Kategoriarkiv: Kommunikationsstrategi

Talare på Webbdagarna om kriskommunikation

Kris och panik – eller? Så hanterar du kommunikationen i ett tufft läge

Webbdagarna – 20-21 mars 2018 – Stockholm
Ibland drar debatten igång och din organisation befinner sig plötsligt mitt i en kommunikationskris. Eller gör den verkligen det? Hur vet du när det är skarpt läge eller när det bara är högt tryck i exempelvis sociala medier?
Hyvääs kommunikationsstrateg Maria Niemi hjälper dig att bedöma vad som är en kommunikationskris och vad som inte är det. Hon belyser vilken roll sociala medier spelar i ett krisläge och inte minst – hur du undviker att göra krisen värre.
Webbdagarna 20-21 mars 2018 i Stockholm

Planera sociala medie-beredskapen inför kris

Åhléns har kommunicerat modigt och normkreativt, något som väckt reaktioner  och även hatstorm. Dessutom blev de drabbade av terrordådet i Stockholm 2017. I Resumé finns ett intressant reportage om Åhléns kriskommunikation.

”När vi postade luciapojken hade vi en beredskap. Det har ju stormat kring oss förut och det har vi alltid kunnat hantera. Men nu kommenterade så oerhört många samtidigt och när vi inte lyckades rensa bort negativa kommentarer tillräckligt snabbt så spred det sig och eskalerade. Därför är den största lärdomen att vi behöver ha en större beredskap.”
– Åhléns marknadschef Lina Söderqvist

Nu finns det fler internt som kan gå in och moderera om det skulle behövas. Dessutom kan Åhléns ta in beredskap från externt håll.

De lärde sig den hårda vägen. Det behöver inte ni göra.

Planera beredskapen såhär:

  1. Minst två har det vardagliga ansvaret att moderera sociala medie-kanaler. Hur liten organisation ni än är eller hur liten kanal du än har, så behövs det minst två som kan moderera. Tänk på att det finns lagar som måste följas, ibland skyndsamt. Då gäller det att någon kan göra det.
  2. Vilka kan hoppa in om ni drabbas av kritikstorm? Det bör vara minst två till som kan hoppa in snabbt. Oavsett om de finns internt eller externt måste de veta hur man gör och ha rätt behörigheter. Alla som modererar sociala medier i er egen organisation utanför vanlig arbetstid bör ha i sitt avtal att de är Kommunikatör-i-beredskap (KiB) med betalt för jourarbete, vilket finns beskrivet i Så skapar du en hållbar sociala medie-strategi.
  3. Vilka extra resurser finns när krisen är ett faktum? Detta bör stå i en krishanterings- eller kriskommunikationsplan, eftersom det krävs beslut om vem som har rätt att förklara kris och vilka ekonomiska samt personella resurser det då finns till förfogande.

Känns det svårt ändå?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

Kriskommunikation i offentlig sektor

Hyvääs Maria Niemi har gått in i en tidsbegränsad anställning om 40 procent hos Stockholms stadsbibliotek. Tjänsten är som kommunikationsstrateg med ansvar för kriskommunikation, under den tid som kommunikationschefen är föräldraledig.

Det innebär att Hyvää har begränsade möjligheter att ta sig an större uppdrag under den här perioden. Till och med årsskiftet är Hyvää i princip fullbokad, förutom att mindre insatser kan vara möjliga.

Hyvää står för bra kommunikation

Hyvää brinner för bra kommunikation för bra saker. Något som kräver kvalitet både i utförande och värderingar.

För att  kunna hålla den höga  kvaliteten jobbar Hyvää alltid med ett begränsat antal uppdrag parallellt. På så sätt vet du att du får stort fokus och bästa möjliga resultat.

Vill du göra bra kommunikation med Hyvää under 2018? Hör av dig!

