Kategoriarkiv: Normkreativ kommunikation

Less is a bore i designbranschen

Omslaget av magasinet Makt/Egenmakt av Omforma

Alldeles från tryckpressen – boken Makt/Egenmakt! Den tar upp temat Makt/Egenmakt i designfältet.

Boken kommer i samband med en utställning på samma tema på Malmö Form/Design Center som har vernissage på fredag kväll i Malmö – du är välkommen!

Boken Makt/Egenmakt går också att beställa direkt från Omforma.

Medverkande skribenter: Hadil Mohamed, Maria Niemi, Sanna Bodén, Margot Barolo, My Vingren och Rojin Pertow. Formgiven av Karolina Westenhoff.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en analyserande artikel om vilka som syns i designbranschen och hur. Här ser du artikeluppslaget:

Uppslag för artikel om designbranschen i magasinet Makt/Egenmakt av Omforma

Kommunicera om psykisk sjukdom

Oslo universitetssjukhus tog hjälp av målgruppen när de skulle ta fram en webbplats om psykiska sjukdomar. Med i arbetet var patienter med bipolär sjukdom och psykos.

Patientgruppen reagerade negativt på uttrycket ”allvarlig psykisk sjukdom”. Däremot upplevde inte att de medicinska fackuttrycken bipolär sjukdom och psykos fick samma associationer. Bättre med rakt på sak tyckte de.

Du kan läsa mer om det i nummer 1 från 2018 av tidskriften Statsspråk som norska Språkrådet ger ut.

Normer exkluderar

Att prata om ”allvarlig psykisk sjukdom” kopplat till vissa diagnoser får dem att verka  mer avvikande än andra – outtalat – ”mindre allvarliga” diagnoser. Det är just det outtalade som brukar visa vad som är normen, eftersom det som ses som avvikande alltid får ett förepitet. Jämför till exempel ”fotboll och damfotboll”. Ett område som just har förändrats mycket bara senaste åren tack vare att många uppmärksammat detta skeva. Nu ser vi istället både herrfotboll och damfotboll.

Även kring psykisk sjukdom finns det normer och det kan vara bra att inte utgå från dem, utan försöka hålla sig så neutralt som möjligt.

Vill du kommunicera mer normkreativt?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

 

 

 

Inkludering allt viktigare för konsumenter

Graf från Edelman Trustbarometer 2018

Människor vill allt mer se företag och organisationer som gör gott. 59 procent anser att företag som bara tänker på sig själva och sina vinster kommer att misslyckas. Det visar Edelman Trustbarometer 2018.

Ett sätt att göra gott är att satsa på inkludering. Det är ett område som bara växer. Inkludering har blivit allt mer populärt att söka efter. Det visar Google Trends.

Ordet "Inkludering" har det sökts alltmer på sen 2014 på Google enligt Google Trends
’Inkludering’ enligt Google Trends 2004-2018.

Bra reklam gör oss mer empatiska

Att intresset för inkludering växer är inte speciellt förvånande. Reklamforskaren Nina Åkestam forskar på området mångfald i marknadsföring. Hon har kommit fram till något som jag skulle vilja kalla för ett skifte. Idag funkar stereotyp reklam inte så bra längre.

”Det finns en seglivad uppfattning om att reklam antingen säljer bra eller gör gott ur ett samhällsperspektiv men min forskning visar att det inte är antingen eller, utan både och. Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.” – Nina Åkestam, reklamforskare

Redan 2014 visade Googles användarundersökning på denna utveckling. Nästan hälften av alla konsumenter under 24 år var mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett reklam med jämlikt tema från det varumärket.

47 procent av konsumenter under 24 år är mer benägna att stötta ett varumärke efter att ha sett en annons med jämlikhet som tema - Google Consumer Survey 2014

Normkreativ kommunikation

Att området växer i popularitet är tydligt. Normkreativ kommunikation är den mest efterfrågade tjänsten hos Hyvää. Det normkreativa angreppssättet är en metod för att bli mer inkluderande och passar dig som jobbar med kommunikation eller varumärkesarbete av något slag, men också dig som jobbar med exempelvis HR.

