Kategoriarkiv: Digital kommunikation

Ghosting sabbar dina relationer

Facebook Messenger app

Foto: Kãrlis Dambrãns

Du har skickat ett meddelande på Facebook Messenger och den där ringen med en bock blir grå- eller blåfärgad intill det. Tack vare den symbolen vet du att personen har fått ditt meddelande och kanske också läst det i en förhandsvisning på skärmen. Oftast får du svar, men så händer det att personen inte svarar. Kanske får du inte ens se den där runda profilbilden vid meddelandet, som är ett säkert tecken på att personen läst meddelandet. Det har hänt de flesta av oss någon gång. Minns du hur det kändes?

Ghosting blir ”spökande” översatt till svenska och innebär att en person aldrig svarar eller slutar höra av sig mitt i en konversation. Ovissheten om varför det här sker får avsändaren att inte kunna sluta undra, och den ovissheten spökar då i personens tankar. Därav ordet ghosting.

Det här är ett beteende som kan skapa så stora problem att det får människor att uppsöka psykologer, vilket jag skrivit om i min krönika för Internetmuseum om nätdejting.

Ghosting är oproffsigt

Det är lätt att förstå varför ghosting kan vara så plågsamt när en dejtar. Men det är också en riktigt usel kommunikationsstrategi – eller snarare brist på strategi – för en organisation. Varje utebliven respons skapar en irritation, kanske rentav ett agg, hos personen som försökt kontakta er. Det gör i sin tur att personen inte kommer vilja rekommendera er till andra, vilket är det absolut sämsta som kan hända er. Människor litar mer på en väns rekommendation än all annan marknadsföring, det visar till exempel Buzzadors undersökning om medievanor från 2014.

Några exempel på hur en organisation ghostar:

  • Svarar inte kunder eller medlemmar hör av sig med frågor eller synpunkter, exempelvis i sociala medier. Alternativt svarar bara på positiva kommentarer men inte på kritik.
  • Svarar inte på följdfrågor.
  • Svarar inte på ansökningar, trots att det finns en platsannons ute.
  • Svarar inte efter en anställningsintervju på hur det gick.
  • Undviker journalisters kritiska frågor.

Hur sluta ghosta?

  • Se till att ha rutiner för hur ni svarar vid olika kontakter.
  • Gå kontinuerligt igenom alla inkorgar och se till att samtliga kontakter har fått ett okej avslut (eller påbörjan till ny kontakt om det behövs). Det är bättre att höra av sig och fråga, eller be om ursäkt för att ni missat se meddelandet, än att inte göra något alls.
  • Autogenererade svar är bra, men se till att rutinerna också innebär någon form av mänsklig kontakt.
  • Det räcker med ett kort och tydligt svar. Det är ovissheten som människor stör sig allra mest på. Rent krasst är det bättre med en tumme upp-emoji än inget svar alls.
  • Be kind, always. Tacka för intresset eller engagemanget. Det är ändå en stor sak att personen bryr sig om just er.

Undantagsfall

Finns det tillfällen då det är okej att sluta svara? Ja, exempelvis när det kommer till trollande. Jag får anledning att komma till hur det går att bemöta sånt i ett kommande inlägg.

Hjälp med kommunikationen

Hör av dig till Hyvää om du behöver hjälp!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Rusta dig INNAN krisen kommer

Podden Digitalt med Maria Niemi om kriskommunikation

I senaste Podden Digitalt är Hyvääs Maria Niemi med och pratar om kriskommunikation. Hur ni kan göra för att rusta er innan krisen kommer – för det är bara en tidsfråga innan den gör det – och hur ni hanterar den när den väl är ett faktum.

En timma om ett av Maria Niemis favoritämnen, för kriskommunikation kan också vara riktigt kul. Missa inte möjligheterna som kommer av en kris!

Du kan lyssna på Podden Digitalt här eller via iTunes om du föredrar det.

