Tre hetaste från Hyvää

Webbstatistiken visar tydligt vilka inlägg från Hyvää som väcker allra störst intresse. Dessa finns på topplistan senaste året:

  1. Såhär syntolkar du bilder i sociala medier
  2. Normkreativitet är praktiken & normkritik är analysen
  3. Välj rätt namn för organisationen

Det blir tydligt att det som ni som läser den här bloggen är allra mest intresserad av är strategiska, handfasta tips samt argument att använda i ert arbete. Därför ska jag försöka ge er mer av sånt framöver.

Tack för allt engagemang!

/Maria Niemi, vd Hyvää

Missa inget från Hyvää

Om du inte vill missa inlägg, erbjudanden och bra tips – prenumerera på Hyvääs månadsbrev som kommer ut ungefär tio gånger per år.

Du anmäler dig till Hyvääs månadsbrev här.

 

 

 

Verktygsboken PraLin för lika rätt i skolan

Omslaget av verktygsboken PraLin som är i lika och där titeln står i mintgröna, lite brokiga, bokstäver.

Nu kan du beställa verktygsboken PraLIn: praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan.

Verktygsboken är en praktisk guide för skolpersonal och elever att tillsammans undersöka och ompröva olika normer och maktrelationer som de stöter på i skolans vardag. PraLin och arbetssätten i boken kopplas enkelt till diskrimineringslagens nya krav på arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Hyvääs Maria Niemi har bidragit med en novell i verktygsboken PraLin, som tagits fram av ADU, Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala tillsammans med Malmö mot Diskriminering, med finansiering av Arvsfonden.

Beställ PraLin här:

Du beställer boken genom att mejla adu@sensus.se

För dig i förskolan

Det finns även en liknande verktygsbok för dig som jobbar i förskolan, som Maria Niemi också bidragit med en novell till. Den heter Tänka tillsammans och gavs ut 2015 av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Du kan beställa också den direkt via dem.

Redaktionellt uppdrag och analys av designbranschen

SCB:s logotyp i lila

Under hela hösten kommer Hyvää hjälpa Statistiska centralbyrån, SCB, med att se om det går att organisera det redaktionella arbetet med digital kommunikation bättre. SCB vann Stora kommunikatörspriset 2017 för Bästa offentliga kommunikation tack vare satsningen Sverige i siffror, men har nu mött nya utmaningar efter en omorganisation. Där kommer Hyvää in i bilden, som tas in som underleverantör via huvudbyrån Intellecta Corporate.

I vinter medverkar också Hyvääs Maria Niemi i Omformas magasin med en normkritisk analys av designbranschen. Mer information om det kommer senare i höst. Omforma är en ideell förening som verkar för nya strukturer för designbranschen.

Omformas animerade logotyp

Uppdatering 180903:

I höst kommer Hyvää också hålla en normkreativ kommunikationsworkshop för kommunikatörerna i Huddinge kommun.

Huddinge kommuns logotyp med svart sköld på grå botten

Stereotyper är garanterad kommunikationsfail

I veckan var Hyvää på konferensen #VågaFaila som hölls på Museum of Failure på Kulturhuset – Studion i Stockholm. Där togs flera exempel upp om hur viktigt det är att det finns utrymme för att misslyckas, för att kunna komma fram till något helt nytt. Till och med att det krävs att vi bryter mot normer för att innovationer ska kunna ske.

Som citatet från filosofen Ludwig Wittgenstein:

”If people did not sometimes do silly things, nothing intelligent would ever get done.”

Stereotyper är inte smart kommunikation

Bic-pennan på Museum of Failure i Stockholm
Känd flopp: Bic-pennan för kvinnor

Samtidigt går det att undvika att göra uppenbart dumma grejer. Du kan vara fånig och djärv i idérummet, utan att ta det så långt så att du förverkligar allt som kommer upp. Här gäller det att verkligen stämma av med människor där ute, till exempel genom att be om fler ögon på sin idé. Inte minst från dem som du tänker dig ska köpa konceptet. För stereotyp kommunikation börjar allt mer bli ett säkert sätt att dra på sig kritik. Reklamforskaren Nina Åkestam har också gjort intressanta upptäckter i sin forskning om stereotyp reklam – till exempel att icke-stereotyp reklam fungerar bättre;

”Genom att exponeras för reklam med mångfald så blir vi bättre på att känna empati och samhörighet men mångfald i reklam leder också till den kortsiktiga effekten att våra köpintentioner ökar för det varumärket som kommuniceras.”

