Kategoriarkiv: Varumärkesarbete

Inkludering allt viktigare för konsumenter

Graf från Edelman Trustbarometer 2018

Människor vill allt mer se företag och organisationer som gör gott. 59 procent anser att företag som bara tänker på sig själva och sina vinster kommer att misslyckas. Det visar Edelman Trustbarometer 2018.

Ett sätt att göra gott är att satsa på inkludering. Det är ett område som bara växer. Inkludering har blivit allt mer populärt att söka efter. Det visar Google Trends.

Ordet "Inkludering" har det sökts alltmer på sen 2014 på Google enligt Google Trends
’Inkludering’ enligt Google Trends 2004-2018.

Bra reklam gör oss mer empatiska

Att intresset för inkludering växer är inte speciellt förvånande. Reklamforskaren Nina Åkestam forskar på området mångfald i marknadsföring. Hon har kommit fram till något som jag skulle vilja kalla för ett skifte. Idag funkar stereotyp reklam inte så bra längre.

”Det finns en seglivad uppfattning om att reklam antingen säljer bra eller gör gott ur ett samhällsperspektiv men min forskning visar att det inte är antingen eller, utan både och. Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.” – Nina Åkestam, reklamforskare

Redan 2014 visade Googles användarundersökning på denna utveckling. Nästan hälften av alla konsumenter under 24 år var mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett reklam med jämlikt tema från det varumärket.

47 procent av konsumenter under 24 år är mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett en annons med jämlikhet som tema - Google Consumer Survey 2014

Normkreativ kommunikation

Att området växer i popularitet är tydligt. Normkreativ kommunikation är den mest efterfrågade tjänsten hos Hyvää. Det normkreativa angreppssättet är en metod för att bli mer inkluderande och passar dig som jobbar med kommunikation eller varumärkesarbete av något slag, men också dig som jobbar med exempelvis HR.

Är ni intresserade av hur Hyvää kan hjälpa er att bli mer normkreativa? Hör av er!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää
 

 

 

 

 

 

 

Välj rätt namn för organisationen

Ibland får Hyvää frågan om att stötta upp i namnprocesser. Det är lika intressant varje gång att jobba med en sådan fråga, för samtidigt som ett namn bara är ett namn så är namnet också precis allt. Ett bra namn gör människor inom organisationen stolta. Medan ett dåligt namn gör att personer ständigt tvingas förklara vad det är för organisation och bemöta missförstånd, istället för att direkt kunna gå in på ett samtal om vad organisationen faktiskt gör och vilka frågor som är viktiga just nu.

Fackförbundens namnbyten

Det är kanske därför frågan varit så stor inom fackförbunden. Många har släpat med historiska namn som inte alltid är relevanta idag. Vi har sett fackförbund gå samman och bli Unionen, vi har sett SKTF byta namn till Vision och ST försöka byta till Sterka utan att lyckas.

Det är lätt att bli hemmablind för namnets betydelse. Innan jag startade Hyvää jobbade jag som ansvarig för varumärke och sociala medier på fackförbundet Kommunal. Efter 20 års medlemstapp startades en stor förändringsresa som ledde till att tappet vändes och att Kommunal gått plus i medlemsantal sen dess (även 2017 enligt Arbetet).

I den resan vändes det på alla stenar, däribland namnet. Var namnet Kommunal relevant för medlemmar som jobbar inom privata företag, som jobbar som djurskötare, på lantbruk eller med att städa i andras hem? Den frågan var värd att ställa sig och det gjorde vi. Men vi hade inte riktigt greppat namnets enorma betydelse för människor. Undersökningen som gjordes 2012 läckte och resulterade i upprörda röster i riksmedia. Samtidigt gav det oss rejält kött på benen; 88 procent kände till namnet Kommunal och väldigt många ville behålla det. Så det blev också resultatet – Kommunal heter Kommunal än idag.

Det betyder inte att frågan inte är värd att ställa sig ibland – tvärtom. Att få en sådan respons är ovärderlig som kompass.