Podden Digitalt om kriskommunikation – såhär såg det ut

Niklas & Malin från Podden Digitalt med Maria Niemi i mitten
Niklas & Malin från Podden Digitalt med Maria Niemi i mitten

Maria Niemi i Podden Digitalt-studion

Talare på Webbdagarna om kriskommunikation

Kris och panik – eller? Så hanterar du kommunikationen i ett tufft läge

Webbdagarna – 20-21 mars 2018 – Stockholm
Ibland drar debatten igång och din organisation befinner sig plötsligt mitt i en kommunikationskris. Eller gör den verkligen det? Hur vet du när det är skarpt läge eller när det bara är högt tryck i exempelvis sociala medier?
Hyvääs kommunikationsstrateg Maria Niemi hjälper dig att bedöma vad som är en kommunikationskris och vad som inte är det. Hon belyser vilken roll sociala medier spelar i ett krisläge och inte minst – hur du undviker att göra krisen värre.
Webbdagarna 20-21 mars 2018 i Stockholm

Emojis har tagit över – men vem bestämmer över språket?

Hijab emoji by The Unicode Consortium

För över två år sen, i januari 2015, skrev jag ett blogginlägg om att emojis kommer att ta över. Och även om spaningen verkligen inte enbart var min egen –  den baserades bland annat på ett mycket intressant samtal jag hade med Hyvääs samarbetspartner; kommunikationsstrategen Emelie Fågelstedt – är det roligt att se tillbaka på det nu idag för hur väl spaningen stämde.

Emojis bygger relationer

Idag kan det snarast kännas svårt att skriva ett meddelande utan en emoji. Som en yngre släkting sa; ”då känns det som att du är sur på mig”. Till och med i mejl till potentiella kunder kan det kännas märkligt att inte addera en emoji på slutet, för att understryka hur roligt ett samarbete skulle vara. Eller bara för att ge den personen ett leende, som en bra start på dagen. Att addera en emoji gör att mejlet blir mer mänskligt – det går från information till kommunikation, från en monolog till en konversation, från en kontakt till en relation.

The Unicode Consortium styr emojispråket

Det som kan tyckas lite underligt är att de som idag bestämmer över vilka emojis som finns och inte är den ideella organisationen The Unicode Consortium som skapades för att tillgängliggöra alla språk. Ironiskt nog blev det istället så att deras tekniska kommitté på elva personer en gång om året röstar om vilka nya symboler som ska ingå i emojispråket, och om några gamla ska strykas. Det är alltså elva personer som bestämmer över världens snabbast växande språk, enligt Svenska Dagbladet.

Emojis förmedlar normer

Eftersom de flesta människor utgår från sig själva när de kommunicerar så blev också den första raden emojis utifrån perspektivet hos de elva personerna i tekniska kommittén hos The Unicode Consortium. De fick också kritik för bristen på mångfald, och valde att göra något åt det – vilket du kan läsa mer om i MacWorld. Men trots tillskottet av olika hudfärger, familjer och stilar så glömde de en stor grupp – kvinnor med slöja. En man med turban fanns däremot redan. Det här tröttnade 16-åriga Rayouf Alhumedhi i Tyskland på och kontaktade The Unicode Consortium med sin egenritade hijabemoji, något du kan läsa om på SVT Nyheter. Hon fick svar bara efter en vecka, och blev sedan bjuden till konferensen Emojicon i San Fransisco, USA. I juni släpps hijabemojin.

Här kan du se alla nya emojis som släpps i juni av The Unicode Consortium.

Om du är intresserad av emojis historia så kan du läsa denna artikel i Svenska Dagbladet. Eller se SVT Kobra om det ordlösa språket och hur bilder och symboler färgar våra sätt att kommunicera.

Intressant läsning är också att följa Sara Léren som är agil utvecklare och expert inom inkluderande design på InUse – till exempel här om Världskulturmuséets smarta toalettsymboler som Hyvää ofta lyfter fram på inspirationsföreläsningar.

Vill ni ha hjälp med inkluderande bildspråk?

Eller hjälp med er visuella kommunikation, till exempel med att sätta en bildstrategi. Självklart ska ni få stöd på vägen – kontakta Hyvää!