Är ni intresserade av hur Hyvää kan hjälpa er att bli mer normkreativa? Hör av er!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää
 

 

 

 

 

 

 

Verktygsboken PraLin för lika rätt i skolan

Omslaget av verktygsboken PraLin som är i lika och där titeln står i mintgröna, lite brokiga, bokstäver.

Nu kan du beställa verktygsboken PraLIn: praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan.

Verktygsboken är en praktisk guide för skolpersonal och elever att tillsammans undersöka och ompröva olika normer och maktrelationer som de stöter på i skolans vardag. PraLin och arbetssätten i boken kopplas enkelt till diskrimineringslagens nya krav på arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i verktygsboken PraLin, som tagits fram av ADU, Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala tillsammans med Malmö mot Diskriminering, med finansiering av Arvsfonden.

Beställ PraLin här:

Du beställer boken genom att mejla adu@sensus.se

För dig i förskolan

Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i förskolan, som Maria Niemi också bidragit med en novell till. Den heter Tänka tillsammans och gavs ut 2015 av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Du kan beställa också den direkt via dem.

Stereotyper är garanterad kommunikationsfail

I veckan var Hyvää på konferensen #VågaFaila som hölls på Museum of Failure på Kulturhuset – Studion i Stockholm. Där togs flera exempel upp om hur viktigt det är att det finns utrymme för att misslyckas, för att kunna komma fram till något helt nytt. Till och med att det krävs att vi bryter mot normer för att innovationer ska kunna ske.

Som citatet från filosofen Ludwig Wittgenstein:

”If people did not sometimes do silly things, nothing intelligent would ever get done.”

Stereotyper är inte smart kommunikation

Bic-pennan på Museum of Failure i Stockholm
Känd flopp: Bic-pennan för kvinnor

Samtidigt går det att undvika att göra uppenbart dumma grejer. Du kan vara fånig och djärv i idérummet, utan att ta det så långt så att du förverkligar allt som kommer upp. Här gäller det att verkligen stämma av med människor där ute, till exempel genom att be om fler ögon på sin idé. Inte minst från dem som du tänker dig ska köpa konceptet. För stereotyp kommunikation börjar allt mer bli ett säkert sätt att dra på sig kritik. Reklamforskaren Nina Åkestam har också gjort intressanta upptäckter i sin forskning om stereotyp reklam – till exempel att icke-stereotyp reklam fungerar bättre;

”Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.”

Pennmärket Bic stämde troligen inte av sin idé med tillräckligt många när de  tog fram en särskild penna ”for her” i stereotypa färgerna rosa och lila. De tog fram en lösning på ett problem som inte fanns. Snarare skapade de ett problem för sig själva genom att verka okunniga. Just därför åkte de på en enorm kritikstorm och nu är pennan uppmärksammad som en totalflopp och representerad i Museum of Failure. Den blev till och med totalraljerad över i The Ellen Show, ett klipp som blev en viral succé:

Normkreativ kommunikation är smart och proaktivt

Istället för trist stereotyp kommunikation är normkreativ kommunikation en framgångsfaktor för ett modernt varumärke. Vill du ha hjälp med att bli mer normkreativ – hör av dig till Hyvää.

 

/Maria Niemi, vd

Normkreativa fria teatrar

Teatercentrums logotyp

Teatercentrums årsmöte för fria teatrar i Helsingborg i maj föreläser Hyvääs Maria Niemi om normkreativ kommunikation.

Ur programmet:

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation. Den stärker varumärket, främjar trovärdighet och förtroende och stärker verksamhetens relevans för framtiden.”

Funktion är varierande – därför är bra tillgänglighet allas intresse

Antal studenter med funktionsnedsättning 1993-2016 - i presentation hos Funka

Siffror från Stockholms universitet visar att 13 000 personer med funktionsnedsättningar studerade 2016, till skillnad från 1993 då bara 483 personer med funktionsnedsättningar studerade. Normer kring funktion håller på att luckras upp och då gäller det att er verksamhet hänger med.

