Stereotyper är garanterad kommunikationsfail

I veckan var Hyvää på konferensen #VågaFaila som hölls på Museum of Failure på Kulturhuset – Studion i Stockholm. Där togs flera exempel upp om hur viktigt det är att det finns utrymme för att misslyckas, för att kunna komma fram till något helt nytt. Till och med att det krävs att vi bryter mot normer för att innovationer ska kunna ske.

Som citatet från filosofen Ludwig Wittgenstein:

”If people did not sometimes do silly things, nothing intelligent would ever get done.”

Stereotyper är inte smart kommunikation

Bic-pennan på Museum of Failure i Stockholm
Känd flopp: Bic-pennan för kvinnor

Samtidigt går det att undvika att göra uppenbart dumma grejer. Du kan vara fånig och djärv i idérummet, utan att ta det så långt så att du förverkligar allt som kommer upp. Här gäller det att verkligen stämma av med människor där ute, till exempel genom att be om fler ögon på sin idé. Inte minst från dem som du tänker dig ska köpa konceptet. För stereotyp kommunikation börjar allt mer bli ett säkert sätt att dra på sig kritik. Reklamforskaren Nina Åkestam har också gjort intressanta upptäckter i sin forskning om stereotyp reklam – till exempel att icke-stereotyp reklam fungerar bättre;

”Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.”

Pennmärket Bic stämde troligen inte av sin idé med tillräckligt många när de  tog fram en särskild penna ”for her” i stereotypa färgerna rosa och lila. De tog fram en lösning på ett problem som inte fanns. Snarare skapade de ett problem för sig själva genom att verka okunniga. Just därför åkte de på en enorm kritikstorm och nu är pennan uppmärksammad som en totalflopp och representerad i Museum of Failure. Den blev till och med totalraljerad över i The Ellen Show, ett klipp som blev en viral succé:

Normkreativ kommunikation är smart och proaktivt

Istället för trist stereotyp kommunikation är normkreativ kommunikation en framgångsfaktor för ett modernt varumärke. Vill du ha hjälp med att bli mer normkreativ – hör av dig till Hyvää.

 

/Maria Niemi, vd

Hyvää blir AB!

Hyvää blir AB! Bra kommunikation för bra saker - nu i bättre form.

Bra kommunikation för bra saker – i bättre form än någonsin nu när Hyvää blir aktiebolag. Såhär snart inpå fyraårsdagen.

Tack för ett hyvää samarbete, alla ni som hängt med sedan starten i juni 2014!

Somriga hälsningar
Maria Niemi, vd Hyvää AB

Normkreativa fria teatrar

Teatercentrums logotyp

Teatercentrums årsmöte för fria teatrar i Helsingborg i maj föreläser Hyvääs Maria Niemi om normkreativ kommunikation.

Ur programmet:

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation. Den stärker varumärket, främjar trovärdighet och förtroende och stärker verksamhetens relevans för framtiden.”

Rusta dig INNAN krisen kommer

Podden Digitalt med Maria Niemi om kriskommunikation

I senaste Podden Digitalt är Hyvääs Maria Niemi med och pratar om kriskommunikation. Hur ni kan göra för att rusta er innan krisen kommer – för det är bara en tidsfråga innan den gör det – och hur ni hanterar den när den väl är ett faktum.

En timma om ett av Maria Niemis favoritämnen, för kriskommunikation kan också vara riktigt kul. Missa inte möjligheterna som kommer av en kris!

Du kan lyssna på Podden Digitalt här eller via iTunes om du föredrar det.

Podden Digitalt om kriskommunikation – såhär såg det ut

Niklas & Malin från Podden Digitalt med Maria Niemi i mitten
Niklas & Malin från Podden Digitalt med Maria Niemi i mitten

Maria Niemi i Podden Digitalt-studion

NY KUND: Region Dalarna

Kommunikatörer i hela Dalarna ska utbildas inom normkreativ kommunikation under våren 2018. För det uppdraget har Region Dalarna anlitat Hyvää.

 

Region Dalarnas logotyp

Ny krönika om nätdejting på Internetmuseum

#Nätromans - Maria Niemis utställning om nätdejting på Internetmuseum

Som vanligt på Alla hjärtans dag släpper Hyvääs Maria Niemi en krönika om nätdejting på Internetmuseum – denna gång om hur nätdejting bryter barriärer och försörjer psykologer.