 

/ Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Talare på Webbdagarna Offentlig sektor om normkreativ kommunikation

Webbdagarna Offentlig sektor

Hyvääs Maria Niemi är en av talarna på Webbdagarna Offentlig sektor 25 oktober i Stockholm. En dag som riktar sig till dig som jobbar med kommunikation, inte minst digital sådan, på myndighet, kommun, landsting eller i företag inom offentlig sektor. Samt för dig som har offentlig sektor som kund.

Temat är hur du når fler med normkreativ kommunikation. Maria Niemi kommer ge dig sina bästa tips på hur du snabbt kommer igång att kommunicera inkluderande.

Anmäl dig tidigt så får du billigare pris!

 

 

Grattis till ny webb Fastighets!

Facket Fastighets nya webbplats

Under hösten hjälpte Hyvää facket Fastighets med stöd och rådgivning i utvecklingen av deras nya webbplats i EPiServer CMS 7. Idag 3 december 2015 lanserades sajten, som är responsiv och därmed funkar bra oavsett om du surfar in från en mobil, platta eller dator.

Nu är fastighets.se också kopplat till ett nytt administrativt system som gör det lättare att bli medlem i Fastighets.

Det är webbyrån Meridium som utvecklat webbplatsen.

Kampanj-URL – inte så bra som du tror

I veckan var jag på Internetdagarna, på passen Var är brudarna? (som jag redan bloggat om) och Sökmotorsoptimering idag (som du kan läsa mer om via hashtaggen #SEOidag).

Dagen var rejält nördig, och sånt älskar jag! En hel dag om sökmotorsoptimering, förkortat SEO – kan det bli annat än intressant? Fast egentligen är SEO inte speciellt nördigt, inte värre än kommunikationsområdet i stort är i varje fall. Det handlar om marknadsföring – att skriva texter så att de kommer högt upp i sökmotorer som Google.

Det kanske kan låta nördigt i sig, men det handlar framför allt om att människor som söker något ska hitta vad just ni har att erbjuda inom det området. När en person från en organisation söker efter vem som kan hjälpa dem med kommunikationsstrategi så vill jag att Hyvää Kommunikation ska vara ett av deras alternativ. Därför behöver Hyvää också hamna högt upp i träfflistan. Det kan sökmotorsoptimering lösa.

Kampanj-URL:ens vara eller icke vara

Ingela Ottosson, head of search,  IUM, om kampanj-URL
Ingela Ottosson, Head of search, IUM

En nyhet för mig var att klassiska kampanjadresser kanske inte är så smarta som vi trott. Det är såklart mycket lättare att marknadsföra en URL-adress som är www.domän.se/kampanj än en som är lång och krånglig – speciellt om marknadsföringen är i print och inte något en kan klicka sig fram med. Men det dumma med kampanjadresser är att de blir en vidarelänk till en annan URL, vilket gör att de får lägre status av Google och därmed hamnar längre ned i träfflistan. Därför rekommenderar Ingela Ottosson, som är Head of search på IUM, att i första hand dela original-URL:en i digitala kanaler.

Håll alltså kampanjadressen till det tryckta materialet enbart, är mitt råd. Om ni lyckas kommunicera det internt det vill säga. Annars kanske det är bäst att skippa en sådan specialadress.

Google blir mer känslostyrd

I många år har SEO kunnat kokas ned till rätt ord på rätt plats. Det vill säga, de ord som människor använder för att söka efter något är just det ord som du vill ha på din i ämnet relevanta webbsida. Och på rätt ställe menas exempelvis i rubriker. Men sökmotorer som Google har blivit mycket smartare med åren, och det glädjande enligt mig som kommunikatör är att känslor kommer bli allt viktigare. Det vill säga, innehåll som engagerar, berör och väcker känslor, kommer toppa träfflistorna. Det är åtminstone vad som var analysen under Internetdagarna. För alla som skriver webbtexter innebär det att innehållet kommer bli än viktigare än det är idag. Strunta i ”rätt sökord” och satsa på kvalitet på dina webbsidor. Det som människor tycker är intressant att läsa och som de är beredda att dela i sociala medier är vad som vinner i längden.

SEO-hjälp?