Finns inga normalanvändare

18 maj varje år är Global Accessibility Awareness Day (GAAD) och det uppmärksammades bland annat av Funka som arrangerade en tillgänglighetsdag, med citatet ”Det finns inga normalanvändare”. Funktion är inte något som man antingen har eller inte har. Alla har en varierande funktion – både sinsemellan, och själv i olika situationer och över tid. Därför behöver funktions- och tillgänglighetstänket vara en naturlig del av verksamheten.

Själv har jag bland annat en hörselnedsättning i form av tinnitus, som i olika situationer och mycket beroende på min dagsform stör mig mer eller mindre. Ibland är den ett hinder och jag har svårt att höra, andra gånger tänker jag inte på det överhuvudtaget. Så är det för de flesta vad gäller funktion, att vi vänjer oss vid den funktion vi har och tänker bara på det när vi på något sätt blir hindrade i vardagen.

Interna verktyg lägst prio – men tvärtom hos användarna

Funka höll seminarium om hur organisationer prioriterar i sitt tillgänglighetsarbete

Intressant var när Funka visade hur tillgänglighetsarbetet prioriteras, kontra vad användarna faktiskt behöver. Det visar sig att det mesta arbetet läggs på externa webbplatser och interna verktyg sist, medan användare framför allt önskar en satsning på de interna verktygen eftersom det är dem de använder sig av varje dag i sitt arbete. Till skillnad från externa webbplatser som man kanske bara surfar in på ett par gånger om året.

Muspekare som går att styra med munnen

På Funkas GAAD-dag fick jag testa olika hjälpverktyg, till exempel en datormus som går att styra med munnen. Det blev snabbt väldigt tydligt hur svårt det kan vara att klicka på en länk eller att scrolla. Något som ger bättre insikt om hur en webbplats kan bli mer tillgänglig. Och en ständig påminnelse om hur viktigt det är att tänka normkreativt i sitt kommunikationsarbete.

Vill du ha hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på stört!

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

 

Emojis har tagit över – men vem bestämmer över språket?

Hijab emoji by The Unicode Consortium

För över två år sen, i januari 2015, skrev jag ett blogginlägg om att emojis kommer att ta över. Och även om spaningen verkligen inte enbart var min egen –  den baserades bland annat på ett mycket intressant samtal jag hade med Hyvääs samarbetspartner; kommunikationsstrategen Emelie Fågelstedt – är det roligt att se tillbaka på det nu idag för hur väl spaningen stämde.

Emojis bygger relationer

Idag kan det snarast kännas svårt att skriva ett meddelande utan en emoji. Som en yngre släkting sa; ”då känns det som att du är sur på mig”. Till och med i mejl till potentiella kunder kan det kännas märkligt att inte addera en emoji på slutet, för att understryka hur roligt ett samarbete skulle vara. Eller bara för att ge den personen ett leende, som en bra start på dagen. Att addera en emoji gör att mejlet blir mer mänskligt – det går från information till kommunikation, från en monolog till en konversation, från en kontakt till en relation.

The Unicode Consortium styr emojispråket

Det som kan tyckas lite underligt är att de som idag bestämmer över vilka emojis som finns och inte är den ideella organisationen The Unicode Consortium som skapades för att tillgängliggöra alla språk. Ironiskt nog blev det istället så att deras tekniska kommitté på elva personer en gång om året röstar om vilka nya symboler som ska ingå i emojispråket, och om några gamla ska strykas. Det är alltså elva personer som bestämmer över världens snabbast växande språk, enligt Svenska Dagbladet.