Pennmärket Bic stämde troligen inte av sin idé med tillräckligt många när de  tog fram en särskild penna ”for her” i stereotypa färgerna rosa och lila. De tog fram en lösning på ett problem som inte fanns. Snarare skapade de ett problem för sig själva genom att verka okunniga. Just därför åkte de på en enorm kritikstorm och nu är pennan uppmärksammad som en totalflopp och representerad i Museum of Failure. Den blev till och med totalraljerad över i The Ellen Show, ett klipp som blev en viral succé:

Normkreativ kommunikation är smart och proaktivt

Istället för trist stereotyp kommunikation är normkreativ kommunikation en framgångsfaktor för ett modernt varumärke. Vill du ha hjälp med att bli mer normkreativ – hör av dig till Hyvää.

 

/Maria Niemi, vd

Hyvää blir AB!

Hyvää blir AB! Bra kommunikation för bra saker - nu i bättre form.

Bra kommunikation för bra saker – i bättre form än någonsin nu när Hyvää blir aktiebolag. Såhär snart inpå fyraårsdagen.

Tack för ett hyvää samarbete, alla ni som hängt med sedan starten i juni 2014!

Somriga hälsningar
Maria Niemi, vd Hyvää AB

Normkreativa fria teatrar

Teatercentrums logotyp

Teatercentrums årsmöte för fria teatrar i Helsingborg i maj föreläser Hyvääs Maria Niemi om normkreativ kommunikation.

Ur programmet:

”Normkreativ kommunikation är proaktiv kommunikation. Den stärker varumärket, främjar trovärdighet och förtroende och stärker verksamhetens relevans för framtiden.”

Rusta dig INNAN krisen kommer

Podden Digitalt med Maria Niemi om kriskommunikation

I senaste Podden Digitalt är Hyvääs Maria Niemi med och pratar om kriskommunikation. Hur ni kan göra för att rusta er innan krisen kommer – för det är bara en tidsfråga innan den gör det – och hur ni hanterar den när den väl är ett faktum.

En timma om ett av Maria Niemis favoritämnen, för kriskommunikation kan också vara riktigt kul. Missa inte möjligheterna som kommer av en kris!

Du kan lyssna på Podden Digitalt här eller via iTunes om du föredrar det.

Podden Digitalt om kriskommunikation – såhär såg det ut

Niklas & Malin från Podden Digitalt med Maria Niemi i mitten
Niklas & Malin från Podden Digitalt med Maria Niemi i mitten

Maria Niemi i Podden Digitalt-studion

NY KUND: Region Dalarna

Kommunikatörer i hela Dalarna ska utbildas inom normkreativ kommunikation under våren 2018. För det uppdraget har Region Dalarna anlitat Hyvää.

 

Region Dalarnas logotyp

Ny krönika om nätdejting på Internetmuseum

#Nätromans - Maria Niemis utställning om nätdejting på Internetmuseum

Som vanligt på Alla hjärtans dag släpper Hyvääs Maria Niemi en krönika om nätdejting på Internetmuseum – denna gång om hur nätdejting bryter barriärer och försörjer psykologer.

Maria Niemi gjorde 2015 utställningen #Nätromans om just nätdejtingen på Internetmuseum. I samband med det var hon också med i TV4 Nyhetsmorgon som nätdejtingexpert:

Välj rätt namn för organisationen

Ibland får Hyvää frågan om att stötta upp i namnprocesser. Det är lika intressant varje gång att jobba med en sådan fråga, för samtidigt som ett namn bara är ett namn så är namnet också precis allt. Ett bra namn gör människor inom organisationen stolta. Medan ett dåligt namn gör att personer ständigt tvingas förklara vad det är för organisation och bemöta missförstånd, istället för att direkt kunna gå in på ett samtal om vad organisationen faktiskt gör och vilka frågor som är viktiga just nu.

Fackförbundens namnbyten

Det är kanske därför frågan varit så stor inom fackförbunden. Många har släpat med historiska namn som inte alltid är relevanta idag. Vi har sett fackförbund gå samman och bli Unionen, vi har sett SKTF byta namn till Vision och ST försöka byta till Sterka utan att lyckas.