Stora missen var avsaknaden av djävulens advokat & riskbedömning

Många har kommit med analyser och tyckanden kring Transportstyrelsens avsteg från lagen, det som också kommit att kallas för #Transportgate. När en statlig organisation gör ett stort fel är det såklart lätt att utifrån komma med kritik, så därför ska jag i det här inlägget fokusera på en lösning.

Behövs en djävulens advokat

Som kommunikationsstrateg med inriktning mot kriskommunikation kan jag se en tydlig brist, som hade kunnat göra att lagfrånsteget aldrig skett. Det är att ha någon som har funktionen som djävulens advokat – det vill säga att ha mandatet att ifrågasätta alla beslut och tänka sig det värsta tänkbara hela tiden. Och att den personen, eller någon annan lämplig i organisationen, får leda arbetet med att ta fram en ordentlig riskbedömning tillsammans med styrelsen.

I Transportstyrelsens fall verkar riskbedömningen ha fattats eller åtminstone inte kommunicerats ordentligt till styrelsen. Däremot har det framkommit att medarbetare på en rad olika nivåer internt har kritiserat och ifrågasatt beslutet, men detta verkar inte ha kommit fram till styrelsen. Elvy Söderström som satt i styrelsen för Transportstyrelsen sa till Aftonbladet att hon var naiv; ”jag reagerade inte så som man skulle ha gjort och ingen annan gjorde det heller.” Det vittnar också styrelseledamoten Mikael Ahlström om i Resumé; ”situationen togs inte upp på det sättet”.

Det blir tydligt att det inte fanns den ifrågasättande funktionen, djävulens advokat, i styrelsen som hade kunnat göra den stora skillnaden. Om den hade haft rollen att tänka på värsta tänkbara scenario och påpekat riskerna hade kanske styrelsen reagerat och inte agerat så naivt.

Riskbedömning

En viss riskbedömning fanns där trots allt. I Transportstyrelsens protokoll (publicerat av Breakit) går det att läsa konsekvenser som ”röja skyddsvärd information som kan användas för vidare angrepp mot Transportstyrelsen”, ”negativ publicitet” samt brott mot tre lagar. Men det här räcker inte.

I en ordentlig riskbedömning görs det tydligt inte bara vilka riskerna kan vara utan också hur troliga de är, samt hur stor skada de gör. Detta för att det ska bli tydligt för de som står inför beslutet vad de faktiskt har att göra med.

Här kan du se Sveriges Kommuner och Landstings modell för riskbedömningar, som jag själv använder mig av:

Riskbedömningsmall

Jag tycker också det är bra att se till att organisationen har gjort en SWOT-analys också, för att på så sätt kunna se var svagheter och hot finns:

SWOT-mall

Utifrånperspektiv viktigt

Allra helst görs riskbedömningen och SWOT-analysen tillsammans med någon utifrån, eller med pejl på omvärlden, för att bedömningen ska bli så pricksäker som möjligt.

Det är bra om styrelsen gör den tillsammans, för det aktiverar allas inre djävulens advokater. Det får också styrelsen att även i andra frågor ha det kritiska tänkandet med sig.

Behöver ni hjälp med kriskommunikation?

Hör av er till Hyvää! Eller läs mer om erbjudandet Strategi här.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää

NYTT UPPDRAG! Kommunicera barnkonventionens väg till lag

Hyvääs Maria Niemi står vid Barnombudsmannens dörr

Hyvääs Maria Niemi har anlitats som kommunikationsstrateg på deltid hos Barnombudsmannen under 2017 via Hammer & Hanborg.

Uppdraget går ut på att väcka intresse för och kunskapslyfta lokala politiker och offentlig sektor inför att FNs barnkonvention blir svensk lag under 2018, något som regeringen avser att göra.

Snacka om hedersuppdrag!

”NYTT” UPPDRAG: Kurs i kriskommunikation ännu ett år

Hyvää har fått klart med Nackademin att i år igen hålla kursen i kriskommunikation också för kull -16 på utbildningsprogrammet Marknadskommunikatör i sociala medier. Kursen går av stapeln hösten 2017.

