Stora missen var avsaknaden av djävulens advokat & riskbedömning

Många har kommit med analyser och tyckanden kring Transportstyrelsens avsteg från lagen, det som också kommit att kallas för #Transportgate. När en statlig organisation gör ett stort fel är det såklart lätt att utifrån komma med kritik, så därför ska jag i det här inlägget fokusera på en lösning.

Behövs en djävulens advokat

Som kommunikationsstrateg med inriktning mot kriskommunikation kan jag se en tydlig brist, som hade kunnat göra att lagfrånsteget aldrig skett. Det är att ha någon som har funktionen som djävulens advokat – det vill säga att ha mandatet att ifrågasätta alla beslut och tänka sig det värsta tänkbara hela tiden. Och att den personen, eller någon annan lämplig i organisationen, får leda arbetet med att ta fram en ordentlig riskbedömning tillsammans med styrelsen.

I Transportstyrelsens fall verkar riskbedömningen ha fattats eller åtminstone inte kommunicerats ordentligt till styrelsen. Däremot har det framkommit att medarbetare på en rad olika nivåer internt har kritiserat och ifrågasatt beslutet, men detta verkar inte ha kommit fram till styrelsen. Elvy Söderström som satt i styrelsen för Transportstyrelsen sa till Aftonbladet att hon var naiv; ”jag reagerade inte så som man skulle ha gjort och ingen annan gjorde det heller.” Det vittnar också styrelseledamoten Mikael Ahlström om i Resumé; ”situationen togs inte upp på det sättet”.

Det blir tydligt att det inte fanns den ifrågasättande funktionen, djävulens advokat, i styrelsen som hade kunnat göra den stora skillnaden. Om den hade haft rollen att tänka på värsta tänkbara scenario och påpekat riskerna hade kanske styrelsen reagerat och inte agerat så naivt.

Riskbedömning

En viss riskbedömning fanns där trots allt. I Transportstyrelsens protokoll (publicerat av Breakit) går det att läsa konsekvenser som ”röja skyddsvärd information som kan användas för vidare angrepp mot Transportstyrelsen”, ”negativ publicitet” samt brott mot tre lagar. Men det här räcker inte.

I en ordentlig riskbedömning görs det tydligt inte bara vilka riskerna kan vara utan också hur troliga de är, samt hur stor skada de gör. Detta för att det ska bli tydligt för de som står inför beslutet vad de faktiskt har att göra med.

Här kan du se Sveriges Kommuner och Landstings modell för riskbedömningar, som jag själv använder mig av:

Riskbedömningsmall

Jag tycker också det är bra att se till att organisationen har gjort en SWOT-analys också, för att på så sätt kunna se var svagheter och hot finns:

SWOT-mall

Utifrånperspektiv viktigt

Allra helst görs riskbedömningen och SWOT-analysen tillsammans med någon utifrån, eller med pejl på omvärlden, för att bedömningen ska bli så pricksäker som möjligt.

Det är bra om styrelsen gör den tillsammans, för det aktiverar allas inre djävulens advokater. Det får också styrelsen att även i andra frågor ha det kritiska tänkandet med sig.

Behöver ni hjälp med kriskommunikation?

Hör av er till Hyvää! Eller läs mer om erbjudandet Strategi här.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää

NYTT UPPDRAG! Kommunicera barnkonventionens väg till lag

Hyvääs Maria Niemi står vid Barnombudsmannens dörr

Hyvääs Maria Niemi har anlitats som kommunikationsstrateg på deltid hos Barnombudsmannen under 2017 via Hammer & Hanborg.

Uppdraget går ut på att väcka intresse för och kunskapslyfta lokala politiker och offentlig sektor inför att FNs barnkonvention blir svensk lag under 2018, något som regeringen avser att göra.

Snacka om hedersuppdrag!

Funktion är varierande – därför är bra tillgänglighet allas intresse

Antal studenter med funktionsnedsättning 1993-2016 - i presentation hos Funka

Siffror från Stockholms universitet visar att 13 000 personer med funktionsnedsättningar studerade 2016, till skillnad från 1993 då bara 483 personer med funktionsnedsättningar studerade. Normer kring funktion håller på att luckras upp och då gäller det att er verksamhet hänger med.