Det är lätt att bli hemmablind för namnets betydelse. Innan jag startade Hyvää jobbade jag som ansvarig för varumärke och sociala medier på fackförbundet Kommunal. Efter 20 års medlemstapp startades en stor förändringsresa som ledde till att tappet vändes och att Kommunal gått plus i medlemsantal sen dess (även 2017 enligt Arbetet).

I den resan vändes det på alla stenar, däribland namnet. Var namnet Kommunal relevant för medlemmar som jobbar inom privata företag, som jobbar som djurskötare, på lantbruk eller med att städa i andras hem? Den frågan var värd att ställa sig och det gjorde vi. Men vi hade inte riktigt greppat namnets enorma betydelse för människor. Undersökningen som gjordes 2012 läckte och resulterade i upprörda röster i riksmedia. Samtidigt gav det oss rejält kött på benen; 88 procent kände till namnet Kommunal och väldigt många ville behålla det. Så det blev också resultatet – Kommunal heter Kommunal än idag.

Det betyder inte att frågan inte är värd att ställa sig ibland – tvärtom. Att få en sådan respons är ovärderlig som kompass.

10 tips vid val av namn

Har ni börjat ställa er frågan om namnbyte? Eller kanske sätta namn för något helt nytt. Interbrand har skrivit en artikel om de 10 vanligaste misstagen när man ska sätta ett namn för en organisation eller företag. Här kommer en kort sammanfattning med mina tankar kring det.

  1. Namnet får inte komma sist i processen.
    Att sätta ett namn, både juridiskt, psykologiskt och mentalt inom organisationen, är en lång process. Det är synd om ett stort arbete ska tappa energi eller rentav falla på grund av det.
  2. Namnsättning är lika mycket strategi som kreativitet.
    Ett namn ska få människor att komma ihåg och välja er inte bara nu men också i framtiden. Namnvalet måste grunda sig på en strategi och inte på ordfyndighet.
  3. Glöm inte kreativa briefen.
    Som innehåller var ni är idag, var ni vill, vilka värden ni står för och som grundar sig på research, fakta och analys. Ni kan kalla det kreativ brief eller annat, men hoppa inte över grundjobbet (och här kan ni behöva externa ögon så tveka inte att ta in det).
  4. Bättre att vara unik än informativ.
    Ett unikt namn, som särskiljer dig från liknande organisationer och företag, är klart mycket bättre än ett informativt namn som säger vilken bransch du tillhör.
  5. Juridiken är snårig.
    Se till att det går att välja namnet juridiskt innan du förälskar dig för mycket i ett namn. Och inte bara juridiken – kolla upp webbadresser, sociala medie-konton och googla på’t. Du vill inte behöva fastna här.
  6. Tänk globalt.
    Oavsett om du verkar på en svensk marknad eller internationellt tvingas du tänka globalt. Återigen, sociala medier och internet har inga nationsgränser. Vad betyder ordet på olika språk – det är värt en fundering.
  7. Allt behöver inte ett namn.
    Det blir lätt en hysteri att namnsätta varenda projekt, varenda gren. Plötsligt står du där med en enorm varumärkesplattform som tenderar att konkurrera med varandra.
  8. Byt inte namn av emotionella skäl.
    Skälen ska vara strategiska och utgå från era målgrupper, medlemmar och kunder. Inte för att du eller ledningsgruppen ogillar namnet av något skäl.
  9. Missa att namnet behöver en story.
    Utan att ha en bra förklaring, en berättelse, kring namnet kommer det antingen kännas onödigt och kritiseras därför, eller så missar ni ett bra tillfälle att bygga engagemang.
  10. Sluta inte arbetet vid namnet.
    Satt namnet och känner dig färdig? Glöm det. Nu börjar det riktiga arbetet att bygga ett engagemang kring det ni gör. Människors upplevelse av er börjar kanske vid namnet men beror på vad ni gör varje dag. Se till att associationerna till namnet blir positiva genom att göra bra saker.

Vill du ha hjälp med namnprocessen?

