idag mycket aktuellt och det saknas kunskap och medvetenhet på området. DIK vill vara med och bidra till att kompetensen om hur organisationer och företag kan kommunicera mer normkreativt och medvetet. Niemis erfarenhet och kompetens kombinerat med sin kreativa idé är utvecklande både för hennes eget företag, för DIK och för samhället. Därför får Maria Niemi utvecklingsstipendiet Creo.

Tack DIK!

/Maria Niemi