Finns inga normalanvändare

18 maj varje år är Global Accessibility Awareness Day (GAAD) och det uppmärksammades bland annat av Funka som arrangerade en tillgänglighetsdag, med citatet ”Det finns inga normalanvändare”. Funktion är inte något som man antingen har eller inte har. Alla har en varierande funktion – både sinsemellan, och själv i olika situationer och över tid. Därför behöver funktions- och tillgänglighetstänket vara en naturlig del av verksamheten.

Själv har jag bland annat en hörselnedsättning i form av tinnitus, som i olika situationer och mycket beroende på min dagsform stör mig mer eller mindre. Ibland är den ett hinder och jag har svårt att höra, andra gånger tänker jag inte på det överhuvudtaget. Så är det för de flesta vad gäller funktion, att vi vänjer oss vid den funktion vi har och tänker bara på det när vi på något sätt blir hindrade i vardagen.

Interna verktyg lägst prio – men tvärtom hos användarna

Funka höll seminarium om hur organisationer prioriterar i sitt tillgänglighetsarbete

Intressant var när Funka visade hur tillgänglighetsarbetet prioriteras, kontra vad användarna faktiskt behöver. Det visar sig att det mesta arbetet läggs på externa webbplatser och interna verktyg sist, medan användare framför allt önskar en satsning på de interna verktygen eftersom det är dem de använder sig av varje dag i sitt arbete. Till skillnad från externa webbplatser som man kanske bara surfar in på ett par gånger om året.

Muspekare som går att styra med munnen

På Funkas GAAD-dag fick jag testa olika hjälpverktyg, till exempel en datormus som går att styra med munnen. Det blev snabbt väldigt tydligt hur svårt det kan vara att klicka på en länk eller att scrolla. Något som ger bättre insikt om hur en webbplats kan bli mer tillgänglig. Och en ständig påminnelse om hur viktigt det är att tänka normkreativt i sitt kommunikationsarbete.

Vill du ha hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på stört!

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

 

Emojis har tagit över – men vem bestämmer över språket?

Hijab emoji by The Unicode Consortium

För över två år sen, i januari 2015, skrev jag ett blogginlägg om att emojis kommer att ta över. Och även om spaningen verkligen inte enbart var min egen –  den baserades bland annat på ett mycket intressant samtal jag hade med Hyvääs samarbetspartner; kommunikationsstrategen Emelie Fågelstedt – är det roligt att se tillbaka på det nu idag för hur väl spaningen stämde.

Emojis bygger relationer

Idag kan det snarast kännas svårt att skriva ett meddelande utan en emoji. Som en yngre släkting sa; ”då känns det som att du är sur på mig”. Till och med i mejl till potentiella kunder kan det kännas märkligt att inte addera en emoji på slutet, för att understryka hur roligt ett samarbete skulle vara. Eller bara för att ge den personen ett leende, som en bra start på dagen. Att addera en emoji gör att mejlet blir mer mänskligt – det går från information till kommunikation, från en monolog till en konversation, från en kontakt till en relation.

The Unicode Consortium styr emojispråket

Det som kan tyckas lite underligt är att de som idag bestämmer över vilka emojis som finns och inte är den ideella organisationen The Unicode Consortium som skapades för att tillgängliggöra alla språk. Ironiskt nog blev det istället så att deras tekniska kommitté på elva personer en gång om året röstar om vilka nya symboler som ska ingå i emojispråket, och om några gamla ska strykas. Det är alltså elva personer som bestämmer över världens snabbast växande språk, enligt Svenska Dagbladet.

Emojis förmedlar normer

Eftersom de flesta människor utgår från sig själva när de kommunicerar så blev också den första raden emojis utifrån perspektivet hos de elva personerna i tekniska kommittén hos The Unicode Consortium. De fick också kritik för bristen på mångfald, och valde att göra något åt det – vilket du kan läsa mer om i MacWorld. Men trots tillskottet av olika hudfärger, familjer och stilar så glömde de en stor grupp – kvinnor med slöja. En man med turban fanns däremot redan. Det här tröttnade 16-åriga Rayouf Alhumedhi i Tyskland på och kontaktade The Unicode Consortium med sin egenritade hijabemoji, något du kan läsa om på SVT Nyheter. Hon fick svar bara efter en vecka, och blev sedan bjuden till konferensen Emojicon i San Fransisco, USA. I juni släpps hijabemojin.

Här kan du se alla nya emojis som släpps i juni av The Unicode Consortium.