Kontakta Hyvää

 

/Maria Niemi, vd Hyvää

Talare på Webbdagarna om kriskommunikation

Kris och panik – eller? Så hanterar du kommunikationen i ett tufft läge

Webbdagarna – 20-21 mars 2018 – Stockholm
Ibland drar debatten igång och din organisation befinner sig plötsligt mitt i en kommunikationskris. Eller gör den verkligen det? Hur vet du när det är skarpt läge eller när det bara är högt tryck i exempelvis sociala medier?
Hyvääs kommunikationsstrateg Maria Niemi hjälper dig att bedöma vad som är en kommunikationskris och vad som inte är det. Hon belyser vilken roll sociala medier spelar i ett krisläge och inte minst – hur du undviker att göra krisen värre.
Webbdagarna 20-21 mars 2018 i Stockholm

Hyvääs årskrönika 2017

Maria Niemi 2017. Foto: Jennie Kumlin
2017 togs nya pressbilder @Jennie Kumlin

2017 har präglats av längre och strategiska uppdrag. Bland annat har Hyvääs Maria Niemi under hösten gått in på deltid som kommunikationsstrateg med fokus på kriskommunikation på Stockholms stadsbibliotek. Det uppdraget fortsätter också nu i vår.

Här nedan kan du läsa mer om vad Hyvää gjorde 2017.

 

Strategi-uppdrag

Copywriting

Utbildning, föreläsningar & workshops

Blogg-inlägg 2017

God fortsättning på det nya året!

Tveka inte att kontakta Hyvää om du behöver hjälp med strategi, copywriting eller normkreativ kommunikation, eller en föreläsare i något av dessa områden.

 

/Maria Niemi, vd & ägare Hyvää

NYTT UPPDRAG: Makalösa Föräldrar vill ha vårdnadsfred

Makalösa föräldrars logotyp

Hyvää har anlitats av Sveriges Makalösa Föräldrar för att komma ett steg vidare i frågan om vårdnadsfred.

Idag höll Hyvääs Maria Niemi en workshop i kommunikationsstrategi för styrelsen, där vi tittade på utmaningen och vilka lösningar som finns.

Behöver ni också hjälp med strategin?

Kontakta Hyvää och berätta om er utmaning!

Planera sociala medie-beredskapen inför kris

Åhléns har kommunicerat modigt och normkreativt, något som väckt reaktioner  och även hatstorm. Dessutom blev de drabbade av terrordådet i Stockholm 2017. I Resumé finns ett intressant reportage om Åhléns kriskommunikation.

”När vi postade luciapojken hade vi en beredskap. Det har ju stormat kring oss förut och det har vi alltid kunnat hantera. Men nu kommenterade så oerhört många samtidigt och när vi inte lyckades rensa bort negativa kommentarer tillräckligt snabbt så spred det sig och eskalerade. Därför är den största lärdomen att vi behöver ha en större beredskap.”
– Åhléns marknadschef Lina Söderqvist

Nu finns det fler internt som kan gå in och moderera om det skulle behövas. Dessutom kan Åhléns ta in beredskap från externt håll.

De lärde sig den hårda vägen. Det behöver inte ni göra.

Planera beredskapen såhär:

  1. Minst två har det vardagliga ansvaret att moderera sociala medie-kanaler. Hur liten organisation ni än är eller hur liten kanal du än har, så behövs det minst två som kan moderera. Tänk på att det finns lagar som måste följas, ibland skyndsamt. Då gäller det att någon kan göra det.
  2. Vilka kan hoppa in om ni drabbas av kritikstorm? Det bör vara minst två till som kan hoppa in snabbt. Oavsett om de finns internt eller externt måste de veta hur man gör och ha rätt behörigheter. Alla som modererar sociala medier i er egen organisation utanför vanlig arbetstid bör ha i sitt avtal att de är Kommunikatör-i-beredskap (KiB) med betalt för jourarbete, vilket finns beskrivet i Så skapar du en hållbar sociala medie-strategi.
  3. Vilka extra resurser finns när krisen är ett faktum? Detta bör stå i en krishanterings- eller kriskommunikationsplan, eftersom det krävs beslut om vem som har rätt att förklara kris och vilka ekonomiska samt personella resurser det då finns till förfogande.

Känns det svårt ändå?

Hör av dig till Hyvää så får du hjälp!

Kriskommunikation i offentlig sektor

Hyvääs Maria Niemi har gått in i en tidsbegränsad anställning om 40 procent hos Stockholms stadsbibliotek. Tjänsten är som kommunikationsstrateg med ansvar för kriskommunikation, under den tid som kommunikationschefen är föräldraledig.

Det innebär att Hyvää har begränsade möjligheter att ta sig an större uppdrag under den här perioden. Till och med årsskiftet är Hyvää i princip fullbokad, förutom att mindre insatser kan vara möjliga.