Vill du ha hjälp med er sökmotorsoptimering och att skriva texter som gillas av Google? Hör av dig till Hyvää!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

OPK var Rättviseförmedlingens förlaga

I veckan var jag på Internetdagarna och valde spåren Var är brudarna? (som du kan se webbsänt här) och Sökmotorsoptimering idag.

Enkätfråga på Internetdagarna om programmering ska in på skolschemat

Jag passade också på att svara på relevanta enkätfrågor, som om programmering ska läras ut i skolan. Det tror jag på. Jag skulle nog själv säga att en stor del av min karriär byggt på att jag lärde mig HTML som 14-åring. Det gjorde att jag kunde starta en blogg redan på 90-talet och därmed utveckla mitt skrivande. Det gjorde också att jag lärde mig mycket om digital kommunikation och därmed fick bra ingångar i kommunikationsbranschen – där jag verkar än idag.

Var är brudarna?

Dagen handlade om den bristande jämställdheten i IT-branschen, något jag bloggat om tidigare. Summa sumarum var att inte mycket ändrats sedan IT-branschen startade. Det är fortfarande brist på kvinnor i branschen, och de kvinnor som finns dras till de få företag som profilerat sig med att de satsar på jämställdhet och mångfald. Du kan läsa mer om dagen genom att följa vad som skrevs under hashtaggen #geniusict.

Det här är frågor som jag diskuterade ihop med ett gäng andra kvinnor under en panel i Almedalen, däribland Gitta Wilén som också var talare under dagen.

 

OPK-listan på 90-talet

Något som däremot var nytt för mig var berättelsen om OPK-listan. Gitta Wilén och Petra Jankov Picha höll en dragning där de berättade om hur de redan på 90-talet med hjälp av mailinglistor samlade in 1 000 namn på kvinnor inom IT-branschen, som en reaktion på påståendet om att ”det inte finns några kvinnor i IT-branschen”. Det var till exempel något som IT-entreprenören Jonas Birgersson upprepade i olika mediesammanhang. Trots att Petra Jankov Picha och Gitta Wilén och många andra kvinnor fanns i IT-branschen. Här kan du se en video där Petra Jankov Picha berättar om OPK-listan:

På samma sätt jobbar Rättviseförmedlingen idag, som samlar in namn på personer till alla möjliga branscher och sammanhang. Rättviseförmedlingen har sin främsta bas på Facebook, vilket förstås är ett betydligt snabbare verktyg än mailinglistor var.

Tyckte det var oerhört inspirerande att höra om denna föregångare, men såklart också något nedslående att det fortfarande behövs. Men lägger en manken till så lyckas det. Ett sådant exempel är när Paulina Modlitba Söderlund tog över Webbdagarna och såg till att det blev 50-50 kvinnor och män på scen. Du kan läsa mer om Paulina Modlitba Söderlunds arbete på Internetworld.

Sammantaget var det två givande dagar. Här också ett inlägg om sökmotorsoptimering.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Sociala medie-expert i Internetworld

I dagens Internetworld är Hyvääs Maria Niemi en av sociala medie-experterna. Ämnet är de senaste förändringarna på Twitter och Pinterest och hur de påverkar din strategi.

”De som fortsätter att hålla sig korta och kärnfulla kommer alltid att vinna över de som babblar på” säger Maria Niemi.

Därför kommer emojis ta över

En vän skrev på Facebook att ett av hennes nyårslöften var att börja använda ord istället för emojis. Hon är en tidig anammare av emojis, det som brukar kallas för en ’early adopter’. Och kanske har hon tröttnat sedan dessa figurer slagit stort i Sverige. Emojis är plötsligt överallt, till och med på annars så ordstrikta Twitter. Faktum är att genom denna Emojitracker kan du se alla emojis på Twitter i realtid.