Maria Niemi gjorde 2015 utställningen #Nätromans om just nätdejtingen på Internetmuseum. I samband med det var hon också med i TV4 Nyhetsmorgon som nätdejtingexpert:

Välj rätt namn för organisationen

Ibland får Hyvää frågan om att stötta upp i namnprocesser. Det är lika intressant varje gång att jobba med en sådan fråga, för samtidigt som ett namn bara är ett namn så är namnet också precis allt. Ett bra namn gör människor inom organisationen stolta. Medan ett dåligt namn gör att personer ständigt tvingas förklara vad det är för organisation och bemöta missförstånd, istället för att direkt kunna gå in på ett samtal om vad organisationen faktiskt gör och vilka frågor som är viktiga just nu.

Fackförbundens namnbyten

Det är kanske därför frågan varit så stor inom fackförbunden. Många har släpat med historiska namn som inte alltid är relevanta idag. Vi har sett fackförbund gå samman och bli Unionen, vi har sett SKTF byta namn till Vision och ST försöka byta till Sterka utan att lyckas.

Det är lätt att bli hemmablind för namnets betydelse. Innan jag startade Hyvää jobbade jag som ansvarig för varumärke och sociala medier på fackförbundet Kommunal. Efter 20 års medlemstapp startades en stor förändringsresa som ledde till att tappet vändes och att Kommunal gått plus i medlemsantal sen dess (även 2017 enligt Arbetet).

I den resan vändes det på alla stenar, däribland namnet. Var namnet Kommunal relevant för medlemmar som jobbar inom privata företag, som jobbar som djurskötare, på lantbruk eller med att städa i andras hem? Den frågan var värd att ställa sig och det gjorde vi. Men vi hade inte riktigt greppat namnets enorma betydelse för människor. Undersökningen som gjordes 2012 läckte och resulterade i upprörda röster i riksmedia. Samtidigt gav det oss rejält kött på benen; 88 procent kände till namnet Kommunal och väldigt många ville behålla det. Så det blev också resultatet – Kommunal heter Kommunal än idag.

Det betyder inte att frågan inte är värd att ställa sig ibland – tvärtom. Att få en sådan respons är ovärderlig som kompass.

10 tips vid val av namn

Har ni börjat ställa er frågan om namnbyte? Eller kanske sätta namn för något helt nytt. Interbrand har skrivit en artikel om de 10 vanligaste misstagen när man ska sätta ett namn för en organisation eller företag. Här kommer en kort sammanfattning med mina tankar kring det.

  1. Namnet får inte komma sist i processen.
    Att sätta ett namn, både juridiskt, psykologiskt och mentalt inom organisationen, är en lång process. Det är synd om ett stort arbete ska tappa energi eller rentav falla på grund av det.
  2. Namnsättning är lika mycket strategi som kreativitet.
    Ett namn ska få människor att komma ihåg och välja er inte bara nu men också i framtiden. Namnvalet måste grunda sig på en strategi och inte på ordfyndighet.
  3. Glöm inte kreativa briefen.
    Som innehåller var ni är idag, var ni vill, vilka värden ni står för och som grundar sig på research, fakta och analys. Ni kan kalla det kreativ brief eller annat, men hoppa inte över grundjobbet (och här kan ni behöva externa ögon så tveka inte att ta in det).
  4. Bättre att vara unik än informativ.
    Ett unikt namn, som särskiljer dig från liknande organisationer och företag, är klart mycket bättre än ett informativt namn som säger vilken bransch du tillhör.
  5. Juridiken är snårig.
    Se till att det går att välja namnet juridiskt innan du förälskar dig för mycket i ett namn. Och inte bara juridiken – kolla upp webbadresser, sociala medie-konton och googla på’t. Du vill inte behöva fastna här.
  6. Tänk globalt.
    Oavsett om du verkar på en svensk marknad eller internationellt tvingas du tänka globalt. Återigen, sociala medier och internet har inga nationsgränser. Vad betyder ordet på olika språk – det är värt en fundering.
  7. Allt behöver inte ett namn.
    Det blir lätt en hysteri att namnsätta varenda projekt, varenda gren. Plötsligt står du där med en enorm varumärkesplattform som tenderar att konkurrera med varandra.
  8. Byt inte namn av emotionella skäl.
    Skälen ska vara strategiska och utgå från era målgrupper, medlemmar och kunder. Inte för att du eller ledningsgruppen ogillar namnet av något skäl.
  9. Missa att namnet behöver en story.
    Utan att ha en bra förklaring, en berättelse, kring namnet kommer det antingen kännas onödigt och kritiseras därför, eller så missar ni ett bra tillfälle att bygga engagemang.
  10. Sluta inte arbetet vid namnet.
    Satt namnet och känner dig färdig? Glöm det. Nu börjar det riktiga arbetet att bygga ett engagemang kring det ni gör. Människors upplevelse av er börjar kanske vid namnet men beror på vad ni gör varje dag. Se till att associationerna till namnet blir positiva genom att göra bra saker.

Vill du ha hjälp med namnprocessen?

Kontakta Hyvää

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Talare på Webbdagarna om kriskommunikation

Kris och panik – eller? Så hanterar du kommunikationen i ett tufft läge

Webbdagarna – 20-21 mars 2018 – Stockholm
Ibland drar debatten igång och din organisation befinner sig plötsligt mitt i en kommunikationskris. Eller gör den verkligen det? Hur vet du när det är skarpt läge eller när det bara är högt tryck i exempelvis sociala medier?
Hyvääs kommunikationsstrateg Maria Niemi hjälper dig att bedöma vad som är en kommunikationskris och vad som inte är det. Hon belyser vilken roll sociala medier spelar i ett krisläge och inte minst – hur du undviker att göra krisen värre.
Webbdagarna 20-21 mars 2018 i Stockholm

Träffa rätt med jämställd kommunikation – Forum Jämställdhet

Maria Niemi 2017. Foto: Jennie Kumlin
Foto: Jennie Kumlin

Träffa rätt med jämställd kommunikation

ONSDAG 7 FEBRUARI 2018 – FORUM JÄMSTÄLLDHET, KARLSTAD

Hyvääs Maria Niemi  håller i en metodverkstad om jämställd kommunikation på Forum Jämställdhet i Karlstad:

”Det hjälper inte att ha normbrytande bilder i annonsen om den inte når ut till de du tänkt. Inkluderande och jämställd kommunikation handlar inte bara om innehåll, utan också om att välja tillvägagångssätt. Till exempel är utrikes födda kvinnor en grupp som är särskilt svår att nå ut till med samhällsinformation. Lär dig mer om att hitta rätt kanaler och experimentera med nya sätt att tänka kring hur innehållet ska kommuniceras. I den här metodverkstaden får du chansen att vara normkreativ med andras strategi, samtidigt som din egen organisations kommunikation synas i sömmarna.”

Anmäl dig till Forum Jämställdhet här

Uppdatering

Metodverkstaden är fullbokad, men om du vill få en chans att vara med på den kan du ställa dig utanför lokalen just innan. Om anmälda personer inte dyker upp släpper Forum Jämställdhet in er som inte hunnit anmäla er.

Hyvääs årskrönika 2017

Maria Niemi 2017. Foto: Jennie Kumlin
2017 togs nya pressbilder @Jennie Kumlin

2017 har präglats av längre och strategiska uppdrag. Bland annat har Hyvääs Maria Niemi under hösten gått in på deltid som kommunikationsstrateg med fokus på kriskommunikation på Stockholms stadsbibliotek. Det uppdraget fortsätter också nu i vår.

Här nedan kan du läsa mer om vad Hyvää gjorde 2017.

 

Strategi-uppdrag

Copywriting

Utbildning, föreläsningar & workshops

Blogg-inlägg 2017

God fortsättning på det nya året!

Tveka inte att kontakta Hyvää om du behöver hjälp med strategi, copywriting eller normkreativ kommunikation, eller en föreläsare i något av dessa områden.

 

/Maria Niemi, vd & ägare Hyvää

NYTT UPPDRAG: Makalösa Föräldrar vill ha vårdnadsfred

Makalösa föräldrars logotyp

Hyvää har anlitats av Sveriges Makalösa Föräldrar för att komma ett steg vidare i frågan om vårdnadsfred.

Idag höll Hyvääs Maria Niemi en workshop i kommunikationsstrategi för styrelsen, där vi tittade på utmaningen och vilka lösningar som finns.

Behöver ni också hjälp med strategin?

Kontakta Hyvää och berätta om er utmaning!

Planera sociala medie-beredskapen inför kris

Åhléns har kommunicerat modigt och normkreativt, något som väckt reaktioner  och även hatstorm. Dessutom blev de drabbade av terrordådet i Stockholm 2017. I Resumé finns ett intressant reportage om Åhléns kriskommunikation.

”När vi postade luciapojken hade vi en beredskap. Det har ju stormat kring oss förut och det har vi alltid kunnat hantera. Men nu kommenterade så oerhört många samtidigt och när vi inte lyckades rensa bort negativa kommentarer tillräckligt snabbt så spred det sig och eskalerade. Därför är den största lärdomen att vi behöver ha en större beredskap.”
– Åhléns marknadschef Lina Söderqvist

Nu finns det fler internt som kan gå in och moderera om det skulle behövas. Dessutom kan Åhléns ta in beredskap från externt håll.

De lärde sig den hårda vägen. Det behöver inte ni göra.

Planera beredskapen såhär:

  1. Minst två har det vardagliga ansvaret att moderera sociala medie-kanaler. Hur liten organisation ni än är eller hur liten kanal du än har, så behövs det minst två som kan moderera. Tänk på att det finns lagar som måste följas, ibland skyndsamt. Då gäller det att någon kan göra det.
  2. Vilka kan hoppa in om ni drabbas av kritikstorm? Det bör vara minst två till som kan hoppa in snabbt. Oavsett om de finns internt eller externt måste de veta hur man gör och ha rätt behörigheter. Alla som modererar sociala medier i er egen organisation utanför vanlig arbetstid bör ha i sitt avtal att de är Kommunikatör-i-beredskap (KiB) med betalt för jourarbete, vilket finns beskrivet i Så skapar du en hållbar sociala medie-strategi.
  3. Vilka extra resurser finns när krisen är ett faktum? Detta bör stå i en krishanterings- eller kriskommunikationsplan, eftersom det krävs beslut om vem som har rätt att förklara kris och vilka ekonomiska samt personella resurser det då finns till förfogande.

Känns det svårt ändå?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

Kriskommunikation i offentlig sektor

Hyvääs Maria Niemi har gått in i en tidsbegränsad anställning om 40 procent hos Stockholms stadsbibliotek. Tjänsten är som kommunikationsstrateg med ansvar för kriskommunikation, under den tid som kommunikationschefen är föräldraledig.

Det innebär att Hyvää har begränsade möjligheter att ta sig an större uppdrag under den här perioden. Till och med årsskiftet är Hyvää i princip fullbokad, förutom att mindre insatser kan vara möjliga.

Hyvää står för bra kommunikation

Hyvää brinner för bra kommunikation för bra saker. Något som kräver kvalitet både i utförande och värderingar.

För att  kunna hålla den höga  kvaliteten jobbar Hyvää alltid med ett begränsat antal uppdrag parallellt. På så sätt vet du att du får stort fokus och bästa möjliga resultat.

Vill du göra bra kommunikation med Hyvää under 2018? Hör av dig!

Analys och förslag för Systembolagets sociala medie-organisation

Inlägg på Systembolagets Facebook-sida 2017

Hyvää har senaste halvåret hjälpt ett av Sveriges mest kända varumärken – Systembolaget – med analys av och förslag till ny sociala medie-organisation. Systembolaget, som har över 70 000 följare på sin Facebook-sida och som kan nå över 300 000 personer med sina inlägg, behövde hjälp med att organisera sitt arbete i takt med de växande framgångarna.

Hyvää gjorde en analys av nuvarande situation och kom med tre förslag på hur den nya organisationen kan se ut. Ett roligt och lärorikt arbete som nu har presenterats i sin helhet för Systembolaget. Det ska bli spännande att följa deras fortsatta arbete i sociala medier!

Behöver du hjälp med analys och förslag?

Kontakta Hyvää och berätta vad du behöver hjälp med!

Bok för dig som är vuxen i lagidrotten

@ordrimligts bild på Stå upp när det blåser på Instagram

Sofia B. Karlssons bok Stå upp när det blåser (Pintxo Förlag) riktar sig till dig som är vuxen inom ungas lagidrott, till exempel tränare, domare eller bara allmänt engagerad. Och ger dig både mer kunskap och konkreta verktyg, till exempel övningar, för att se till att fler känner sig välkomna och sugna på att ge sig in i just din klubb eller förening.

I boken medverkar 10 män som är aktiva, och i flera fall välkända, inom idrotten. De ger alla sin syn på hur förväntningar på unga killar leder till att många väljer bort idrotten, och hur den kulturen kan vara en grogrund för våld och homofobi.

Nu kan du köpa boken, till exempel på Bokus och Adlibris.

Hyvääs Maria Niemi är redaktör för boken, som Anneli Rannamaa Söderström, @ordrimligt på Instagram, beskriver som pedagogisk, lättillgänglig och överraskande fri från pekpinnar.

@ordrimligts recension av Stå upp när det blåser, på Instagram
(klicka på bilden för att se inlägget)

Stora missen var avsaknaden av djävulens advokat & riskbedömning

Många har kommit med analyser och tyckanden kring Transportstyrelsens avsteg från lagen, det som också kommit att kallas för #Transportgate. När en statlig organisation gör ett stort fel är det såklart lätt att utifrån komma med kritik, så därför ska jag i det här inlägget fokusera på en lösning.

Behövs en djävulens advokat

Som kommunikationsstrateg med inriktning mot kriskommunikation kan jag se en tydlig brist, som hade kunnat göra att lagfrånsteget aldrig skett. Det är att ha någon som har funktionen som djävulens advokat – det vill säga att ha mandatet att ifrågasätta alla beslut och tänka sig det värsta tänkbara hela tiden. Och att den personen, eller någon annan lämplig i organisationen, får leda arbetet med att ta fram en ordentlig riskbedömning tillsammans med styrelsen.

I Transportstyrelsens fall verkar riskbedömningen ha fattats eller åtminstone inte kommunicerats ordentligt till styrelsen. Däremot har det framkommit att medarbetare på en rad olika nivåer internt har kritiserat och ifrågasatt beslutet, men detta verkar inte ha kommit fram till styrelsen. Elvy Söderström som satt i styrelsen för Transportstyrelsen sa till Aftonbladet att hon var naiv; ”jag reagerade inte så som man skulle ha gjort och ingen annan gjorde det heller.” Det vittnar också styrelseledamoten Mikael Ahlström om i Resumé; ”situationen togs inte upp på det sättet”.

Det blir tydligt att det inte fanns den ifrågasättande funktionen, djävulens advokat, i styrelsen som hade kunnat göra den stora skillnaden. Om den hade haft rollen att tänka på värsta tänkbara scenario och påpekat riskerna hade kanske styrelsen reagerat och inte agerat så naivt.

Riskbedömning

En viss riskbedömning fanns där trots allt. I Transportstyrelsens protokoll (publicerat av Breakit) går det att läsa konsekvenser som ”röja skyddsvärd information som kan användas för vidare angrepp mot Transportstyrelsen”, ”negativ publicitet” samt brott mot tre lagar. Men det här räcker inte.

I en ordentlig riskbedömning görs det tydligt inte bara vilka riskerna kan vara utan också hur troliga de är, samt hur stor skada de gör. Detta för att det ska bli tydligt för de som står inför beslutet vad de faktiskt har att göra med.

Här kan du se Sveriges Kommuner och Landstings modell för riskbedömningar, som jag själv använder mig av:

Riskbedömningsmall

Jag tycker också det är bra att se till att organisationen har gjort en SWOT-analys också, för att på så sätt kunna se var svagheter och hot finns:

SWOT-mall

Utifrånperspektiv viktigt

Allra helst görs riskbedömningen och SWOT-analysen tillsammans med någon utifrån, eller med pejl på omvärlden, för att bedömningen ska bli så pricksäker som möjligt.

Det är bra om styrelsen gör den tillsammans, för det aktiverar allas inre djävulens advokater. Det får också styrelsen att även i andra frågor ha det kritiska tänkandet med sig.

Behöver ni hjälp med kriskommunikation?

Hör av er till Hyvää! Eller läs mer om erbjudandet Strategi här.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää

NYTT UPPDRAG! Kommunicera barnkonventionens väg till lag

Hyvääs Maria Niemi står vid Barnombudsmannens dörr

Hyvääs Maria Niemi har anlitats som kommunikationsstrateg på deltid hos Barnombudsmannen under 2017 via Hammer & Hanborg.

Uppdraget går ut på att väcka intresse för och kunskapslyfta lokala politiker och offentlig sektor inför att FNs barnkonvention blir svensk lag under 2018, något som regeringen avser att göra.

Snacka om hedersuppdrag!

Funktion är varierande – därför är bra tillgänglighet allas intresse

Antal studenter med funktionsnedsättning 1993-2016 - i presentation hos Funka

Siffror från Stockholms universitet visar att 13 000 personer med funktionsnedsättningar studerade 2016, till skillnad från 1993 då bara 483 personer med funktionsnedsättningar studerade. Normer kring funktion håller på att luckras upp och då gäller det att er verksamhet hänger med.

Finns inga normalanvändare

18 maj varje år är Global Accessibility Awareness Day (GAAD) och det uppmärksammades bland annat av Funka som arrangerade en tillgänglighetsdag, med citatet ”Det finns inga normalanvändare”. Funktion är inte något som man antingen har eller inte har. Alla har en varierande funktion – både sinsemellan, och själv i olika situationer och över tid. Därför behöver funktions- och tillgänglighetstänket vara en naturlig del av verksamheten.

Själv har jag bland annat en hörselnedsättning i form av tinnitus, som i olika situationer och mycket beroende på min dagsform stör mig mer eller mindre. Ibland är den ett hinder och jag har svårt att höra, andra gånger tänker jag inte på det överhuvudtaget. Så är det för de flesta vad gäller funktion, att vi vänjer oss vid den funktion vi har och tänker bara på det när vi på något sätt blir hindrade i vardagen.

Interna verktyg lägst prio – men tvärtom hos användarna

Funka höll seminarium om hur organisationer prioriterar i sitt tillgänglighetsarbete

Intressant var när Funka visade hur tillgänglighetsarbetet prioriteras, kontra vad användarna faktiskt behöver. Det visar sig att det mesta arbetet läggs på externa webbplatser och interna verktyg sist, medan användare framför allt önskar en satsning på de interna verktygen eftersom det är dem de använder sig av varje dag i sitt arbete. Till skillnad från externa webbplatser som man kanske bara surfar in på ett par gånger om året.

Muspekare som går att styra med munnen

På Funkas GAAD-dag fick jag testa olika hjälpverktyg, till exempel en datormus som går att styra med munnen. Det blev snabbt väldigt tydligt hur svårt det kan vara att klicka på en länk eller att scrolla. Något som ger bättre insikt om hur en webbplats kan bli mer tillgänglig. Och en ständig påminnelse om hur viktigt det är att tänka normkreativt i sitt kommunikationsarbete.

Vill du ha hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på stört!

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

 

Emojis har tagit över – men vem bestämmer över språket?

Hijab emoji by The Unicode Consortium

För över två år sen, i januari 2015, skrev jag ett blogginlägg om att emojis kommer att ta över. Och även om spaningen verkligen inte enbart var min egen –  den baserades bland annat på ett mycket intressant samtal jag hade med Hyvääs samarbetspartner; kommunikationsstrategen Emelie Fågelstedt – är det roligt att se tillbaka på det nu idag för hur väl spaningen stämde.

Emojis bygger relationer

Idag kan det snarast kännas svårt att skriva ett meddelande utan en emoji. Som en yngre släkting sa; ”då känns det som att du är sur på mig”. Till och med i mejl till potentiella kunder kan det kännas märkligt att inte addera en emoji på slutet, för att understryka hur roligt ett samarbete skulle vara. Eller bara för att ge den personen ett leende, som en bra start på dagen. Att addera en emoji gör att mejlet blir mer mänskligt – det går från information till kommunikation, från en monolog till en konversation, från en kontakt till en relation.

The Unicode Consortium styr emojispråket

Det som kan tyckas lite underligt är att de som idag bestämmer över vilka emojis som finns och inte är den ideella organisationen The Unicode Consortium som skapades för att tillgängliggöra alla språk. Ironiskt nog blev det istället så att deras tekniska kommitté på elva personer en gång om året röstar om vilka nya symboler som ska ingå i emojispråket, och om några gamla ska strykas. Det är alltså elva personer som bestämmer över världens snabbast växande språk, enligt Svenska Dagbladet.

Emojis förmedlar normer

Eftersom de flesta människor utgår från sig själva när de kommunicerar så blev också den första raden emojis utifrån perspektivet hos de elva personerna i tekniska kommittén hos The Unicode Consortium. De fick också kritik för bristen på mångfald, och valde att göra något åt det – vilket du kan läsa mer om i MacWorld. Men trots tillskottet av olika hudfärger, familjer och stilar så glömde de en stor grupp – kvinnor med slöja. En man med turban fanns däremot redan. Det här tröttnade 16-åriga Rayouf Alhumedhi i Tyskland på och kontaktade The Unicode Consortium med sin egenritade hijabemoji, något du kan läsa om på SVT Nyheter. Hon fick svar bara efter en vecka, och blev sedan bjuden till konferensen Emojicon i San Fransisco, USA. I juni släpps hijabemojin.

Här kan du se alla nya emojis som släpps i juni av The Unicode Consortium.

Om du är intresserad av emojis historia så kan du läsa denna artikel i Svenska Dagbladet. Eller se SVT Kobra om det ordlösa språket och hur bilder och symboler färgar våra sätt att kommunicera.

Intressant läsning är också att följa Sara Léren som är agil utvecklare och expert inom inkluderande design på InUse – till exempel här om Världskulturmuséets smarta toalettsymboler som Hyvää ofta lyfter fram på inspirationsföreläsningar.

Vill ni ha hjälp med inkluderande bildspråk?

Eller hjälp med er visuella kommunikation, till exempel med att sätta en bildstrategi. Självklart ska ni få stöd på vägen – kontakta Hyvää!

 

/ Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Veckans brief: ”Normkreativt är proaktivt”

I Dagens Opinions nyhetsbrev Veckans brief kan du läsa en lång artikel där Hyvääs Maria Niemi intervjuas:

Skärmklipp från Veckans brief-artikeln med Hyvääs Maria Niemi

 

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation”, säger kommunikationsstrategen Maria Niemi. Och det är inom modebranschen som både skräck- och favoritexemplen hittas. 

”Tillsammans gör vi världen aningens lite bättre”. Så lyder Hyvää Kommunikations programförklaring. Bakom pr-byrån står Maria Niemi, som har specialiserat sig på vad hon kallar för ”normkreativ kommunikation”.

– Normkreativ kommunikation handlar om att experimentera och försöka luckra upp normer genom de ord, uttryck och bilder som en använder. Målet är att fler ska känna sig talade till och träffade, säger Maria Niemi.

Märk väl. Ord, uttryck och bilder som en använder. Inte ”man”. Det är väl ungefär hit som många svenska företag och organisationer har kommit. Det är att skrapa på den normativa ytan. Det normkreativt tänkande som utgör Maria Niemis erbjudande går betydligt djupare än så. Hon säljer inkludering. Och visst kan hon konstatera att det finns en marknad.

– Det är många företag som inte alls tänker normkreativt utan i stället kommunicerar stereotypt.

Det är måhända i modebranschen som det går att hitta de största extremerna. Eller varför inte använda det mer inkluderande begreppet tekoindustrin.

American Apparel, som med sin utstuderat sexistiska marknadsföring först fick vind i försäljningsseglen för att sedan braka ihop fullständigt i en serie konkursansökningar, var länge den givna fienden för många kritiker av modebranschens sätt att framställa kvinnor på.

På andra sidan står bland andra Åhléns, vars höstkampanj med syftet att ”bryta klädmaktsordningen” resulterade i en utomhusreklam med bland annat Per Schlingmann, sommedverkade iklädd tunika i trikåer.

– Åhléns har under många år vågat testa olika nya grepp, säger Maria Niemi som blev imponerad av varuhusets senaste kampanj som gick ut på att ett drygt hundratal kunder fick stå modeller enligt en först till kvarn-princip vid entrén till butiken Åhléns City i Stockholm.

Även Polarn O. Pyrets unisexkollektion och deras sätt att visa upp barn på ett varierat sätt får en släng av Maria Niemis berömslev. Norska Dressmanns försök att blidka normkritiska ögon får dock tummen ned.

– De körde en kampanj med olika typer av män som modeller. Sen när jag gick in och tittade på hemsidan var det återigen bara Robin Bengtsson-modeller på bilderna. Att göra en normkreativ kampanj som pr-kupp är inget du vinner på i längden. Det synas ganska snabbt.

Förr resulterade en problematisk bild i Elloskatalogen på sin höjd i en insändare i Borås Tidning. Det kändes knappt. Idag är all marknadsföring under lupp, inte minst en digital sådan. Tiderna förändras men som alltid gäller regeln att det är billigare att tänka efter före.

– De som kommunicerar väldigt stereotypt riskerar att åka på rejäla sociala medier-drev omedelbart. Att vara normkreativ är också att vara proaktiv, att slippa kriskommunikationen på Facebook-sidan.

Maria Niemi, med en bakgrund på bland annat Kommunal och RFSL, drog igång byrån sommaren 2014. När hon, som även är styrelseledamot i fackförbundet Dik, efter utbildning på bland annat Berghs, började arbeta med kommunikation såg hon mycket gjordes ”väldigt osmart”.

– Jag kände mig sällan träffad av den kommunikation jag såg. De flesta missade personer som jag, vilket är onödigt.

Maria Niemi är som hbtq-person, och som bärare av minoritetsspråket meänkieli, så att säga, dubbelt normbrytande. Erfarenheter som hon nu kan använda sig av i den egna byrån, vars namn Hyvää Kommunikation betyder just ”bra”, eller ”god” kommunikation.

– Många tycker att de är bra på att exempelvis kommunicera jämställt men i själva verket räknar de bara antal hit och dit utan att tänka på hur de faktiskt framställer kvinnor och män i ord och bild. Det är väldigt intressant att vara med när människor upptäcker det.

På kundlistan finns mycket offentlig sektor. Maria Niemi har bland annat jobbat med Systembolaget, Region Östergötland och Stockholms stadsbibliotek. Statliga bolag, myndigheter och landsting har riktlinjer som förordar en demokratiskt och inkluderande kommunikation, några sådana krav finns inte inom det privata näringslivet. Maria Niemi tycker dock att det går, rent krasst, går att räkna hem normkreativitet.

– Såväl privat som ideell sektor har förstått att det är gångbart. Vi har kunnat se en normkreativ marknadsföringstrend under flera år nu, och det kommer att fortsätta i takt med att fler företag märker att folk därute är trötta på den trista stereotypa reklamen. Vi vill se reklam lika varierad som världen är.

Hon tycker att pr-konsulter har en del att lära av reklambranschen.

– Reklambyråerna ligger mycket mer i framkant när det kommer till att skapa normkreativa kampanjer. Men som jag ser det är hela den svenska kommunikationsbranschen väldigt intresserade av att utvecklas och bli mer inkluderande. Det räcker att åka till Norge för att se att vi ligger före, säger Maria Niemi med en passning till nämnda Dressmann.

Hur bör en normkreativ kampanj byggas upp?
– Först och främst handlar det om att utgå från den egna verksamheten och de egna affärsmålen. Vilka är vi? Vilka når vi idag och vilka vill vi nå? Där har vi de grundläggande frågeställningarna. Det måste stå klart för att engagemanget för en kampanj ska hållas uppe.

Att ha med sig ledningen på tåget är ett måste.

– Likaså att låta en utomstående göra den inledande analysen, annars blir det lätt fel från början vilket är helt onödigt. Det är för övrigt bra att ha med sig ett stöd utifrån under hela vägen, även i det vidare arbetet, för att få in energi och verkligen se till att det blir av.

Maria Niemi håller också i föreläsningar som ska fungera som normkreativ inspiration.

– Överlägset bäst resultat har vi uppnått de gånger som vi följt upp föreläsningen med en workshop. Det är genom att jobba praktiskt med normkreativ kommunikation som insikterna verkligen fastnar.

Hur ser man till att följa upp projekt för att säkerställa att de verkligen varit inkluderande – hur är det med mätbarheten?
– Oftast inleds ett uppdrag med en analys av den nuvarande kommunikationen. Jag utgår från en checklista på sju punkter. Det bör ske en uppföljning minst en gång vartannat år, helst årligen. En kund har valt att göra en koll en gång i kvartalet, för att hela tiden hålla sig vaken, eftersom det är lätt att trilla tillbaka i gamla mönster.

Vilka normer tror du kommer ifrågasättas i kommunikationen framöver?
– Då tänker jag exempelvis vi kommer se syntolkning av bilder och filmer i sociala medier och bra ljud med hörslingor i paneldiskussioner.Tillgängligheten kommer att öka. Det ska gå att uppskatta Facebook även som synskadad. Som jag ser det är hela den rörelsen på frammarsch. Folk börjar förstå.

Du kan läsa hela artikeln av Oscar Örum på Dagens Opinion här – där hittar du till exempel Maria Niemis tre förebilder i yrkeslivet och tre snapshots av Maria utanför jobbet.

Vill du kommunicera normkreativt?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!