Hyvää står för bra kommunikation

Hyvää brinner för bra kommunikation för bra saker. Något som kräver kvalitet både i utförande och värderingar.

För att  kunna hålla den höga  kvaliteten jobbar Hyvää alltid med ett begränsat antal uppdrag parallellt. På så sätt vet du att du får stort fokus och bästa möjliga resultat.

Vill du göra bra kommunikation med Hyvää under 2018? Hör av dig!

Analys och förslag för Systembolagets sociala medie-organisation

Inlägg på Systembolagets Facebook-sida 2017

Hyvää har senaste halvåret hjälpt ett av Sveriges mest kända varumärken – Systembolaget – med analys av och förslag till ny sociala medie-organisation. Systembolaget, som har över 70 000 följare på sin Facebook-sida och som kan nå över 300 000 personer med sina inlägg, behövde hjälp med att organisera sitt arbete i takt med de växande framgångarna.

Hyvää gjorde en analys av nuvarande situation och kom med tre förslag på hur den nya organisationen kan se ut. Ett roligt och lärorikt arbete som nu har presenterats i sin helhet för Systembolaget. Det ska bli spännande att följa deras fortsatta arbete i sociala medier!

Behöver du hjälp med analys och förslag?

Kontakta Hyvää och berätta vad du behöver hjälp med!

Bok för dig som är vuxen i lagidrotten

@ordrimligts bild på Stå upp när det blåser på Instagram

Sofia B. Karlssons bok Stå upp när det blåser (Pintxo Förlag) riktar sig till dig som är vuxen inom ungas lagidrott, till exempel tränare, domare eller bara allmänt engagerad. Och ger dig både mer kunskap och konkreta verktyg, till exempel övningar, för att se till att fler känner sig välkomna och sugna på att ge sig in i just din klubb eller förening.

I boken medverkar 10 män som är aktiva, och i flera fall välkända, inom idrotten. De ger alla sin syn på hur förväntningar på unga killar leder till att många väljer bort idrotten, och hur den kulturen kan vara en grogrund för våld och homofobi.

Nu kan du köpa boken, till exempel på Bokus och Adlibris.

Hyvääs Maria Niemi är redaktör för boken, som Anneli Rannamaa Söderström, @ordrimligt på Instagram, beskriver som pedagogisk, lättillgänglig och överraskande fri från pekpinnar.

@ordrimligts recension av Stå upp när det blåser, på Instagram
(klicka på bilden för att se inlägget)

Stora missen var avsaknaden av djävulens advokat & riskbedömning

Många har kommit med analyser och tyckanden kring Transportstyrelsens avsteg från lagen, det som också kommit att kallas för #Transportgate. När en statlig organisation gör ett stort fel är det såklart lätt att utifrån komma med kritik, så därför ska jag i det här inlägget fokusera på en lösning.

Behövs en djävulens advokat

Som kommunikationsstrateg med inriktning mot kriskommunikation kan jag se en tydlig brist, som hade kunnat göra att lagfrånsteget aldrig skett. Det är att ha någon som har funktionen som djävulens advokat – det vill säga att ha mandatet att ifrågasätta alla beslut och tänka sig det värsta tänkbara hela tiden. Och att den personen, eller någon annan lämplig i organisationen, får leda arbetet med att ta fram en ordentlig riskbedömning tillsammans med styrelsen.

I Transportstyrelsens fall verkar riskbedömningen ha fattats eller åtminstone inte kommunicerats ordentligt till styrelsen. Däremot har det framkommit att medarbetare på en rad olika nivåer internt har kritiserat och ifrågasatt beslutet, men detta verkar inte ha kommit fram till styrelsen. Elvy Söderström som satt i styrelsen för Transportstyrelsen sa till Aftonbladet att hon var naiv; ”jag reagerade inte så som man skulle ha gjort och ingen annan gjorde det heller.” Det vittnar också styrelseledamoten Mikael Ahlström om i Resumé; ”situationen togs inte upp på det sättet”.

Det blir tydligt att det inte fanns den ifrågasättande funktionen, djävulens advokat, i styrelsen som hade kunnat göra den stora skillnaden. Om den hade haft rollen att tänka på värsta tänkbara scenario och påpekat riskerna hade kanske styrelsen reagerat och inte agerat så naivt.