Om du är intresserad av emojis historia så kan du läsa denna artikel i Svenska Dagbladet. Eller se SVT Kobra om det ordlösa språket och hur bilder och symboler färgar våra sätt att kommunicera.

Intressant läsning är också att följa Sara Léren som är agil utvecklare och expert inom inkluderande design på InUse – till exempel här om Världskulturmuséets smarta toalettsymboler som Hyvää ofta lyfter fram på inspirationsföreläsningar.

Vill ni ha hjälp med inkluderande bildspråk?

Eller hjälp med er visuella kommunikation, till exempel med att sätta en bildstrategi. Självklart ska ni få stöd på vägen – kontakta Hyvää!

 

/ Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation

Veckans brief: ”Normkreativt är proaktivt”

I Dagens Opinions nyhetsbrev Veckans brief kan du läsa en lång artikel där Hyvääs Maria Niemi intervjuas:

Skärmklipp från Veckans brief-artikeln med Hyvääs Maria Niemi

 

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation”, säger kommunikationsstrategen Maria Niemi. Och det är inom modebranschen som både skräck- och favoritexemplen hittas. 

”Tillsammans gör vi världen aningens lite bättre”. Så lyder Hyvää Kommunikations programförklaring. Bakom pr-byrån står Maria Niemi, som har specialiserat sig på vad hon kallar för ”normkreativ kommunikation”.

– Normkreativ kommunikation handlar om att experimentera och försöka luckra upp normer genom de ord, uttryck och bilder som en använder. Målet är att fler ska känna sig talade till och träffade, säger Maria Niemi.

Märk väl. Ord, uttryck och bilder som en använder. Inte ”man”. Det är väl ungefär hit som många svenska företag och organisationer har kommit. Det är att skrapa på den normativa ytan. Det normkreativt tänkande som utgör Maria Niemis erbjudande går betydligt djupare än så. Hon säljer inkludering. Och visst kan hon konstatera att det finns en marknad.

– Det är många företag som inte alls tänker normkreativt utan i stället kommunicerar stereotypt.

Det är måhända i modebranschen som det går att hitta de största extremerna. Eller varför inte använda det mer inkluderande begreppet tekoindustrin.

American Apparel, som med sin utstuderat sexistiska marknadsföring först fick vind i försäljningsseglen för att sedan braka ihop fullständigt i en serie konkursansökningar, var länge den givna fienden för många kritiker av modebranschens sätt att framställa kvinnor på.

På andra sidan står bland andra Åhléns, vars höstkampanj med syftet att ”bryta klädmaktsordningen” resulterade i en utomhusreklam med bland annat Per Schlingmann, sommedverkade iklädd tunika i trikåer.

– Åhléns har under många år vågat testa olika nya grepp, säger Maria Niemi som blev imponerad av varuhusets senaste kampanj som gick ut på att ett drygt hundratal kunder fick stå modeller enligt en först till kvarn-princip vid entrén till butiken Åhléns City i Stockholm.

Även Polarn O. Pyrets unisexkollektion och deras sätt att visa upp barn på ett varierat sätt får en släng av Maria Niemis berömslev. Norska Dressmanns försök att blidka normkritiska ögon får dock tummen ned.

– De körde en kampanj med olika typer av män som modeller. Sen när jag gick in och tittade på hemsidan var det återigen bara Robin Bengtsson-modeller på bilderna. Att göra en normkreativ kampanj som pr-kupp är inget du vinner på i längden. Det synas ganska snabbt.

Förr resulterade en problematisk bild i Elloskatalogen på sin höjd i en insändare i Borås Tidning. Det kändes knappt. Idag är all marknadsföring under lupp, inte minst en digital sådan. Tiderna förändras men som alltid gäller regeln att det är billigare att tänka efter före.

– De som kommunicerar väldigt stereotypt riskerar att åka på rejäla sociala medier-drev omedelbart. Att vara normkreativ är också att vara proaktiv, att slippa kriskommunikationen på Facebook-sidan.

Maria Niemi, med en bakgrund på bland annat Kommunal och RFSL, drog igång byrån sommaren 2014. När hon, som även är styrelseledamot i fackförbundet Dik, efter utbildning på bland annat Berghs, började arbeta med kommunikation såg hon mycket gjordes ”väldigt osmart”.