10 tips vid val av namn

Har ni börjat ställa er frågan om namnbyte? Eller kanske sätta namn för något helt nytt. Interbrand har skrivit en artikel om de 10 vanligaste misstagen när man ska sätta ett namn för en organisation eller företag. Här kommer en kort sammanfattning med mina tankar kring det.

  1. Namnet får inte komma sist i processen.
    Att sätta ett namn, både juridiskt, psykologiskt och mentalt inom organisationen, är en lång process. Det är synd om ett stort arbete ska tappa energi eller rentav falla på grund av det.
  2. Namnsättning är lika mycket strategi som kreativitet.
    Ett namn ska få människor att komma ihåg och välja er inte bara nu men också i framtiden. Namnvalet måste grunda sig på en strategi och inte på ordfyndighet.
  3. Glöm inte kreativa briefen.
    Som innehåller var ni är idag, var ni vill, vilka värden ni står för och som grundar sig på research, fakta och analys. Ni kan kalla det kreativ brief eller annat, men hoppa inte över grundjobbet (och här kan ni behöva externa ögon så tveka inte att ta in det).
  4. Bättre att vara unik än informativ.
    Ett unikt namn, som särskiljer dig från liknande organisationer och företag, är klart mycket bättre än ett informativt namn som säger vilken bransch du tillhör.
  5. Juridiken är snårig.
    Se till att det går att välja namnet juridiskt innan du förälskar dig för mycket i ett namn. Och inte bara juridiken – kolla upp webbadresser, sociala medie-konton och googla på’t. Du vill inte behöva fastna här.
  6. Tänk globalt.
    Oavsett om du verkar på en svensk marknad eller internationellt tvingas du tänka globalt. Återigen, sociala medier och internet har inga nationsgränser. Vad betyder ordet på olika språk – det är värt en fundering.
  7. Allt behöver inte ett namn.
    Det blir lätt en hysteri att namnsätta varenda projekt, varenda gren. Plötsligt står du där med en enorm varumärkesplattform som tenderar att konkurrera med varandra.
  8. Byt inte namn av emotionella skäl.
    Skälen ska vara strategiska och utgå från era målgrupper, medlemmar och kunder. Inte för att du eller ledningsgruppen ogillar namnet av något skäl.
  9. Missa att namnet behöver en story.
    Utan att ha en bra förklaring, en berättelse, kring namnet kommer det antingen kännas onödigt och kritiseras därför, eller så missar ni ett bra tillfälle att bygga engagemang.
  10. Sluta inte arbetet vid namnet.
    Satt namnet och känner dig färdig? Glöm det. Nu börjar det riktiga arbetet att bygga ett engagemang kring det ni gör. Människors upplevelse av er börjar kanske vid namnet men beror på vad ni gör varje dag. Se till att associationerna till namnet blir positiva genom att göra bra saker.

Vill du ha hjälp med namnprocessen?

Kontakta Hyvää

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Tre tips för bildstrategin

Sedan jag börjat jobba med den normkreativa bildbanken FairTale ihop med Terese Raymond, Aprendi, har det kommit in förfrågningar till Hyvää kring normkreativt bildtänk och överhuvudtaget kring hur en arbetar med bildstrategi, vilket är superkul! Mer om FairTale och att Vinnova valt att ge stöd till en förstudie kan du läsa här.

Tre tips

Oavsett om ni vill jobba normkreativt med bilder – vilket jag förstås förespråkar – eller om ni bara vill bestämma er för en gemensam strategi för er organisation så har jag några tips:

  1. Börja inte i bildstrategin, utan börja med en strategi för hela organisationen och dess kommunikation om ni inte redan har en sådan (och om ni har en, se till att den är aktuell – annars revidera den). Strategin måste ha sin grund i verksamhets- eller affärsidén, annars finns risken att organisationen i dess olika delar kommunicerar olika saker. Det får gärna bli en fullständig varumärkesstrategi, som inte tar upp bara bildkommunikation utan allt som är viktigt för att varumärket ska upplevas på det sätt som ni är ute efter.
    Det kan förstås vara ett jättejobb att ta fram en varumärkesstrategi. För fackförbundet Kommunal, där jag var varumärkesansvarig tidigare, pågick strategiarbetet från 2011 tills 2015. Men tack vare det arbetet har också Kommunal gått från ett tjugo år långt medlemstapp till att gå plus i medlemsantal sedan 2012. Hela arbetet kan du läsa om i kongressrapporten Så ska Kommunal uppfattas i framtiden samt även i Kommunals alldeles färska varumärkesmanual. Manualen visar hur bildstrategin kopplats till den fullständiga varumärkesstrategin – som består av en vision, kärnvärden och löften. Tanken är att bilderna ska andas dessa värden som organisationen vill spegla.
  2. Vad har organisationen för värdeord – och hur kan de uttryckas i bild? Det är bland det viktigaste för er att fundera över. Det är lätt att börja tänka på kanaler, såsom om organisationen ska finnas på Instagram eller om det är webb-tv ni ska satsa på, men det kommer sist i arbetet. För de bitarna kan ni skruva på och ändra allt eftersom. Det är en fördel att kunna vara snabbfotad och byta kanalval beroende på vad som händer i omvärlden.
    Däremot är det viktigt att kunna hålla sig till vilka värden bilder ska förmedla över en lång tid, eftersom det tar lång tid innan den sortens associationer kopplas ihop med er organisation hos alla era målgrupper. Var inte rädd för att sätta värden som ni håller i under många år. De mest framgångsrika varumärkena håller sig till samma värdeord och koncept i minst tio år.
  3. Fundera över vad som är möjligt och vad som är viktigt. Om er organisation inte har tid eller resurser att anlita fotografer som tar proffsiga modellbilder så är det dumt att ta fram en bildstrategi som går ut på den sortens bildmanér. Det kanske inte ens är viktigt för er typ av organisation att ha modellbilder. Eller så är det precis vad ni behöver och då behöver ni också få en budget för det.
    Bestäm er inte för en bildstrategi som är omöjlig att leva upp till, för då är det ingen bra strategi.

Ta hjälp utifrån

Ett bonustips är att ta in hjälp utifrån, speciellt om ni aldrig gjort ett liknande strategiarbete förut. Det finns mycket kompetens och erfarenhet som ni kan ta stöd av, och dessutom är det alltid bra med ett utifrånperspektiv när ni ska jobba fram en strategi som ska hålla i många år. Det är så lätt hänt att bli hemmablind.

Du är alltid välkommen att höra av dig till Hyvää för strategiskt stöd!

 

/Maria Niemi, kommunikationsstrateg & VD, Hyvää Kommunikation

Dressmann satsar på normkreativ marknadsföring

Tidigare har du kunnat läsa i den här bloggen om det amerikanska modeföretaget som slutade retuschera underklädesbilder – och ökade försäljningen. Nu ser vi ett svenskt liknande försök till att använda normkreativ kommunikation i marknadsföringen.

Dressmann har sparkat igång en kampanj med sju män som gestaltas precis som de är, för att vidga bilden av hur den perfekta kroppen kan se ut och utmana idealen inom modeindustrin, rapporterar Resumé.

Dressmanns normbrytande kampanj 2015 med män i olika former

Varumärkesstärkande tror reklamforskaren Nina Åkestam, i en intervju med Resumé.

”All reklam som testar nya grepp och ifrågasätter normer är bra för både branschen och samhället i stort. Den säger väldigt rakt på sak att Dressmann har kalsonger för alla, vilket ju passar bra för ett varumärke som är så brett.”

Däremot tar Nina Åkestam upp att det hänger på om Dressmann väljer att hålla i konceptet, eller om det slutar i en enda kampanj. Och det är en viktig synpunkt. Det som gjort American Eagles nya tillvägagångssätt så framgångsrikt är att de åtminstone vågat hålla i det under ett år. Riktigt lyckade varumärken behåller ofta samma koncept i tiotals år. Företaget Apple har exempelvis kört sin ”Think different” ända sen 1997.

Är du intresserad av normkreativ kommunikation?