Riskbedömning

En viss riskbedömning fanns där trots allt. I Transportstyrelsens protokoll (publicerat av Breakit) går det att läsa konsekvenser som ”röja skyddsvärd information som kan användas för vidare angrepp mot Transportstyrelsen”, ”negativ publicitet” samt brott mot tre lagar. Men det här räcker inte.

I en ordentlig riskbedömning görs det tydligt inte bara vilka riskerna kan vara utan också hur troliga de är, samt hur stor skada de gör. Detta för att det ska bli tydligt för de som står inför beslutet vad de faktiskt har att göra med.

Här kan du se Sveriges Kommuner och Landstings modell för riskbedömningar, som jag själv använder mig av:

Riskbedömningsmall

Jag tycker också det är bra att se till att organisationen har gjort en SWOT-analys också, för att på så sätt kunna se var svagheter och hot finns:

SWOT-mall

Utifrånperspektiv viktigt

Allra helst görs riskbedömningen och SWOT-analysen tillsammans med någon utifrån, eller med pejl på omvärlden, för att bedömningen ska bli så pricksäker som möjligt.

Det är bra om styrelsen gör den tillsammans, för det aktiverar allas inre djävulens advokater. Det får också styrelsen att även i andra frågor ha det kritiska tänkandet med sig.

Behöver ni hjälp med kriskommunikation?

Hör av er till Hyvää! Eller läs mer om erbjudandet Strategi här.

 

/Maria Niemi, VD Hyvää

NYTT UPPDRAG! Kommunicera barnkonventionens väg till lag

Hyvääs Maria Niemi står vid Barnombudsmannens dörr

Hyvääs Maria Niemi har anlitats som kommunikationsstrateg på deltid hos Barnombudsmannen under 2017 via Hammer & Hanborg.

Uppdraget går ut på att väcka intresse för och kunskapslyfta lokala politiker och offentlig sektor inför att FNs barnkonvention blir svensk lag under 2018, något som regeringen avser att göra.

Snacka om hedersuppdrag!

Funktion är varierande – därför är bra tillgänglighet allas intresse

Antal studenter med funktionsnedsättning 1993-2016 - i presentation hos Funka

Siffror från Stockholms universitet visar att 13 000 personer med funktionsnedsättningar studerade 2016, till skillnad från 1993 då bara 483 personer med funktionsnedsättningar studerade. Normer kring funktion håller på att luckras upp och då gäller det att er verksamhet hänger med.

Finns inga normalanvändare

18 maj varje år är Global Accessibility Awareness Day (GAAD) och det uppmärksammades bland annat av Funka som arrangerade en tillgänglighetsdag, med citatet ”Det finns inga normalanvändare”. Funktion är inte något som man antingen har eller inte har. Alla har en varierande funktion – både sinsemellan, och själv i olika situationer och över tid. Därför behöver funktions- och tillgänglighetstänket vara en naturlig del av verksamheten.

Själv har jag bland annat en hörselnedsättning i form av tinnitus, som i olika situationer och mycket beroende på min dagsform stör mig mer eller mindre. Ibland är den ett hinder och jag har svårt att höra, andra gånger tänker jag inte på det överhuvudtaget. Så är det för de flesta vad gäller funktion, att vi vänjer oss vid den funktion vi har och tänker bara på det när vi på något sätt blir hindrade i vardagen.

Interna verktyg lägst prio – men tvärtom hos användarna

Funka höll seminarium om hur organisationer prioriterar i sitt tillgänglighetsarbete

Intressant var när Funka visade hur tillgänglighetsarbetet prioriteras, kontra vad användarna faktiskt behöver. Det visar sig att det mesta arbetet läggs på externa webbplatser och interna verktyg sist, medan användare framför allt önskar en satsning på de interna verktygen eftersom det är dem de använder sig av varje dag i sitt arbete. Till skillnad från externa webbplatser som man kanske bara surfar in på ett par gånger om året.

Muspekare som går att styra med munnen

På Funkas GAAD-dag fick jag testa olika hjälpverktyg, till exempel en datormus som går att styra med munnen. Det blev snabbt väldigt tydligt hur svårt det kan vara att klicka på en länk eller att scrolla. Något som ger bättre insikt om hur en webbplats kan bli mer tillgänglig. Och en ständig påminnelse om hur viktigt det är att tänka normkreativt i sitt kommunikationsarbete.

Vill du ha hjälp med normkreativ kommunikation?

Kontakta Hyvää på stört!

 

/Maria Niemi, VD Hyvää Kommunikation