Emojis förmedlar normer

Eftersom de flesta människor utgår från sig själva när de kommunicerar så blev också den första raden emojis utifrån perspektivet hos de elva personerna i tekniska kommittén hos The Unicode Consortium. De fick också kritik för bristen på mångfald, och valde att göra något åt det – vilket du kan läsa mer om i MacWorld. Men trots tillskottet av olika hudfärger, familjer och stilar så glömde de en stor grupp – kvinnor med slöja. En man med turban fanns däremot redan. Det här tröttnade 16-åriga Rayouf Alhumedhi i Tyskland på och kontaktade The Unicode Consortium med sin egenritade hijabemoji, något du kan läsa om på SVT Nyheter. Hon fick svar bara efter en vecka, och blev sedan bjuden till konferensen Emojicon i San Fransisco, USA. I juni släpps hijabemojin.

Här kan du se alla nya emojis som släpps i juni av The Unicode Consortium.

Om du är intresserad av emojis historia så kan du läsa denna artikel i Svenska Dagbladet. Eller se SVT Kobra om det ordlösa språket och hur bilder och symboler färgar våra sätt att kommunicera.

Intressant läsning är också att följa Sara Léren som är agil utvecklare och expert inom inkluderande design på InUse – till exempel här om Världskulturmuséets smarta toalettsymboler som Hyvää ofta lyfter fram på inspirationsföreläsningar.

Vill ni ha hjälp med inkluderande bildspråk?

Eller hjälp med er visuella kommunikation, till exempel med att sätta en bildstrategi. Självklart ska ni få stöd på vägen – kontakta Hyvää!

 

/ Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Veckans brief: ”Normkreativt är proaktivt”

I Dagens Opinions nyhetsbrev Veckans brief kan du läsa en lång artikel där Hyvääs Maria Niemi intervjuas:

Skärmklipp från Veckans brief-artikeln med Hyvääs Maria Niemi

 

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation”, säger kommunikationsstrategen Maria Niemi. Och det är inom modebranschen som både skräck- och favoritexemplen hittas. 

”Tillsammans gör vi världen aningens lite bättre”. Så lyder Hyvää Kommunikations programförklaring. Bakom pr-byrån står Maria Niemi, som har specialiserat sig på vad hon kallar för ”normkreativ kommunikation”.

– Normkreativ kommunikation handlar om att experimentera och försöka luckra upp normer genom de ord, uttryck och bilder som en använder. Målet är att fler ska känna sig talade till och träffade, säger Maria Niemi.

Märk väl. Ord, uttryck och bilder som en använder. Inte ”man”. Det är väl ungefär hit som många svenska företag och organisationer har kommit. Det är att skrapa på den normativa ytan. Det normkreativt tänkande som utgör Maria Niemis erbjudande går betydligt djupare än så. Hon säljer inkludering. Och visst kan hon konstatera att det finns en marknad.

– Det är många företag som inte alls tänker normkreativt utan i stället kommunicerar stereotypt.

Det är måhända i modebranschen som det går att hitta de största extremerna. Eller varför inte använda det mer inkluderande begreppet tekoindustrin.

American Apparel, som med sin utstuderat sexistiska marknadsföring först fick vind i försäljningsseglen för att sedan braka ihop fullständigt i en serie konkursansökningar, var länge den givna fienden för många kritiker av modebranschens sätt att framställa kvinnor på.

På andra sidan står bland andra Åhléns, vars höstkampanj med syftet att ”bryta klädmaktsordningen” resulterade i en utomhusreklam med bland annat Per Schlingmann, sommedverkade iklädd tunika i trikåer.

– Åhléns har under många år vågat testa olika nya grepp, säger Maria Niemi som blev imponerad av varuhusets senaste kampanj som gick ut på att ett drygt hundratal kunder fick stå modeller enligt en först till kvarn-princip vid entrén till butiken Åhléns City i Stockholm.

Även Polarn O. Pyrets unisexkollektion och deras sätt att visa upp barn på ett varierat sätt får en släng av Maria Niemis berömslev. Norska Dressmanns försök att blidka normkritiska ögon får dock tummen ned.

– De körde en kampanj med olika typer av män som modeller. Sen när jag gick in och tittade på hemsidan var det återigen bara Robin Bengtsson-modeller på bilderna. Att göra en normkreativ kampanj som pr-kupp är inget du vinner på i längden. Det synas ganska snabbt.