– Jag kände mig sällan träffad av den kommunikation jag såg. De flesta missade personer som jag, vilket är onödigt.

Maria Niemi är som hbtq-person, och som bärare av minoritetsspråket meänkieli, så att säga, dubbelt normbrytande. Erfarenheter som hon nu kan använda sig av i den egna byrån, vars namn Hyvää Kommunikation betyder just ”bra”, eller ”god” kommunikation.

– Många tycker att de är bra på att exempelvis kommunicera jämställt men i själva verket räknar de bara antal hit och dit utan att tänka på hur de faktiskt framställer kvinnor och män i ord och bild. Det är väldigt intressant att vara med när människor upptäcker det.

På kundlistan finns mycket offentlig sektor. Maria Niemi har bland annat jobbat med Systembolaget, Region Östergötland och Stockholms stadsbibliotek. Statliga bolag, myndigheter och landsting har riktlinjer som förordar en demokratiskt och inkluderande kommunikation, några sådana krav finns inte inom det privata näringslivet. Maria Niemi tycker dock att det går, rent krasst, går att räkna hem normkreativitet.

– Såväl privat som ideell sektor har förstått att det är gångbart. Vi har kunnat se en normkreativ marknadsföringstrend under flera år nu, och det kommer att fortsätta i takt med att fler företag märker att folk därute är trötta på den trista stereotypa reklamen. Vi vill se reklam lika varierad som världen är.

Hon tycker att pr-konsulter har en del att lära av reklambranschen.

– Reklambyråerna ligger mycket mer i framkant när det kommer till att skapa normkreativa kampanjer. Men som jag ser det är hela den svenska kommunikationsbranschen väldigt intresserade av att utvecklas och bli mer inkluderande. Det räcker att åka till Norge för att se att vi ligger före, säger Maria Niemi med en passning till nämnda Dressmann.

Hur bör en normkreativ kampanj byggas upp?
– Först och främst handlar det om att utgå från den egna verksamheten och de egna affärsmålen. Vilka är vi? Vilka når vi idag och vilka vill vi nå? Där har vi de grundläggande frågeställningarna. Det måste stå klart för att engagemanget för en kampanj ska hållas uppe.

Att ha med sig ledningen på tåget är ett måste.

– Likaså att låta en utomstående göra den inledande analysen, annars blir det lätt fel från början vilket är helt onödigt. Det är för övrigt bra att ha med sig ett stöd utifrån under hela vägen, även i det vidare arbetet, för att få in energi och verkligen se till att det blir av.

Maria Niemi håller också i föreläsningar som ska fungera som normkreativ inspiration.

– Överlägset bäst resultat har vi uppnått de gånger som vi följt upp föreläsningen med en workshop. Det är genom att jobba praktiskt med normkreativ kommunikation som insikterna verkligen fastnar.

Hur ser man till att följa upp projekt för att säkerställa att de verkligen varit inkluderande – hur är det med mätbarheten?
– Oftast inleds ett uppdrag med en analys av den nuvarande kommunikationen. Jag utgår från en checklista på sju punkter. Det bör ske en uppföljning minst en gång vartannat år, helst årligen. En kund har valt att göra en koll en gång i kvartalet, för att hela tiden hålla sig vaken, eftersom det är lätt att trilla tillbaka i gamla mönster.

Vilka normer tror du kommer ifrågasättas i kommunikationen framöver?
– Då tänker jag exempelvis vi kommer se syntolkning av bilder och filmer i sociala medier och bra ljud med hörslingor i paneldiskussioner.Tillgängligheten kommer att öka. Det ska gå att uppskatta Facebook även som synskadad. Som jag ser det är hela den rörelsen på frammarsch. Folk börjar förstå.

Du kan läsa hela artikeln av Oscar Örum på Dagens Opinion här – där hittar du till exempel Maria Niemis tre förebilder i yrkeslivet och tre snapshots av Maria utanför jobbet.

Vill du kommunicera normkreativt?

Kontakta Hyvää så får du hjälp!

OFFICIELL STOCKHOLMSRELEASE för boken Stå upp när det blåser

Releasefest på Kåken, Regeringsgatan 66, den 16 juni kl. 16:30-20:30 - en kväll med samtal med författaren och medförfattare, poesi, bar och U21-matchen. Allt i regi av podden Klackspark.