Hyvää är specialiserad på normkreativ och strategisk kommunikation, och har också ett kreativt nätverk för att kunna ta fram normkreativa marknadsföringskampanjer. Låter det intressant? Hör av dig till Hyvää!

Jämställdhet och mångfald stort i Almedalen

Hyvää var med på årets Almedalsvecka i Visby med ett ambitiöst schema. Förutom eget deltagande i monterintervju och panelsamtal hade jag inledningsvis bokat in alla seminarier och mingel som handlade om jämställdhet och mångfald. Det visade sig vara en fullkomligt omöjlig uppgift att gå på alla, vilket är glädjande! Dessa frågor är verkligen på tapeten.

Könsfördelningen jämnast någonsin

Intellecta konstaterade i Almedalsbrevet att könsfördelningen i panelerna var det jämnaste någonsin, åtminstone om en enbart tittar på könskategorierna man och kvinna. Däremot var det överslag på kvinnor i panelerna om jämställdhet vilket bidrog till den historiskt jämna fördelningen i årets Almedalsvecka.

”Ingen byrå tilltalade mig, så därför valde jag att starta en egen byrå”

Panelsamtal om jämställdhet i byråvärlden med Sara Hernandez, Comprend, Gitta Wilén, Cloudberry, Maria Niemi, Hyvää Kommunikation,  Linda Eriksson, Intellecta Corporate, Karolina Westerlund, Appelberg, Anna Gullstrand, Fröjd och Charlotta Lorentz, Comprend i Almedalen 2015.
I panelen Sara Hernandez från Comprend, Gitta Wilén från Cloudberry, Maria Niemi från Hyvää Kommunikation, Linda Eriksson från Intellecta Corporate, Karolina Westerlund, Appelberg, Anna Gullstrand, Fröjd och Charlotta Lorentz, Comprend.

Själv medverkade jag i en panel om jämställdhet i byråvärlden, tillsammans med ett gäng strateger och byråchefer. Vi pratade bland annat om Johanna Månsson Grahns studie som visat vad i en platsannons som får kvinnor att avstå från att söka tjänster inom IT-branschen.

Jag försökte lyfta hur viktigt det kan vara med ett normkreativt bildval för att locka andra än de gamla vanliga. Ett annat sätt kan vara att berätta om företaget har en kultur som främjar olikheter och har satt jämställdhetsfrågan i fokus. Fröjd berättar till exempel i sina annonser att de jobbar ”smart, roligt och hållbart” samt att de har ”exemplarisk struktur och planering vilket gör att vi sällan jobbar övertid”.

Fler tips och tankar får du av mig och de andra byrågenierna. Det blev också uppstarten av ett nytt jämställdhetsnätverk inom byråvärlden i Stockholm! Du kan se panelsamtalet om jämställdhet i byråvärlden i efterhand på webben här.

Vill du lära dig mer? Passa på att anmäla dig till kursen normkreativ kommunikation som Hyvää håller i höst.

Normkreativ snabbis

Anna-Klara Bratt intervjuade Hyvää Kommunikations VD Maria Niemi i Rosa Guidens monter
Anna-Klara Bratt och Maria Niemi i samtal om normkreativ kommunikation i Almedalen

Jag blev också intervjuad i Rosa Guidens monter på temat normkreativ kommunikation. I samtalet konstaterade vi att det vuxit en hel bransch av jämställdhets- och mångfaldsföretagare – flera av dem som annonserar just i Rosa Guiden. Hyvää Kommunikation är medlem i Genusföretagarna som är en branschorganisation för jämställdhetsinriktade företag.

Mot slutet av veckan blev jag också intervjuad av bloggen StratKom om normkreativ kommunikation. Artikeln kommer upp tidigast i nästa vecka.