Förr resulterade en problematisk bild i Elloskatalogen på sin höjd i en insändare i Borås Tidning. Det kändes knappt. Idag är all marknadsföring under lupp, inte minst en digital sådan. Tiderna förändras men som alltid gäller regeln att det är billigare att tänka efter före.

– De som kommunicerar väldigt stereotypt riskerar att åka på rejäla sociala medier-drev omedelbart. Att vara normkreativ är också att vara proaktiv, att slippa kriskommunikationen på Facebook-sidan.

Maria Niemi, med en bakgrund på bland annat Kommunal och RFSL, drog igång byrån sommaren 2014. När hon, som även är styrelseledamot i fackförbundet Dik, efter utbildning på bland annat Berghs, började arbeta med kommunikation såg hon mycket gjordes ”väldigt osmart”.

– Jag kände mig sällan träffad av den kommunikation jag såg. De flesta missade personer som jag, vilket är onödigt.

Maria Niemi är som hbtq-person, och som bärare av minoritetsspråket meänkieli, så att säga, dubbelt normbrytande. Erfarenheter som hon nu kan använda sig av i den egna byrån, vars namn Hyvää Kommunikation betyder just ”bra”, eller ”god” kommunikation.

– Många tycker att de är bra på att exempelvis kommunicera jämställt men i själva verket räknar de bara antal hit och dit utan att tänka på hur de faktiskt framställer kvinnor och män i ord och bild. Det är väldigt intressant att vara med när människor upptäcker det.

På kundlistan finns mycket offentlig sektor. Maria Niemi har bland annat jobbat med Systembolaget, Region Östergötland och Stockholms stadsbibliotek. Statliga bolag, myndigheter och landsting har riktlinjer som förordar en demokratiskt och inkluderande kommunikation, några sådana krav finns inte inom det privata näringslivet. Maria Niemi tycker dock att det går, rent krasst, går att räkna hem normkreativitet.

– Såväl privat som ideell sektor har förstått att det är gångbart. Vi har kunnat se en normkreativ marknadsföringstrend under flera år nu, och det kommer att fortsätta i takt med att fler företag märker att folk därute är trötta på den trista stereotypa reklamen. Vi vill se reklam lika varierad som världen är.

Hon tycker att pr-konsulter har en del att lära av reklambranschen.

– Reklambyråerna ligger mycket mer i framkant när det kommer till att skapa normkreativa kampanjer. Men som jag ser det är hela den svenska kommunikationsbranschen väldigt intresserade av att utvecklas och bli mer inkluderande. Det räcker att åka till Norge för att se att vi ligger före, säger Maria Niemi med en passning till nämnda Dressmann.

Hur bör en normkreativ kampanj byggas upp?
– Först och främst handlar det om att utgå från den egna verksamheten och de egna affärsmålen. Vilka är vi? Vilka når vi idag och vilka vill vi nå? Där har vi de grundläggande frågeställningarna. Det måste stå klart för att engagemanget för en kampanj ska hållas uppe.

Att ha med sig ledningen på tåget är ett måste.

– Likaså att låta en utomstående göra den inledande analysen, annars blir det lätt fel från början vilket är helt onödigt. Det är för övrigt bra att ha med sig ett stöd utifrån under hela vägen, även i det vidare arbetet, för att få in energi och verkligen se till att det blir av.

Maria Niemi håller också i föreläsningar som ska fungera som normkreativ inspiration.

– Överlägset bäst resultat har vi uppnått de gånger som vi följt upp föreläsningen med en workshop. Det är genom att jobba praktiskt med normkreativ kommunikation som insikterna verkligen fastnar.

Hur ser man till att följa upp projekt för att säkerställa att de verkligen varit inkluderande – hur är det med mätbarheten?
– Oftast inleds ett uppdrag med en analys av den nuvarande kommunikationen. Jag utgår från en checklista på sju punkter. Det bör ske en uppföljning minst en gång vartannat år, helst årligen. En kund har valt att göra en koll en gång i kvartalet, för att hela tiden hålla sig vaken, eftersom det är lätt att trilla tillbaka i gamla mönster.