 

Välkommen till releasefest för boken Stå upp när det blåser av Sofia B. Karlsson – om hur lagidrotten kan verka för inkludering och mot våld och homofobi!

Hyvää har stått för redaktörskap och textbearbetning av boken, som ges ut av Pintxo Förlag.

Det blir en kväll med samtal med författaren och medförfattare, poesi, bar och U21-matchen. Allt i regi av podden Klackspark.

När och var?

Kåken, Regeringsgatan 66, den 16 juni klockan 16:30 – 20:30

Anmälan

OSA till karin@kultpr.se senast 14 juni

 

NYTT UPPDRAG: Jämställdhets- och jämlikhetsgranskning av platsannonser

Platsannons från Timrå kommun

Hyvää har fått uppdraget att för andra gången jämställdhets- och jämlikhetsgranska Timrå kommuns platsannonser. Den förra granskningen gjordes i december och nu här senast i maj.

Kanske behöver din organisation hjälp med samma sak? Kontakta Hyvää!

Såhär syntolkar du bilder i sociala medier

Använder synskadade sociala medier som Instagram till exempel? Ja, visst! Så därför bör du se till att alla kan förstå bilderna du publicerar genom att syntolka dem. Dessutom hjälper det också alla med seg uppkoppling som inte lyckas ladda in bilderna. Det ökar tillgängligheten för alla, helt enkelt.

Och det bästa av allt – det är inte ett dugg svårt!

Syntolkning går ut på att skriva en enkel beskrivande text av vad bilden visar. På webbplatser har det gjorts länge med så kallade alt-texter på bilder. Nu gäller det att ta vanan vidare till sociala medier.

Såhär syntolkar du bilder

  1. Ladda upp bilden
  2. Skriv den bildtext du hade tänkt dig
  3. Lägg till: ”Syntolkning:” och därefter beskriver du vad bilden innehåller

Här har du ett exempel från Hyvääs Instagramkonto @hyvaakommunikation (Efter bildtexten står det ”Syntolkning: Hyvääs Maria Niemi står utanför huvudkontorets entré”):

Såhär kan det se ut när du syntolkar en bild

Mer läsning/lyssning

Tipstack till Alex Alexandersson som jobbar som IKT-pedagog (länk till Twitter-profil)!

Mer om syntolkning på sociala medier kan du läsa och höra om via journalist Anna Bergholtz.

Vill du kommunicera med fler

Hyvää kan hjälpa dig att kommunicera mer normkreativt. Kontaktuppgifter här!

NYTT UPPRAG: Systembolagets sociala medie-organisation

Systembolagets logotyp

Systembolaget har anlitat Hyvää för hjälp med analys och förslag till ny organisering av sociala medie-arbetet. Uppdraget pågår under våren 2017.

NYTT UPPDRAG: Bearbetning av bok om inkludering i idrotten

Omslaget till Stå upp när det blåser

Idrotts- och jämlikhetsprofilen Sofia B. Karlsson har anlitat Hyvää för textbearbetning och redaktörskap av boken ”Stå upp när det blåser” som kommer ut i juni 2017 hos Pintxo Förlag. Boken handlar om inkludering i idrotten och hur förväntningar på unga killar både formar dem och kan vara ett hinder för utveckling inom klubbar och föreningar.

Håll utkik efter releasefesterna som är i Göteborg och Stockholm i juni!

Vill du veta mer?

Tveka inte att mejla info@hyvaa.se så får du veta mer! Eller har du också en bok som behöver skrivas och struktureras om – då har du din hjälp här.

Nätdejtingexperten har testat Tinder

Maria Niemi har testat Tinder

Kanske minns ni hur Hyvääs Maria Niemi fasade för nätdejting i fjol – trots att hon blivit Sveriges nätdejtingexpert efter sin utställning om nätdejtingens historia; #Nätromans på Internetmuseum. Nu har hon skrivit en ny krönika på ämnet, eftersom hon som nysingel i fjol fick anledning att testa Tinder.

Och på tal om relationer – den här purfärska forskningen från Stockholms universitet visar att det finns ökad risk för skilsmässa när hushållsarbetet lämnas åt kvinnan utan att hon får uppskattning för det. Niemis kirunakompis Jani Turunen är en av forskarna. Något som också The Conversation uppmärksammar, med denna fyndiga rubrik:

”Roses are red, violets are blue, I’ll stay forever if you scrub out the loo”

Hur lättläst är din text? Mät med LIX-räknaren!