Almedalsveckan otillgänglig

Visby i solnedgång
Visby i solnedgång

Det är på många sätt härligt att spendera en politisk vecka i det soliga och vackra Visby. Men samtidigt är det inte en av de mest tillgängliga städerna, som präglas av sina kullerstensklädda backar. Journalisten Anna Bergholtz konstaterade på sin Linked in-profil att det inte går att vara där som blind utan ledsagare – något som det inte alltid beviljas stöd för. Almedalsveckan fick också kritik från Hörselskadades Riksförbund för att vara otillgängligt – och därmed odemokratisk. Till exempel var det få evenemang som kunde erbjuda teleslinga eller skrivtolkning.

”All denna otillgänglighet innebär diskriminering. Det är som att mötas av en stängd dörr, med en skylt som säger: ”Du är inte välkommen här!”. Såväl arrangörer som mediebolag måste fråga sig: Vill vi verkligen utestänga 15-20 procent av vår publik? Vill vi verkligen ha ett Almedalen som gör skillnad på människor och människor?” skriver Hörselskadades Riksförbund i en debattartikel på Nyheter24.

Detta lyfter frågan om det verkligen är vettigt att placera något så viktigt som en vecka för politik och åsiktsyttringar i en av Sveriges mest otillgängliga städer. På grund av bristen på bostäder och lokaler krävs också en enorm apparat – och pengar – hos organisationer för att kunna få en plats i det späckade schemat. Det gynnar inte det demokratiska samtalet.

Själv lyckades jag hitta boende ihop med andra jämställdhets- och mångfaldsföretagare från både Sverige och Finland i ett hus i Roma utanför Visby. Det gav bra utbyten och ett stärkt nätverk, för att kunna utveckla den normkreativa kommunikationen vidare.

Med mig från Almedalen tar jag mitt nya nätverk med jämställhetsengagerade i byråvärlden och alla kontakter jag fick under de här dagarna. Nu fortsätter det viktiga arbetet vidare bortom Almedalsbubblan.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

LinkedIn har gått om Twitter i Sverige

LinkedIn

LinkedIn har passerat 2 miljoner medlemmar i Sverige rapporterar min ledningsgruppskollega Johannes Sundlo på HR Sverige Bloggen. Därmed är LinkedIn större än Twitter i Sverige, i alla fall om statistiken från Svenskarna på Internet stämmer. Endast Facebook och Instagram är större, men LinkedIn knappar in också på Instagram. Facebook behåller däremot sin position med 68 procent av svenskarna. I åldersgruppen 16-25 år besöker 95 procent någon gång Facebook och 81 procent gör det dagligen. Däremot säger inte LinkedIn-statistiken om hur väl använt det är. Det är endast medlemsantal som redovisas. Användningsfrekvensen är förstås mer intressant än medlemsantalet.

Men att just LinkedIn klättrar säger ändå något. Det här öppnar upp en större möjlighet för att jobba med ett område som jag tror kommer bli allt viktigare – nämligen employer branding, också kallat arbetsgivarvarumärke.

Employer branding handlar om att dagens människor förväntar sig mer av en arbetsgivare än att bara få en stadig lön varje månad. De vill se en satsning på bra arbetsmiljö, på en bra organisationskultur och faktum är att många vill också jobba på ett ställe som bidrar med något bra till världen. Det håller inte längre att bara satsa på varumärket gentemot sina medlemmar eller kunder. Organisationer måste också profilera sig mot potentiella anställda. Och det handlar inte bara om tjänstemanna- och akademikeryrken, som en kanske lätt tror.

I HR Bloggen Sverige går det att utläsa att topp tre branscher är IT & teknologi, offentlig sektor och sjukvård & hälsa. De flesta driver visserligen ett företag, är projektledare, säljare och konsulter, men yrket lärare hamnar på en åttonde plats. På LinkedIn finns exempelvis också 359 brevbärare – vilket var mitt allra första yrke under 90-talet.

Vad händer i en värld då professionella kontakter knyts allt lättare, oavsett bransch, och det alltså blir lättare att byta jobb? Kanske kommer det göra att arbetsgivarna tvingas leverera bättre arbetsvillkor för att attrahera arbetskraft. Och fackförbunden kan då bli en naturlig samarbetspartner för alla arbetsgivare i arbetet med att stärka sitt employer brand.

/Maria Niemi