Vilka normer tror du kommer ifrågasättas i kommunikationen framöver?
– Då tänker jag exempelvis vi kommer se syntolkning av bilder och filmer i sociala medier och bra ljud med hörslingor i paneldiskussioner.Tillgängligheten kommer att öka. Det ska gå att uppskatta Facebook även som synskadad. Som jag ser det är hela den rörelsen på frammarsch. Folk börjar förstå.

Du kan läsa hela artikeln av Oscar Örum på Dagens Opinion här – där hittar du till exempel Maria Niemis tre förebilder i yrkeslivet och tre snapshots av Maria utanför jobbet.

Vill du kommunicera normkreativt?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

NYTT UPPDRAG: Jämställdhets- och jämlikhetsgranskning av platsannonser

Platsannons från Timrå kommun

Hyvää har fått uppdraget att för andra gången jämställdhets- och jämlikhetsgranska Timrå kommuns platsannonser. Den förra granskningen gjordes i december 2016 och nu här senast i maj 2017.

Kanske behöver din organisation hjälp med samma sak? Kontakta Hyvää!

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Använder synskadade sociala medier som Instagram till exempel? Ja, visst! Så därför bör du se till att alla kan förstå bilderna du publicerar genom att syntolka dem. Dessutom hjälper det också alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla, helt enkelt.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Syntolkning går ut på att skriva en enkel beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

Såhär syntolkar du bilder

  1. Ladda upp bilden
  2. Skriv den bildtext du hade tänkt dig
  3. Lägg till: ”Syntolkning:” och därefter beskriver du vad bilden innehåller

Här har du ett exempel från Hyvääs Instagramkonto @hyvaakommunikation (Efter bildtexten står det ”Syntolkning: Hyvääs Maria Niemi står utanför huvudkontorets entré med loggan i bakgrunden och Marias ansikte och lockiga hår i förgrunden”):

Såhär kan det se ut när du syntolkar en bild

Mer läsning/lyssning

Tipstack till Alex Alexandersson som jobbar som IKT-pedagog (länk till Twitter-profil)!

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer normkreativt. Kontaktuppgifter här!

Hur lättläst är din text? Mät med LIX-räknaren!

Läsbarhetsindex (LIX) kan användas för att få uppfattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent.

Tack vare den här LIX-räknaren kan du själv se om din text är lättläst.

Till exempel får den här webbplatsen läsbarhetsindex 38, vilket innebär att den klassificeras som ”lättläst, skönlitteratur, populärtidningar”.

Vill du ha hjälp med text?

Hör av dig till Hyvää!

Skriv inkluderande – på franska (och meänkieli)

Också i Frankrike växer intresset för normkreativ, inkluderande kommunikation. Nyligen har en ”inkluderande skrift” lanserats i Frankrike, som visserligen verkar fokusera mest på könsmässig jämlikhet. Men det var å andra sidan också så det började i Sverige, innan man började ta in fler perspektiv i beräkningen.

Till exempel handlar skriften om att skapa yrkestitlar som fungerar även för kvinnor. Dagens yrkestitlar är nämligen i maskulinum.

Men mest intressant är ändå att skriften föreslår att fokusera på ord som ”mänsklig” snarare än köns- och genusstereotyper. Ett exempel på det är ”De mänskliga rättigheterna” som på franska heter Les Droits d l´Homme, där Homme betyder man, medan skriften föreslår att istället skriva Les Droits Humains.

Läs mer om inkluderande franska på Helena Hansens blogg.

HBTQ på meänkieli

Och förresten har Met Nuoret gett ut en HBTQ-parlör på meänkieli. Hyvää!

Vill du bli mer normkreativ?

Kontakta Hyvää! Eller prenumerera på månadsbrevet.

Jätten – årets bästa film och dessutom normkreativ!

Jätten, Triart Film

Året börjar närma sig sitt slut och förhoppningsvis har du en skön ledighet att se fram emot snart. Då kan det vara särskilt härligt att njuta av bra filmer och böcker.