Läsbarhetsindex (LIX) kan användas för att få uppfattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent.

Tack vare den här LIX-räknaren kan du själv se om din text är lättläst.

Till exempel får den här webbplatsen läsbarhetsindex 38, vilket innebär att den klassificeras som ”lättläst, skönlitteratur, populärtidningar”.

Vill du ha hjälp med text?

Hör av dig till Hyvää!

Skriv inkluderande – på franska (och meänkieli)

Också i Frankrike växer intresset för normkreativ, inkluderande kommunikation. Nyligen har en ”inkluderande skrift” lanserats i Frankrike, som visserligen verkar fokusera mest på könsmässig jämlikhet. Men det var å andra sidan också så det började i Sverige, innan man började ta in fler perspektiv i beräkningen.

Till exempel handlar skriften om att skapa yrkestitlar som fungerar även för kvinnor. Dagens yrkestitlar är nämligen i maskulinum.

Men mest intressant är ändå att skriften föreslår att fokusera på ord som ”mänsklig” snarare än köns- och genusstereotyper. Ett exempel på det är ”De mänskliga rättigheterna” som på franska heter Les Droits d l´Homme, där Homme betyder man, medan skriften föreslår att istället skriva Les Droits Humains.

Läs mer om inkluderande franska på Helena Hansens blogg.

HBTQ på meänkieli

Och förresten har Met Nuoret gett ut en HBTQ-parlör på meänkieli. Hyvää!

Vill du bli mer normkreativ?

Kontakta Hyvää! Eller prenumerera på månadsbrevet.

”NYTT” UPPDRAG: Kurs i kriskommunikation ännu ett år

Hyvää har fått klart med Nackademin att i år igen hålla kursen i kriskommunikation också för kull -16 på utbildningsprogrammet Marknadskommunikatör i sociala medier. Kursen går av stapeln hösten 2017.

Hyvääs Maria Niemi fick som lärare snittbetyget 5,8 av 6 i studenternas kursutvärdering 2016. Här kan du läsa mer om kursen i kriskommunikation 2016.

Kursupplägg

Kursen tar upp arbetet innan, under och efter krisen. Fokus ligger på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerar kursen.

Kursen tar till exempel upp:

  • Hur du gör en riskbedömning
  • Hur du tar fram en kriskommunikationsplan
  • Hur du blir förberedd inför kriser
  • Hur du hanterar kriser – och vad du ska undvika
  • Hur du hanterar nättroll och rättshaverister
  • Hur du vänder en kris till framgång

Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.

Hyvääs årskrönika 2016

2016 blev Hyvääs tredje verksamhetsår och andra år på kontoret i Skanstull i Stockholm.

Hösten 2015 hjälpte Hyvääs vd Maria Niemi Stockholms stadsbibliotek att ta fram en biblioteksplan för åren 2016-2020 som kommunfullmäktige fattade beslut om hösten 2016. Du kan läsa hela biblioteksplanen ”Här är världen större” här.

  • Maria bidrog med skarp analysförmåga, erfarenheter från tidigare visionsarbeten och djup kunskap om organisationsprocesser. För mig som projektledare var det mycket värdefullt med en konsult som hela tiden lyssnade in organisationen men samtidigt vågade ifrågasätta och trycka på, säger Anna Wåglund, kommunikationschef på Stockholms stadsbibliotek.

Bildstrategi och hackathon

I början av året anlitade paraplyorganisationen Studieförbunden Hyvää för att ta fram en ny bildstrategi för digital kommunikation. Under våren var också Hyvää med och arrangerade Re:Invent Milk – ett hackathon om framtidens hållbara mat, ihop med Fågelstedt Kommunikation och Another Tomorrow för LRF Mjölk.

Marknadsföring för Guldbaggenominerad film

Hyvää anlitades i början av året för att ta fram marknadsföringsmaterial för filmaren Ida lindgrens film Kroppen är en ensam plats. Den har nu blivit Guldbaggenominerad i kategorin Bästa kortfilm!

Kriskommunikation

Under hösten anlitades Hyvääs Maria Niemi som huvudlärare för en tre veckors kurs i kriskommunikation på Nackademins utbildning Marknadskommunikatör i sociala medier.