Och inte bara de där små gula, runda rackarna, utan nu har Facebook introducerat en mer rik skara av dem. Såhär kan det till exempel se ut:

Emojis på Facebook

Emojis slog igenom på bredare front ungefär 2012 när iOS 6 släpptes, enligt About Tech. Men egentligen ligger vi efter i västvärlden. I Asien är emojis vanliga i digital kommunikation för att uttrycka sina känslor. Emojis är till exempel bärande element i tjänster som Line och KakaoTalk. Det finns till och med företag som varumärkeststämplar emojis som en marknadsföringsstrategi. De är gratis att ladda ned för användaren, och i utbyte får företaget en massa gratisreklam varje gång användarna uttrycker sig med dem. Emelie Fågelstedt berättar i ett blogginlägg om det här fenomenet, och skriver att vi troligen kommer att se ’Sticker-designer’ och ’Emoji-illustratör” som framtida yrken.

Line
Såhär kan en konversation på Line se ut.

Varför är emojis så populära?

Det finns troligen flera förklaringar. Att de är söta är säkert en av dem. I Japan är det gulliga – kawaii – eftersträvansvärt ända sedan 70-talet enligt Wikipedia. Men först och främst är det enklare att uttrycka sig med en emoji än att skriva det med ord eller asiatiska tecken. Emojis är mer direkta. De kan ge det där unika som vårt kroppsspråk annars bara kan förmedla. Emojis är vårt digitala kroppspråk. Och sedan vi började kommunicera med kroppspråk har vi inte slutat. Därför tror jag inte heller att vi någonsin kommer att sluta kommunicera med emojis, snarare kommer vi att göra det ännu mer.

Emojis är också ett enkelt uttrycksmedel för personer som inte lärt sig att skriva. Till exempel kan jag och min systerdotter hålla kontakten på det här sättet:

Emojis i sms
Emojis i sms-konversation 2015

Inkluderande emojis?

Ett problem som lyfts är bristen på mångfald bland de vanligaste emojisarna hos Apples produkter. Till exempel är avsaknaden av mörkhyade emojis total, och inte heller kan vi se samkönade par bland dem. Unicode Consortium har presenterat en plan för hur mångfalden kan ökas bland emojis, och de finns redan att köpa som tillägg. Däremot har ingen tillverkare ännu anammat dem som standard. Faktum är att en amerikan blev så irriterad över att det fanns risbollar men inte varmkorvar som emojis att hon skrev en petition till Vita huset, enligt Digital trends.

Med tanke på Facebooks uppdatering så finns här nu ett öppet fält av möjligheter för någon inkluderingssugen illustratör. Kanske är du den personen?
/Maria Niemi

Håll koll på statistiken, kommunikatörer!

Strategisk kommunikation handlar om att göra analys av vad målgrupperna efterfrågar och agera därefter, istället för att kommunicera utifrån sina egna antaganden och preferenser. Har man all information på bordet och gjort sina analyser kan man jobba snabbt men ändå smart.

Men kommunikatörer i Skandinavien verkar ha ganska dåliga kunskaper om vad allmänheten förväntar sig. Det visar undersökningen ComGap 2014 utförd av European Public Relations Education & Research Association.

Allmänheten går igång på helt andra saker än kommunikatörerna

Särskilt intressant är skillnaden vad gäller synen på sociala medier. Allmänheten förväntar sig framför allt information om produkter och tjänster i sociala medier. Men kommunikatörerna tror att det viktigaste är information om händelser och kriser, samt svar på andras kommentarer om organisationen eller information om företagets samhällsansvar – något som inte alls kommer särskilt högt upp på allmänhetens lista. De ser hellre information om kommande produkter och gärna erbjudanden om lägre priser.

ComGap 2014
ComGap 2014

Det här känner jag igen. En välkänd strid finns till exempel mellan digitalt ansvariga och opinionsbildare, där de digitalt ansvariga kan se med rena siffror att det som är mest populärt är sånt som är av direkt nytta för medlemmen eller kunden. Medan opinionsbildarna vill lägga ut sånt som är på tapeten just nu och har potential att bli en mediasak. Men medlemmarna och kunderna är sällan intresserade av mediastoffet.

Återigen handlar det om en sak; att renodla de olika kanalerna så att de passar rätt målgrupp. På Twitter är det fullt lämpligt att lägga ut något om en kris eller svar på andras kommentarer om organisationer. Men på Facebook och inte minst på webbplatsen kan det vara mycket bättre att erbjuda produktinformation och rabatter. Om er statistik talar för det alltså.

Mitt råd till dig som kommunikatör är; lyssna alltid på den som ansvarar för sociala medier och det digitala – hen har siffror på vad som faktiskt fungerar.

/Maria Niemi

 

 

Yrkesstereotyper när du googlar

I veckan rapporterade Metro att när du googlar på yrken så får du nästan bara upp bilder på stereotyper. Professorer visas som gamla män, kvinnor som sjuksköterskor och VD:ar som kostymklädda herrar. Exemplen är på engelska, men en enkel googling på de svenska orden ger ungefär samma resultat. Det är inte bara foton som är stereotypa, illustrationerna är faktiskt snäppet värre. Se bara resultatet av när jag googlade på ”sjuksköterska tecknad”.

Google-sökning på "sjuksköterska tecknad"
Google-sökning på ”sjuksköterska tecknad”

När det handlar om illustrationer är det extra trist, eftersom det där finns en större frihet över hur yrket ska illustreras. Det kan vara svårare för en fotograf som kanske bara kan välja att fota den som är på plats vid fototillfället.

I Metro-artikeln säger Johanna Rubin Dranger, professor i illustration på Konstfack, att ”det oftast inte finns en illvilja bakom de stereotypa bilderna, utan att det snarare handlar om att deras upphovspersoner oreflekterat reproducerar invanda föreställningar” samt att ”jag tror absolut att stereotyper kan försvinna helt ur mainstreamkulturen och barnkulturen om de synliggörs och om majoriteten ges kunskap.”

Du som beställare sitter på en stor makt att förändra, eftersom du har möjlighet att be om andra sorters bilder.

Jag passar på att skicka med en punkt på checklistan som Hyvää och Perspektivbyrån tagit fram för Västerås stad:

Försök att utmana stereotyper.

Välj att ibland exemplifiera med andra personer än de du är van vid. Det kan handla om det underrepresenterade könet i en viss yrkesgrupp, eller en person med funktionsvariation. Det kan också handla om att välja en person som inte uppfattas som svensk. Eller en regnbågsfamilj. Skriv gärna ned vad du har valt att exemplifiera med, så att du vet inför kommande gånger.

Uppdatering 141201:

Anna-Stina Takala inspirerades av blogginlägget och googlade på ”bibliotekarie tecknad”. Här är resultatet:

Googling på "bibliotekarie tecknad"

Europas kommunikatörer är oense om appar

European Communication Monitor

En stor europeisk studie, European Communication Monitor 2014, baserad på svar från 2 777 seniorkommunikatörer från 42 länder, visar att kommunikatörer idag är med på tåget vad gäller vikten av närvaro online. 86 procent av kommunikatörerna anser att digitala kommunikationskanaler är de mest relevanta för strategisk kommunikation. Det går att jämföra med siffran 58 procent 2009. Studien visar också att det är de som identifierar sig som kvinnor som är bäst på att använda sig av digital teknik i jobbet.

Vad gäller mobila appar går däremot åsikterna isär. 62 procent av kommunikatörerna jobbar med appar idag. Men trots att var tredje organisation har appar för smarta mobiler och läsplattor menar 40 procent av kommunikatörerna att de inte tänker använda sig av dem för strategisk kommunikation. Och kanske är det klokt eftersom många förutspår appens död, däribland Jimmy Mannung på DIK-bloggen och Alyson Shontell på Business Insider. Eller vad tror du? Är apparna här för att stanna? Och är kommunikatörer som inte vill använda sig av dem osmarta?

Studien visar också att 73 procent av kommunikatörerna anser att arbetsbördan ökar stadigt. Det gäller inte minst bland de som identifierar sig som kvinnor. Jag känner själv igen det från min bakgrund som kommunikatör och mitt bästa tips till dig som håller på att drunkna bland alla uppgifter – anlita extern hjälp om du kan! Det finns många byråer och frilansare där ute som kan hjälpa dig. Hyvää Kommunikation är förstås en av dem.

/Maria Niemi