Jag har tidigare samlat ett gäng normkreativa film- och boktips här. Och nu kommer ett till; filmen Jätten av Johannes Nyholm – en lovsång till människor i marginalen och hur man hanterar utanförskap. Såhär beskrivs filmens handling:

”Rikard, autistisk och gravt missbildad, skiljdes vid födseln från sin mor. Nu, 30 år senare, är han övertygad om att få henne tillbaka om han bara vinner de Nordiska mästerskapen i boule. Tänk om han kunde få till det där perfekta kastet, den där magiska känslan när allt klaffar – och vinna den där stora pokalen att visa för mamma. Rikards sköra fysik och en hårt dömande omgivning får inte stoppa honom. Till sin hjälp har han sin bäste vän och tränare Roland, tre klot i skimrande guld och en 50 meter hög jätte.”

Jätten är Johannes Nyholms långfilmsdebut. Förutom att det är en fantastiskt välgjord film vad gäller manus, regi, foto, musik, klippning – ja hela filmhantverket är att beundra – så är det också en av få filmer där människor med olika typer av funktionsnedsättningar innehar en stor del av rollerna.

Passa på att se den nu innan den slutar gå på bio! Den förtjänar att ses på en stor skärm.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

NYA UPPDRAG: Myndigheter som vill bli mer normkreativa

Hyvää har fått i uppdrag att hjälpa myndigheterna Universitetskanslerämbetet och Statens konstråd att bli mer normkreativa med anledning av utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM).

Båda uppdragen går ut på att analysera dagens kommunikation och utifrån det jobba fram förslag på förändringar. Kommunikationspersonalen utbildas också i normkreativ, inkluderande kommunikation.

Jättekul att få hjälpa myndigheter inom detta område, tycker Maria Niemi på Hyvää och välkomnar de två nya kunderna!

Statens Konstråd logotyp

Universitetskanslerämbetet

 

Glöm inte formuläret i din normkreativa kommunikation

Maria Niemi talare på Webbdagarna Offentlig sektor 2016

I slutet av oktober talade jag på Webbdagarna Offentlig Sektor om hur du når fler med normkreativ kommunikation.

I ett av mina tips tog jag upp området formulär och blanketter – och hur lätt det är att de blir exkluderande. Ofta finns för få alternativ att välja mellan, till exempel bara två alternativ för kön. Bland annat lyfte jag det här exemplet från Capio Psykiatri. Eller att själva rubriken för formulärrutan utgår från normen, till exempel att det står ”Förälder:” trots att alla barn inte lever med en eller två föräldrar utan med andra vårdnadshavare.

Efter talet på Webbdagarna kom den här reaktionen på Twitter från Ekaterina Samoylina som är kommunikatör på Socialstyrelsen:

Tweet av Ekaterina Samoylina: Efter presentation om normkreativ kommunikation tvekar jag om företag som bara har "kvinna" och "man" i "Välj kön".

Normkreativa formulär

Så er organisation och ert varumärke har allt att vinna att se över era formulär och blanketter. Vill ni ha hjälp – kontakta Hyvää såklart!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Fler godkända KTH-studenter med normkreativt material

KTH släppte i veckan en mycket intressant upptäckt. Efter att deras forskare stöpt om kursmaterialet i en programmeringskurs till att vara mer könsneutralt klarade såväl fler män som kvinnor utbildningen.

KTH-forskarna ändrade formuleringar, uttryck och vardagliga exempel till att bli mer könsneutrala. De ökade också betoningen på det tvärvetenskapliga synsättet. Resultatet blev fler godkända studenter – oavsett studenternas kön. Dessutom tog de mindre tid på sig att slutföra kursen, vilket tolkas som att det har blivit enklare för studenterna att ta till sig kunskaperna.