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.
– Eleverna på Marknadskommunikatör i sociala medier, Nackademin, om kursen Krishantering i sociala medier och Maria Niemi som huvudlärare.

Statistik som välspridd infografik

Samtidigt under våren fick Hyvääs vd Maria Niemi ett halvtidsuppdrag fram tills årsskiftet på myndigheten SCB som redaktör. Där jobbade hon framför allt med digital kommunikation, och tog bland annat fram copy till infografik för sociala medier:

Infografik från SCB: Utlandsfödda i Sverige kommer oftast från Finland. Och är kvinnor.
Copy till SCB:s infografik som publicerats på Facebook, Twitter och Instagram. September 2016. Räckvidd: över 250 000 personer. Har gillats över 1 300 gånger och har över 800 delningar.
Infografik från SCB: Det blev en Alexander! Så heter 35 771 andra i Sverige.
Copy till infografik på SCBs sociala medie-kanaler (Facebook, Twitter och Instagram). Våren 2016.

Normkreativ kommunikation

En stor del av våren ägnades åt projektet Fairtale – en normkreativ bildbank som bland annat fått förstudiestöd av Vinnova. Bland annat var teamet talare på Geek Girl Meetup.

Hyvääs Maria Niemi var med i livestudion på SR Gränslöst om att bryta mot normer. Maria Niemi beskrevs också som en ”change maker” i HonkPlease.

Under hösten anlitades Hyvää av myndigheterna Universitetskanslerämbetet och Statens konstråd för analys och utbildning inom normkreativ kommunikation inom utvecklingsprojektet Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM. Hyvääs Maria Niemi var också talare på Webbdagarna Offentlig sektor på samma tema.

Det var också roligt att få bevis på att normkreativ kommunikation fungerar i form av resultat från KTH. Dagens Media rapporterade i slutet av året att normbrytande var största reklamtrenden 2016.

I vår fortsätter skrivandet av boken om normkreativ kommunikation – som fått utvecklingsstipendiet Creo av facket DIK. Lägg till dig på intresselistan här.

Jätten – årets bästa film och dessutom normkreativ!

Jätten, Triart Film

Året börjar närma sig sitt slut och förhoppningsvis har du en skön ledighet att se fram emot snart. Då kan det vara särskilt härligt att njuta av bra filmer och böcker.

Jag har tidigare samlat ett gäng normkreativa film- och boktips här. Och nu kommer ett till; filmen Jätten av Johannes Nyholm – en lovsång till människor i marginalen och hur man hanterar utanförskap. Såhär beskrivs filmens handling:

”Rikard, autistisk och gravt missbildad, skiljdes vid födseln från sin mor. Nu, 30 år senare, är han övertygad om att få henne tillbaka om han bara vinner de Nordiska mästerskapen i boule. Tänk om han kunde få till det där perfekta kastet, den där magiska känslan när allt klaffar – och vinna den där stora pokalen att visa för mamma. Rikards sköra fysik och en hårt dömande omgivning får inte stoppa honom. Till sin hjälp har han sin bäste vän och tränare Roland, tre klot i skimrande guld och en 50 meter hög jätte.”

Jätten är Johannes Nyholms långfilmsdebut. Förutom att det är en fantastiskt välgjord film vad gäller manus, regi, foto, musik, klippning – ja hela filmhantverket är att beundra – så är det också en av få filmer där människor med olika typer av funktionsnedsättningar innehar en stor del av rollerna.

Passa på att se den nu innan den slutar gå på bio! Den förtjänar att ses på en stor skärm.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

NYA UPPDRAG: Myndigheter som vill bli mer normkreativa

Hyvää har fått i uppdrag att hjälpa myndigheterna Universitetskanslerämbetet och Statens konstråd att bli mer normkreativa med anledning av utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM).

Båda uppdragen går ut på att analysera dagens kommunikation och utifrån det jobba fram förslag på förändringar. Kommunikationspersonalen utbildas också i normkreativ, inkluderande kommunikation.

Jättekul att få hjälpa myndigheter inom detta område, tycker Maria Niemi på Hyvää och välkomnar de två nya kunderna!

Statens Konstråd logotyp

Universitetskanslerämbetet

 

Glöm inte formuläret i din normkreativa kommunikation

Maria Niemi talare på Webbdagarna Offentlig sektor 2016

I slutet av oktober talade jag på Webbdagarna Offentlig Sektor om hur du når fler med normkreativ kommunikation.

I ett av mina tips tog jag upp området formulär och blanketter – och hur lätt det är att de blir exkluderande. Ofta finns för få alternativ att välja mellan, till exempel bara två alternativ för kön. Bland annat lyfte jag det här exemplet från Capio Psykiatri. Eller att själva rubriken för formulärrutan utgår från normen, till exempel att det står ”Förälder:” trots att alla barn inte lever med en eller två föräldrar utan med andra vårdnadshavare.

Efter talet på Webbdagarna kom den här reaktionen på Twitter från Ekaterina Samoylina som är kommunikatör på Socialstyrelsen:

Tweet av Ekaterina Samoylina: Efter presentation om normkreativ kommunikation tvekar jag om företag som bara har "kvinna" och "man" i "Välj kön".

Normkreativa formulär

Så er organisation och ert varumärke har allt att vinna att se över era formulär och blanketter. Vill ni ha hjälp – kontakta Hyvää såklart!

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation

Krishantering i sociala medier – kurs i tre veckor

Ord som "Lärorik", "Intressant" och "Bästa läraren" finns i elevernas utvärdering.
Ord från elevernas utvärdering av kursen, som fick 5,55 av 6 poäng i genomsnittligt betyg.

Under tre veckor i höst höll jag en kurs i kriskommunikation och krishantering i sociala medier på Nackademins utbildning Marknadskommunikatör i sociala medier. Eleverna fick lära sig hur de jobbar innan, under och efter krisen. Fokuset låg på sociala medier, även om kriskommunikation i stort dominerade kursen.

Kursen tog till exempel upp:

  • Hur du gör en riskbedömning
  • Hur du tar fram en kriskommunikationsplan
  • Hur du blir förberedd inför kriser
  • Hur du hanterar kriser – och vad du ska undvika
  • Hur du hanterar nättroll och rättshaverister
  • Hur du vänder en kris till framgång

Är du intresserad av en liknande kurs för din organisation? Hör av dig till Hyvää!

Eller är du intresserad av att anställa en nybakad kommunikatör som är särskilt luttrad på att hantera kriser i sociala medier? Hugg någon av dessa – de går nämligen ut sitt utbildningsprogram på Nackademin till årsskiftet:

Klassen Marknadskommunikatör i sociala medier -15 på Nackademin

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Fler godkända KTH-studenter med normkreativt material

KTH släppte i veckan en mycket intressant upptäckt. Efter att deras forskare stöpt om kursmaterialet i en programmeringskurs till att vara mer könsneutralt klarade såväl fler män som kvinnor utbildningen.

KTH-forskarna ändrade formuleringar, uttryck och vardagliga exempel till att bli mer könsneutrala. De ökade också betoningen på det tvärvetenskapliga synsättet. Resultatet blev fler godkända studenter – oavsett studenternas kön. Dessutom tog de mindre tid på sig att slutföra kursen, vilket tolkas som att det har blivit enklare för studenterna att ta till sig kunskaperna.

– En hypotes är att materialet blir mer neutralt och därmed mer inbjudande. Det är enklare att placera sig själv i ett sammanhang om ramarna inte redan är satta, genom till exempel stereotypa representationer. Det gör det även enklare att tolka yrket och/eller ämnet utifrån sig själv och sina behov samt intressen om bredden i det betonas, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

Normkreativ kommunikation funkar

Jag har tidigare bloggat om att det inte går att rekrytera mångfald med enfald, speciellt med koppling till IT och tech. Däremot fungerar normkreativ kommunikation, vilket KTH-forskarnas upptäckt visar. Att kommunicera icke-stereotypt och mer könsneutralt är en del av normkreativ kommunikation, som Hyvää har i sitt tjänsteutbud.

KTH-forskarna tror att det även kan fungera för andra utbildningar.

– Genomströmningen kan nog öka åtminstone i teknikorienterade utbildningar där en stereotyp representation av utövarna florerar i bland annat populärkulturen, samt där lärarna på kursen inte tidigare har tagit problemet i beaktande, säger KTH-forskaren Maria Svedin.

KTH-forskarnas arbete är av sådan dignitet att artikeln ”Gender neutrality improved completion rate for all” precis blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computer Science Education.

 

/Maria Niemi, vd Hyvää Kommunikation