Hyvääs Maria Niemi fick som lärare snittbetyget 5,8 av 6 i studenternas kursutvärdering 2016. Här kan du läsa mer om kursen i kriskommunikation 2016.

Kursupplägg

Kursen tar upp arbetet innan, under och efter krisen. Fokus ligger på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerar kursen.

Kursen tar till exempel upp:

  • Hur du gör en riskbedömning
  • Hur du tar fram en kriskommunikationsplan
  • Hur du blir förberedd inför kriser
  • Hur du hanterar kriser – och vad du ska undvika
  • Hur du hanterar nättroll och rättshaverister
  • Hur du vänder en kris till framgång

Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.

Krishantering i sociala medier – kurs i tre veckor

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.
Ord från elevernas utvärdering av kursen, som fick 5,55 av 6 poäng i genomsnittligt betyg.

Under tre veckor i höst höll jag en kurs i kriskommunikation och krishantering i sociala medier på Nackademins utbildning Marknadskommunikatör i sociala medier. Eleverna fick lära sig hur de jobbar innan, under och efter krisen. Fokuset låg på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerade kursen.

Kursen tog till exempel upp:

  • Hur du gör en riskbedömning
  • Hur du tar fram en kriskommunikationsplan
  • Hur du blir förberedd inför kriser
  • Hur du hanterar kriser – och vad du ska undvika
  • Hur du hanterar nättroll och rättshaverister
  • Hur du vänder en kris till framgång

Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!

Eller är du intresserad av att anställa en nybakad kommunikatör som är särskilt luttrad på att hantera kriser i sociala medier? Hugg någon av dessa – de går nämligen ut sitt utbildningsprogram på Nackademin till årsskiftet:

Klassen Marknadskommunikatör i sociala medier -15 på Nackademin

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

NYTT UPPDRAG: Huvudlärare i kriskommunikation

Nackademins logotyp

Nackademin har anlitat Hyvääs Maria Niemi som huvudlärare för kursen i kriskommunikation på utbildningen Marknadskommunikatör i sociala medier under hösten 2016.

Maria Niemi har erfarenhet av att arbeta med kriskommunikation inom ideell sektor, både som anställd och som konsult. Såväl strategiskt som operativt – inte minst i sociala medier. Därför tycker hon att det blir jättekul att få föra över sina erfarenheter och kunskaper till framtidens kommunikatörer.

Studieförbunden ny kund hos Hyvää

Studieförbunden

 

Den ideella organisationen Studieförbunden har anlitat Hyvää Kommunikation för att göra en underlagsanalys inför deras arbete med en ny bildstrategi.

Studieförbunden har just bytt namn från det tidigare namnet Folkbildningsförbundet och har därför tagit fram en ny logotyp och grafisk profil. Nästa steg i utvecklingsarbetet är en ny bildstrategi med start januari 2016.

Såhär skriver de om namnbytet:

”Från 1 januari heter vi Studieförbunden. Vi är studieförbundens bransch- och intresseorganisation. De tio studieförbunden är Sveriges största mötesplats för bildning och kultur. Varje år deltar ett myller av människor i studiecirklar och kulturarrangemang runt om i hela landet.

Studieförbunden verkar på olika sätt för att utveckla en demokratisk samhällsutveckling – också mellan valen. Andra fokusområden som vi arbetar och samverkar kring är unga utan arbete, studieförbundens roll för musiklivet i Sverige.

Studieförbunden är viktiga aktörer i civilsamhällets febrila arbete landet över för ett gott mottagande av människor på flykt.”

Tre tips för bildstrategin

Sedan jag börjat jobba med den normkreativa bildbanken FairTale ihop med Terese Raymond, Aprendi, har det kommit in förfrågningar till Hyvää kring normkreativt bildtänk och överhuvudtaget kring hur en arbetar med bildstrategi, vilket är superkul! Mer om FairTale och att Vinnova valt att ge stöd till en förstudie kan du läsa här.

Tre tips

Oavsett om ni vill jobba normkreativt med bilder – vilket jag förstås förespråkar – eller om ni bara vill bestämma er för en gemensam strategi för er organisation så har jag några tips:

  1. Börja inte i bildstrategin, utan börja med en strategi för hela organisationen och dess kommunikation om ni inte redan har en sådan (och om ni har en, se till att den är aktuell – annars revidera den). Strategin måste ha sin grund i verksamhets- eller affärsidén, annars finns risken att organisationen i dess olika delar kommunicerar olika saker. Det får gärna bli en fullständig varumärkesstrategi, som inte tar upp bara bildkommunikation utan allt som är viktigt för att varumärket ska upplevas på det sätt som ni är ute efter.
    Det kan förstås vara ett jättejobb att ta fram en varumärkesstrategi. För fackförbundet Kommunal, där jag var varumärkesansvarig tidigare, pågick strategiarbetet från 2011 tills 2015. Men tack vare det arbetet har också Kommunal gått från ett tjugo år långt medlemstapp till att gå plus i medlemsantal sedan 2012. Hela arbetet kan du läsa om i kongressrapporten Så ska Kommunal uppfattas i framtiden samt även i Kommunals alldeles färska varumärkesmanual. Manualen visar hur bildstrategin kopplats till den fullständiga varumärkesstrategin – som består av en vision, kärnvärden och löften. Tanken är att bilderna ska andas dessa värden som organisationen vill spegla.
  2. Vad har organisationen för värdeord – och hur kan de uttryckas i bild? Det är bland det viktigaste för er att fundera över. Det är lätt att börja tänka på kanaler, såsom om organisationen ska finnas på Instagram eller om det är webb-tv ni ska satsa på, men det kommer sist i arbetet. För de bitarna kan ni skruva på och ändra allt eftersom. Det är en fördel att kunna vara snabbfotad och byta kanalval beroende på vad som händer i omvärlden.
    Däremot är det viktigt att kunna hålla sig till vilka värden bilder ska förmedla över en lång tid, eftersom det tar lång tid innan den sortens associationer kopplas ihop med er organisation hos alla era målgrupper. Var inte rädd för att sätta värden som ni håller i under många år. De mest framgångsrika varumärkena håller sig till samma värdeord och koncept i minst tio år.
  3. Fundera över vad som är möjligt och vad som är viktigt. Om er organisation inte har tid eller resurser att anlita fotografer som tar proffsiga modellbilder så är det dumt att ta fram en bildstrategi som går ut på den sortens bildmanér. Det kanske inte ens är viktigt för er typ av organisation att ha modellbilder. Eller så är det precis vad ni behöver och då behöver ni också få en budget för det.
    Bestäm er inte för en bildstrategi som är omöjlig att leva upp till, för då är det ingen bra strategi.

Ta hjälp utifrån

Ett bonustips är att ta in hjälp utifrån, speciellt om ni aldrig gjort ett liknande strategiarbete förut. Det finns mycket kompetens och erfarenhet som ni kan ta stöd av, och dessutom är det alltid bra med ett utifrånperspektiv när ni ska jobba fram en strategi som ska hålla i många år. Det är så lätt hänt att bli hemmablind.

Du är alltid välkommen att höra av dig till Hyvää för strategiskt stöd!

 

/Maria Niemi, kommunikationsstrateg & VD, Hyvää Kommunikation

Sociala medie-expert i Internetworld

I dagens Internetworld är Hyvääs Maria Niemi en av sociala medie-experterna. Ämnet är de senaste förändringarna på Twitter och Pinterest och hur de påverkar din strategi.

”De som fortsätter att hålla sig korta och kärnfulla kommer alltid att vinna över de som babblar på” säger Maria Niemi.

Kommunikatörer har alldeles för mycket att göra

Nu ska kommunikations- och mediebranschen granskas, rapporterar Dagens Media. Det är Arbetsmiljöverket som ska göra 2 000 inspektioner med fokus på hur arbetsgivaren hanterar ohälsosam stress på jobbet. En arbetsmiljöundersökning som gjordes 2013 kunde uppvisa dessa skrämmande siffror om branschen:

  • 58 procent uppger att de har alldeles för mycket att göra. Det är bara de som jobbar inom skolan som har det värre!
  • 44 procent svarar att de varje vecka måste dra in på lunchen, jobba över eller ta med jobbet hem.

Är det smart att bränna ut sin personal? Nej. Förutom att det är inhumant, så är det ineffektivt och kostsamt. Vill organisationen verkligen ägna tid åt ständigt återkommande rekryteringsprocesser, där det dessutom kan vara mycket svårare att rekrytera en vikarie för en sjukskriven person?

Strategisk kommunikation handlar om organisation och planering

Dessutom är det inte speciellt strategiskt. En smart och strategisk kommunikationsavdelning består av personer med kunskaper – och ork – nog att kunna avlasta varandra. Inte minst visar det sig i krissituationer. Jag har tidigare bloggat om kriskommunikation och vikten av en stark organisation.

”Jag minns själv den värsta krisen jag hanterat i sociala medier, där det för varje tweet jag svarat på kommit tre nya. Då tackade jag min lyckliga stjärna för att jag hade en kollega som kunde sociala medier lika väl som jag, och snabbt kunde ta över när jag var för trött för att orka mer.”

Du kan också läsa ett blogginlägg om hur du skapar en hållbar sociala medie-strategi:

”Förutom att era kommunikatörer inte bränns ut genom att organisera upp det, så har ni också mycket att vinna på bra svarstider. Mitt bästa minne är just från det där drevet, då vi fick media på hur bra vi var på att svara på Twitter. Kim Kärnfalk tog vid ett senare tillfälle upp i Radio 1 om hur fantastiskt tillgängliga vi var i sociala medier.”

Jag har också blivit intervjuad av Sveriges Kommunikatörer på temat kommunikatören – alltid tillgänglig, aldrig ledig.

Lösning?

Sammanfattningsvis: förutom en stark organisation, bestående av flera med kunskaper och ork nog att avlasta varandra, går det förstås att ta in hjälp utifrån. Det är då Hyvää kommer in i bilden. Behöver ni hjälp med strategisk eller operativ kommunikation – hör av er till Hyvää!

Slutade retuschera – ökade försäljningen

Modeföretaget American Eagle valde att i kampanjen #AerieREAL endast lägga upp oretuscherade modellbilder på deras underklädeslinje. Sedan förändringen gjordes för ett och ett halvt år sen har försäljningen ökat med nästan 10 procent, rapporterar Attn. Och många privatpersoner har hyllat dem genom inlägg i sociala medier.

Tweet som hyllar American Eagles satsning på oretuscherade bilder

American Eagle hävdar att de varken retuscherar eller använder sig av supermodeller. Däremot fortsätter de visa upp en stereotyp av kvinnor vad gäller kroppsform. Samtidigt har amerikanska organisationen för personer med ätstörningar, National Eating Disorders Association, prisat företaget för satsningen. Oavsett  så är det intressant att de oretuscherade bilderna säljer bättre. Kan det här resultatet leda till en förändring i hela modebranschen?

”Normalviktiga modeller säljer bättre än jättesmala”

Egentligen är det märkligt att vi inte ser fler liknande exempel. Reklamforskaren Nina Åkestam har konstaterat att det inte finns någon forskning som visar att stereotyp reklam funkar bättre än annan reklam, vilket hon skrivit om i en krönika i Metro:

”Det finns ärligt talat nästan ingen forskning som ens jämför de två alternativen, och den som finns, den visar på motsatsen. Normalviktiga modeller säljer bättre än jättesmala. Homosexuella par skapar mer positiv uppmärksamhet än heterosexuella. Funktionsvariationer är absolut ingen nackdel för ”säljet” (fråga ICA om Jerry-filmerna, till exempel). Allt handlar om hur man gör det, men tumregeln är tydlig: den som vill nå en blandad befolkning bör visa upp blandade människor i sin reklam.”

Med satsningar som American Eagles, som gett så positiva resultat, kanske fler väljer att satsa på normkreativ marknadsföring. Ett exempel som dykt upp i sommar är augustinumret av magasinet Women’s Running. Omslaget ser ut såhär:

Omslagsmodellen på Women's Runnings augustinummer bryter mot den trådsmala normen

Vill du lära dig mer om normkreativ kommunikation – gå Hyvääs kurs! Eller se till att du får boken om normkreativ kommunikation så snart den kommit ut genom att lägga till dig på intresselistan.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

 

Klarar ni krisen?

Hur förberedd är er organisation för att hantera krisen när den kommer? För den kommer, tro mig. Frågan är bara när.

Jag brukar säga att jag är krisexpert. Inte bara för att jag rattat ett antal sociala medie-kriser och undanröjt ännu fler potentiella. Utan också för att jag hanterat ett antal privata kriser, såsom svår sjukdom och dödsfall i familjen. Jag har också rapporterat om kriser under min tid som journalist, bland annat den svåra liftolyckan i Abisko på 2000-talet. I alla lägen har jag hållit huvudet kallt, analyserat vad som är rätt att göra och gjort det. Och alltid har jag insett vikten av att ha professionellt folk omkring sig, för en kris rider man aldrig ut ensam.

SCA har nu gått igenom en stor kris. Mer djupgående om den och deras kriskommunikation kan du läsa hos Dagens Opinion. Bland annat skriver de:

”Hur kan det ha gått så snett med landets dyraste och skickligaste byråer inblandande? Det är frågan som stora delar av branschen ställer sig. Svaret ligger någonstans mellan ytterligheterna att kunden har fått fel råd eller fått rätt råd utan att lyssna på dem. En faktor som ska vägas in är att SCA inte har haft någon rutinerad presschef på plats.”

Kommunikatörer är inte bara bra på att kommunicera. De fungerar också som djävulens advokat i organisationen. De pekar ut riskfaktorer, vad som kan komma att bli en kris och undanröjer dem genom att ställa krav på organisationen att rätta till det felaktiga innan det är försent.

Det handlar om till exempel  om att se till att de där nöjesevenemangen på affärsresorna betalas med privata pengar och inte organisationens. Det är enkelt att se för kommunikatören, som vet exakt hur hemskt det kan bli om media får nys på det. Men inte alltid lika enkelt för dem som ska på nöjesevenemangen och tycker att ”det handlar om så lite pengar”. Hos människor där ute är dock den där lilla summan ganska mycket, och oavsett handlar det om rätt eller fel. De flesta arbetare får inte gå på en fotbollsmatch som jobbet betalar. De är glada om de överhuvudtaget blir bjuden på julbord. De tycker inte att det är okej att redan rika människor får ännu mer lyx och överflöd genom att använda andras pengar. Och det är just det här perspektivet som kommer att få störst bäring i traditionell media och sociala medier.

En smart uppsättning ska således innehålla både press- och sociala medie-kommunikatörer. Och jag benämner det i plural eftersom en kris kan innebära tröstlösa timmar där alla behöver bli avbytta för att inte bränna ut sig. Jag minns själv den värsta krisen jag hanterat i sociala medier, där det för varje tweet jag svarat på kommit tre nya. Då tackade jag min lyckliga stjärna för att jag hade en kollega som kunde sociala medier lika väl som jag, och snabbt kunde ta över när jag var för trött för att orka mer.

Den erfarenheten fick mig också att förstå vikten av att ha bra verktyg för att hantera sociala medier. Det finns ett antal ute på marknaden som är bra på olika sätt.

Behöver ni hjälp med er kriskommunikation? Tveka inte att höra av er!

/Maria Niemi

Håll koll på statistiken, kommunikatörer!

Strategisk kommunikation handlar om att göra analys av vad målgrupperna efterfrågar och agera därefter, istället för att kommunicera utifrån sina egna antaganden och preferenser. Har man all information på bordet och gjort sina analyser kan man jobba snabbt men ändå smart.

Men kommunikatörer i Skandinavien verkar ha ganska dåliga kunskaper om vad allmänheten förväntar sig. Det visar undersökningen ComGap 2014 utförd av European Public Relations Education & Research Association.

Allmänheten går igång på helt andra saker än kommunikatörerna

Särskilt intressant är skillnaden vad gäller synen på sociala medier. Allmänheten förväntar sig framför allt information om produkter och tjänster i sociala medier. Men kommunikatörerna tror att det viktigaste är information om händelser och kriser, samt svar på andras kommentarer om organisationen eller information om företagets samhällsansvar – något som inte alls kommer särskilt högt upp på allmänhetens lista. De ser hellre information om kommande produkter och gärna erbjudanden om lägre priser.

ComGap 2014
ComGap 2014

Det här känner jag igen. En välkänd strid finns till exempel mellan digitalt ansvariga och opinionsbildare, där de digitalt ansvariga kan se med rena siffror att det som är mest populärt är sånt som är av direkt nytta för medlemmen eller kunden. Medan opinionsbildarna vill lägga ut sånt som är på tapeten just nu och har potential att bli en mediasak. Men medlemmarna och kunderna är sällan intresserade av mediastoffet.

Återigen handlar det om en sak; att renodla de olika kanalerna så att de passar rätt målgrupp. På Twitter är det fullt lämpligt att lägga ut något om en kris eller svar på andras kommentarer om organisationer. Men på Facebook och inte minst på webbplatsen kan det vara mycket bättre att erbjuda produktinformation och rabatter. Om er statistik talar för det alltså.

Mitt råd till dig som kommunikatör är; lyssna alltid på den som ansvarar för sociala medier och det digitala – hen har siffror på vad som faktiskt fungerar.

/Maria Niemi

 

 

Europas kommunikatörer är oense om appar

European Communication Monitor

En stor europeisk studie, European Communication Monitor 2014, baserad på svar från 2 777 seniorkommunikatörer från 42 länder, visar att kommunikatörer idag är med på tåget vad gäller vikten av närvaro online. 86 procent av kommunikatörerna anser att digitala kommunikationskanaler är de mest relevanta för strategisk kommunikation. Det går att jämföra med siffran 58 procent 2009. Studien visar också att det är de som identifierar sig som kvinnor som är bäst på att använda sig av digital teknik i jobbet.

Vad gäller mobila appar går däremot åsikterna isär. 62 procent av kommunikatörerna jobbar med appar idag. Men trots att var tredje organisation har appar för smarta mobiler och läsplattor menar 40 procent av kommunikatörerna att de inte tänker använda sig av dem för strategisk kommunikation. Och kanske är det klokt eftersom många förutspår appens död, däribland Jimmy Mannung på DIK-bloggen och Alyson Shontell på Business Insider. Eller vad tror du? Är apparna här för att stanna? Och är kommunikatörer som inte vill använda sig av dem osmarta?

Studien visar också att 73 procent av kommunikatörerna anser att arbetsbördan ökar stadigt. Det gäller inte minst bland de som identifierar sig som kvinnor. Jag känner själv igen det från min bakgrund som kommunikatör och mitt bästa tips till dig som håller på att drunkna bland alla uppgifter – anlita extern hjälp om du kan! Det finns många byråer och frilansare där ute som kan hjälpa dig. Hyvää Kommunikation är förstås en av dem.

/Maria Niemi