– En hypotes är att materialet blir mer neutralt och därmed mer inbjudande. Det är enklare att placera sig själv i ett sammanhang om ramarna inte redan är satta, genom till exempel stereotypa representationer. Det gör det även enklare att tolka yrket och/eller ämnet utifrån sig själv och sina behov samt intressen om bredden i det betonas, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

Normkreativ kommunikation funkar

Jag har tidigare bloggat om att det inte går att rekrytera mångfald med enfald, speciellt med koppling till IT och tech. Däremot fungerar normkreativ kommunikation, vilket KTH-forskarnas upptäckt visar. Att kommunicera icke-stereotypt och mer könsneutralt är en del av normkreativ kommunikation, som Hyvää har i sitt tjänsteutbud.

KTH-forskarna tror att det även kan fungera för andra utbildningar.

– Genomströmningen kan nog öka åtminstone i teknikorienterade utbildningar där en stereotyp representation av utövarna florerar i bland annat populärkulturen, samt där lärarna på kursen inte tidigare har tagit problemet i beaktande, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

KTH-forskarnas arbete är av sådan dignitet att artikeln ”Gender neutrality improved completion rate for all” precis blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computer Science Education.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Talare på Webbdagarna Offentlig sektor om normkreativ kommunikation

Webbdagarna Offentlig sektor

Hyvääs Maria Niemi är en av talarna på Webbdagarna Offentlig sektor 25 oktober i Stockholm. En dag som riktar sig till dig som jobbar med kommunikation, inte minst digital sådan, på myndighet, kommun, landsting eller i företag inom offentlig sektor. Samt för dig som har offentlig sektor som kund.

Temat är hur du når fler med normkreativ kommunikation. Maria Niemi kommer ge dig sina bästa tips på hur du snabbt kommer igång att kommunicera inkluderande.

Anmäl dig tidigt så får du billigare pris!

 

 

Maria Niemi – en ”change maker”

Hyvääs Maria Niemi i Honk Please om normkreativ kommunikation

Magasinet Honk Please intervjuar olika ”change makers” och i veckan var Hyvääs Maria Niemi en av dem.

”Istället för att kommunicera med stereotyper gör man något annat. Det kan vara något jättelitet som ändå får påverkan. Exempelvis är det väldigt sällan som vi ser män le med tänderna på bilder. En man porträtteras oftast med stängd mun. Om du använder en bild på en man som ler med tänderna så har du redan förändrat mansnormen litegrann” – säger Maria Niemi i intervjun på Honk Please.

Normkreativitet är praktiken & normkritik är analysen

Vad är skillnaden mellan normkreativitet och normkritik, brukar en del undra. Ordet normkritik är ett väletablerat ord, och också en metod, som handlar om att syna och kritisera normer i samhället. Eller som Jämställ.nu beskriver normkritik:

Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt.

Att vara normkreativ handlar däremot om att förändra, twista och bryta mot normer genom att använda sig av kreativitet. En skulle kunna säga att om normkritik är analysen, så är normkreativitet praktiken som kommer efter att analysen har gjorts. Det handlar alltså om att göra något aktivt för att förändra normer.

Normkritik handlar för övrigt inte alls om att ”tänka rätt”, utan istället om att tänka mer fritt. Branschorganisationen Mångfaldsföretagarna, som Hyvää är medlem i, har bloggat bra om det här.

Vem myntade ordet normkreativ?

En del undrar om det är jag som myntat ordet normkreativ. Och nej – det är det inte. Det är förstås alltid svårt att säga exakt vem som sagt vad. Men om jag förstått det rätt så var det en deltagare på Settings workshop som kläckte ordet, och därefter är det de som lanserat och använt det vidare. Settings drivs av Rebecca Vinthagen och Lina Zavalia.

Ett fantastiskt ord som jag använder för att det säger precis vad det är jag håller på med. Normkreativ kommunikation handlar inte bara om att analysera kommunikationen, utan att vara kreativ och faktiskt försöka förändra normer – och därmed göra världen aningens lite bättre.

Vill du bli bättre på normkreativ kommunikation?

Föreläsning, workshop, analys eller strategiskt stöd. Kontakta Hyvää på info@hyvaa.se för mer information eller läs om tjänsten Normkreativ här.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää